Coompanion Göteborgsregionen. Projekt som utgår från förstudier Västsverige : 2015/ Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete

Transkript

1 Sid 1(27) Diarie Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet 1000 jobb - Grundsteget Startdatum Kontaktperson för projektet Sven Bartilsson Slutdatum E-post Behörig företrädare Kontaktperson ekonomi E-post Utdelningsadress Besöksadress sven.bartilsson@coompanion.se Sven Bartilsson Olle Alexanderson olle.alexanderson@coompanion.se Packhusplatsen GÖTEBORG Packhusplatsen Göteborg Organisation namn form Antal anställda e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen Coompanion Göteborgsregionen Föreningar, stiftelser och ideella organisationer goteborg@coompanion.se Packhusplatsen Göteborg Sven Bartilsson d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde Coompanion Göteborgsregionen Packhusplatsen Göteborg Packhusplatsen Göteborg Projekt som utgår från förstudier Västsverige : 2015/00071 Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.

2 Sid 2(27) Diarie Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Hela landet Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 280 Antal kvinnor 140 Antal män 140 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Mer än en miljon människor i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. I Göteborg är det fler än i riket i genomsnitt och i nordöstra Göteborg är det betydligt fler. Enligt års-sammanställning, Göteborgs stad 2014 är antalet hushåll som har långvarigt försörjningsstöd 9527, vilket är ytterligare en ökning från föregående år, samt en del i den konstanta ökningen sedan (53% män, 47% kvinnor) Antalet personer i JOB ligger kvar på en fortsatt hög nivå. För Göteborgsregionen är siffrorna JOB 1+2, 5200 och för sysselsättningsfasen omkring 3000 d.v.s. ungefär som för ett år sedan. ETT PARTNERSKAP SOM VILL ÖKA FRÅN 300 TILL 1000 JOBB I Göteborgsregionen finns 50 arbetsintegrerande sociala företag (SF), (drygt 60 i hela Västsverige), vilka tillsammans har ca 300 anställda (400) och ca det dubbla antalet sysselsatta, dvs på väg mot arbete. Dessa sociala företag har potential att växa och därmed hjälpa fler personer närmare arbetsmarknaden. Partnerskapet bakom denna ansökan är överens om att denna sektor behöver utvecklas för att kunna möta samhället och de enskilda personernas behov av arbetstillfällen som är anpassade efter den enskildes förmåga. Visionen om 1000 jobb i sociala företag formulerades under Stora sociala företagsdagen, den 14/ Aktörer från myndigheter, näringsliv, sociala företag och organisationer inom den sociala ekonomin uttryckte ett gemensamt behov att mobilisera Göteborgsregionen för socialt företagande - som ett sätt att råda bot på den höga arbetslösheten. Förstudien 1000 jobb i sociala företag har lett fram till en gemensam vilja att överbrygga hinder och en strategi för hur det skall bli 1000 jobb i sociala företag till 2020, och därmed en samverkansmodell för hur sociala företag skall kunna bli ett effektivt arbetsmarknadspolitiskt verktyg.

3 Sid 3(27) Diarie Partnerskapet består av representanter från näringslivet, förvaltningar i Göteborgs Stad (Social resurs, Stadsledningskontoret, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, SDF Östra Göteborg, Västra Hisingen, Angered), de sociala företagen, Business Region Göteborg, Mikrofonden Väst, och Arbetsförmedlingen centralt och kontoren Frölunda, Hisingen, Centrum, Gamlestan, Etablering och Samverkan. Från detta partnerskap har arbetsgrupper formats som arbetat fram problembild och strategier som beskrivs i denna ansökan. Arbetsgrupperna är Finansiering (BRG, representanter från de sociala företagen, Mikrofonden). Arbetsmarknadsgruppen (Arbetsmarknadschefer för deltagande stadsdelar) Sociala företagsgruppen (rep. från deltagande sociala företag) och affärsutvecklingsgrupp (Coompanion). Därtill finns arbete med intressenter och avnämare i projektet som; CSR Västsverige, Folkuniversitetet, Volvo, Familjebostäder, Gårdstensbostäder, Framtiden AB, LO, Tillväxtverket, Avenyföreningen, Innerstaden och Göteborgs Stads Upphandlingsbolag. De existerande sociala företagen har lagt strategier för hur de skall växa, vilka nya verksamheter som kan starta och hur företagen skall samarbeta. En gemensam säljorganisation, Social Trade, har bildats. En ny märkning för företagen har tagits fram. Samarbete med näringslivsorganisationer och större företag har etablerats. Arbetsförmedlingen har utrett hur de behöver jobba. Fyra stadsdelar har analyserat sina arbetssätt. Mikrofonden tillsammans med BRG har tittat på finansiering. Coompanion har sett över sin inkubatorsmetod. Tillsammans med ytterligare partners har vi alla tillsammans deltagit i utformandet av strategin. ANSÖKAN BYGGER PÅ FLERA FÖRSTUDIER OCH PROJEKT Denna ansökan har också inkluderat det arbete som genomförts av förstudien Le Mat. I den förstudien har det projekterats för start av sociala företag som driver B&B verksamhet på flera orter. I Le Mat finns även en tydlig transnationell dimension då det är ett europeiskt social franchise koncept. Vi har tagit vara på Le Mats arbete i denna ansökan. Likaså bygger vi vidare på det Karriärstödsprojekt som bedrivits av Vägen ut i samarbete med bl.a. Samordningsförbund och SDF Angered. Genom att ta tillvara det arbetet kommer kunskapen att spridas och bli del i en större modell. DETTA ÄR BARA BÖRJAN - VI VÅGADE INTE SÖKA MER Partnerskapet har under förstudien projekterat för ett större projekt än det som vi här söker. Vi har valt av taktiska skäl, och med oro för de begränsade medel som finns att söka denna gång, att söka ett projekt med färre deltagare, och färre orter och ett lägre belopp än vad vi har möjlighet till. Som ett första steg i genomförandet av den strategin söks nu två socialfondsprojekt; ett kompetensutvecklingsprojekt och detta projekt för ökade övergångar till arbete. Andra projekt kan komma att sökas senare av partnerskapet. Andra aktörers projekt och verksamheter kan med fördel integreras i de system som byggs upp. Startar någon annan stadsdel eller förening projekt som leder till sociala företag så bör det samordnas med de system som vi här avser att bygga. Inledningsvis läggs mycket kraft på att utveckla de företag som finns, men på sikt behöver fler arbetsplatser skapas genom ännu fler nya företag. SAMARBETE MED ERUFprojekt En nära samverkan är tänkt med det Regionalfondsprojekt som planeras inom Hållbar Stadsutveckling som kommer sökas av Göteborgs Stad/BRG. I den ansökan avses att utveckla ett Social & Green Enterprise Center. En hel del av det här projektet 1000 jobb-grundsteget kommer att bedrivas i anslutning till den satsningen. Det projektet kommer då att kunna ta del av de samverkansmodeller som etableras i vårt projekt och vår inkubatorsverksamhet kan samverka med den verksamhet som bedrivs där. Även de sociala företag som utvecklas genom denna ansökan kommer att tillhandahålla tjänster till de företag inom de gröna näringarna som etableras i Regionalfondsprojektet. Dock syftar vi inte till en fondsamordning i det här läget. Ett viktigt resultat från förstudien, som kommer göra att projektet kommer att nå sina mål, är det säljkooperativ som nu är startat av de sociala företagen. Företagets, Social Trade, drift ligger utanför projektet men kommer vara en betydande motor för att möjliggöra de nya arbetstillfällena. Social Trade har i sin tur samarbeten med näringslivet som kommer in i projektet genom företagarföreningar, större företag som Volvo och kommunala bolag. Det finns ett stort intresse för Social Trade från CRSansvariga. Den kompetensutveckling av ledare och befintliga medarbetare som vi definierat som nödvändiga för att möjliggöra fler arbeten i sociala företag, kommer att äga rum utanför projektet. Vi söker ett ESF kompetensutvecklingsprojekt för det i denna utlysning. Genom att kompetensutvecklingsprojektet också vänder sig till Coompanions medlemmar och Social Trades samarbetsföretag så kopplas de personer och företag som finns i det här projektet ihop med de anställda som deltar i kompetensutvecklingsprojektet. Konkret innebär det att det blir lättare att få praktik och uppdrag. SYFTE Vi har följande syfte med denna ansökan och projekt: Huvudsyfte är att skapa ett hållbart system och ett förankrat arbetssätt för arbetsintegrerande socialt företagande i Göteborgsregionen, som skapar förutsättningar för att 1000 personer är anställda i de sociala företagen i regionen På så sätt kan sociala företag bidra till att fler får möjlighet att gå från bidrag till lön. Målet har följdeffekterna att dubbelt så många får möjlighet att ta steg mot arbetsmarknaden genom praktik eller rehabilitering på ett socialt företag. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. SEGREGATION, SPRÅK OCH OHÄLSA SOM GÖR MATCHNING SVÅR Utgångspunkten för projektet är den långtidsarbetslöshet och det utanförskap som finns. Särskilt den som leder till de inomregionala skillnaderna i Göteborgsregionen. Utvecklingen för gruppen som har svårast att komma in på arbetsmarknaden

4 Sid 4(27) Diarie är alarmerande. Arbetslösheten för utrikesfödda och personer med funktionshinder är svår att angripa. Arbetsintegrerande sociala företag (SF) är en väg. En av de svårigheter som finns är att många av de personer som idag har försörjningsstöd, och som saknar yrkesutbildning har låg motivation att påbörja en sådan. Deras kontakt med arbetsmarknaden är alltför begränsad. Det är svårt att fånga upp dem i det traditionella utbildningssystemet. I integrationen av utrikesfödda som finns i våra stadsdelar är det en särskild utmaning att finna möjligheter till praktik och arbetsplatser som kan leda till arbete, och där personernas språkkunskaper kan utvecklas inom ett yrkesområde. Vi ser att målgruppernas låga utbildningsnivå kräver lågtröskel branscher (där man börjar på en lägre nivå och erbjuds mer avancerade uppgifter allt eftersom). En ytterligare utmaning är utveckla metoderna för gruppen med dåliga svenskkunskaper, dvs. språkträning integrerad med arbetspraktik. Våra samverkanspartners har identifierat detta som ett utvecklingsområde och att det finns ett stort behov. En stor målgrupp traditionellt i de arbetsintegrerande sociala företagen (SF) är de personer som lider av psykisk ohälsa. De som befinner sig i arbetslöshet drabbas oftare av psykisk ohälsa. Vi har tidigare särskilt tagit hänsyn till det och anpassat insatserna så att vi särskilt kunnat stödja dessa personer. Det har visat sig att personer med psykisk ohälsa ofta har fysiska hälsoproblem eller en livsstil som gör det svårare att delta i arbetsförberedande aktiviteter. I förstudien har vi analyserat vad som krävs för att kunna utveckla arbetsdeltagandet via sociala företag. Faktorerna nedan finns också utvecklade under svaret Vilka resultat, det. uppnå effekterna OETABLERADE PROCESSER Att relevanta främjandeaktörer utvecklar samverkan i syfte att möta målgruppens behov är ytterst angeläget. Det saknas kunskap om SF inom myndigheterna vilket gör att personer går miste om möjligheten med SF, och när en person är i SF uppstår problematik kopplat till olikartade förväntningar - som drabbar den enskilde individen. Därtill blir beslut beroende av enskilda tjänstepersoner/kontor. Orsaken ligger i bristande information, oetablerade processer och att samlad kompetens inom myndigheter inte finns. De olika myndigheternas regelverk och prioriteringar är inte synkade med varandra. Inom AF är de långa ledtiderna för individer i SF en utmaning, att beslut är svåra att synka med socialt företagande processen samt att kompetensen inom området haltar. Inom stadsdelarna ter sig problembilden liknande, dock är avsaknaden av en sammanhållande länk mellan stadsdelarna för socialt företagande ett särskilt problemområde samt den gemensamma hållningen kring det långsiktiga arbetet med SF (dvs arbetsträning, finansiering etc) Inom förstudien har vi haft workshops med chefer/handläggare inom AF och Göteborgs stad om vad som krävs för ett bättre samarbete för individer i SF Att socialtjänst och AF har en kommunikation kring individen och dess framtid innan övergång mellan myndigheter är viktigt. Det behövs en gemensam arena, antingen en plats eller ett nätverk av ansvariga personer inom AF och socialtjänst. Om det är möjligt att använda sig av samma underlag/kartläggning myndigheterna emellan skall undersökas vidare under planeringsfasen. SAMARBETE FÖR BEGRIPLIGHET Individer får bristfällig information om de sociala företagen. Bristen på samarbete mellan SF, skapar otydlighet för individen. Detsamma gäller myndigheter som söker möjligheter hos de sociala företagen. Man arbetar olika i företagen samt att tjänsterna som erbjuds skiljer sig åt vilket gör det svårt att få en helhetsbild över de sociala företagens erbjudande. En begriplig gemensam kommunikation från företagen behövs. FÖR FÅ ARBETSPLATSER För att möta behov av anpassade arbetsplatser behövs fler vägar där sådana skapas. SF är en möjlighet, men takten på expansionen av nya arbetsplatser är långsam. Främsta orsaken är ett svagt säljarbete i företagen, vilket i sin tur hänger samman med svag ekonomi som gör att man inte kan anställa och säkerställa nödvändig kompetens - ett moment 22. Därtill kommer att de sociala företagen har brist på kapital för att växa. De är startade av personer i ett finansiellt utanförskap. Även om företagen har en viss lönsamhet så återinvesterar de för att skapa flera arbeten och är sammantaget inga investeringsobjekt för den som önskar förränta sitt kapital. BRISTANDE UTBILDNINGSMATCHNING Personer i SF saknar ofta relevant utbildning. Kopplingen mellan utbildningsanordnare och SF är mycket begränsad vilket innebär att den enskildes ställning på arbetsmarknaden inte stärks tillräckligt och att SF får svårt att leverera kvalitet och därmed att växa. Kommunala vuxenutbildningen har samtidigt ett stort erbjudande till målgruppen, men har svårt att synliggöra det för målgruppen. De sociala företagen har haft svårt att utveckla samverkan med utbildningsanordnare, som i sin tur haft problem att skapa möjligheter till arbetsförlagt lärande och att skapa flexibla kombinationer med arbetspraktik och utbildning för de som behöver sådan. JÄMSTÄLLDHET I vår jämställdhetsanalys har vi beaktat behoven hos målgruppen, men också byggt på hur situationen ser ut vad det gäller skillnader mellan kvinnor och mäns möjligheter i befintliga sociala företag och våra erfarenheter från projekt med målgruppen för etablering av sociala företag. Även om det i Göteborg är större ojämlikhet mellan männens inkomster mellan stadsdelar/primärområden så är i samtliga delar av staden kvinnornas inkomster lägre än männens. Deras marginaler är mindre. Ett exempel är kontantmarginalen, dvs förmågan att ordna fram 1500onor. 21% av männen, mot 26% av kvinnorna kan inte det, det är dock en minskande skillnad. Män och kvinnor skattar sin hälsa likartat, 73 av män upplever att de har god hälsa jämfört med 70% av kvinnorna, de sista 10

5 Sid 5(27) Diarie åren har skillnaderna minskat, men i ett längre tidsperspektiv har de lågutbildade kvinnornas upplevda hälsa minskat. Arbetslösheten i regionen är bland män högre än kvinnor, men å andra sidan har män drygt 20% högre förvärvsfrekvens än kvinnor i stadsdelarna. Ungefär lika stor andel av de arbetslösa männen och kvinnorna deltar i arbetsmarknadspolitiska program. I Göteborg är det dock betydligt vanligare att män har anställningsstöd och nystartsjobb. Likaså har fler funktionshindrade män stöd än funktionshindrade kvinnor. De sociala företagen uppvisar stora och traditionella könsskillnader. Av de anställda är 56% kvinnor. Medan av personer med praktikplats är 60% män, dock är denna skillnad beroende på två stora företags könsbundna rekrytering. I 40% av verksamheterna dominerar ett kön. I tidigare projekt som Effektiva vägar ut och Sfinx har männen varit i minoritet. När vi analyserar tidigare projekt så ser vi också att av de som lämnar projektet tidigt, finns i högre grad män. Det verkar som nästan alla som slutar tidigt återgår till utanförskap oavsett kön. Kvinnorna har fått anställningar i de sociala företagen snabbare än männen, i genomsnitt 14 månader jämfört med 18 månader. Män går inte vidare till studier, men några kvinnor gör det. Vi har dragit slutsatsen att SF behöver profileras annorlunda för att attrahera män i samma utsträckning, men att det också är starkt beroende på könsrollsmönster vad det gäller vilken typ av bransch man kan tänka sig arbeta i. Å andra sidan - med våra ambitioner att bryta könsrollsmönster så finns behov av att tidigt agera så att båda könen kan arbeta och bli delägare. Flera kvinnor har tidigare bara velat starta företag med andra kvinnor. Anledningen till det var framförallt en oro för vad omgivningen/ familjen skulle säga om de träffade män på arbetet och att män skulle kunna ta över och bestämma. I utvärderingar har vi tidigare sett att män inte får den uppmärksamhet de vill ha i projekten och därför inte känner sig nöjda. Det krävs därför ett omfattande arbete med värderingar. Ett problem som framkommit i tidigare utbildningar är att det är svårt både för deltagare och projektarbetare att prioritera annat än det som kortsiktigt verkar leda mot att företaget kommer igång, och att man blir väldigt upptagen av det konkreta i denna typ av projekt. Särskilt för de utrikesfödda kvinnorna som har ansvar för barn och hem har det tidigare funnits ett stort behov av att anpassa schema och finna lösningar så att utbildning och hemliv kan fungera parallellt. Behovet av anpassade scheman gjorde att det var svårt att få undervisningen att fungera och att inlärningen blev bristfällig. Denna motsättning behöver hanteras i planeringen. TILLGÄNGLIGT i hela regionen Andra delar av Västsverige har inte kommit lika långt som Göteborg. Det är därför angeläget att sprida det sociala företagandet. I Partille finns inga sociala företag. Inom Le Mat projektet har flera orter i Västsverige deltagit, där övriga möjligheter till socialt företagande är få. På mindre orter finns möjlighet för samverkan för att starta sociala företag. Dock är det svårare att få igång något som är okänt och kanske svårförstått. Vad blir vår roll? Kan det fungera? Vi har i vårt nationella sociala franchising projekt spridit goda sociala företag till nya orter. Erfarenheten är att ett starkt koncept med stöd utifrån har lättare att vinna trovärdighet och startar snabbare. Vårt problem är att denna utlysnings storlek begränsar vår möjlighet att starta på flera orter i Västsverige. Men vi har en plan för att sätta igång processer, väcka intresse och hålla liv i befintligt intresse tills möjligheter finns genom t.ex. de nationella utlysningarna. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? I partnerskapet finns en omfattande erfarenhet från att integrera målgrupperna via arbetsintegrerande sociala företag (SF). Coompanion har arbetat med stöd vid start och utveckling av SF i 28 år. Flera verksamheter finns sedan 90-talet: Basta i 20 år, Karriärkraft nästan lika länge och Vägen ut i över 10 år. En nyckel till den gynnsamma utveckling i Göteborg är det goda samarbete som funnits mellan myndigheter och SF. Även om kunskapen inte är spridd finns det på myndigheterna enskilda personer som arbetat med projektets frågeställningar i över 10 år. I tidigare projekt har mycket kunnande utvecklats det finns kvar. I förstudien och den strategi som utvecklats har ytterligare kunskap utvecklats. Exempelvis tar vi med den kunskap som finns genom Vägen ut!:s och kommunens arbete med att implementera karriärstödsmodellen under Viktig kunskap finns hos Enheten för Stöd till social ekonomi vid Social resursförvaltningen. De har stött de befintliga sociala företagen i många år och följer kontinuerligt upp den verksamheten. Även om BRG inte har längre erfarenhet från utveckling av verksamheter för målgruppen, så finns det en generell kunskap om företagsutveckling som kompletterar Coompanion. Coompanion har stöttat framväxt och utveckling av SF inom följande områden; finansiering, handledning till verksamhetsledare och handledare, utbildning inom entreprenörskap, stöd och utbildning styrelsearbete, påverkansarbete och lobbying, mobilisering och ägarformering vid start etc. Coompanion varit behjälpligt i starten av mer än 70% av SF i regionen, varav Vägen ut kooperativen är de största. Därtill har Coompanion drivit flera projekt inom området, och har uppbyggda strukturer för utveckling av sociala företag inom ramen för projektverksamhet. Bland annat ett nationellt ESF projekt för att sprida de bästa företagen i hela landet. Det projektet var till sin konstruktion och storlek både mer utmanande och större än detta. I det projektet hade vi 244 deltagare och skapade 74 jobb i SF. Genom företagens medverkan i projektet får vi in en mycket betydelsefull personlig erfarenhet från målgruppen i projektet. Medlemmar och ledare i SF har i många fall en egen erfarenhet av utanförskap. Att använda denna i de konkreta verksamheterna innebär att vi arbetar tillsammans med deltagarna, inte åt eller för. Det innebär också en starkt motiverande faktor genom det föredöme som finns. Under senare år när företagen har vuxit har man även rekryterat medarbetare som tidigare har arbetat som tjänstepersoner och chefer inom kommun och stat, vilket underlättar samarbetet med deltagande

6 Sid 6(27) Diarie myndigheter. Coompanion och medverkande sociala företag har hög kunskap i tillgänglighetsarbete, mångfaldsarbete, jämställdhetsarbete och arbete med mänskliga rättigheter. Till exempel har både Coompanion och Vägen ut! drivit sådana projekt för att öka jämställdheten och utveckla verksamheter som i sig innebär att deltagarna bryter med tidigare livsmönster. Genom att vi i inkubatorn Sfinx har arbetat med hälsofrämjande insatser parallellt med utbildningar och företagsstart har vi fått erfarenheter om den betydelse och de utmaningar som ligger i att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Lärdomarna som finns i en utvärdering av vårt hälsoarbete, har vi med oss i planeringen. I ett tidigare projekt Effektiva vägar ut genomfördes utbildningar genom Vuxenutbildningen. Det var ett betydande bidrag till att både Le Mat och Vägen ut! kooperativet Lärjedalens trädgårdar kunde starta. Under förstudien har såväl AF som Staden genomfört kartläggningar av sitt eget arbete med socialt företagande. Genom den förstudie som Utveckling i Nordost gjort finns det inom stadens förvaltningar och bolag en kunskap om hur utveckling av gröna näringar och lokalt utvecklingsarbete kan kopplas ihop med utveckling av hållbara jobb inom t.ex. sociala företag. I Västsverige finns Sveriges främsta organisation inom CSR-arbetet, CSR-Västsverige. Det har berett marken för företag och större organisationers intresse för CSR frågor. De deltar med sin kompetens i arbetet med märkning och att koppla sociala företag med andra organisationer. I företagarföreningen Mötesplats Backaplan har naturligtvis stor erfarenhet av företagande, men de har också deltagit aktivt i större ESF projekt i Lundby. De har även ingått som medstiftare i ett socialt företag för att serva sina medlemsföretag. Genom Mikrofondens arbete har vi även i partnerskapet utvecklat en kunskap om finansiering av sociala företag. Det förstärks nu genom att Mikrofonden, Coompanion, BRG, VGR och Social resurs har ett av EU-kommissionen finansierat projekt för att ta del av hur samverkan för finansiering av SF sker. Genom goda europeiska kontakter finns möjlighet att ta del av erfarenheter från andra länder. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? PROJEKTMÅL MÅL 1 PROJEKTET HAR LETT TILL ATT 2018 HAR 30% AV DELTAGARNA BLIVIT ANSTÄLLDA OCH 20% HAR PRAKTIKPLATS PÅ VÄG TILL ANSTÄLLNING I DE ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAGEN (140 PERS) MÅL 2. PROJEKTET HAR LETT TILL ATT YTTERLIGARE 30% (84) AV PROJEKTETS DELTAGARE HAR GENOM SOCIALT FÖRETAGANDE TAGIT AVGÖRANDE STEG MOT ARBETSMARKNADEN (ANSTÄLLNING, UTBILDNING ELLER PRAKTIK) Det sker genom mål 3-7, med underliggande mål. MÅL 3: NYA ARBETSPLATSER HAR SKAPATS I BEFINTLIGA SOCIALA FÖRETAG SAMT FYRA NYA SOCIALA FÖRETAG HAR ETABLERATS A. Det gemensamma säljkooperativet har etablerat en samverkan med SF:s och myndigheternas gemensamma rekrytering och utbildningar så att det finns snabbare vägar till anställning i företagen. B. Fyra nya sociala företag etableras C. Samarbete runt finansieringen för deltagande företag D finns en gemensam extern kommunikation som gör att omvärlden förstår begreppet socialt företagande och känner till kvalitetsmärket. (gm: kundundersökningar) E. För varje deltagargrupp finns en tillräcklig branschkunskap och ett hållbart kvalitetsarbete. (gm antal enskilda individer som via enkät anses själva och av arbetsledare ha tillräckliga kvalifikationer gm : kundundersökningar) Första strategin för nya arbeten är att skapa tillväxt i befintliga sf. Det sker genom coachning till företagen, utbildning till deltagare samt via ökad försäljning genom ett säljkooperativ. Säljkooperativet drivs utanför projektet, men deltar i deltagarplanering. Under förstudien har vi identifierat marknadens behov och flera befintliga SF vidareutvecklas under projektet. I arbetet ingår att kvalitetssäkra och göra det sociala företagandet känt, bl.a. genom en märkning och Stora sociala företagsdagen. Andra strategin för fler jobb är att nya företag startas. De startas inom befintliga nätverk för att använda erfarenhet och strukturer. Under projektet etableras: Fastighets- och städservice, Green catering/kök/conference, Trygghetsservice, Gode Mankooperativ och LeMat Bed & breakfast i Partille. Strategin inkluderar samverkan mellan de offentliga och privata finansiärerna

7 Sid 7(27) Diarie såsom Mikrofonden, Coompanion, BRG, VGR, Social resurs med flera. Mål planfasen A. Etableringsplaner (inklusive finansierings) för varje nystart B. Utvecklingsplaner för etablerade företag C. Verksamhets/handledare rekryterade D. Planering Stora SF-dagen. MÅL 4. PROJEKTET HAR SKAPAT FLER OCH HÅLLBARA KARRIÄRVÄGAR FÖR INDIVIDER A. Alla deltagare har erbjudits en trygg process från bidrag till lön. (Mäts; slutintervju.) B. Deltagarna och ledare upplever att utbildning och handledning gett kompetens som skapat möjlighet till anställning. (intervjuer) C. Samtliga deltagare har kunnat erbjudas olika karriärvägar genom nätverk av SF (antal företag personen /varit på/erbjudits / antal studiebesök) D. En övergripande kommunikationsstrategi har givit att myndigheter/deltagare känner till och nyttjar SF och dess möjligheter/ erbjudanden för individen. Deltagare rekryteras utifrån identifierat behov i befintliga sociala företag eller till nya. Den övergripande processen är att individen rustas för anställning, får vägledning och orientering, för att få en plats inom ett befintligt SF eller i en ny verksamhet. En planering görs för deltagarens kompetensutveckling. Hen har möjlighet att parallellt delta i någon av de 100 tal kurser som erbjuds via vuxenutbildningen. Det första steget i karriärplaneringen handlar om att individen får möjlighet att pröva sin förmåga och intresse för SF genom att vara på ett SF med handledarstöd under 2-3 månader. Syftet är att undersöka om SF passar individen, om hen trivs och vill fortsätta, och i så fall vilka insatser som kommer krävas för att individen ska kunna bli anställd i verksamheten. Deltagare, SF och myndighet bestämmer tillsammans om individen stannar kvar på SF eller om andra insatser är mer lämpliga efter periodens slut. Det 2:a steget är arbetsförberedelse då individen tränar på företagets arbetsuppgifter och ökar förmågan att möta yrkeslivets krav. Deltagandet sker efter 100% av den egna förmågan. Deltagarna har stöd av handledare/karriärstödjare. Parallellt steg är utbildning vilken har fokus att komplettera för att matcha med jobben. Områden som kan ingå är; utbildning inom respektive bransch, service och komplettering i språk/ grundläggande ämnen. Nästa steg är praktik med fokus att i så skarpa uppdrag som möjligt träna sig i företagets arbetsuppgifter och därmed förbereda för anställning. Deltagaren lämnar projektet när praktik övergår i anställning. Mål planfas: A. Varje steg har ett konkret innehåll som möter behov hos individen, myndigheten och företaget. Insatserna samt uppföljningen förtydligas. B. Utveckla en modell för utbildningsplaneringen och definiera kursutbudet. C. Deltagarprocessen och likheter/skillnader mellan företagens metoder är tydliggjorda. D. Handlingsplan för metodutveckling av handledarskapet/karriärstödet E. Upprätta en tillgänglighetsplan för projektet F. Hälften av deltagarna första året rekryterade. MÅL 5: 2018 FINNS INOM VARJE MYNDIGHET ETT STRUKTURERAT ARBETSSÄTT FÖR ARBETET MED SOCIALA FÖRETAG A. Dokumenterade och kända riktlinjer för SF finns inom myndigheterna. B. En ansvarig för SF finns inom varje kontor som aktivt arbetar med processer för SF. C. 100 tjänstemän deltagit i kompetensutveckling Våra delrapporter vittnar om behovet av mer kunskap om SF för ett effektivare samarbete. Vi har två parallella strategier; resurspersoner med ansvar för SF inom stadsdelar och af-kontor samt kontinuerlig kompetensutveckling av tjänstemän. Resurspersoner är nödvändiga för samarbetet mellan AF och kommun. En gemensam processkarta blir ett viktigt verktyg för samverkan mellan myndigheterna. I planfasen tydliggörs resurspersoners uppdrag. För personerna inom AF, kommun och FK erbjuds utbildning samt nätverk skapas där ansvariga vidareutvecklar kompetens. Den sammanhållande organisationen klargörs. Under omorganiseras stadens arbetsmarknadsverksamhet genom att 4 kompetenscentra bildas. Kontaktpersoner från dem bör införlivas i nätverket. SF utvecklas till ett av kompetenscentras verktyg. Att ihop med myndigheterna utveckla befintliga SF:s metoder är ett mål och en handlingsplan görs. Vi bygger vidare på det

8 Sid 8(27) Diarie ESF-implementeringsprojekt som Samordningsförbund och Vägen ut genomfört. Projektet skall tillsammans med vuxenutbildningens studievägledare öppna det stora utbildningsutbud som finns i hos komvux och särvux och skräddarsy utbildningar. Formerna utvecklas under planfasen. Mål planfas A Uppdragsbeskrivning för utsedda personer inom AF, kompetenscentra och socialtjänst. B Uppdragsbeskrivning för den som håller i nätverket och person utsedd. C Utbildning för handläggare och studiebesök planerad och påbörjas. D Klargöra samverkansmodell för arbetsförlagt lärande och utbildning kombinerat med arbete/placering i sociala företag. E Strategier för arbetet med den gemensamma processkartan. F Metoder och strategier för uppföljning finns MÅL 6: PROJEKTET BRYTER DEN KÖNSMÄSSIGA SNEDREKRYTERINGEN TILL SF. A. Projektet har varit lika attraktivt och effektivt för båda könen (antal deltagare och hur många anställda eller gått vidare). B. Resurser ges likvärdigt till båda kön (4R, särskilt på myndighetsbesluten). C. De ingående företagen har jämställdhetspolicy med konkreta handlingsplaner särskilt inriktade på rekrytering och attraktivitet (följs upp varje år). D. De befintliga företagen har fått bättre balans mellan könen i arbetsgruppen E. Utbildningarna har gett deltagarna ökad kunskap om könsroller (gm avslutsintervjuer). Som analysen visar attraherar SF i högre grad kvinnor än män. Risken finns att män slutar tidigare. Å andra sidan motverkas kvinnors anställningar genom att de verkar ha svårare att få tillgång till insatser som lönebidrag, anställningsstöd och nystartsjobb. Vi kommer att finslipa strategierna så att fler män rekryteras och följa upp vilka myndighetsinsatser de olika könen får. I den planering som vi gör för att skapa hälsobefrämjande arbetsplatser säkerställs också att en jämställdhetsanalys görs på varje företag. Tanken är att i utbildningarna integrera såväl jämställdhets- och kunskap om mänskliga rättigheter. Det finns stor erfarenhet av det i en del av företagen som kan spridas till övriga. Mål planfas A Rekrytering planerad med beaktande av jämställdhetsmålen. B Jämställdhetsanalyser och planer har gjorts på medverkande företag. C Alla utbildningar har moment så att deltagarnas kunnande kan påverka företagen. D Definierat vilken jämställdhetskompetens vi behöver komplettera med. MÅL 7: PROJEKTETS RESULTAT ÄR SPRITT I VÄSTSVERIGE. A. Lokalt partnerskap och plan för hur Le Mat startas i Falkenberg. B. 20 deltagare i Falkenberg har genomgått Le Mat intro-utbildning. C. Etableringsanalyser i ytterligare 3 kommunalförbund samt Halland. D. Grundläggande kunskap om modellen i alla samordningsförbund E. Övriga SF i Västsverige använder märkningen och 5 är anslutna till säljkooperativet. I förstudien var fokus lokalt, men i Le Mat förstudien var det regionalt. Vi ser inga avgörande skillnader i hur AF och kommun samarbetar på andra orter. Den kunskapen och de modeller som genereras i projektet vill vi göra tillgängliga i Västsverige. Studieresor för intresserade från olika kommuner. Vi har i Explosionsprojektet utvecklat etableringsanalyser som vi kommer att använda för att sprida frön till andra delar av Västsverige. Mål planfas A. Plan för etableringsanalyser på övriga orter. B. Plan för utbildning och samverkan i Falkenberg. C. En spridnings- och kommunikationsplan som innebär deltagande från andra kommuner, bland annat studiebesök till partnerskapet från andra orter. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. EMPOWERMENT FÖR EN BRED MÅLGRUPP Projektet har en bred målgrupp som sammanfaller med utlysningen. Nyanlända, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och långtidssjukskrivna som behöver stöd för att återgå i arbete. AF har för att förtydliga målgruppen, valt att använda begreppet utanförskap, för de personer som står långt utanför arbetsmarknaden och där man ser att många åtgärder är testade, utan framgångsrikt resultat. Dessa personer är oftast i åldern 25-64år. Ofta återfinns dessa personer inom JOBEN, samverkan, etablering och inom SIUS och där ser AF ett ständigt behov av att utveckla metoder, arbetssätt och kontakter med organisationer som har möjlighet att anställa personer ur denna målgrupp.

9 Sid 9(27) Diarie Inom staden har man definierat ovan nämnda målgrupp för projektet; Att personerna har uppehållit försörjningsstöd i minst 12 månader, vilket gör att de faller inom kategorin långvarigt försörjningsstöd. Att man ser att det har varit misslyckanden, flera olika beslut/åtgärder- som inte har fungerat. Kvinnor /män med utländsk bakgrund som inte kommer in på arbetsmarknaden. Personerna återfinns oftast inom stadens verksamheter för målgruppen. När staden startar sitt första kompetenscentra, som skall ta över en del av stadsdelarnas aktiviteter för de som står närmast arbetsmarknaden, kommer personer som finns där vara en målgrupp. SFs arbetsmetoder kan beskrivas som en empowerment-process. Det innebär att personerna, allt efter att de tillväxer i förmåga, kan ta mer ansvar och få makt. De kommer från början att tränas i ansvarstagande genom att delta i beslutsfattande. Rekryteringen innebär inte att personerna kommer anvisas till detta projekt, utan deltagande kommer vara baserad på egen fri vilja. SOCIALA FÖRETAG 30 stycken huvudsakligen inom de befintliga företagsgrupperna. Le Mat Sverige som social franchisegivare deltar. Företagens roll är att ansvara för den dagliga handledningen. De nystartade kommer att inkorporeras i de befintliga stödstrukturerna. De skall också vara en del av kedjan rustning-arbete och ingå i dess utvecklingsgrupp. De är även referensgrupp till myndigheternas arbete. Skoopi GR kommer att vara arbetsgrupp för det strategiska arbetet, att skapa gemensamt skyltfönster (butik, gemensam kommunikation och märkning). Som samverkanspart kommer SFs personal vara projektmedarbetare i projektet. ARBETSFÖRMEDLINGEN (Frölunda, Hisingen, Angered, Partille, Gamlestan samt kontoret Samverkan och Etablering) AFs övergripande roll i projektet är att vidareutveckla arbetet och strategier för SF. Rekrytering av deltagare Delta i styrgrupp Utveckling av uppdraget Socialt företagande ansvarig inom myndigheten Kompetensutveckling av handläggare. PARTILLE KOMMUN I Partille har planer på ett SF i form av ett B&B funnits i tre år. Man ser ett tydligt behov av fler arbetsplatser för personer i utanförskap med försörjningsstöd. Kommunen har fört diskussion med Le Mat och inom projektet startar ett sådant. SAMORDNINGSFÖRBUND NORDOST Deltar med samordning. Även i utveckling och spridning av den myndighetssamverkan som utvecklas, och i metoderna för karriärstöd. SOCIAL RESURSFÖRVALTNING GÖTEBORG Inom Social resurs pågår utvecklings/utredningarbete gällande SF. Då projektets syfte är att skapa en struktur för SF blir samarbetet mellan projektet och Social Resurs av stor vikt. Arbete kopplat till projektet är; Medfinansiera och delta i arbetet med finansiering av startande företag. Utvecklingsarbetet kring hur staden skall arbeta med SF Deltagande i styrgrupp BUSINESS REGION GÖTEBORG BRG är en viktig part för utveckling av SF. BRG har uppdraget att under skapa bättre förutsättningar för socialt företagande i staden genom stöd till affärsutvecklande insatser vilket ger en tydlig koppling till projektets arbete och mål. Därtill är BRG även en framtida finansiär av utveckling och etablering av företag i projektet (genom projektstöd). Tillsammans med projektets parter ingår de i arbetet kring företag som skall utvecklas och etableras samt vara en part i styrgruppen. BRG kommer även att vara projektägare till det ERUF-projekt som det finns en nära samverkan med. FÖRSÄKRINGSKASSAN FK har i sitt uppdrag ett nära samarbete med AF Samverkan, från vilket deltagare kommer att rekryteras. Deltagarna inom samverkan kan även ha sin ersättning från försäkringskassan. Under planeringsfasen kommer även att utredas hur andra målgrupper inom försäkringskassan kan ta del av projektets verksamhet STADSDELARNA (Östra Göteborg, Västra Hisingen, Askim-Frölunda-Högsbo, Angered, Lundby) Målgruppen finns till stor del som klienter i socialtjänsten. Då ett av projektmålen är att etablera en struktur i staden blir stadsdelarna en mycket viktig samarbetspart. De medverkar genom; A Rekrytering av deltagare och samarbete runt deras process till anställning.

10 Sid 10(27) Diarie B Utveckla och arbeta fram fungerande processer C Undersöka förutsättningar för och utveckla hur ansvariga/resurspersoner inom stadsdelen bäst arbetar. I planerad budget har en stadsdel normalt tillgång till 10 platser och rekryterar kontinuerligt deltagare till dessa. Och bidrar även årligen kontant med onor i medfinansiering. I flera av stadsdelarna är frågan om deltagande och medfinansiering under beredning, och ett så stort engagemang som deltagandet i projektet innebär, kan komma att kräva politiska beslut, vilket i så fall kommer att ske under närmsta månaden. Med tanke på omorganisation och ändrad finansiering av stadens arbetsmarknadsverksamheter så kan förutsättningarna för medverkan och medfinansiering förändras. ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNIGNSFÖRVALTNINGEN Förvaltningen är en samarbetspart på flera sätt. Det pågår ett utvecklingsarbete för att bilda kompetenscentra. SF kan bli ett viktigt verktyg i dem. Därtill är förvaltningen en part för möjliggörandet av ett hela staden perspektiv och vuxenutbildningen en part både för rekrytering och för den kompetensutveckling som skall ske inom projektet. Genom vuxenutbildningens deltagande utvecklas samverkan som öppnar upp för projektets målgrupper att påbörja studier. Förvaltningen deltar i styrgrupp. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Projektet är förenligt med den regionala utvecklingsstrategin där ett av målområdena är att Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Kopplingar till VGRs insatser omfattar både programmet för social ekonomi, Överenskommelsen mellan VGR och social ekonomi, samt VGRs folkhälsopolicy, där ökat arbetskraftsdeltagande är en viktig utmaning, och där socialt företagande kan spela en roll. Coompanion har tillsammans med Folkhälsokommitténs sekretariat, inom Sfinx utvecklat kunskap om hälsans betydelse och hur dessa kunskaper tillsammans med hälsofrämjande aktiviteter kan bidra till mer hållbara SF. I ett nästa steg är det viktigt att dessa delar integreras vid bildande och drift av SF för att på ett systematiskt sätt skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Samverkan kommer att ske med folkhälsokommitténs sekretariat för att utröna hur detta kan ske. Kommittén har tidigare medfinansierat utvecklingen av SF i t.ex. inkubatorn Sfinx. Planerade aktiviteter omfattar samverkan med Regionutvecklingssekretariatet så att erfarenheterna sprids i regionen. Det sker även praktiskt genom att etableringsanalyser för SF, t.ex. Le Mat görs i Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Genom det konkreta arbetet kommer även nyckelpersoner i kommuner, samordningsförbund och AF på dessa orter att ta del av hur motsvarande myndigheter samverkar i Göteborg. Via programmet för social ekonomi har RUN tidigare stött utvecklingen av SF. Det har inte förekommit någon politisk beredning i varken i Folkhälsokommittén eller RUN. Projektet kommer att söka finansiering från VGR, vilken i så fall kommer att ersätta det som nu finns som egen medfinansiering. FALKENBERGS KOMMUN Projektet har en spridning i Halland genom att Le Mat genomför en intro-utbildning av ca 20 deltagare tillsammans med arbetsmarknads- och introduktionsenheten (FAMI). Famis projektledare för SF deltar i arbetet. Det innebär att kommun och AF i Falkenberg tar del av projektets modeller. TILLVÄXTVERKET Verket har ett uppdrag att utreda och genomföra ett program för SF. Man ansvarar för listan av SF på I det här projektet medverkar Tillväxtverket i vårt arbete att utforma en märkning för SF. En sådan gör det lättare för AF m.fl att samarbeta med de sociala företagen. Lyckas vi kan den omfatta hela landet och ersätta Sofisam-listan och bli en branschstyrd kvalitetssäkring av SF. Här skall en nationell förankring med AF, SKL, Tillväxtverket och Skoopi ske. ANDRA ORGANISATIONER CSR Västsverige, Mötesplats Backaplan och andra företagarföreningar, LO, Göteborgslokaler, Familjebostäder, Gårdstensbostäder och Framtiden AB är andra intressenter som vi fortsätter samarbeta med för att nå målet om 1000 jobb i sociala företag till De deltar inte direkt med ett aktivt ägarskap. De är viktiga samarbetsparter för att de skapar möjligheter för de sociala företagen att nå marknad och kunder. De gör det också möjligt för oss att hitta kompletterande praktikplatser. COOMPANION i Halland, Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal Kollegorna deltar i spridningsarbetet och vid etableringsanalyser för att stimulera och sprida partnerskapets erfarenheter. Coompanion Halland kommer att ha aktiv roll gentemot den grupp i Falkenberg som deltar i en intro-utbildning. PROJEKTÄGARENS ROLL Koordination ledning, ekonomi, samordna strategiska arbetet. Samordna säljfunktion med utbildning och arbetet kring individernas väg. Facilitera utvecklingen av karriärstöds-samarbetet mellan myndigheter och SF. Spridning av resultat Genom Coompanions inkubator Sfinx: Samordna utbildningar. Även vara genomförare av centrala delar. Konsultinsatser i affärsutveckling/verksamhetsutveckling Mentorer för företagen/verksamhetsledare Arbetsgivare för nya verksamhetsledare

11 Sid 11(27) Diarie Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Medfinansiering uteblir och medfinansieringskravet uppnås inte. Projektet har avsiktligt räknat lågt vad det gäller deltagarnas medfinansiering (tid). Kostnader för utbildningar genomförda av vuxenutbildningen har inte gått att beräkna i dagsläget och har därför inte tagits med. Så i första hand läggs mer kraft på att samla in mer som faktiskt bidrar. I andra hand anpassas verksamheten till en lägre finansiering. Projektets samverkansparter kommer inte överens. Ett samarbetsavtal upprättas, med tydliga roller och ansvar för styrgrupp och projektägaren. Från början sätta upp uppföljningsworkshops där mål/ samverkan/värdegrund är fokusområden. Projektbehoven krockar med verksamhetsbehoven i företagen. Projektledare måste från start analysera projektets och verksamheternas skilda mål och behov, och föreslå handlingsplan för att balansera de olikartade intressena. Tydliga samarbetsavtal med företagen utifrån planen. Styrgruppen analyserar kontinuerligt. Ett stort partnerskap ställer höga krav på tydlighet av roller/ Kontaktpersoner utses, mandat och roll i projektet tydliggörs ansvar etc- det finns en risk för ineffektivitet och outnyttjande av från projektstart, detta följs upp av intern kontaktperson för att värdefull kompetens/påverkan. säkerställa vidhållande. Partnerskapsträffar med tydliga mål och uppdrag genomförs. Bristande leveranssäkerhet/kvalité i de sociala företagen, vilket Säljkooperativet har via BRG en konsult för att upprätta gör att företagen inte kan anställa pga av få kunder. kvalitetssystem. Det blir fortsatt svårt att rekrytera män och bryta Genomföra riktad rekrytering mot män. könsstereotyper. Märkningen blir inte en angelägenhet för alla eller SF kommer inte överens. Föra upp det till nationell nivå i Skoopi och samarbeta med AF centralt som har generaldirektörens uppdrag att se över defintionen av SF i AFs system. Projektet får ordna fler praktikplatser i andra företag, så att deltagarna får den utveckling de behöver. Kompetenta styrelseledamöter utifrån. Ägarna får byta ledare. Deltagarna får plats och anställning i andra SF. Styrgruppen tar fram förslag på utredning och en dialogprocess. Nytt utbildningsprogram tas fram. Social Trade uppnår inte tillräcklig försäljning, och därmed för få platser. De nystartade företagen lyckas inte etablera en lönsam verksamhet. Bristande samsyn mellan myndigheter och SF om lönenivåer och ersättningnivåer. Trots utbildningsinsatser inte tillräcklig infomation om SF bland tjänstepersoner. Företagens jämställdhetsplaner blir inte bra, alternativt Certifieringen genom märkningen och Social Trade's avtal genomförs inte. höjer kraven. Samverkansparterna förmår inte rekrytera tillräckligt antal deltagare. Projektägaren bjuder in fler stadsdelar/kommuner och ökar samverkan med arbetsmarknadsinsatser som drivs av föreningar och andra. Därigenom erbjuds deras deltagare vägar in i projektet. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Möjligen har vi inte följt blanketten. Det verkar som rubrikerna ändrats under resans gång. Tidigare beskrivna mål visar i stort resultatet på olika nivåer. Nedan beskriver vi resultaten ytterligare. Mottagarna framgår under målgrupper. ÖKAD KVALITET I PRODUKTER OCH TJÄNSTER GER MER JOBB De sociala företagen behöver liksom sina konkurrenter hålla en tillräckligt hög kvalitet. Kvalitet är en utmaning för vilket företag som helst. Kunder är kräsna! För de sociala företagen är det särskilt utmanande att hålla kvalitet då medarbetarna i vissa fall har fullt upp med att genomföra arbetsuppgifterna och lägre utbildning. Även att de sociala företagen är små och inte ingår i strukturer där det finns hög branschkompetens och system för kvalitetsarbete, gör det svårare att konkurrera med kvalitet. Det viktigaste för att utveckla kvalitet är att höja kompetensen i företagen på alla nivåer. Och att företagen i högre grad samarbetar med andra företag och organisationer, som kan bidra med kompetens-, produkt- och affärsutveckling. Främst genom projektets utbildningar så ökar kvaliteten.

12 Sid 12(27) Diarie ÖKAD KOMPETENS HOS DELTAGARE OCH ANSTÄLLDA I Sverige är den vanliga modellen för socialt företag varit att personalen nästan helt utgörs av personer som tidigare stått långt utanför arbetsmarknaden, och företagen har därmed även haft behov av personer med branschkunskap, ledarkompetens och andra som stått för stabilitet i företagsutvecklingsprocessen. De ursprungliga sociala kooperativen bestod oftast till 100% av personer med psykiska funktionshinder. Man hade externa handledare som stöttade upp de sysselsattas arbetsinsatser. I det här projektet rekryteras verksamhetsledare till de nya verksamheterna med hög kompetens att driva verksamheten vidare efter projekttiden. Vanligt är att företagen utvecklat och/eller knutit till sig kompetens i hur man tar hand om deltagare (det sociala) i företaget, vilket även lett till att de sociala företagen blivit en viktig leverantör av välfärdstjänster (arbetsträning- och rehabiliteringstjänster). Det är i realiteten ett fåtal verksamheter där intäkterna från produktionen överstiger intäkter från rehabiliteringsersättningar och bidrag. Samhället har behov av denna typen av tjänster och ersättningar, men det begränsar möjligheten både till tillväxt och att skapa meningsfulla aktiviteter/produktion för företaget. Vi menar att det enda sättet att skapa fler arbeten i de sociala företagen är genom att öka efterfrågan på företagens tjänster. Här etablerar vi utbildningar och kompetensförsörjning som ger ökad kompetens. Samverkan utvecklas så att projektets deltagare utbildas på komvux och särvux utifrån företagets och de egna behoven för att kunna bli anställda och behålla sin anställning. Det skapas ett organisatoriskt samarbete mellan de sociala företagen och utbildningsgivarna, genom att studievägledare jobbar tillsammans med karriärstödjare, vilket ger effektivt resultat på både individ- och företagsnivå. EFFEKTIVARE FÖRSÄLJNING Vi har konstaterat att samverkan mellan de olika kooperativgrupperna är för liten för att de skall kunna agera rationellt på marknaden. Vår omfattande analys av de sociala företagen visar att den viktigaste affärsutvecklingsinsatsen är att utveckla försäljningsarbetet för de sociala företagen. Projektet skapar organisatoriska lösningar för det. FUNKTIONELLT SAMARBETE MELLAN SOCIALA FÖRETAG För att kunna vara professionella behövs det kunskap runt företagsledning, ekonomistyrning, administration, arbetsgivarskap, försäljning, kommunikation och marknadsföring, ansökningar och samarbete med myndigheter. Idag har samtliga nätverk problem att skapa kompetens i dessa frågor eftersom deras medlemmar, företagen, har för låg omsättning och lönsamhet. Att samverka i projektet är ett sätt att lösa behov som kommer att kvarstå efter projekttiden, och fler anställda kommer därigenom att få ta del av viktig kunskap. ATT BEFINTLIGA SOCIALA FÖRETAGSGRUPPER STARTAR NYTT I dag finns sex större stödstrukturer/nätverk för socialt företagande i Göteborgsregionen. Några är sociala företag själva och organiserade som nätverk, dessa är Vägen ut!, Karriär-Kraft, GF sak, Basta Väst och Forum SKILL. En stödstruktur finns inom kommunen (Kooperatörshuset) och så finns Coompanion som stöttar uppstart och utveckling av sociala företag inom ramen för inkubatorn Sfinx. Uppräknade stödstrukturer finns för att de sociala företagen behöver omfattande långvarigt stöd för att bli hållbara och överleva. Projektet kommer att ta tillvara på befintliga strukturers möjligheter, metoder och strukturer vid start av nya sociala företag. Detta gör att nya initiativ/företag i huvudsak skall skapas inom befintliga konsortier/nätverk där etablerade strukturer finns och långsiktighet kan möjliggöras. ÖKAT SAMARBETE FÖR INDIVIDEN I dag råder ett begränsat samarbete mellan de sociala företagen, vilket minskar utbudet för individen. Detsamma gäller myndigheter som söker möjligheter hos de sociala företagen. Konkret innebär det att de sociala företag som samarbetar, kan hänvisa och tipsa myndigheter och individer om vägar vidare, medan de som inte har samarbetat, blir mer begränsade i sitt erbjudande. Ett samarbete stärker inte bara uppfattningen om Socialt företagande, utan visar även på den mångfald av tjänster de sociala företagen kan leverera tillsammans. Det gör att en individ kan erbjudas fler karriärvägar. Den modell som projektet etablerar både vad det gäller metoder och hur den kommuniceras innebär stor förbättring på individ och systemnivå. ATT SKAPA BESLUTSKEDJOR FÖR LÄNGRE LEDTIDER Ännu ett identifierat problem är att Arbetsförmedlingens beslut inte helt självklart passar in i processerna hos de sociala företagen. Befintliga åtgärder har ofta korta ledtider och de beslut som kan tas är avhängigt det program individen är i. Denna problematik bottnar dels i en brist i kommunikation myndighet och socialt företagande emellan, men även kunskapsbrist och ibland osäkerhet om det egna mandatet, då processerna inte är upprättade. Därför kommer vi i projektet utveckla de under förstudien framarbetade riktlinjer för hur myndigheten skall förhålla sig till socialt företagande som insats. SOCIALT FÖRETAGANDE SOM ETT VERKTYG INOM DE ENSKILDA STADSDELARNA OCH I FRAMTIDA KOMPETENSCENTRA Kartläggningen har visat på svårigheter att ta långsiktiga beslut för individer i sociala företag. Enligt riktlinjer för försörjningsstöd kan bidraget bifallas så länge aktivitet bedöms som den snabbaste vägen till egen försörjning. Att det är en bedömningsfråga gör det svårt för varje enskild handläggare. Kartläggningen som gjort inom staden pekar på ovan nämnt behov och mer kunskap efterfrågas. Här rör det sig om både behovet att ha tillgång till samlad information men även information kring processen i det sociala företaget. Lyckas vi, har vi mainstreamat socialt företagande. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? GENOM ATT UTVECKLA TILLSAMMANS MED ETABLERADE SF

13 Sid 13(27) Diarie För att skapa fler arbetstillfällen i redan befintliga företag har vi under förstudien tillsammans med de arbetsintegrerande sociala företagen (SF) startat ett säljkooperativ som marknadsför och säljer SF:s produkter och tjänster. Utan det skapas inte de nya praktik- och arbetsplatserna. När projektet startar finns redan kunder, vilket gör att rekryteringen av deltagare till befintliga företag kan startas redan under planeringsfasen. Marknadens efterfrågan på produkter och tjänster kommer ligga till grund för områden där nya företag utvecklas och startas. Här kommer 60 % av de nya arbetstillfällena skapas. Vår utbildningsplanering bygger i stort på den marknadsbevakning som säljkooperativet har. Säljkooperativet har samarbetsavtal med större företag och företagarföreningar. Genom det skapas praktikplatser som senare kan övergå till uppdrag, och därmed anställningar. Mötet mellan SF och företag underlättas genom att de deltar tillsammans i utbildningar inom PO1-projektet. Under projektets tid utvecklas hur Göteborgsregionens SF:s gemensamma externa skyltfönster skall se ut. Detta skyltfönster innebär tre delar, där den första delen är den gemensamma kommunikationen som skall utvecklas för att stärka sektorn i Göteborgsregionen. Den andra delen är att arbeta fram en gemensam märkning för SF i Sverige med start i Västra Götaland. Den tredje och sista delen är en gemensam butik där de sociala företagens produkter/tjänster marknadsförs och exponeras (denna del genomförs inte i detta projekt). TIDSPLAN: Start direkt efter projektstart och därefter löpande. Personer som startar SF behöver mycket stöd under både start, utveckling och överlevnad, både vad gäller den personliga utvecklingen men även för att bli företagare och kunna driva sitt företag strategiskt. De sociala företag som projektet kommer att arbeta med är organiserade som företagsgrupper, vilket gör att det finns ett organiserat stöd som ökar oddsen för en långsiktig överlevnad. Inom Coompanion finns inkubatorn Sfinx som är en stödstruktur för start av SF. Sfinx affärs- och grupputveckling, ledarskap och utbildning kommer finnas för nyetableringarna. De nya företagens initiala ägare kommer att vara befintliga SF, och deltagarna kommer efter anställning att kunna bli delägare. Under planfasen detaljplaneras de nya etableringarna samt säkerställs finansiering. Av stor vikt är att under de första tre månaderna starta företagen för att så snart som möjligt skapa stabilitet och komma i gång med riktiga arbetsuppgifter. Parallellt kommer deltagarprofiler inför rekrytering tas fram Samarbetet runt finansiering kommer att samordnas med Mikrofonden som idag har riskvilligt kapital. TIDSPLAN: Affärsplaner och finansieringsplaner prövas ånyo under planeringsfasen. Deltagare rekryteras och utbildningarna startar under våren. De enklare verksamheterna startar under hösten 2016, medan Le Mat och Green Catering startar efter att första gruppen är färdig utbildad våren GENOM ATT DE SF GÅR SAMMAN I EN GEMENSAM FUNKTION I PROJEKTET Funktionen syftar till att rusta och förbereda individen inför anställning i SF (eller om annat individuellt behov bedöms finnas, till insatser utanför SF tex jobb/utbildning/praktik). Det blir en ingång till platser i sociala företag. Samarbetet möjliggör att individen och myndigheterna får tillgång till flera sf, vilket skapar fler karriärvägar och möjligheter till jobb. Aktiviteterna skall möta individens behov av träning i grundläggande färdigheter (komma i tid, närvara, sociala koder, interaktion, samarbete). Genom att sf redan har etablerade karriärstödsmetoder erbjuds individen hög kvalitet från start. Alla börjar i en orienterings- och rustningsfas för att förberedas till anställning i SF eller om annat individuellt behov finns, till insatser utanför SF (jobb/utbildning/praktik). För att möjliggöra riktiga arbetsuppgifter är individen i ett SF, där hen inom projektets ramar erbjuds introduktion, utbildning och praktik samtidigt som det sociala företagets handledare/karriärstödjare stöttar deltagaren i dess utveckling. Därtill gör SF tillsammans med deltagaren och myndighet en bedömning kring hur nästa steg för individen bör se ut. Kommunikation med berörda myndigheter, kring individens fortsatta utveckling, är en självklar del av metoden. Under planeringsfasen skall vi planera för den beskrivna funktionen och insatser. Detta utifrån företagens erbjudande och behov och myndigheternas efterfrågan. GENOM ATT FUNKTIONEN SAMARBETAR MED VUXENUTBILDNINGEN, SÄLJKOOPERATIVET OCH DE NYA FÖRETAGEN I slutet av orienterings- och rustningsfasen görs en planering för deltagarens kompetensutveckling. Tillsammans med studievägledare vid vuxenutbildningen bedöms personens studieförmåga. Vissa vuxenutbildningar kommer att ges till i princip till alla deltagare. Andra ges om det finns underlag för att starta en utbildning. Dessutom har deltagaren möjlighet att parallellt med övrigt i projektet delta utifrån individuella behov i någon av de hundratal kurser som erbjuds via vuxenutbildningen, GENOM KOMPETENSUTVECKLING FÖR ANSTÄLLNING, JÄMSTÄLLDHET OCH ENTREPRENÖRSKAP Genom den arbetsförberedelse och praktik som sker på företaget förbereds deltagaren för anställning. Vuxenutbildningarna och andra yrkesinriktade utbildningar stärker anställningsförmågan. Mindre utbildningar görs runt jämställdhet för att säkerställa att alla tar del av sådan, de ingår framförallt i den sociala företagsutbildningen som Coompanion genomför. I den utbildningen utvecklas entreprenörskap, ledarskap och förmågan att samarbeta. Utbildningarna infogar kompetensen från folkhälsa så att de understödjer arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Som stöd till de deltagare som är med och startar de nya företagen arbetar vi med de metoder som finns i SFINX, dvs ett

14 Sid 14(27) Diarie problembaserat lärande. TIDSPLAN: Entreprenörsutbildning börjar i januari, då det sker en kontinuerlig intagning, därefter planeras utbildningen att börja två gånger per år. GENOM AKTIVA OCH KUNNIGA MYNDIGHETER SOM ARBETAR FÖR ATT NÅ MÅLET; Under 2014 har vi format strategiska samarbeten med myndigheterna. Konkret innebär det att utvecklingsgrupper inom myndigheterna kommer att finnas. Ansvarspersoner på varje kontor kommer utses och ett nätverk för dem att skapas. Även den sammanhållande funktionen inom både AF och socialtjänst ser vi som ett avgörande faktor för utvecklingen. Tillsammans har vi arbetat med en övergripande processkarta. Här har vi analyserat den process som generellt sker för en individ som är med under utveckling i ett SF, samt kopplat till den process som AF och socialtjänst äger och arbetar efter. Kartan syftar till att möta flera behov; för det första skall den ge individen och inblandade parter en gemensam bild över planerad process. Det andra syftet är att möta behovet hos handläggare att vid behov kunna ta beslut som möjliggör en långsiktighet för individer i SF. Att tydliggöra arbetet skapar trygghet i beslutsfattandet för handläggare,för individens möjlighet att få rätt åtgärd, och det sociala företagets arbete med individen säkras. Processkartan prövas och utvärderas i tvärgrupper med deltagare från myndigheter och SF löpande under genomförandefasen. Processkartan kommer att utvecklas med stöd av inköpt tjänstedesigner. Det kommer att vara viktigt med återkommande och kontinuerlig kompetensutveckling innehållande information om SF, studiebesök till SF och information om metoder och tjänster till tjänstemän. TIDSPLAN: Första nätverksmöte under planfas. Därefter ett/kvartal. Utbildning till handläggare startar i april. Processkartan revideras varje år på gemensamt seminarie. GENOM ETT JÄMSTÄLLDHETS- OCH ETT HÄLSOPERSPEKTIV I ALLT Jämställdhetsintegrering är en stor utmaning för de social företagen. Medarbetare och deltagare samt deras familjer har ofta en traditionell syn på genus/eller könsroller. Att stödja varje företag att göra en likabehandlings- och jämställdhetspolicy och handlingsplan blir en viktigt del. Deltagarnas kommer i de flesta utbildningsmoment att analysera aktuella frågeställningar också ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har en lista på 12 faktorer som inverkar negativt på kvinnors respektive mäns medverkan i projektet och utbildningar. Den är en utgångspunkt i aktivitetsplaneringen. Deltagarna kommer från första stund få stöd i att utveckla sin hälsa. I ledarskapsstödet skall även finnas ett fokus på att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Här uppmärksammas att personernas hela livssituation har betydelse. Den i sin tur är betingad av hur jämställt personen lever. Här vet vi att vi måste planera och stötta särskilt kvinnor så att de kan delta i utbildningar och arbete. GENOM BRETT PARTNERSKAP MED AKTIVT ÄGARSKAP Projektet är del i en strategi som leder till strukturförändringar. För det krävs samtliga relevanta parters aktiva medverkan. Att hälften av Göteborgs stadsdelar, de centrala nämnderna och BRG deltar i de centrala delarna är viktigt. Att AF arbetar aktivt och FK och VGR deltar i samverkan innebär stora möjligheter till samordning. Projektet drivs av det entreprenörskap och det underifrånperspektiv som finns i de sociala företagen. Att vi även samverkar med näringslivets företag och organisationer, inklusive CSR-föreningen, ger hållbarheten, och gör att projektet skapar arbete, inte endast förbereder individer. Det breda partnerskapet kommer även att vara den modell vi arbetar med utanför Göteborg. Ett sådant skall upprättas i Partille, Falkenberg och de övriga orterna. Etableringsanalyserna innebär en involvering och gemensam planering av alla relevanta aktörer. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Coompanion har ett system för att följa upp projekts aktiviteter, mål och resultat, och i vissa avseende effekter. Vi har redan satt en hel del av de indikatorer som vi tänkt följa upp, men vid projektstart så kommer projektteam, styrgrupp och partnerskap att komplettera dessa. Vissa indikatorer följs upp månadsvis, andra kvartalsvis och några årsvis. Uppföljningen kommer bland annat att bygga på de intervjuer och enkäter som görs vid intaget. Vägen för den enskilde deltagarnas utveckling till anställning kommer vi att ha en metod för att beskriva. Den är ett viktigt komplement till processkartan. Genom att kontinuerligt kunna synliggöra den enskildes utveckling ges följs möjlighet att följa upp resultat på individnivå. Övriga projektmål följs upp internt, både vad gäller projektpartners och deltagare, genom insamling av data, genom enkäter och i workshops. I varje företag eller deltagargrupp görs halvårsvis uppföljningar av projektmål i workshopsmodell. Partnerskapet gör minst varje år en gemensam uppföljning vid en workshop. Utfallet vad det gäller våra jämställdhetsmål följer vi upp särskilt, och analyserar tillsammans med den speciella kompetens vi införskaffat. Projektledaren sammanställer till projektteam och styrgrupp resultat på indikatorer regelbundet och enligt plan.

15 Sid 15(27) Diarie Ett stöd för uppföljningen kommer den upphandlade processutvärdering att vara. Den ger ett kvalitativt perspektiv och bidrar till att vi får en extern blick genom att beställa en formativ utvärdering. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. AVSLUTS FASEN. Vi påbörjar avslut tre månader innan projektslut. Inga nya aktiviteter med deltagare inleds. På grund av den korta projekttiden så kommer deltagare och verksamhetsledare arbeta så länge som möjligt i de nystartade företagen. Utbildningar och stödet till det som pågår inom befintliga avslutas tidigare. Vi kommer bearbeta den databas som finns upprättad på deltagare. Och beräkna de samhällsekonomiska effekterna av projektet utifrån den. Vi kommer att ha lärande workshops inom olika projektgrupper med parterna, som bidrar till slutrapport, tillsammans med utvärderingen. Fokus kommer att ligga på samverkansmodellen, och hur den kan anpassas och implementeras efter projektet av projektets styrgrupp. UTVÄRDERINGEN Vi kommer att ha en extern utvärderare och hoppas att kunna använda den från ESF rådets upphandling. Går inte det, handlar vi upp själva. Coompanion har erfarit att utvärderingarna många gånger varit alltför generella och att utvärderaren inte får fram tillräckligt tydliga resultat för att vi som projektägare ska kunna få någon väsentlig vägledning av utvärdering under projekttiden, och knappast efteråt heller. Vi kommer att göra en noggrann utvärderingsplan innan upphandling, och revidera den än noggrannare tillsammans med den valda utvärderaren utifrån dennes förmåga. Genom ovan beskrivna uppföljning där vi följer upp projektmål och delmål med alla projektets interna samverkansparter får vi mycket underlag för utvärdering/utvärderaren. I den externa utvärderingen analyseras den uppföljning vi gör på deltagares utveckling kontinuerligt. Med utveckling menas i detta fall både vägen mot arbete men även delaktighet, trivsel, hälsa, och empowerment. Fokus kommer vi att lägga i utvärderingen på hur samverkan fungerar i processkartan och hur mottagandet fungerar i det sociala företaget. Vi vill att utvärderingen bygger på metoder som främjar delaktighet och demokrati, detta kan ske i form av workshops och temagrupper. Vi har tidigare, med hjälp av samordningsförbund, skapat en databas på samtliga deltagares bidragstyp och status vid ingång och utgång ur projekt. Det skall vi försöka göra igen. Det ger stor möjlighet att utvärdera effekter för deltagargruppen och samhällsekonomiskt. Denna analys blir underlag för utvärderarens rapport. TIDER I UTVÄRDERINGEN Den externa och interna utvärderingen genomförs genom hela projektet, och används i en kontinuerlig projektutveckling. Under planeringsfasen tar vi fram utvärderingsplan och upphandlingsunderlag. Efter avstämning med styrgrupp och partnerskap görs upphandling. Direkt efter att utvärderingen är upphandlad i början av 2016 gör vi en översyn av vår uppföljning tillsammans med utvärderaren så att den ger underlag för den kvalitativa utvärderingen. Inför de årliga mötena i partnerskapet skall en delrapport lämnas av utvärderaren. En preliminär utvärderingsrapport skall finnas färdig under avslutningsfasen och ge underlag för projektrapport och spridningsprodukter. Denna rapport kompletteras med resultatet till en slutgiltig inom ett kvartal efter projektslut (vi vill ha med effekterna som visar sig sent i projektet). Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Arbetsintegrerat socialt företagande växer i hela Europa. Det är viktigt för oss att ta del av andras kunskaper och erfarenheter. Eftersom vi har ett strukturförbättrande perspektiv väljer vi denna gång att prioritera att lära oss och ta del av hur socialt

16 Sid 16(27) Diarie företagande blir en del av arbetsmarknadspolitiken. Genom förstudien har vi skapat samarbete med Regionen Trento i Italien, vi har funnit att deras sätt att skapa kvalitetssäkring för det offentligas stöd till de sociala företagen gör det möjligt oss att lära oss på både mikro och makronivå. Vi kommer att fortsätta samarbetet under genomförandefasen. Planen är att vi ska göra en en studieresa med resurspersonerna på myndigheterna och ledare i de sociala företagen. Vi har under förstudien funnit att man i Skottland funnit intressanta vägar för idéburna offentliga partnerskap och upphandling. Den tekniska kunskapen behöver deltagare från flera organisationer ta del av genom både seminarier här och studiebesök. VGR, Göteborgs Stad och Coompanion är medlemmar i REVES, det europeiska nätverket av regioner och städer som arbetar med utveckling av social ekonomi. Tillsammans med REVES vill vi arrangera utbyte i form av workshops och konferensdeltagande runt våra centrala teman. Vi kommer att använda REVES för att sprida våra erfarenheter till partner i Europa. Då Le Mat är ett europeiskt socialt franchise-samarbete, och vi tidigare sett det stora värdet av den inspiration som det innebär, har vi även för avsikt att ha ett utbyte med Le Mat i Italien. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter? STYRGRUPP En styrgrupp bestående av partnerskapets huvudfinansiärer och med avgörande ansvar för samverkansmodellen: Arbetsmarknads- och vuxenutbildning, Social resurs, BusinessRegion Göteborg, Coompanion, Skoopi-GR (de sociala företagens företrädarorganisation) och Arbetsförmedlingen. MEDARBETARE OCH KONSULTER Följande personalresurser kommer att finnas: 1. Verksamhetsansvarig (Sven Bartilsson) är projektansvarig, och tar aktiv del i projektstyrning. 2. Övergripande projektledare som leder projektet mot uppsatta mål. 3. Sex delprojektledare. 3.1 Leda processerna med myndigheterna vuxenutbildningen och de gemensamma metodarbetena gentemot deltagarna, samt koordinationen av försäljning, bemanning och kvalitetsutveckling. (Delas av Maria Folkesson och Claes Jarl) 3.2. Leda och coacha företagsutvecklingen av nya och gamla företag (tillväxt och etablering av nya företag) samt utbildning till deltagare. Samt utbildning till tjänstepersoner (Pär Olofsson plus ytterligare företagsutvecklare på Coompanion.) 3.3. Verksamhetsledning i 4 nya företag: Le Mat, Fastighetsservice, Gode Man, GreenCateringConference, 4. Kommunikatör; 40 % som stödjer arbetet med att synliggöra modellen, sprida. 5. Projektekonom. Olle Alexanderson samt en projektadministratör på halvtid. 6. Projektmedarbetare som är ledare och medarbetare på de sociala företagsgrupperna (total 400%). Vi kommer att ha 2 tjänster fördelat utifrån deltagare som är placerade i de befintliga verksamheterna. De fem företagsgrupperna kommer utöver det att dela på en tjänst för samordning och rekrytering, och det finns även en tjänst för stöd till utvecklingen i de befintliga företagen. Detta tidsrapporteras per utförd timme. Vissa företag har tillfredsställande system för tidsdokumentation. De som saknar det rapporterar i Coompanions webbaserade system som är kopplat med Google kalender. 7. Kommuncentralt i Göteborg, troligen på Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, kommer det att finnas en person som samordnar de resurspersoner som finns i socialtjänst och kompetenscentra. (medfinansiering är både den tjänst och resurspersoner i andra förvaltningar). I det arbetet finns även den studievägledning som kommer att ske. 8. För arbetet i Falkenberg kommer vi att knyta till oss Coompanion Halland. 9. Vi kommer att komplettera med inhyrda personer för att genomföra utbildningsmoment och för att leda de hälsostärkande aktiviteterna. 10. Resurspersoner på stadsdelarnas socialtjänst och kompetenscentra som deltar i rekrytering och deltagarplanering 11. Resurspersoner på AF som deltar i rekrytering och deltagarplanering 12. Tjänstepersoner på Social resurs och BRG kommer att ingå i arbetsgrupper, och i praktisk beredning av stödet som lämnas till etableringar och affärsutveckling. 13. De vuxenutbildningarna som höjer deltagarnas anställningsbarhet planeras av vuxenutbildningens personal. De offentlig anställda kommer att lämna underskrivna tidrapporter månadsvis. VÄSENTLIGA RESURSER UTANFÖR PROJEKTET och DESS BUDGET I budget så finns inte de utbildningsinsatser via Vuxenutbildningen som genomförs av upphandlade utbildningsföretag medtagna, då det i dag är svårt att beräkna dess värde. Genom ett projektet hos Social resurs utvecklar vi en pool av kompetenta externa styrelsepersoner. Här finns ett CSRsamarbete med ett rekryteringsföretag. Det innebär styrelsekompetens tillförs utifrån i företagen. Flera av företagen, etablerade och nya, har fått och kommer att söka affärsutvecklingsstöd till konsulter via BRG. Det understödjer projektet, men är riktat företagsstöd. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?

17 Sid 17(27) Diarie Coompanion har omfattande erfarenhet från projekt inom området och av att driva större EUprojekt. Vi har arbetat med Equalprojektet Vägen ut!, administrerat Equalprojektet NESE och flera Mål 3projekt i de två föregående perioderna. I senaste programperioden projektledde vi Sfinx inkubator och det nationella projektet Explosion. Det finns upparbetade rutiner för att driva denna typ av projekt. Coompanion Göteborgsregionen har funnits i 27 år. Av de anställda har fem arbetat i över 16 år, två i år och två kortare tid med denna typ av kompetens och företagsutveckling, och de är anlitade av många samarbetspartner som utbildare, rådgivare och konsulter. Genom att över hälften av personalen har varit VD eller verksamhetsledare i vanliga och sociala företag finns en rik källa till kunskap och erfarenhet om vad som krävs för att stödja målgruppens väg till arbete genom företagande. Pär Olofsson som kommer ansvara för affärsutvecklingen är nationell expert på socialt företagande och har deltagit i ESF Tematiska grupp om entreprenörskap. Pär har utbildat sociala entreprenörer i sedan Han sitter i styrelser i sociala företag. Sara Isaksson, som kommer att fungera som projektledare, är utbildad kvalificerad projektledare inom Växjö universitet, har vana av att leda EU-projekt och erfarenhet av socialt företagande. Hon har lett förstudien 1000 jobb och inkubatorn Sfinx. Med en högskoleutbildning inom projektledning och arbete som enhetschef inom äldreomsorg och socialtjänst har hon erfarenhet att leda projektet och stödja grupperna i sitt lärande och arbete. Projektansvarig Sven Bartilsson, Coompanion, har många års erfarenhet av att driva utvecklingsprojekt och partnerskapsarbete. Han har också erfarenhet av transnationella samarbeten och har i flera sammanhang varit inbjuden expert av svenska och europeiska myndigheter. Han representerar även den sociala ekonomin i Social entrepreneurship Network där ESF-rådet och Tillväxtverket tillsammans med andra ESF-myndigheter i Europa deltar, i lärande om hur sociala företag bättre kan utvecklas med hjälp av ESF. Maria Folkesson är psykolog och har jobbat som social företagsutvecklare sedan Sitter i styrelser för sociala företag. Hon ansvarade för utveckling av karriärstödsmetoder i Effektiva Vägar och Sfinx. Clae Jarl har varit företagare, VD, linje- och försäljningschef, styrelseledamot i ett flertal bolag. Han har ansvarat för affärsutveckling på Samhall och leder nu Säljkooperativet Social Trade. Olle Alexanderson har administrerat ett stort antal liknande projekt, utan revisionsanmärkningar. Vi vill gärna lyfta den oerhörda kompetens som finns hos ledare och medarbetare i de sociala företagen som kommer att fungera som projektmedarbetare. De flesta har arbetat i liknande projekt. Flera av deras verksamheter startade under ESFprojekt. Några som kan nämnas är VD och vice-vd i Vägen ut Pernilla Svebo Lindgren och Elisabet Mattsson, Thomas Fröberg VD på Basta, Kinna Skoglund och Peter Forsberg på Karriärkraft, Bea Alger och Anci Hulth på Forum Skill och Jan Ström på GFSaK. De med flera har deltagit i förstudien och kommer att ha en central roll i genomförandet av projektet. Projektmedarbetarna vid myndigheterna har flera under längre tid samarbetat med sociala företagen. Under förstudien har flera tjänstepersoner utvecklat sin kunskap, och funnit hur deras grundläggande yrkeskompetens kan adderas i ett sådant här utvecklingsarbete. Några tjänstepersoner har erfarenhet från styrelsearbete i SF. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? De tjänster vi i dagsläget vet att vi kommer upphandla är: UTBILDNINGSLEVERANTÖRER Bransch/fackkunskap till deltagare som kompletterar utbud från Vuxenutbildningen. Gode mans utbildning Social entreprenörsutbildning i Falkenberg ANDRA TJÄNSTER Jämställdhetskompetens Hälsopedagog Film-dokumentation Grafisk prod (Layout och tryck) Tjänster runt kvalitetssäkring Byggande av hemsida samt underhåll av denna (kan vara olika leverantörer) Utvärderingstjänst Översättning och tolkning Städning Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Vi planerar projektets jämställdhetsarbete tillsammans med en extern aktör. Winnet är en aktör vi hittills har samarbetat med och har stort förtroende för. Coompanion och några av de sociala företagen har arbetat med jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsfrågor tidigare. Vår informations och rådgivningsverksamhet har vi just gjort en genomlysning med avseende på hur vi agerar och bemöter våra kunder på ett jämställt och tillgängligt sätt, i samarbete med VGR Genom samarbete med Winnet eller annan kan vi komplettera kompetensen där det saknas.

18 Sid 18(27) Diarie Utifrån jämställdhetsanalysen på våra tidigare erfarenheter har vi lagt in i arbetsplanen utbyte mellan företagen av jämställdhetsarbetet och runt jämställdhetsanalyserna/planerna som företagen skall göra. TILLGÄNGLIGHET Under planeringsfasen skall en tillgänglighetsplan göras. Det förutsätter en analys av projektledare där verksamhet, lokaler, information och kommunikation belyses. Vi hoppas att ESFs processtöd på detta området är tillgängligt. Generellt kan sägas att vi kommer att säkerställa att ingen deltagare utestängs från projektet genom att uppmärksamma Den fysiska tillgängligheten Viktigt att personer oavsett om de har eller inte har funktionsnedsättning, ska kunna ta sig in i lokalerna, ska kunna delta på möten, konferenser och utbildningar, ska kunna använda toaletten eller andra bekvämlighetsanordningar. Tillgänglig kommunikation I ett projekt med utbildning i fokus får det inte finnas hinder för kommunikation mellan deltagare - deltagare - lärare. Akustik, hörselslingor, språk, pedagogik - är alla områden som skall skrutineras. Information om projektet Informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Vårt informationsmaterial skall vara lättläst, pedagogiskt, tydligt samt anpassat för synskadade och personer som talar annat språk än Svenska. Vi har budgeterat för översättning av visst informationsmaterial och tolkning, den senare är främst tänkt att användas när behov av personlig uppföljning skall ske. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Vi har egna resurser och system för uppföljning av aktiviteter. Och som huvudsakligen utförs av projektledningen. Vi har budgeterat för den beskrivna utvärderingen Tanken är att vår egen uppföljning generar huvuddelen av den data som behövs vid utvärderingen så att utvärderaren kan fokusera på analys, kvalitativa data hos parterna och återkommande återkoppling till projektledning och styrgrupp. Det kommer att krävas en kvalificerad utvärdering som dels har god förförståelse för hur de offentliga systemen fungerar, dels har tillräckliga kunskaper om företagande. Vi ser helst att utvärderaren har en kvalitetssäkring genom att ha ett bollplank eller motsvarande. Utvärderaren behöver en professionell spegling av sitt eget arbete. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Om inte ESF rådets upphandlade utvärderare med sådan kompetens finns tillgänglig kommer vi själva att upphandla det genom att ställa krav, som vi sedan värderar innan beslut. Upphandlingsunderlag finns ännu inte men frågor som antagligen skall besvaras: Finns kunskap och erfarenheter inom jämställdhets och tillgänglighetsområdet hos utvärderaren? Hur krav på utvärderarens eget arbete, t.ex enkäter, intervjuer och rapporter, är tillgänglighetsanpassat. Krav på att jämställdheten belyses i utvärderingen samt frågor hur utvärderaren själv kommer att planera för att utvärderingen har ett jämställdhetsperspektiv. Sen skall självklart våra jämställdhets- och tillgänglighetsmål vara en del av utvärderingen. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Vi har avstått att ta med resurser i budgeten då det ännu ej är klart för oss hur det blir med regionalfondsresurser. Däremot kommer det att ske ett nära samarbete och en del av de investeringar som kommer att göras i lokaler i anslutning till att/om ett Social & Green Enterprise Center etableras i Angered som en del av stadens projekt inom Hållbar Stadsutveckling. Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa ESF-projekt EU 2.76E7 Transnationella projekt EU Anslag för kostnadsfri rådgivning om kooperativt företagande och information om social ekonomi Tillväxtverket

19 Sid 19(27) Diarie Typ av stöd Finansiär Summa Projektbidrag Tillväxtverket Projektbidrag (medfin. till ESF-projekt) Allm. Arvsfonden Projektbidrag (medfin. till ESF-projekt) Arbetsförmedlingen Anställningsstöd av olika slag (medfin. till Arbetsförmedlingen ESF-projekt) Anslag för kostnadsfri rådgivning om Västra Götalandsregionen kooperativt företagande och information om social ekonomi (medfin. till Tillväxtverkets anslag) Projektbidrag (medfin. till ESF-projekt) Västra Götalandsregionen Anslag för kostnadsfri rådgivning om kooperativt företagande och information om social ekonomi (medfin. till Göteborgs kommun Tillväxtverkets anslag) Projektbidrag (medfin. till ESF-projekt) Göteborgs kommun Projektbidrag (medfin. till ESF-projekt) Österåkers kommun Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Förstärkt anställningsstöd Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Coompanion Göteborgsregionen ek.för. är ingen myndighet och omfattas inte av LOU. Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Vid inköp av varor och tjänster av relevant storlek/omfattning ska konkurrensutsättning ske så att kostnadseffektivitet uppnås, genom utannonsering på Coompanions hemsida eller t ex minst två förfrågningsunderlag eller annat förfarande så att god prisvärdhet uppnås. Även miljöaspekter skall beaktas, varvid t ex tågresor regelmässigt föredras framför flygdito, om inte tidsoch/eller kostnadsaspekten starkt talar däremot. Dessutom ska vi i våra upphandlingar ta sociala hänsyn. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Projektet medfinansieras av samverkansaktörerna enligt nedan: OFFENTLIGA KONTANTA MEDEL och OFFENTLIG MEDFINANSIERING I ANNAT Som vi skrivit under rubriken målgrupp, samverkansparter och intressenter, omorganiserar just nu Göteborgs Stads sina arbetsmarknadsinsatser. En viktig samverkanspart i projektet är Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen. Genom att förvaltningen startar "kompetenscentra" under tar de över vissa uppgifter från stadsdelarna och samarbetar med dessa i andra. Genom att förvaltningen i framtiden kan kombinera arbetsmarknadsinsatser med utbildning, förstår vi det som att projektet passar väl in i det nya sättet att arbeta. Vi har dock i ansökan huvudsakligen utgått från att stadsdelarna fortsätter medfinansiera. Det är också så att i den nya organisationen är det skillnad mellan kompetenscentras målgrupper, som ligger närmare arbetsmarknaden, och målgrupperna i socialtjänstens rehabiliterande uppdrag. Det här projektets målgrupper finns på båda ställena.

20 Sid 20(27) Diarie I planerad budget har de fem medverkande stadsdelarna i Göteborg normalt tillgång till 10 platser vardera, och rekryterar kontinuerligt deltagare till dessa. Stadsdelarna bidrar även årligen var och en kontant med onor i medfinansiering. Genom medfinansiering i projektet från stadsdelar/staden gör vi det sannolikt lättare att implementera verksamheten efter projekttiden. Att den gemensamma processkartan även innefattar ekonomiska beslut runt deltagarnas medverkan i processen bör leda till att vi bygger en hållbarare modell I flera av stadsdelarna är frågan om deltagande och medfinansiering under beredning. Ett stort engagemang som deltagandet i projektet innebär, kan komma att kräva politiska beslut, vilket i så fall kommer att ske under närmsta månaden. Med tanke på omorganisationen och ändrad finansiering så kan förutsättningarna för medverkan och medfinansiering förändras under projekttiden. Ett möte är inbokat i april mellan stadsdelarnas områdeschefer, arbetsmarknadsvuxenutbildningen och Coompanion. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningen samt stadsdelarna avsätter personella resurser. Vi har budgeterat från arbetsmarknadsvux en halvtidstjänst och beräknar att de personer i nätverket som arbetar med deltagare från varje socialtjänst arbetar 10-20%. Göteborgs stad bidrar även med medfinansiering med 4 miljoner från budgeten för Enheten för stöd till social ekonomi vid Social resursförvaltningen. Dessa medel används främst för tillväxten av nya kooperativ. BusinessRegion Göteborg medfinansierar genom del i den tjänst som finns inom deras stöd till affärsutveckling i den sociala ekonomin. Partille kommun bidrar på samma sätt som stadsdelarna i Göteborg, med per år. Falkenbergs kommun bidrar med som täcker kostnad för introduktionsutbildning. Det har inte förekommit någon politisk beredning i varken i Folkhälsokommittén eller RUN angående stöd från Västra Götalandsregionen. VGR står just inför att besluta medfinansera uppstarten av säljkooperativet Social Trade under Vilket delvis löser ett viktigt glapp mellan förstudien och genomförandeprojekt som uppstod då ESF inte kunde fatta beslut tidigare. Även Social resurs och BRG har tagit ansvar och stödjer Social Trade och därmed indirekt 1000 jobb-projektet. (se även text om VGR under målgrupp). Projektet kommer att söka finansiering från VGR, vilken i så fall kommer att ersätta det som nu finns som Coompanions egen medfinansiering. I värsta scenariot får Coompanion omfördela sina resurser som man redan tidigare får från medfinansiärerna. Tillväxtverket medfinansierar det arbete som görs runt märkning och kommunikation av det sociala företagandet. Medfinansieringen kommer troligen först att tas i anspråk 2017 när kommunikation av märkning sker. Arbetsförmedlingen bidrar genom anordnarstöd till 15 av de deltagare som de har. Dessutom har vi räknat med en intäkt genom särkskilt anställningsstöd på en av projektmedarbetarna. OFFENTLIG FINANSIERAD ERSÄTTNING TILL DELTAGARE. Denna del av medfinansieringen utgår från att det större delen av projekttiden är 110 deltagare. Längden man är inskriven i projektet varierar mellan de 280 deltagarna. Kommun: Vi utgår från överenskommelsen att varje stadsdel rekryterar 10 personer vilka har försörjningsstöd. Det samma från Partille. Arbetsförmedlingen: Vi räknar med att de har ca 50 deltagare hela tiden i projektet. Färre i början fler i slutet. Försäkringskassan: Det kommer normalt även att finnas 5 personer som har ersättning från Försäkringskassan. Samtliga deltagare är spridda i olika åldersgrupper. Vilket vi även lagt in i projektrummet. Vi har medvetet dragit ner deltagarnas närvarotid i budgeten till ca 50%. Det minskar risken väsentligt. Lista över medfinansiärer namn Arbetsförmedlingen Kontaktperson för projektet Lennart Kurlberg namn Göteborg Stad Angered Kontaktperson för projektet Christina Karlsson