PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Transkript

1 SAMBAND MELLAN PRESTATIONSBASERAD SJÄLVKÄNSLA OCH PRESTATIONSLÖN Linnea Martinelle Handledare: Erik Berntson PSYKOLOGI III: 15 HP HT2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

2 2 SAMBAND MELLAN PRESTATIONSBASERAD SJÄLVKÄNSLA OCH PRESTATIONSLÖN Linnea Martinelle Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva. Individer med hög prestationsbaserad självkänsla (PBS) baserar det egna värdet mer på yttre faktorer än på inre. Dessa kännetecknas ofta av att de är resultatinriktade och att prestationer på arbetet är ofta ett mått för dem själva att de duger. Föreliggande studie har undersökt PBS hos individer med provisionsbaserad lön. Syftet med undersökning var att se om det fanns något samband mellan PBS och prestation samt mellan PBS och välbefinnande. I studien deltog 88 individer vilka besvarade en webbaserad enkät som behandlade ämnet. Resultatet visade att inget signifikant samband rådde mellan PBS och lön och inte mellan PBS och jobbtillfredställelse. Ett signifikant samband mellan PBS och hälsa visades, individer med hög PBS hade lägre generell hälsa. Resultatet visar att individuella skillnader i självkänsla påverkar individens prestation och välbefinnande. Det finns många tecken i samhället som tyder på att fler och fler rör sig mot en mer flexibel, mer fri och mer gränslös arbetssituation (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg, 2006). Kännetecknande för det fria och oreglerade arbetslivet är att det inte finns någon direkt vägledning för vad som skall göras eller hur det ska göras. Det är i större utsträckning marknaden, dess krav och efterfrågan som skapar förutsättningarna för arbetslivet. Ramarna och reglerna styrs och skapas av mer eller mindre generella bransch-, kund-, och marknadskrav. En kombination av höga prestationskrav och lösa arbetsvillkor, som kännetecknar det gränslösa arbetet, ställer höga krav på effektivitet och fokus hos den enskilde individen. Frånvaron av organisatoriska gränser för arbete - vad gäller tid, rum, och utförande, ökar kraven på individens egen beslutskraft (Allvin et al., 2006). Ju flexiblare arbetets organisering blir desto otydligare blir också arbetets avgränsning gentemot det övriga livet. Konflikter mellan arbete och livet i övrigt är starkt relaterat till stress, frånvaro, ohälsa och depression (Allvin et al., 2006). Den enskilde individen upplever nya krav i arbetet som skapar förväntningar om och kräver ett ökat ansvar för sin egen arbetssituation men även för sin livssituation (Parmsund, Svensson, Tegebrant och Åborg, 2009). Trycket och tempot ökar överallt och prestationer premieras, ofta är det pengar som det handlar om. Tävlandet och prestationssträvan kan syfta till att visa för oss själva att vi duger, att vi har ett värde (Johnson, 2003). Då dagens arbetsliv ställer höga

3 3 krav på individuella prestationer är det intressant att se hur individens självkänsla är skapad, underhållen och beskaffad. För att förstå varför individer agerar olika i en gränslös arbetssituation är det intressant att titta på hur självkänsla påverkar människor i arbetet. Självkänsla Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva. Det är vårt känslomässiga förhållande till oss själva och hur vi känner inre tillfredställelse och tillit till oss själva. Självkänsla är en relativt bestående grundegenskap och innefattar självrespekt och självacceptans. Självkänslan står för vår evaluering av vad eller hur vi är. Människans relation och förhållningssätt till sitt själv är i vid mening viktigt för välbefinnandet. Man kan se på självkänsla som en skyddande buffert för välbefinnande. En god självkänsla gör individen mer tillitsfull och optimistisk vid exponering av stress och krävande omständigheter i livet (Johnson, 2003). Hög självkänsla är generellt sett relaterad till högre välmående och en mer positiv livssyn än låg självkänsla som kan relateras till psykisk ohälsa och pessimism (Kling, Hyde, Showers & Buswell, 1999). Självkänslan är ständigt närvarande i livet och skyddar individer vid kriser, förluster och motgångar (Johnson, 2003). Individer med låg självkänsla har visat sig lida av sämre mental och psykisk hälsa än de med med en stabil, hög självkänsla (Salomon, 2006, referat i Blom, 2011). Ett område som ofta lyfts fram i dag är gränsdragningen och prioriteringen mellan arbete och privatliv. Enligt Johnson (2003) är ett sökande efter perfektion i livet både inom karriär och privatliv kännetecknande för dagens människa och vi värderar oss själva och andra enligt yttre kriterier och ideal. Vi jämför oss ständigt med andra för att hitta en standard att duga för oss själva men också för omgivningen. Detta hänger självklart ihop med självkänsla. Människor hämtar huvudsakligen sin självbekräftelse från två områden i livet, dessa områden är antingen nära personliga förhållanden eller i arbete och prestationer. Sårbarheten är störst när man möter osäkerhet, misslyckande eller förluster på det område som vårt självvärde hänger mest på. En självkänsla som är i topp ena dagen och i botten den andra dagen är sårbar (Johnson, 2003). Det finns enligt Johnson (2003) två typer av självkänsla, en inre och en yttre. Den inre utvecklas under tidig barndom och består av känslor av grundläggande trygghet, tillit och integritet. Yttre självkänsla tar efter de första levnadsåren mer utrymme i individers självvärdering och vi börjar bli medvetna om omgivningens feedback och reaktioner på våra handlingar. I och med social, motorisk och kognitiv mognad kan vi människor framkalla feedback från omgivningen med egna aktiva handlingar och beteenden. Det är den inre självkänslan som har mest betydelse för hur vi beter oss och hur vi reagerar på olika livshändelser. En individ med god inre självkänsla kan både erkänna och acceptera sina egna brister och svagheter utan att förlora sin självaktning. Självkänslan är delvis

4 4 beroende av yttre faktorer som utseende, talang och framgång. Den yttre förvärvade självkänslan är något mer villkorligt och instrumentell och skiljer sig från det självklara accepterandet av oss själva som den inre självkänslan innebär. Man kan se det som en del i att bli vuxen, att ta ansvar och vara uppskattad för sin kompetens (Johnson, 2003). En person med hög yttre självkänsla är aktiv, högpresterande, söker sig gärna till utmaningar och satsar ofta på karriären. Den yttre självkänslan påverkas av den uppmuntran och krav man upplever från omgivningen under uppväxten men också av egna intressen och personlig läggning. Den yttre självkänslan har olika betydelse för individer beroende på hur god inre självkänsla individen har från början. Om den inre självkänslan är låg kan den yttre tjäna för att kompensatoriskt förvärva självkänsla vilket innebär att individens självuppskattning helt blir beroende av dennes prestationer. Olika kombinationer leder till olika attityder till självet hos människor (Johnson, 2003). Crocker (2002) menar att villkorlig självkänsla är när individen känner ett starkt behov av att agera på ett visst sätt eller prestera på en viss nivå för att tillförskaffa sig självkänsla och känna sig värdefull. Strävan kan kortsiktigt motivera individen att prestera på topp men kan på lång sikt vara både psykiskt och fysiskt ohälsosammt (Crocker, 2002; Crocker & Park, 2004). Prestationsbaserad självkänsla Prestationsbaserad självkänsla (PBS) är inte en särskild nivå av självkänsla men indikerar hur självkänslan är skapad och bibehållen (Hallsten, Josephsson, Torgén, 2005). Hallsten et al., (2005) beskriver prestationsbaserad självkänsla som en självkänsla som huvudsakligen är byggd genom att göra snarare än att vara eller att ha. PBS refererar till ett mönster av sammanlänkade kognitioner, känslor och motiv vilka skapar beteenden och strävanden som avser att bibehålla eller höja självkänslan. PBS är ofta grundad i en oro över att inte duga och självkänslan är beroende av det egna handlandet (Hallsten, 2001). Prestationsbaserad självkänsla kan definierades som en självkänsla grundad på individens egna prestationer där individen är starkt engagerad och driver sig själv i besvärliga situationer (Hallsten et al., 2002). Kännetecknande för en individ med hög PBS är att denne anstränger sig mycket hårt för att uppnå sina mål, det ligger nära till hand att i arbetslive till exempel ta med sig arbete hem eller att ta kortare lunchraster (Hallsten et al., 2005). Det är ofta ambitiösa och duktiga individer som har hög PBS. De kan inte själv sätta upp rimliga gränser i sitt arbetsliv och prestationer på jobbet är ett viktigt mått på att de duger. Prestationsbaserad självkänsla grundläggs ofta tidigt i livet men förstärks sedan i arbetslivet genom att individen blir uppskattad för sitt engagemang och sin höga arbetskapacitet (Parmsund et al., 2009).

5 5 Vad det är som bekräftar och bekräftat en individs självvärde hänger ihop med kultur, bakgrund och uppväxtförhållanden. I västerländska kulturer ses individuella prestationer som viktiga och duktighetsbehovet är delvis inbyggt i oss. Skicklighet och framgång som ger känslan av att jag kan är intimt bunden till självkänsla. Idealet om en framgångsorienterad effektivitet och självhävdelse förknippas med självkänsla och välbefinnande. En individ som främst fått uppskattning utifrån sina prestationer motiveras av att fortsätta prestera då det är i prestationen de känner ett egenvärde (Johnson, 2003). William James (Johnson, 2003) menade att självkänsla uppnådd genom framgång är ett relativt begrepp. För att prestationer ska kunna ge god självkänsla måste ambitionen matchas i förhållande till förmågan inom ett visst område. Individen måste utföra en realistisk anpassning av ambitionen till sin egen förmåga. James menade att ambitionen är direkt relaterad till hur vi personligen ser på våra resultat. Hur vi ser på våra resultat handlar i grund och botten om hur vi ser på oss själv. Den inre självkänslan avgör bedömningen av våra prestationer (Johnson 2003). De modeller som fått starkast stöd i forskningen för att förstå självkänslans funktion och vilka adaptiva fördelar självkänsla kan medföra är olika typer av informationsmodeller. Här är självkänslan ett resultat av framgång, social status och fysiskt utseende. De känslomässiga delarna av självkänslan har en motiverande effekt och utvecklats för att motivera individer att välja beteenden som är mest lämpliga givet den regelbundet uppdaterade statusen i den egna representationen (självbilden) av egna färdigheter och kunskaper (Lindwall, 2011). För individer som innehar en hög inre självkänsla är goda prestationer, kompetens och uppskattning från andra ett sätt att underhålla och öka självkänslan men för de med dålig självkänsla blir handlingarna en ständigt sökande efter bekräftelser som ett medel för att förvärva och bibehålla självkänsla (Johnson, 1997). PBS är en kombination av en låg grundläggande självkänsla och ett stort behov av att förvärva självkänsla (Johnson, 2002). Man bör poängtera att de två dimensionerna av självkänsla sällan framträder i sin renodlade form utan fungerar som ett dynamiskt samspel som påverkar individers tankar, känslor och beteende (Johnson, 2003). Konsekvenser av jakten på självkänsla Såväl självkänsla som PBS har i tidigare studier visat samband med ett flertal faktorer och jakten på självkänsla innebär ofta höga påfrestningar på både välbefinnande och hälsa men också på motivationen. Motivationsteorier utgår ofta från att motivation ökar som en funktion av hur värdefullt eller betydelsefullt målet bakom ett beteende är. Det finns tre fundamentala behov där tillfredställande till stor del påverkar hur vi mår och vår motivation till olika beteenden inom arbete, relationer och fritid. Dessa komponenter är kompetens,

6 autonomi och tillhörighet (Lindwall, 2011). Att tycka om sig själv och tänka på sig själv i positiva termer är en viktig motiverande kraft (Johnson, 2003). 6 Redan på 1890-talet föreslog pionjären William James att den betydelse och vikt individer lägger vid olika områden eller domäner i livet har stor betydelse för självkänslan (Lindwall, 2011). Man fokuserar primärt på sin framgång, kompetens och sina framsteg inom de områden man har en ambition att lyckas och vara duktig inom. Hög självkänsla blir resultatet av att man upplever kompetens på de områden som man upplever som viktiga. Att misslyckas på ett område som känns viktigt och där man investerat mycket tid, prestige och energi på eller att uppleva att man inte är tillräckligt kompetent inom området kommer att påverka självkänslan negativt och på lång sikt kan detta leda till en låg självkänsla (Lindwall, 2011). Individer med prestationsbaserad självkänsla är särskilt sårbara för motgångar inom områden som de anser som viktiga (Blom, 2001., Hallsten 2005). Högt engagemang för sitt arbete i kombination med PBS är relaterad till ohälsa (Blom, 2011). I experiment utförda av Johnson och Forsman (1995) och Johnson (2003) framkom att typen av självkänsla och feedback hade betydelse för individens ambition. Det visade sig att individer med god inre självkänsla saknade behov av yttre bekräftelser och tycktes nöjda helt utan duktighetsbevis. Individer med låg inre självkänsla som inte hade behov av duktighet gav istället upp och hade ingen ambition kvar efter misslyckande. Individerna med låg inre men hög yttre självkänsla och en låg bassjälvkänsla, ökade sin ambitioner efter upprepade misslyckanden vilket ledde till dåliga resultat på grund av en icke ändamålsenligt anpassning mellan ambition och prestation. Experimenten bekräftade idén om ett hierarkiskt och asymmetriskt förhållande mellan självkänsla och kompetens. (Johnson, 2003). Framgång kan endast ge oss bestående självkänsla om vi har en god inre självkänsla i botten. Framgång inom olika områden kan inte kompensera en bristande bastillit. Yttre förtjänad självkänsla är starkt anknuten till prestationer och beröm från andra medan den inre ger stabilitet och tillit (Johnson, 2003). Det alltmer villkorslösa arbetslivet i kombination med villkorad självkänsla och PBS förknippas i ett flertal tidigare studier (Crocker et al., 2004, Hallsten et al., 2005, Blom, 2011) med stressrelaterad ohälsa och risk för utbrändhet. Studier visar att det finns ett starkt samband mellan utbrändhet och PBS och att stress kan öka PBS ytterligare (Hallsten et al., 2002, Hallsten et al., 2005). Individer som baserar sin självkänsla på sina prestationer har en tendens att söka sig mot krävande yrken där lite tid finns för återhämtning och där pressen på prestation är stor (Perski, 2002). Individer som baserar sitt självvärde på sina prestationer är extra sårbara för utbrändhet (Hallsten et al 2002). Enligt Hallsten et al (2005) kan man anta att utbränning är ett resultat av ständiga misslyckade självkänslosträvanden, som aktiveras och underhålls av varaktiga

7 7 eller återkommande stressorer inom centrala livsområden. Hallsten menar att det är skillnad på burnout (utbränning) och wornout (utslitning). Prestationsbaserad självkänsla ger ett högt men sårbart engagemange och individer som innehar detta och samtidigt visar höga poäng på traditionella utbrändhetsskalor tenderar att bli utbrända. Individer som inte har en hög prestationsbaserad självkänsla men som visar höga poäng på traditionella utbrändhetsskalor blir däremot utslitna (Hallsten et al., 2005). Maslach (1976) menar att förväntningar om prestationer är en nyckelprocess i utbrändhetsprocesser. Maslach och Jackson (1984) menar att individer med höga krav på prestationer i kombination med höga inre krav på sig själv är de som löper störst risk för utbrändhet. I en studie av Blom (2011) undersöktes över 2000 arbetande kvinnor och män för att se på PBS ur ett longitudinellt perspektiv i relation till utbrändhet med hänsyn tagen till stressorer både i arbete och i privatliv. Resultaten av studien visade att prestationsbaserad självkänsla var den starkaste prediktorn för utbrändhet. Blom menar att resultaten indikerar på att individuella faktorer och karaktärsdrag knutna till personlighet snarare än situationsfaktorer påverkar individens hälsotillstånd och hanteringen av motstridiga krav i arbete och i privatliv. Den prestationsbaserade självkänslan var i studien utlöst av situationer karaktäriserade av olika stressorer som till exempel brist på resurser, övertidsarbete och motstridiga krav. I ett jobb med få eller inga gränser kan detta framförallt påverka individer som har svårt att bedöma när arbetet är good enough (Blom, 2011). Självkänsla påverkar hur individer responderar på akut stress. Studier har rapporterat att personer med högre självkänsla upplever lägre subjektiva stressnivåer, lägre puls, lägre minskningar i hjärtvariabilitet och mindre ökningar i stressrealterade inflammatoriska markörer efter att ha genomfört stressfyllda uppgifter. En hög självkänsla verkar till viss del buffra eller lindra den negativa effekten av akut stress. (Lindwall, 2011). I en studie med drygt 3500 deltagare utförd av Hallsten et al., (2002) framkom det att kvinnor visade en högre prestationsbaserad självkänsla än män och att den prestationsbaserade självkänslan minskade med ökad ålder. Bloms studie (2011) visade också att kvinnor upplevde mer arbetsrelaterad stress än män. Män hade ett starkare samband mellan stressorer relaterade till arbetet och utbrändhet än kvinnor vilka hade ett starkare samband mellan PBS och utbrändhet. Lön som styrmedel Lön som styrmedel har fått en allt större spridning inom dagens svenska arbetsliv. Flera studier ger stöd för att tillfredsställelse med lönen predicerar arbetstrivsel, organisationsengagemang och viljan att stanna kvar i organisationen. Det finns också viss forskning som antyder att individens inställning till sin lön har gynnsamma konsekvenser

8 för arbetsrelaterade attityder och beteenden. Ett väl avvägt lönesystem ingår tillsammans med ett gott arbetsklimat som en naturlig del i en positivt präglad arbetsplatskultur. (Eriksson, Sverke, Hellgren och Wallenberg, 2002). Enligt tidigare studier (Carlsson och Wallenberg 1999) innebär en positiv inställning till sin lön ökad motivation och skapar dessutom ett bättre arbetsresultat. 8 Herzbergs tvåfaktorsteori utgår från att det är olika faktorer som skapar jobbtillfredställelse och motivation respektive missnöje i arbetet men att dessa faktorer är inte varandras motsats. Herzberg menar att de inneboende utvecklings- eller motivationsfaktorerna som finns i arbetet är prestation, uppskattning för goda prestationer, arbetsuppgifter, ansvar och avancemang i organisationen. Dessa faktorer kan leda till en positiv attityd till arbetet och uppfylla den anställdes önskan om självförverkligande. Det som skapar missnöje i arbetet kallas för hygienfaktorer. Dessa faktorer skapar inte motivation och arbetstillfredsställelse om de uppfylls, däremot skapar de missnöje om de inte är tillfredställande. Hygienfaktorer kan bland annat vara ledarskap, arbetsvillkor, lön, status och relationer (Wilson, 2004). Föreliggande studie Fastighetsmäkleri, som yrke och bransch, är i ständigt fokus. Det fluktuerar en mängd rykten och myter kring mäklaryrket. En vanlig uppfattning är att alla mäklare tjänar storkovan genom generösa försäljningsarvoden. En uppfattning som stämmer i vissa fall, men långt ifrån alltid (Wörmann, 2007). Inom mäklarbranschen förekommer många olika typer av lönesystem där det mest utpräglade systemet är rent provisionsbaserat, individerna erhåller lön efter säljprestation (Wörmann, 2005). Den provisionsbaserade lönen är en stor del av mäklarnas totala ersättning, men andra belöningar förekommer också (Wörmann, 2007). Jakten på bättre självkänsla är central i dagens kultur (Lindwall, 2011) och kvaliteter som belönas och premieras i vårt västerländska samhälle är individualitet, oberoende, målmedvetenhet och framgång (Johnson, 2003). I ett arbete där lönen baseras på individuella prestationer kan dessa kvaliteter vara avgörande för framgång eller motgång. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan prestationsbaserad självkänsla (PBS) och prestation samt mellan PBS och välbefinnande. Frågeställningen är om det finns ett samband mellan PBS och självuppskattad lön? Då provisionsbaserad lön är vanligt förekommande inom fastighetsmäklaryrket har självuppskattad lön tillämpats för mått på prestation. Den andra frågeställningen som undersöks är hur PBS påverkar välbefinnande vilket i denna studie innefattar hälsa och jobbtillfredställelse.

9 9 Metod Undersökningsdeltagare Undersökningen riktade sig till ett urval om totalt 284 registrerade fastighetsmäklare. Enkäten sändes ut via elektronisk post till ett riktat urval av fastighetsmäklare som alla representerar ett specifikt mäklarföretag i Stockholm och i Göteborg. Enkäten skickades ut direkt både till fastighetsmäklare aktiva i en roll som kontorschef eller franchisetagare och till anställda. Den webbaserade enkäten sändes ut via elektronisk post till de utvalda tillsammans med ett följebrev som beskrev att syftet med enkäten var att ligga som underlag för en undersökning inom psykologi. Mailet innehöll information om att allt material hanteras konfidentiellt och att deltagandet var helt frivilligt. En beräknad tidsåtgång på 5 minuter angavs tydligt. Initialt sändes mailet med förfrågan om att deltaga i studien till alla kontorschefer och franchisetagare med ett önskemål om att de förutom eget deltagande även skulle uppmana sina anställda att delta i undersökningen. Kort efter att detta brev gått ut sändes mail ut till alla anställda fastighetsmäklare på respektive kontor. I det elektroniska brevet fanns en länk till undersökningen som sedan utfördes via systemet Limesurvey. Två påminnelser skickades ut. Av de totalt 284 tillfrågande var det 92 personer (32%) som besvarade webb enkäten. 4 enkäter var ofullständiga vilket resulterade i 88 (31%) ifyllda enkäter. Könsfördelningen var 40 kvinnor (45,5%) och 48 män (54,5%). 64 var aktiva i Stockholms regionen, 23 i Göteborgsregionen och 1 st i Norrland. Av de 88 deltagande individerna arbetade 81 st (88%) med 100 % provisionsbaserad lön, 1 individ med 75% provisionsbaserad lön, 2 individer med 20 % provisionsbaserad lön och 4 st med 0% provisionsbaserad lön. Medelvärdet för uppskattad inkomst per månad uppgick till spannet mellan tkr vilket 18,5% av de tillfrågade angav. Deskriptiv statistik för studiens ingående variabler redovisas i tabell 1. Material Enkäten bestod av totalt 52 frågor och var uppdelad i tre olika delar. Den första delen bestod av bakgrundsfrågor, den andra delen undersökte prestation utifrån arbetsbelastning och mätte arbetstillfredställelse. Den sista delen behandlade frågor om prestationsbaserad självkänsla, självkänsla samt en del om allmänt hälsotillstånd. Frågorna bestod av påståenden relaterade till arbete. Svarsskalan i del två av enkäten utgjordes av likertskala med fem svarsalternativ som gick från stämmer inte alls (1) till stämmer helt (5). Utöver detta innehöll avsnittet med frågor om generellt hälsotillstånd

10 10 svarsalternativ med en skala med fyra alternativ där "aldrig"(1), "ibland", "ganska ofta" och "alltid"(4) var svarsalternativen. Kvantitativ arbetsbelastning (t ex Det händer ganska ofta att jag måste arbeta under stark tidspress ) mättes med tre påståenden framarbetade av Beehr, Walsh & Taber (1976). Cronbach s alpha för de tre frågorna uppmättes till.48 vilket ledde till ett beslut att sortera bort frågan Jag har tillräckligt med tid för att klara mina arbetsuppgifter detta innebar att Cronbach s alpha för återstående 2 item mättes till.81. Arbetstillfredsställelse (t ex Jag är nöjd med det arbete jag har ) mättes genom ett instrument framtaget av Hellgren, Sjöberg & Sverke (1997), baserad på Brayfield & Rothe (1951) och innehåller 3 frågor. Cronbach s alpha uppmättes till.88 för skalan. Höga rapporterade värden (4-5) indikerade på hög självuppskattad prestation, hög arbetstrivsel och låg kvalitativ belastning. Prestationsbaserad självkänsla (t ex Jag tror att jag ibland försöker bevisa mitt värde genom att vara duktig ) mättes med 12 påståenden framtagna av Johnson och Blom (2007). Cronbach s alpha för de tolv frågorna på skalan mättes till.89. Självkänsla (t ex Jag känner mig lika värdefull som andra personer ) mättes med Rosenbergs (1965) Self Esteem Scale som består av 10 påståenden. Cronbach s alpha uppmättes för skalan till.88. Generellt hälsotillstånd (t ex Har du någon gång under de senaste två veckorna känt dig väldigt pressad ) mättes med Goldberg (1978) General Health Questionnaire (GHQ) vilken består av 12 item. Cronbach s alpha för de tolv frågorna på GHQ- skalan var.86. Höga rapporterade värden (4-5) indikerade hög prestationsbaserad självkänsla och hög självkänsla. Höga rapporterade värden (3-4) på GHQ-skalan indikerade på låg generell hälsa. Bakgrundsfrågorna handlade om kön (där 1;kvinna och 2; man), ålder, antal arbetade år som fastighetsmäklare, uppskattad arbetstid, andel procent av total lön som är provisionsbaserad samt inkomst. Uppskattad inkomst per månad angavs i olika spann där 1; 0-20 tkr, 2:21-25 tkr, 3:26-30 tkr, 4:31-35, 5:36-40 tkr, 6:41+45 tkr, 7:46-50 tkr, 8:51-55 tkr, 9:56 tkr eller mer.

11 Tabell 1. Deskriptiv statistik för alla i studien ingående variabler Variabel Min Max M Sd N Ålder Kön Antal år i yrke Arb tim/vecka Kvan.belast Självkänsla PBS Lön Jobbtillfreds Hälsotillstånd M=medelvärde, Sd = standardavvikelse, N= antal svarande 11 Databearbetning Data bearbetades i statistikprogrammet SPSS 19. Items med omvända värden kodades om och därefter utfördes analyserna. Varje deltagares medelvärden räknades ut för de ingående variablerna. Då 88% av försökspersonerna arbetade med 100% provisionsbaserad lön valdes variabeln lön ut som ett mått på prestation. Reabilitetsanalys gjordes initialt och sedan utfördes deskriptiv analys, korrelationsanalys och regressionsanalys för de ingående variablerna. Resultat Indexvärden beräknades initialt på respektive skala för de ingående variablerna. Inledningsvis redovisas resultatet av korrelationsanalys och därefter redovisas resultatet från regressionsanalysen. Deskriptiv statistik över de ingående variablerna i studien återfinns i metoddelen ovan. Se tabell 1. Korrelationsanalys (Pearson) genomfördes för att se om det förelåg samband mellan PBS och lön (prestation), PBS och jobbtillfredställelse samt mellan PBS och hälsotillstånd. Korrelationsanalysen visade att det ej förelåg ett signifikant samband mellan PBS och prestationslön (p>0.05) dock visades ett signifikant medelstarkt samband mellan PBS och jobbtillfredställelse (p<0.01). Hög PBS korrelerade med låg jobbtillfredställelse. Mellan PBS och hälsa visades ett signifikant starkt samband (p<0.01) vilket innebär att hög PBS i studien korrelerade med höga poäng på GHQ-skalan det vill säga låg generell hälsa. Korrelationsanalys genomfördes också för att se om det förelåg samband mellan PBS och örviga ingående variabler. Ett signifikant negativt samband visades mellan PBS och antal år som mäklare samt mellan PBS och självkänsla där det förelåg ett starkt signifikant samband. Vidare uppvisades starka samband mellan självkänsla och lön och mellan

12 självkänsla och hälsa. Kön var ej signifikant relaterat till prestationsbaserad självkänsla eller självkänsla i föreliggande studie (p>0,05). Se Tabell Tabell 2. Korrelationer för alla i studien ingående variabler Variabel Ålder Kön Antal år i yrke.71***.22* Kvant.belast Självkänsla * PBS ** ** Lön.05.28** ** Jobbtillfreds **.27*.17.45** -.40**.34** Hälsotillstånd * -.26* ***.59*** -.27* -.53*** 1.0 * p<0,05; ** p<0.01, ***p<0,001 Vidare utfördes regressionsanalys för att se om prestationsbaserad självkänsla (PBS) kan predicera prestation (lön). Regressionsanalys utfördes också för att undersöka om PBS predicerar jobbtillfredställelse och välbefinnande. Regressionsanalysen visade att modellen förklarade 16 % av variansen i lön, 28 % av variansen i jobbtillfredställelse samt 63 % förklarad varians för hälsa. PBS visades inte ha någon predicerande effekt på lön (prestation) eller på jobbtillfredställelse däremot visades en signifikant påverkan av PBS på hälsa i modellen (p<0,05). Självkänsla visade signifikant predicerande effekt på lön (p<0,01) och på jobbtillfredställelse samt hälsa (p<0,001) med kontroll för bakomliggande variabler. Se tabell 3. Tabell 3. Effekt av variablerna på lön, jobbtillfredställelse och hälsa Prediktor Lön Jobbtillfreds. Hälsa Ålder ** Kön.03*.23* -.11 Antal år i yrke * Kvantitativ belastning Självkänsla.36**.29* -.60*** PBS * R square (adjusted).16**.28***.63*** * p<0,05; ** p<0.01; *** p<0,001 Studiens resultat visar att det inte finns något signifikant samband mellan PBS och prestation (lön) i föreliggande studie. Det framkom dock att effekten av självkänsla signifikant predicerar både prestation (lön), jobbtillfredställelse och hälsa.

13 13 Diskussion Syftet med den föreliggande studien var dels att undersöka om det fanns något samband mellan prestationsbaserad självkänsla (PBS) och prestation och dels att titta på om det fanns ett samband mellan PBS och välbefinnade. Resultatet av korrelationsanalyserna visade att det inte fanns något signifikant samband mellan PBS och lön (prestation) hos de deltagande individerna. PBS leder enligt resultaten i denna studie inte till bättre prestationer. Signifikanta samband uppvisades mellan PBS och jobbtillfredställelse samt mellan PBS och hälsa. Hög PBS korrelerade negativt med jobbtillfredställelse vilket innebär att det finns ett starkt samband mellan hög PBS och låg jobbtillfredställelse. PBS och hälsa visade ett starkt positivt samband där hög PBS korrelerade med höga poäng på GHQ-skalan vilket indikerar på ohälsa. Bristande välbefinnande är en möjlig konsekvens av hög PBS där individen baserar sitt eget självvärde på omgivningens bekräftelse och sina egna prestationer. Starka negativa samband återfanns mellan PBS och självkänsla. Regressionsanalysen visade att PBS predicerar ohälsa och att en god inre självkänsla predicerar god hälsa. Självkänsla visade signifikant positiv effekt även på lön (prestation) och välbefinnande. PBS och prestation Resultatet av denna studie visar i linje med tidigare forskning (Johnson, 2003,. Blom, 2011) att individuella skillnader för hur individer ser på sig själv har betydelse för dennes arbetsprestation. Det förelåg inget signifikant samband mellan PBS och prestation. En person med hög PBS presterar hårt för att bekräfta sitt eget värde men utan att resultatet blir mer fördelaktigt. Det krävs enligt Johnson (2003) en ändamålsenlig anpassning mellan prestation och ambition för att erhålla bästa resultat. Den inre självkänslans påverkan på lön (prestation) visade ett signifikant positivt resultat i studien. En inre baserad självkänsla som är trygg i grunden och relativt oföränderlig bidrar till högre prestation. PBS och jobbtillfredställelse Studien fann ett signifikant negativt samband mellan PBS och jobbtillfredställelse där individer med hög PBS känner sig mindre tillfredställda i arbetet. Studien visar vidare på ett signifikant samband mellan lön och jobbtillfredställelse. Enligt Hertzberg är det olika faktorer som skapar jobbtillfredställelse (Wilson, 2004). Resultatet visar i enlighet med Hertzbergs tvåfaktorteori att både prestation och lön påverkar jobbtillfredställelse. PBS och hälsa Studiens resultat visar ett signifikant samband mellan PBS och hälsa. Individer med hög PBS uppvisade högre poäng på GHQ-skalan det vill säga låg generell hälsa. Detta är i linje

14 14 med tidigare forskning som visar att högt engagemang för sitt arbete i kombination med hög PBS är relaterad till ohälsa (Blom 2011) men också starkt relaterat till olika stressrelaterade sjukdomar (Crocker et al.,2004, Hallsten et al., 2005). Starka samband visades mellan självkänsla och god hälsa vilket stämmer överens med de teoretiker som menar att hög självkänsla generellt sätt är relaterad till högre välmående (Kling et al., 1999) och skyddar individen vid besvärliga situationer i livet (Johnson, 2003). PBS och kön Inget samband mellan kön och PBS visades i korrelationsanalysen vilket går emot tidigare forskning av Hallsten (2002) och Blom (2011) som visat att kvinnor hade en högre grad av PBS än män. Begränsningar och framtida forskning Föreliggande studie innehar ett antal begränsningar som är viktiga att uppmärksamma då dessa påverkar studiens generaliserbarhet. Möjligheten att dra långtgående slutsatser av resultatet är därav begränsad. Det är viktigt att vara medveten om att olika bias och felkällor, som till exempel social önskvärdhet, kan uppkomma när man använder självskattningsskalor (Spector, 1994). Ett problem som uppstår när man mäter avsett fenomen med självskattningsskalor är att det markant kan skilja sig mellan det som individen anger som svar och individens verkliga beteende eller tillstånd (Johnson,2003). Måttet på prestation bör både ifrågasättas och problematiseras då det har mätts utefter självuppskattad lön i olika spann. Det är möjligt att en större variation hade framkommit om deltagarna fritt utan angivna spann hade givits möjlighet att ange uppskattad månadseller årslön. En annan lösning på denna problematik hade varit att utöka svarsalternativen med fler och smalare spann då den undersökta gruppens lön kan antas variera på månadsbasis. Då 88% av undersökningsdeltagarna arbetade med 100% provisionsbaserad lön uppstår en problematik kring hur väl lön mäter prestation för de 12% som ej arbetade enbart utifrån provisionslön. Detta bör beaktas i framtida studier. När det gäller den låga svarsfrekvensen (31 %) bör beaktas att enkäten innehöll känsliga frågor gällande psykisk hälsa, vilket kan vara en bidragande orsak till att vissa valde att inte delta i undersökningen. Då hela vår sociala existens kretsar kring självkänsla är detta ett känsligt område att undersöka. Den låga svarsfrekvensen påverkar möjligheten att dra slutsatser om populationen. Resultatets giltighet och generaliserbarhet bör därav ifrågasättas. Tidsåtgången för att deltaga i undersökningen presenterades tydligt för de utvalda mäklarna och det är av största vikt att ifrågasätta om det urval som svarade på enkäten verkligen är representativa för den valda populationen.

15 Vidare bör poängteras att undersökningen riktade sig till fastighetsmäklare aktiva i storstadsregion vilket gör att studien redovisar resultatet för denna population. 15 Framtida studier om PBS och prestation utifrån prestationslön bör göras på ett större antal individer för att ge möjlighet till generaliserbarhet.inför framtida studier kan det också vara intressant att titta på andra parametrar i förhållande till PBS i prestationsorienterade arbetsmiljöer till exempel turn over intention. Har individer med PBS en högre benägenhet att byta jobb än individer med låg PBS? Anställningstrygghet är också ett fenomen som skulle vara intressant att sätta i relation till PBS och självkänsla. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att det i dagens mer och mer prestationsinriktade arbetsliv är viktigt att dra lärdom och insupa kunskaper i hur individers självbild är skapad och bibehållen. Studien resultat visar att individuella skillnader i självkänsla påverkar individens prestation. Hög PBS med ständiga krav på prestation leder inte till bättre prestationer och ökar dessutom risken för hälsoproblem. En god inre självkänsla bidrar till goda prestationer, hög jobbtillfredställelse och god hälsa. Kunskaper om PBS och självkänsla kan ge prestationsorienterade organisationer fördelar som kan öka lönsamheten. I en arbetssituation där lönen baseras på prestationer är det viktigt att uppmärksamma problematiken kring individers självkänsla för att främja goda prestationer där ambition matchas med prestation. Att förstå varför individer på en arbetsplats agerar på ett visst sätt är en nyckelkomponent för att kunna öka motivationen hos de anställda. Genom att uppmärksamma de individuella skillnaderna i självkänsla och dess påverkan på prestationer kan företag skapa en arena för både framgång och förståelse och samtidigt förebygga ohälsa.

16 16 Referenser Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber AB. Beehr T A, Walsh J T & Taber T D (1976). Relationship of Stress to Individually and Organizationally Valued States: Higher Order Needs as a Moderator. Journal of Applied Psychology, 61, Blom, V (2011). Striving for self-esteem Conceptualizations and role in burnout. Stockholm: Stockholms Universitet. Brayfield, A.H., & Rothe, H.F. (1951). An index of job satisfaction. Journal of Applied Psychology, 35(5), Carlsson, L. Wallenberg, J. (1999). Lön motivation arbetsresultat. En vetenskaplig undersökning om sambanden. Sundbyberg. Svenska kommunförbundet. Crocker, J. (2002). The cost of seeking self-esteem. Journal of Social Issues, 58, Crocker, J., & Park, L. E. (2004). The costly pursuit of self-esteem. Psychological Bulletin, Vol.130 nr 3, Eriksson, A,. Sverke, M,. Hellgren, J. & Wallenberg, J. (2002). Lön som styrmedel. Konsekvenser för kommunanställdas attityder och prestation. Elektronisk version. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmarknad & Arbetsliv, Goldberg, D. (1978). Manual of the General Health Questionnaire. Windsor: National Foundation for Educational Research. Hallsten, L. (2001). Utbränning: En processmodell. Svensk Rehabilitering. 3, Hallsten (2002) Utbränning i Sverige en populationsstudie. Elektronisk version. Arbetslivsinstitutet, vetenskaplig skriftserie, Arbete och Hälsa 6, Hallsten, L., Josephsson, M. & Torgén, M. (2005). Performance-based self-esteem. A driving force in burnout processes and its assessment. Elektronisk version. Arbetslivsinstitutet, Arbete och Hälsa, 4, Hellgren, J., Sjöberg, A., & Sverke, M. (1997). Intention to quit: Effects of job satisfaction and job perceptions, in F. Avallone, J. Arnold, & K. de Witte (Eds.), Feelings work in Europe, Milano: Guerini. Johnson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur. Johnson, M., & Blom, V. (2007) Development and validation of two measures of contingent self-esteem. Individual Differences Research, 5,

17 17 Johnson, M., Formans, L. (1995). Competence strivings and self-esteem: An experimental study. Personality and Individual Differences, 19, Kling, K. C., Hyde, J. S., Showers, C. J., & Buswell, B. N. (1999). Gender differences in self-esteem: A metaanalysis. Psychological Bulletin, 125, Lindwall, M (2011) Självkänsla Bortom populärpsykologi & enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur. Maslach, C (1976). Burned-out. Human Behaviour, 5, Maslach, C., Jackson, S.E (1984). Burnout in organizational tings. Applied Social Psychology Annual, 5, Parmsund, M., Svensson, M,. Tegebrant, K & Åborg, C. (2009). Stress i arbete. Karolinska institutet. Hämtad den 25 oktober 2011, från: %20infomaterial/Stress%20i%20arbetet.pdf Perski, A (2002). Ur balans. Stockholm: Bonnier fakta. Spector,, P (1994). Using self-report questionnaires in OB research: A comment on the use of a controversial method. Elektronisk version. Journal of organizational behavior, 15, Wilson, F (2004). Organisation, arbete och ledning: - en kritisk introduktion. Malmö: Liber. Wörmann, C. (2007). Den nya generationen fastighetsmäklare. Mäklarsamfundet Bransch. Hämtat den 25 oktober 2011, från: Wörmann, C. (2005) Rapport om den svenska fastighetsmäklaren och branschen, Yngre kvinnor och äldre män. Framtidens fastighetsmäklare är en högskoleutbildad kvinna. Mäklarsamfundet Bransch. Hämtat den 25 oktober 2011, från: