PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN"

Transkript

1 SAMBAND MELLAN PRESTATIONSBASERAD SJÄLVKÄNSLA OCH PRESTATIONSLÖN Linnea Martinelle Handledare: Erik Berntson PSYKOLOGI III: 15 HP HT2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

2 2 SAMBAND MELLAN PRESTATIONSBASERAD SJÄLVKÄNSLA OCH PRESTATIONSLÖN Linnea Martinelle Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva. Individer med hög prestationsbaserad självkänsla (PBS) baserar det egna värdet mer på yttre faktorer än på inre. Dessa kännetecknas ofta av att de är resultatinriktade och att prestationer på arbetet är ofta ett mått för dem själva att de duger. Föreliggande studie har undersökt PBS hos individer med provisionsbaserad lön. Syftet med undersökning var att se om det fanns något samband mellan PBS och prestation samt mellan PBS och välbefinnande. I studien deltog 88 individer vilka besvarade en webbaserad enkät som behandlade ämnet. Resultatet visade att inget signifikant samband rådde mellan PBS och lön och inte mellan PBS och jobbtillfredställelse. Ett signifikant samband mellan PBS och hälsa visades, individer med hög PBS hade lägre generell hälsa. Resultatet visar att individuella skillnader i självkänsla påverkar individens prestation och välbefinnande. Det finns många tecken i samhället som tyder på att fler och fler rör sig mot en mer flexibel, mer fri och mer gränslös arbetssituation (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg, 2006). Kännetecknande för det fria och oreglerade arbetslivet är att det inte finns någon direkt vägledning för vad som skall göras eller hur det ska göras. Det är i större utsträckning marknaden, dess krav och efterfrågan som skapar förutsättningarna för arbetslivet. Ramarna och reglerna styrs och skapas av mer eller mindre generella bransch-, kund-, och marknadskrav. En kombination av höga prestationskrav och lösa arbetsvillkor, som kännetecknar det gränslösa arbetet, ställer höga krav på effektivitet och fokus hos den enskilde individen. Frånvaron av organisatoriska gränser för arbete - vad gäller tid, rum, och utförande, ökar kraven på individens egen beslutskraft (Allvin et al., 2006). Ju flexiblare arbetets organisering blir desto otydligare blir också arbetets avgränsning gentemot det övriga livet. Konflikter mellan arbete och livet i övrigt är starkt relaterat till stress, frånvaro, ohälsa och depression (Allvin et al., 2006). Den enskilde individen upplever nya krav i arbetet som skapar förväntningar om och kräver ett ökat ansvar för sin egen arbetssituation men även för sin livssituation (Parmsund, Svensson, Tegebrant och Åborg, 2009). Trycket och tempot ökar överallt och prestationer premieras, ofta är det pengar som det handlar om. Tävlandet och prestationssträvan kan syfta till att visa för oss själva att vi duger, att vi har ett värde (Johnson, 2003). Då dagens arbetsliv ställer höga

3 3 krav på individuella prestationer är det intressant att se hur individens självkänsla är skapad, underhållen och beskaffad. För att förstå varför individer agerar olika i en gränslös arbetssituation är det intressant att titta på hur självkänsla påverkar människor i arbetet. Självkänsla Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva. Det är vårt känslomässiga förhållande till oss själva och hur vi känner inre tillfredställelse och tillit till oss själva. Självkänsla är en relativt bestående grundegenskap och innefattar självrespekt och självacceptans. Självkänslan står för vår evaluering av vad eller hur vi är. Människans relation och förhållningssätt till sitt själv är i vid mening viktigt för välbefinnandet. Man kan se på självkänsla som en skyddande buffert för välbefinnande. En god självkänsla gör individen mer tillitsfull och optimistisk vid exponering av stress och krävande omständigheter i livet (Johnson, 2003). Hög självkänsla är generellt sett relaterad till högre välmående och en mer positiv livssyn än låg självkänsla som kan relateras till psykisk ohälsa och pessimism (Kling, Hyde, Showers & Buswell, 1999). Självkänslan är ständigt närvarande i livet och skyddar individer vid kriser, förluster och motgångar (Johnson, 2003). Individer med låg självkänsla har visat sig lida av sämre mental och psykisk hälsa än de med med en stabil, hög självkänsla (Salomon, 2006, referat i Blom, 2011). Ett område som ofta lyfts fram i dag är gränsdragningen och prioriteringen mellan arbete och privatliv. Enligt Johnson (2003) är ett sökande efter perfektion i livet både inom karriär och privatliv kännetecknande för dagens människa och vi värderar oss själva och andra enligt yttre kriterier och ideal. Vi jämför oss ständigt med andra för att hitta en standard att duga för oss själva men också för omgivningen. Detta hänger självklart ihop med självkänsla. Människor hämtar huvudsakligen sin självbekräftelse från två områden i livet, dessa områden är antingen nära personliga förhållanden eller i arbete och prestationer. Sårbarheten är störst när man möter osäkerhet, misslyckande eller förluster på det område som vårt självvärde hänger mest på. En självkänsla som är i topp ena dagen och i botten den andra dagen är sårbar (Johnson, 2003). Det finns enligt Johnson (2003) två typer av självkänsla, en inre och en yttre. Den inre utvecklas under tidig barndom och består av känslor av grundläggande trygghet, tillit och integritet. Yttre självkänsla tar efter de första levnadsåren mer utrymme i individers självvärdering och vi börjar bli medvetna om omgivningens feedback och reaktioner på våra handlingar. I och med social, motorisk och kognitiv mognad kan vi människor framkalla feedback från omgivningen med egna aktiva handlingar och beteenden. Det är den inre självkänslan som har mest betydelse för hur vi beter oss och hur vi reagerar på olika livshändelser. En individ med god inre självkänsla kan både erkänna och acceptera sina egna brister och svagheter utan att förlora sin självaktning. Självkänslan är delvis

4 4 beroende av yttre faktorer som utseende, talang och framgång. Den yttre förvärvade självkänslan är något mer villkorligt och instrumentell och skiljer sig från det självklara accepterandet av oss själva som den inre självkänslan innebär. Man kan se det som en del i att bli vuxen, att ta ansvar och vara uppskattad för sin kompetens (Johnson, 2003). En person med hög yttre självkänsla är aktiv, högpresterande, söker sig gärna till utmaningar och satsar ofta på karriären. Den yttre självkänslan påverkas av den uppmuntran och krav man upplever från omgivningen under uppväxten men också av egna intressen och personlig läggning. Den yttre självkänslan har olika betydelse för individer beroende på hur god inre självkänsla individen har från början. Om den inre självkänslan är låg kan den yttre tjäna för att kompensatoriskt förvärva självkänsla vilket innebär att individens självuppskattning helt blir beroende av dennes prestationer. Olika kombinationer leder till olika attityder till självet hos människor (Johnson, 2003). Crocker (2002) menar att villkorlig självkänsla är när individen känner ett starkt behov av att agera på ett visst sätt eller prestera på en viss nivå för att tillförskaffa sig självkänsla och känna sig värdefull. Strävan kan kortsiktigt motivera individen att prestera på topp men kan på lång sikt vara både psykiskt och fysiskt ohälsosammt (Crocker, 2002; Crocker & Park, 2004). Prestationsbaserad självkänsla Prestationsbaserad självkänsla (PBS) är inte en särskild nivå av självkänsla men indikerar hur självkänslan är skapad och bibehållen (Hallsten, Josephsson, Torgén, 2005). Hallsten et al., (2005) beskriver prestationsbaserad självkänsla som en självkänsla som huvudsakligen är byggd genom att göra snarare än att vara eller att ha. PBS refererar till ett mönster av sammanlänkade kognitioner, känslor och motiv vilka skapar beteenden och strävanden som avser att bibehålla eller höja självkänslan. PBS är ofta grundad i en oro över att inte duga och självkänslan är beroende av det egna handlandet (Hallsten, 2001). Prestationsbaserad självkänsla kan definierades som en självkänsla grundad på individens egna prestationer där individen är starkt engagerad och driver sig själv i besvärliga situationer (Hallsten et al., 2002). Kännetecknande för en individ med hög PBS är att denne anstränger sig mycket hårt för att uppnå sina mål, det ligger nära till hand att i arbetslive till exempel ta med sig arbete hem eller att ta kortare lunchraster (Hallsten et al., 2005). Det är ofta ambitiösa och duktiga individer som har hög PBS. De kan inte själv sätta upp rimliga gränser i sitt arbetsliv och prestationer på jobbet är ett viktigt mått på att de duger. Prestationsbaserad självkänsla grundläggs ofta tidigt i livet men förstärks sedan i arbetslivet genom att individen blir uppskattad för sitt engagemang och sin höga arbetskapacitet (Parmsund et al., 2009).

5 5 Vad det är som bekräftar och bekräftat en individs självvärde hänger ihop med kultur, bakgrund och uppväxtförhållanden. I västerländska kulturer ses individuella prestationer som viktiga och duktighetsbehovet är delvis inbyggt i oss. Skicklighet och framgång som ger känslan av att jag kan är intimt bunden till självkänsla. Idealet om en framgångsorienterad effektivitet och självhävdelse förknippas med självkänsla och välbefinnande. En individ som främst fått uppskattning utifrån sina prestationer motiveras av att fortsätta prestera då det är i prestationen de känner ett egenvärde (Johnson, 2003). William James (Johnson, 2003) menade att självkänsla uppnådd genom framgång är ett relativt begrepp. För att prestationer ska kunna ge god självkänsla måste ambitionen matchas i förhållande till förmågan inom ett visst område. Individen måste utföra en realistisk anpassning av ambitionen till sin egen förmåga. James menade att ambitionen är direkt relaterad till hur vi personligen ser på våra resultat. Hur vi ser på våra resultat handlar i grund och botten om hur vi ser på oss själv. Den inre självkänslan avgör bedömningen av våra prestationer (Johnson 2003). De modeller som fått starkast stöd i forskningen för att förstå självkänslans funktion och vilka adaptiva fördelar självkänsla kan medföra är olika typer av informationsmodeller. Här är självkänslan ett resultat av framgång, social status och fysiskt utseende. De känslomässiga delarna av självkänslan har en motiverande effekt och utvecklats för att motivera individer att välja beteenden som är mest lämpliga givet den regelbundet uppdaterade statusen i den egna representationen (självbilden) av egna färdigheter och kunskaper (Lindwall, 2011). För individer som innehar en hög inre självkänsla är goda prestationer, kompetens och uppskattning från andra ett sätt att underhålla och öka självkänslan men för de med dålig självkänsla blir handlingarna en ständigt sökande efter bekräftelser som ett medel för att förvärva och bibehålla självkänsla (Johnson, 1997). PBS är en kombination av en låg grundläggande självkänsla och ett stort behov av att förvärva självkänsla (Johnson, 2002). Man bör poängtera att de två dimensionerna av självkänsla sällan framträder i sin renodlade form utan fungerar som ett dynamiskt samspel som påverkar individers tankar, känslor och beteende (Johnson, 2003). Konsekvenser av jakten på självkänsla Såväl självkänsla som PBS har i tidigare studier visat samband med ett flertal faktorer och jakten på självkänsla innebär ofta höga påfrestningar på både välbefinnande och hälsa men också på motivationen. Motivationsteorier utgår ofta från att motivation ökar som en funktion av hur värdefullt eller betydelsefullt målet bakom ett beteende är. Det finns tre fundamentala behov där tillfredställande till stor del påverkar hur vi mår och vår motivation till olika beteenden inom arbete, relationer och fritid. Dessa komponenter är kompetens,

6 autonomi och tillhörighet (Lindwall, 2011). Att tycka om sig själv och tänka på sig själv i positiva termer är en viktig motiverande kraft (Johnson, 2003). 6 Redan på 1890-talet föreslog pionjären William James att den betydelse och vikt individer lägger vid olika områden eller domäner i livet har stor betydelse för självkänslan (Lindwall, 2011). Man fokuserar primärt på sin framgång, kompetens och sina framsteg inom de områden man har en ambition att lyckas och vara duktig inom. Hög självkänsla blir resultatet av att man upplever kompetens på de områden som man upplever som viktiga. Att misslyckas på ett område som känns viktigt och där man investerat mycket tid, prestige och energi på eller att uppleva att man inte är tillräckligt kompetent inom området kommer att påverka självkänslan negativt och på lång sikt kan detta leda till en låg självkänsla (Lindwall, 2011). Individer med prestationsbaserad självkänsla är särskilt sårbara för motgångar inom områden som de anser som viktiga (Blom, 2001., Hallsten 2005). Högt engagemang för sitt arbete i kombination med PBS är relaterad till ohälsa (Blom, 2011). I experiment utförda av Johnson och Forsman (1995) och Johnson (2003) framkom att typen av självkänsla och feedback hade betydelse för individens ambition. Det visade sig att individer med god inre självkänsla saknade behov av yttre bekräftelser och tycktes nöjda helt utan duktighetsbevis. Individer med låg inre självkänsla som inte hade behov av duktighet gav istället upp och hade ingen ambition kvar efter misslyckande. Individerna med låg inre men hög yttre självkänsla och en låg bassjälvkänsla, ökade sin ambitioner efter upprepade misslyckanden vilket ledde till dåliga resultat på grund av en icke ändamålsenligt anpassning mellan ambition och prestation. Experimenten bekräftade idén om ett hierarkiskt och asymmetriskt förhållande mellan självkänsla och kompetens. (Johnson, 2003). Framgång kan endast ge oss bestående självkänsla om vi har en god inre självkänsla i botten. Framgång inom olika områden kan inte kompensera en bristande bastillit. Yttre förtjänad självkänsla är starkt anknuten till prestationer och beröm från andra medan den inre ger stabilitet och tillit (Johnson, 2003). Det alltmer villkorslösa arbetslivet i kombination med villkorad självkänsla och PBS förknippas i ett flertal tidigare studier (Crocker et al., 2004, Hallsten et al., 2005, Blom, 2011) med stressrelaterad ohälsa och risk för utbrändhet. Studier visar att det finns ett starkt samband mellan utbrändhet och PBS och att stress kan öka PBS ytterligare (Hallsten et al., 2002, Hallsten et al., 2005). Individer som baserar sin självkänsla på sina prestationer har en tendens att söka sig mot krävande yrken där lite tid finns för återhämtning och där pressen på prestation är stor (Perski, 2002). Individer som baserar sitt självvärde på sina prestationer är extra sårbara för utbrändhet (Hallsten et al 2002). Enligt Hallsten et al (2005) kan man anta att utbränning är ett resultat av ständiga misslyckade självkänslosträvanden, som aktiveras och underhålls av varaktiga

7 7 eller återkommande stressorer inom centrala livsområden. Hallsten menar att det är skillnad på burnout (utbränning) och wornout (utslitning). Prestationsbaserad självkänsla ger ett högt men sårbart engagemange och individer som innehar detta och samtidigt visar höga poäng på traditionella utbrändhetsskalor tenderar att bli utbrända. Individer som inte har en hög prestationsbaserad självkänsla men som visar höga poäng på traditionella utbrändhetsskalor blir däremot utslitna (Hallsten et al., 2005). Maslach (1976) menar att förväntningar om prestationer är en nyckelprocess i utbrändhetsprocesser. Maslach och Jackson (1984) menar att individer med höga krav på prestationer i kombination med höga inre krav på sig själv är de som löper störst risk för utbrändhet. I en studie av Blom (2011) undersöktes över 2000 arbetande kvinnor och män för att se på PBS ur ett longitudinellt perspektiv i relation till utbrändhet med hänsyn tagen till stressorer både i arbete och i privatliv. Resultaten av studien visade att prestationsbaserad självkänsla var den starkaste prediktorn för utbrändhet. Blom menar att resultaten indikerar på att individuella faktorer och karaktärsdrag knutna till personlighet snarare än situationsfaktorer påverkar individens hälsotillstånd och hanteringen av motstridiga krav i arbete och i privatliv. Den prestationsbaserade självkänslan var i studien utlöst av situationer karaktäriserade av olika stressorer som till exempel brist på resurser, övertidsarbete och motstridiga krav. I ett jobb med få eller inga gränser kan detta framförallt påverka individer som har svårt att bedöma när arbetet är good enough (Blom, 2011). Självkänsla påverkar hur individer responderar på akut stress. Studier har rapporterat att personer med högre självkänsla upplever lägre subjektiva stressnivåer, lägre puls, lägre minskningar i hjärtvariabilitet och mindre ökningar i stressrealterade inflammatoriska markörer efter att ha genomfört stressfyllda uppgifter. En hög självkänsla verkar till viss del buffra eller lindra den negativa effekten av akut stress. (Lindwall, 2011). I en studie med drygt 3500 deltagare utförd av Hallsten et al., (2002) framkom det att kvinnor visade en högre prestationsbaserad självkänsla än män och att den prestationsbaserade självkänslan minskade med ökad ålder. Bloms studie (2011) visade också att kvinnor upplevde mer arbetsrelaterad stress än män. Män hade ett starkare samband mellan stressorer relaterade till arbetet och utbrändhet än kvinnor vilka hade ett starkare samband mellan PBS och utbrändhet. Lön som styrmedel Lön som styrmedel har fått en allt större spridning inom dagens svenska arbetsliv. Flera studier ger stöd för att tillfredsställelse med lönen predicerar arbetstrivsel, organisationsengagemang och viljan att stanna kvar i organisationen. Det finns också viss forskning som antyder att individens inställning till sin lön har gynnsamma konsekvenser

8 för arbetsrelaterade attityder och beteenden. Ett väl avvägt lönesystem ingår tillsammans med ett gott arbetsklimat som en naturlig del i en positivt präglad arbetsplatskultur. (Eriksson, Sverke, Hellgren och Wallenberg, 2002). Enligt tidigare studier (Carlsson och Wallenberg 1999) innebär en positiv inställning till sin lön ökad motivation och skapar dessutom ett bättre arbetsresultat. 8 Herzbergs tvåfaktorsteori utgår från att det är olika faktorer som skapar jobbtillfredställelse och motivation respektive missnöje i arbetet men att dessa faktorer är inte varandras motsats. Herzberg menar att de inneboende utvecklings- eller motivationsfaktorerna som finns i arbetet är prestation, uppskattning för goda prestationer, arbetsuppgifter, ansvar och avancemang i organisationen. Dessa faktorer kan leda till en positiv attityd till arbetet och uppfylla den anställdes önskan om självförverkligande. Det som skapar missnöje i arbetet kallas för hygienfaktorer. Dessa faktorer skapar inte motivation och arbetstillfredsställelse om de uppfylls, däremot skapar de missnöje om de inte är tillfredställande. Hygienfaktorer kan bland annat vara ledarskap, arbetsvillkor, lön, status och relationer (Wilson, 2004). Föreliggande studie Fastighetsmäkleri, som yrke och bransch, är i ständigt fokus. Det fluktuerar en mängd rykten och myter kring mäklaryrket. En vanlig uppfattning är att alla mäklare tjänar storkovan genom generösa försäljningsarvoden. En uppfattning som stämmer i vissa fall, men långt ifrån alltid (Wörmann, 2007). Inom mäklarbranschen förekommer många olika typer av lönesystem där det mest utpräglade systemet är rent provisionsbaserat, individerna erhåller lön efter säljprestation (Wörmann, 2005). Den provisionsbaserade lönen är en stor del av mäklarnas totala ersättning, men andra belöningar förekommer också (Wörmann, 2007). Jakten på bättre självkänsla är central i dagens kultur (Lindwall, 2011) och kvaliteter som belönas och premieras i vårt västerländska samhälle är individualitet, oberoende, målmedvetenhet och framgång (Johnson, 2003). I ett arbete där lönen baseras på individuella prestationer kan dessa kvaliteter vara avgörande för framgång eller motgång. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan prestationsbaserad självkänsla (PBS) och prestation samt mellan PBS och välbefinnande. Frågeställningen är om det finns ett samband mellan PBS och självuppskattad lön? Då provisionsbaserad lön är vanligt förekommande inom fastighetsmäklaryrket har självuppskattad lön tillämpats för mått på prestation. Den andra frågeställningen som undersöks är hur PBS påverkar välbefinnande vilket i denna studie innefattar hälsa och jobbtillfredställelse.

9 9 Metod Undersökningsdeltagare Undersökningen riktade sig till ett urval om totalt 284 registrerade fastighetsmäklare. Enkäten sändes ut via elektronisk post till ett riktat urval av fastighetsmäklare som alla representerar ett specifikt mäklarföretag i Stockholm och i Göteborg. Enkäten skickades ut direkt både till fastighetsmäklare aktiva i en roll som kontorschef eller franchisetagare och till anställda. Den webbaserade enkäten sändes ut via elektronisk post till de utvalda tillsammans med ett följebrev som beskrev att syftet med enkäten var att ligga som underlag för en undersökning inom psykologi. Mailet innehöll information om att allt material hanteras konfidentiellt och att deltagandet var helt frivilligt. En beräknad tidsåtgång på 5 minuter angavs tydligt. Initialt sändes mailet med förfrågan om att deltaga i studien till alla kontorschefer och franchisetagare med ett önskemål om att de förutom eget deltagande även skulle uppmana sina anställda att delta i undersökningen. Kort efter att detta brev gått ut sändes mail ut till alla anställda fastighetsmäklare på respektive kontor. I det elektroniska brevet fanns en länk till undersökningen som sedan utfördes via systemet Limesurvey. Två påminnelser skickades ut. Av de totalt 284 tillfrågande var det 92 personer (32%) som besvarade webb enkäten. 4 enkäter var ofullständiga vilket resulterade i 88 (31%) ifyllda enkäter. Könsfördelningen var 40 kvinnor (45,5%) och 48 män (54,5%). 64 var aktiva i Stockholms regionen, 23 i Göteborgsregionen och 1 st i Norrland. Av de 88 deltagande individerna arbetade 81 st (88%) med 100 % provisionsbaserad lön, 1 individ med 75% provisionsbaserad lön, 2 individer med 20 % provisionsbaserad lön och 4 st med 0% provisionsbaserad lön. Medelvärdet för uppskattad inkomst per månad uppgick till spannet mellan tkr vilket 18,5% av de tillfrågade angav. Deskriptiv statistik för studiens ingående variabler redovisas i tabell 1. Material Enkäten bestod av totalt 52 frågor och var uppdelad i tre olika delar. Den första delen bestod av bakgrundsfrågor, den andra delen undersökte prestation utifrån arbetsbelastning och mätte arbetstillfredställelse. Den sista delen behandlade frågor om prestationsbaserad självkänsla, självkänsla samt en del om allmänt hälsotillstånd. Frågorna bestod av påståenden relaterade till arbete. Svarsskalan i del två av enkäten utgjordes av likertskala med fem svarsalternativ som gick från stämmer inte alls (1) till stämmer helt (5). Utöver detta innehöll avsnittet med frågor om generellt hälsotillstånd

10 10 svarsalternativ med en skala med fyra alternativ där "aldrig"(1), "ibland", "ganska ofta" och "alltid"(4) var svarsalternativen. Kvantitativ arbetsbelastning (t ex Det händer ganska ofta att jag måste arbeta under stark tidspress ) mättes med tre påståenden framarbetade av Beehr, Walsh & Taber (1976). Cronbach s alpha för de tre frågorna uppmättes till.48 vilket ledde till ett beslut att sortera bort frågan Jag har tillräckligt med tid för att klara mina arbetsuppgifter detta innebar att Cronbach s alpha för återstående 2 item mättes till.81. Arbetstillfredsställelse (t ex Jag är nöjd med det arbete jag har ) mättes genom ett instrument framtaget av Hellgren, Sjöberg & Sverke (1997), baserad på Brayfield & Rothe (1951) och innehåller 3 frågor. Cronbach s alpha uppmättes till.88 för skalan. Höga rapporterade värden (4-5) indikerade på hög självuppskattad prestation, hög arbetstrivsel och låg kvalitativ belastning. Prestationsbaserad självkänsla (t ex Jag tror att jag ibland försöker bevisa mitt värde genom att vara duktig ) mättes med 12 påståenden framtagna av Johnson och Blom (2007). Cronbach s alpha för de tolv frågorna på skalan mättes till.89. Självkänsla (t ex Jag känner mig lika värdefull som andra personer ) mättes med Rosenbergs (1965) Self Esteem Scale som består av 10 påståenden. Cronbach s alpha uppmättes för skalan till.88. Generellt hälsotillstånd (t ex Har du någon gång under de senaste två veckorna känt dig väldigt pressad ) mättes med Goldberg (1978) General Health Questionnaire (GHQ) vilken består av 12 item. Cronbach s alpha för de tolv frågorna på GHQ- skalan var.86. Höga rapporterade värden (4-5) indikerade hög prestationsbaserad självkänsla och hög självkänsla. Höga rapporterade värden (3-4) på GHQ-skalan indikerade på låg generell hälsa. Bakgrundsfrågorna handlade om kön (där 1;kvinna och 2; man), ålder, antal arbetade år som fastighetsmäklare, uppskattad arbetstid, andel procent av total lön som är provisionsbaserad samt inkomst. Uppskattad inkomst per månad angavs i olika spann där 1; 0-20 tkr, 2:21-25 tkr, 3:26-30 tkr, 4:31-35, 5:36-40 tkr, 6:41+45 tkr, 7:46-50 tkr, 8:51-55 tkr, 9:56 tkr eller mer.

11 Tabell 1. Deskriptiv statistik för alla i studien ingående variabler Variabel Min Max M Sd N Ålder Kön Antal år i yrke Arb tim/vecka Kvan.belast Självkänsla PBS Lön Jobbtillfreds Hälsotillstånd M=medelvärde, Sd = standardavvikelse, N= antal svarande 11 Databearbetning Data bearbetades i statistikprogrammet SPSS 19. Items med omvända värden kodades om och därefter utfördes analyserna. Varje deltagares medelvärden räknades ut för de ingående variablerna. Då 88% av försökspersonerna arbetade med 100% provisionsbaserad lön valdes variabeln lön ut som ett mått på prestation. Reabilitetsanalys gjordes initialt och sedan utfördes deskriptiv analys, korrelationsanalys och regressionsanalys för de ingående variablerna. Resultat Indexvärden beräknades initialt på respektive skala för de ingående variablerna. Inledningsvis redovisas resultatet av korrelationsanalys och därefter redovisas resultatet från regressionsanalysen. Deskriptiv statistik över de ingående variablerna i studien återfinns i metoddelen ovan. Se tabell 1. Korrelationsanalys (Pearson) genomfördes för att se om det förelåg samband mellan PBS och lön (prestation), PBS och jobbtillfredställelse samt mellan PBS och hälsotillstånd. Korrelationsanalysen visade att det ej förelåg ett signifikant samband mellan PBS och prestationslön (p>0.05) dock visades ett signifikant medelstarkt samband mellan PBS och jobbtillfredställelse (p<0.01). Hög PBS korrelerade med låg jobbtillfredställelse. Mellan PBS och hälsa visades ett signifikant starkt samband (p<0.01) vilket innebär att hög PBS i studien korrelerade med höga poäng på GHQ-skalan det vill säga låg generell hälsa. Korrelationsanalys genomfördes också för att se om det förelåg samband mellan PBS och örviga ingående variabler. Ett signifikant negativt samband visades mellan PBS och antal år som mäklare samt mellan PBS och självkänsla där det förelåg ett starkt signifikant samband. Vidare uppvisades starka samband mellan självkänsla och lön och mellan

12 självkänsla och hälsa. Kön var ej signifikant relaterat till prestationsbaserad självkänsla eller självkänsla i föreliggande studie (p>0,05). Se Tabell Tabell 2. Korrelationer för alla i studien ingående variabler Variabel Ålder Kön Antal år i yrke.71***.22* Kvant.belast Självkänsla * PBS ** ** Lön.05.28** ** Jobbtillfreds **.27*.17.45** -.40**.34** Hälsotillstånd * -.26* ***.59*** -.27* -.53*** 1.0 * p<0,05; ** p<0.01, ***p<0,001 Vidare utfördes regressionsanalys för att se om prestationsbaserad självkänsla (PBS) kan predicera prestation (lön). Regressionsanalys utfördes också för att undersöka om PBS predicerar jobbtillfredställelse och välbefinnande. Regressionsanalysen visade att modellen förklarade 16 % av variansen i lön, 28 % av variansen i jobbtillfredställelse samt 63 % förklarad varians för hälsa. PBS visades inte ha någon predicerande effekt på lön (prestation) eller på jobbtillfredställelse däremot visades en signifikant påverkan av PBS på hälsa i modellen (p<0,05). Självkänsla visade signifikant predicerande effekt på lön (p<0,01) och på jobbtillfredställelse samt hälsa (p<0,001) med kontroll för bakomliggande variabler. Se tabell 3. Tabell 3. Effekt av variablerna på lön, jobbtillfredställelse och hälsa Prediktor Lön Jobbtillfreds. Hälsa Ålder ** Kön.03*.23* -.11 Antal år i yrke * Kvantitativ belastning Självkänsla.36**.29* -.60*** PBS * R square (adjusted).16**.28***.63*** * p<0,05; ** p<0.01; *** p<0,001 Studiens resultat visar att det inte finns något signifikant samband mellan PBS och prestation (lön) i föreliggande studie. Det framkom dock att effekten av självkänsla signifikant predicerar både prestation (lön), jobbtillfredställelse och hälsa.

13 13 Diskussion Syftet med den föreliggande studien var dels att undersöka om det fanns något samband mellan prestationsbaserad självkänsla (PBS) och prestation och dels att titta på om det fanns ett samband mellan PBS och välbefinnade. Resultatet av korrelationsanalyserna visade att det inte fanns något signifikant samband mellan PBS och lön (prestation) hos de deltagande individerna. PBS leder enligt resultaten i denna studie inte till bättre prestationer. Signifikanta samband uppvisades mellan PBS och jobbtillfredställelse samt mellan PBS och hälsa. Hög PBS korrelerade negativt med jobbtillfredställelse vilket innebär att det finns ett starkt samband mellan hög PBS och låg jobbtillfredställelse. PBS och hälsa visade ett starkt positivt samband där hög PBS korrelerade med höga poäng på GHQ-skalan vilket indikerar på ohälsa. Bristande välbefinnande är en möjlig konsekvens av hög PBS där individen baserar sitt eget självvärde på omgivningens bekräftelse och sina egna prestationer. Starka negativa samband återfanns mellan PBS och självkänsla. Regressionsanalysen visade att PBS predicerar ohälsa och att en god inre självkänsla predicerar god hälsa. Självkänsla visade signifikant positiv effekt även på lön (prestation) och välbefinnande. PBS och prestation Resultatet av denna studie visar i linje med tidigare forskning (Johnson, 2003,. Blom, 2011) att individuella skillnader för hur individer ser på sig själv har betydelse för dennes arbetsprestation. Det förelåg inget signifikant samband mellan PBS och prestation. En person med hög PBS presterar hårt för att bekräfta sitt eget värde men utan att resultatet blir mer fördelaktigt. Det krävs enligt Johnson (2003) en ändamålsenlig anpassning mellan prestation och ambition för att erhålla bästa resultat. Den inre självkänslans påverkan på lön (prestation) visade ett signifikant positivt resultat i studien. En inre baserad självkänsla som är trygg i grunden och relativt oföränderlig bidrar till högre prestation. PBS och jobbtillfredställelse Studien fann ett signifikant negativt samband mellan PBS och jobbtillfredställelse där individer med hög PBS känner sig mindre tillfredställda i arbetet. Studien visar vidare på ett signifikant samband mellan lön och jobbtillfredställelse. Enligt Hertzberg är det olika faktorer som skapar jobbtillfredställelse (Wilson, 2004). Resultatet visar i enlighet med Hertzbergs tvåfaktorteori att både prestation och lön påverkar jobbtillfredställelse. PBS och hälsa Studiens resultat visar ett signifikant samband mellan PBS och hälsa. Individer med hög PBS uppvisade högre poäng på GHQ-skalan det vill säga låg generell hälsa. Detta är i linje

14 14 med tidigare forskning som visar att högt engagemang för sitt arbete i kombination med hög PBS är relaterad till ohälsa (Blom 2011) men också starkt relaterat till olika stressrelaterade sjukdomar (Crocker et al.,2004, Hallsten et al., 2005). Starka samband visades mellan självkänsla och god hälsa vilket stämmer överens med de teoretiker som menar att hög självkänsla generellt sätt är relaterad till högre välmående (Kling et al., 1999) och skyddar individen vid besvärliga situationer i livet (Johnson, 2003). PBS och kön Inget samband mellan kön och PBS visades i korrelationsanalysen vilket går emot tidigare forskning av Hallsten (2002) och Blom (2011) som visat att kvinnor hade en högre grad av PBS än män. Begränsningar och framtida forskning Föreliggande studie innehar ett antal begränsningar som är viktiga att uppmärksamma då dessa påverkar studiens generaliserbarhet. Möjligheten att dra långtgående slutsatser av resultatet är därav begränsad. Det är viktigt att vara medveten om att olika bias och felkällor, som till exempel social önskvärdhet, kan uppkomma när man använder självskattningsskalor (Spector, 1994). Ett problem som uppstår när man mäter avsett fenomen med självskattningsskalor är att det markant kan skilja sig mellan det som individen anger som svar och individens verkliga beteende eller tillstånd (Johnson,2003). Måttet på prestation bör både ifrågasättas och problematiseras då det har mätts utefter självuppskattad lön i olika spann. Det är möjligt att en större variation hade framkommit om deltagarna fritt utan angivna spann hade givits möjlighet att ange uppskattad månadseller årslön. En annan lösning på denna problematik hade varit att utöka svarsalternativen med fler och smalare spann då den undersökta gruppens lön kan antas variera på månadsbasis. Då 88% av undersökningsdeltagarna arbetade med 100% provisionsbaserad lön uppstår en problematik kring hur väl lön mäter prestation för de 12% som ej arbetade enbart utifrån provisionslön. Detta bör beaktas i framtida studier. När det gäller den låga svarsfrekvensen (31 %) bör beaktas att enkäten innehöll känsliga frågor gällande psykisk hälsa, vilket kan vara en bidragande orsak till att vissa valde att inte delta i undersökningen. Då hela vår sociala existens kretsar kring självkänsla är detta ett känsligt område att undersöka. Den låga svarsfrekvensen påverkar möjligheten att dra slutsatser om populationen. Resultatets giltighet och generaliserbarhet bör därav ifrågasättas. Tidsåtgången för att deltaga i undersökningen presenterades tydligt för de utvalda mäklarna och det är av största vikt att ifrågasätta om det urval som svarade på enkäten verkligen är representativa för den valda populationen.

15 Vidare bör poängteras att undersökningen riktade sig till fastighetsmäklare aktiva i storstadsregion vilket gör att studien redovisar resultatet för denna population. 15 Framtida studier om PBS och prestation utifrån prestationslön bör göras på ett större antal individer för att ge möjlighet till generaliserbarhet.inför framtida studier kan det också vara intressant att titta på andra parametrar i förhållande till PBS i prestationsorienterade arbetsmiljöer till exempel turn over intention. Har individer med PBS en högre benägenhet att byta jobb än individer med låg PBS? Anställningstrygghet är också ett fenomen som skulle vara intressant att sätta i relation till PBS och självkänsla. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att det i dagens mer och mer prestationsinriktade arbetsliv är viktigt att dra lärdom och insupa kunskaper i hur individers självbild är skapad och bibehållen. Studien resultat visar att individuella skillnader i självkänsla påverkar individens prestation. Hög PBS med ständiga krav på prestation leder inte till bättre prestationer och ökar dessutom risken för hälsoproblem. En god inre självkänsla bidrar till goda prestationer, hög jobbtillfredställelse och god hälsa. Kunskaper om PBS och självkänsla kan ge prestationsorienterade organisationer fördelar som kan öka lönsamheten. I en arbetssituation där lönen baseras på prestationer är det viktigt att uppmärksamma problematiken kring individers självkänsla för att främja goda prestationer där ambition matchas med prestation. Att förstå varför individer på en arbetsplats agerar på ett visst sätt är en nyckelkomponent för att kunna öka motivationen hos de anställda. Genom att uppmärksamma de individuella skillnaderna i självkänsla och dess påverkan på prestationer kan företag skapa en arena för både framgång och förståelse och samtidigt förebygga ohälsa.

16 16 Referenser Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber AB. Beehr T A, Walsh J T & Taber T D (1976). Relationship of Stress to Individually and Organizationally Valued States: Higher Order Needs as a Moderator. Journal of Applied Psychology, 61, Blom, V (2011). Striving for self-esteem Conceptualizations and role in burnout. Stockholm: Stockholms Universitet. Brayfield, A.H., & Rothe, H.F. (1951). An index of job satisfaction. Journal of Applied Psychology, 35(5), Carlsson, L. Wallenberg, J. (1999). Lön motivation arbetsresultat. En vetenskaplig undersökning om sambanden. Sundbyberg. Svenska kommunförbundet. Crocker, J. (2002). The cost of seeking self-esteem. Journal of Social Issues, 58, Crocker, J., & Park, L. E. (2004). The costly pursuit of self-esteem. Psychological Bulletin, Vol.130 nr 3, Eriksson, A,. Sverke, M,. Hellgren, J. & Wallenberg, J. (2002). Lön som styrmedel. Konsekvenser för kommunanställdas attityder och prestation. Elektronisk version. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmarknad & Arbetsliv, Goldberg, D. (1978). Manual of the General Health Questionnaire. Windsor: National Foundation for Educational Research. Hallsten, L. (2001). Utbränning: En processmodell. Svensk Rehabilitering. 3, Hallsten (2002) Utbränning i Sverige en populationsstudie. Elektronisk version. Arbetslivsinstitutet, vetenskaplig skriftserie, Arbete och Hälsa 6, Hallsten, L., Josephsson, M. & Torgén, M. (2005). Performance-based self-esteem. A driving force in burnout processes and its assessment. Elektronisk version. Arbetslivsinstitutet, Arbete och Hälsa, 4, Hellgren, J., Sjöberg, A., & Sverke, M. (1997). Intention to quit: Effects of job satisfaction and job perceptions, in F. Avallone, J. Arnold, & K. de Witte (Eds.), Feelings work in Europe, Milano: Guerini. Johnson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur. Johnson, M., & Blom, V. (2007) Development and validation of two measures of contingent self-esteem. Individual Differences Research, 5,

17 17 Johnson, M., Formans, L. (1995). Competence strivings and self-esteem: An experimental study. Personality and Individual Differences, 19, Kling, K. C., Hyde, J. S., Showers, C. J., & Buswell, B. N. (1999). Gender differences in self-esteem: A metaanalysis. Psychological Bulletin, 125, Lindwall, M (2011) Självkänsla Bortom populärpsykologi & enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur. Maslach, C (1976). Burned-out. Human Behaviour, 5, Maslach, C., Jackson, S.E (1984). Burnout in organizational tings. Applied Social Psychology Annual, 5, Parmsund, M., Svensson, M,. Tegebrant, K & Åborg, C. (2009). Stress i arbete. Karolinska institutet. Hämtad den 25 oktober 2011, från: %20infomaterial/Stress%20i%20arbetet.pdf Perski, A (2002). Ur balans. Stockholm: Bonnier fakta. Spector,, P (1994). Using self-report questionnaires in OB research: A comment on the use of a controversial method. Elektronisk version. Journal of organizational behavior, 15, Wilson, F (2004). Organisation, arbete och ledning: - en kritisk introduktion. Malmö: Liber. Wörmann, C. (2007). Den nya generationen fastighetsmäklare. Mäklarsamfundet Bransch. Hämtat den 25 oktober 2011, från: Wörmann, C. (2005) Rapport om den svenska fastighetsmäklaren och branschen, Yngre kvinnor och äldre män. Framtidens fastighetsmäklare är en högskoleutbildad kvinna. Mäklarsamfundet Bransch. Hämtat den 25 oktober 2011, från:

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTUTIONEN Skilda världar? En arbetspsykologisk studie om skillnader mellan Uthyrd och Ej Uthyrd personal Natalie Squalli Handledare: Elisabet Borg PSYKOLOGI III, METOD OCH STATISTIK 15 POÄNG, 2011 STOCKHOLMS UNIVERISITET

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Arbetsvillkor och hälsa hos anställda på callcenter

Arbetsvillkor och hälsa hos anställda på callcenter Institutionen för kultur och kommunikation Psykologi C 30 hp, ht 2011 Uppsats C Arbetsvillkor och hälsa hos anställda på callcenter Johanna Stålberg Handledare: Maria Sandgren Examinator: Helena Grönqvist

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

EN STUDIE I ARBETSTILLFREDSTÄLLELSE PÅ ETT CALLCENTERFÖRETAG

EN STUDIE I ARBETSTILLFREDSTÄLLELSE PÅ ETT CALLCENTERFÖRETAG EN STUDIE I ARBETSTILLFREDSTÄLLELSE PÅ ETT CALLCENTERFÖRETAG Hanna Nelson Handledare: Jonas Olofsson Kandidatuppsats, PAO-programmet Psykologi III, 15 hp HT- 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION. Ulrika Funck

RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION. Ulrika Funck RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION Ulrika Funck Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Arbetstillfredsställelse - En studie om arbetstillfredsställelse på ett privat assistansbolag

Arbetstillfredsställelse - En studie om arbetstillfredsställelse på ett privat assistansbolag Arbetstillfredsställelse - En studie om arbetstillfredsställelse på ett privat assistansbolag Kurs: 2PS600 Handledare: Gisela Priebe Examinator: Siegbert Warkentin Emeli Stedt, 880814-1967 Hanna Thorsén,

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012 Per Lindberg, Uppsala universitet & Högskolan i Gävle Eva Vingård, Uppsala universitet Uppdraget En kunskapsöversikt över

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Förenklad rapport för demonstrationstestning Testutlåtande för TestID: xxxx Testningen genomfördes 2013-xxxx Ansvarig för testningen: Professor Lennart Sjöberg Denna

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND Utbildningsprogrammet Adaptivt ledarskap ger deltagarna en ökad möjlighet att leda sig själv och en förmåga att på ett flexibelt sätt möta den allt snabbare

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Internationell och nationell forskning kring Effekterna av individuell prestationsbaserad lön Vad är myt och vad är verklighet?

Internationell och nationell forskning kring Effekterna av individuell prestationsbaserad lön Vad är myt och vad är verklighet? Internationell och nationell forskning kring Effekterna av individuell prestationsbaserad lön Vad är myt och vad är verklighet? 20 november 2013 Teresia Stråberg IPF AB Bakgrund Bakgrunden till min avhandling

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014

Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Arbetsfö rmedlingen Rapport medarbetarundersökning 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Om medarbetarundersökningar hos Arbetsförmedlingen... 4 2.2. Arbetsförmedlingens index...

Läs mer

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal (Key Performance Indicators (KPI)) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Pysslingen förskolor Medarbetarundersökning 2013. Gläntan Antal svar: 22 st Svarsfrekvens: 100 procent

Pysslingen förskolor Medarbetarundersökning 2013. Gläntan Antal svar: 22 st Svarsfrekvens: 100 procent Medarbetarundersökning Antal svar: st Svarsfrekvens: procent Presentation Om undersökningen Resultat - NMI, Ledarskap, Engagemang och Attraktivitet Index per frågeområde Resultat per fråga Verksamhetsspecifika

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap En del föreställningar inom beteendevetenskapen är välmenade, men faller platt till marken. De ger dig en del goda idéer att tänka på, men de ger dig inte

Läs mer

Landslagsspelares känslor efter bästa respektive sämsta tävlingsprestation

Landslagsspelares känslor efter bästa respektive sämsta tävlingsprestation Landslagsspelares känslor efter bästa respektive sämsta tävlingsprestation kan känslorna bero på olika nivåer av självkänsla samt perfektionismmönster Filippa Larsson Handledare: Peter Hassmén PSYKOLOGI

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare

Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare Arbetslust och hälsa En rapport från HAKuL-projektet Malin Josephson Med Dr Eva Vingård Docent, Projektledare Sektionen för personskadeprevention Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

ENKÄTUNDERSÖKNING AV STUDIEMILJÖN PÅ KTH ARKITEKTURSKOLAN, VT 2010

ENKÄTUNDERSÖKNING AV STUDIEMILJÖN PÅ KTH ARKITEKTURSKOLAN, VT 2010 ENKÄTUNDERSÖKNING AV STUDIEMILJÖN PÅ KTH ARKITEKTURSKOLAN, VT 2010 Hannes Hedvall hanneshedvall@yahoo.se Stefan Strohmayer stefan.strohmayer@gmail.com Handledare: Johnny Hellgren Krister Gerner PSYKOLOGPROGRAMMET

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Arbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet

Arbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA HT 2011 Sektionen för Management Psykologi 61-90 poäng Uppsats 15 hp Arbetstrivsel utan fast tillvaro i arbetslivet - En kvantitativ undersökning av olika faktorers påverkan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Innehållsförteckning Inledning...5 Det moderna

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Karriärcoachning hos CoachHuset

Karriärcoachning hos CoachHuset Karriärcoachning hos CoachHuset En karriärcoach hjälper dig att bli tydlig med vem du är, vad du vill och vad du kan. Du blir handlingskraftig för att kunna uppnå dina visioner och mål. En erfaren karriärcoach

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson 1 Inledning Nedan följer en kompletterande rapport till uppsatsen Att mäta en ingenjör:

Läs mer

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt. RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

Tidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009

Tidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009 Tidsrikedom - Strategier mot tidspress 3 oktober 2009 Föreningen Tidsverkstaden Sociologiska institutionen Tidsord Brådska Jäkt Stressa Tidsbrist Livspusslet Egentid Balans arbete - privatliv 1 2 3 4 5

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer