Pre-hospitalt EKG vid bröstsmärta - minskar det mortaliteten?
|
|
- Åsa Håkansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kurs: Vetenskapligt förhållningssätt Region Örebro län Zacarias Jilke, ST-läkare Allmänmedicin Handledare: Fredrik Landström 29 november 2017 Pre-hospitalt EKG vid bröstsmärta - minskar det mortaliteten? Introduktion Varje år vårdas svenskar för hjärtinfarkt och under de senaste 30 åren har mortaliteten för hjärtinfarkt i Sverige halverats från 14% till 7% (1). Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna världen över (2). Att ha hjälp i diagnostiken av bröstsmärta med en icke-invasiv undersökningsmetod som EKG är av mycket stort värde för att kunna påvisa en eventuell hjärtinfarkt och på så vi förkorta handläggningstiden. Syftet med denna denna litteraturgranskning var att undersöka det vetenskapliga underlaget för att pre-hospitalt EKG i samband med bröstsmärta minskar den hjärtrelaterade 30 dagarsmortaliteteten. Metod Databasen PubMed användes för att söka referentgranskade vetenskapliga artiklar på engelska genom följande sökstrategi; ((pre-hospital[all Fields] AND ("chest pain"[mesh Terms] OR ("chest"[all Fields] AND "pain"[all Fields]) OR "chest pain"[all Fields])) AND ("electrocardiography"[mesh Terms] OR "electrocardiography"[all Fields])) AND ("mortality"[subheading] OR "mortality"[all Fields] OR "mortality"[mesh Terms]) Inklusionskriterier: Endast artiklar i fulltext samt av typen clinical trail eller review skrivna på engelska och publicerade efter 1990 med ovan nämnd söksträng. Artikeln skulle även inkludera patienter med bröstsmärta där EKG togs pre-hospitalt och där utfallsmåttet (primärt eller sekundärt) mortalitet fanns med. Exklusionskriterier: Artiklar som ej var fulltext och ej av ovan nämnd artikeltyp, ej på engelska eller publicerade innan Att få sex artiklar som kunde användas utifrån resultatet med denna söksträng gick ej, men med hjälp av en systematisk översiktsartikel jag fann vid tidigare PubMed-sökning (2) och fann två artiklar (3,4) som kunde inkluderas enligt inklusionkriterierna ovan. Totalt 22 artiklar stod att finna med ovan nämn sökstrategi. Av de 16 exkluderade artiklarna berodde sex stycken på fel utfallsmått, fyra stycken pga att de vara på franska eller tyska, tre stycken på fel intervention, två stycken på fel population samt en artikel som inte gick att få tag i (även då den efterfrågades på medicinska biblioteket, Campus, USÖ). Den sista sökningen i PubMed gjordes 1 november 2017.
2 Resultat Av de sex granskade artiklarna ger alla stöd för pre-hospitalt EKG vid bröstsmärta då detta minskar tiden från dörr (ankomst till sjukhus) till ballong (Percutan Coronar Intervention, PCI, dvs då den första förträngningen började behandlas) (3-8). Detta räddar myokard vilket i efterförloppet påvisades genom bättre ejektionsfraktion (4). Vad gäller mortalitet kunde endast en studie visa på en signifikant minskad mortalitet för gruppen där pre-hospitalt EKG utförts och PCI-lab aktiverats samtidigt som patienten är på väg in till sjukhuset (8). Fem studier visade på en trend för en minskad mortalitet när EKG togs pre-hospitalt och PCI-lab aktiverades (3-6, 8). Diskussion Begränsningar med denna litteratursökning och -granskning är att det otvivelaktigt finns fler artiklar som kan vara intressanta och bidra till kunskapen inom området. Författaren fann inte tillräckligt många artiklar som redovisade hjärtrelaterad 30 dagarsmortalitet och tog därför med artiklar med längre uppföljningsperiod avseende mortalitet, men då inte alltid helt klart om mortaliteten var hjärtrelaterad. Endast en av artiklarna var av RCT-typ men denna saknade redovisat etiskt godkännande samt radomiseringsförfarande (6). Detta är dock förståligt då det skulle vara svårt att få just etiskt godkännande i Sverige för en studie där man inte tar EKG pre-hospitalt på en person med bröstsmärta. Viktigt att ha i åtanke att de här är cohortstudier och att denna typ av studie har sina begränsningar exempelvis ej i samma utsträckning möjlighet till blindning som vid RCT-typ. Med symtomet bröstsmärta som kan bero på hjärtinfarkt som är ett vanligt tillstånd och en vanlig sjukdom, då lämpar sig cohortstudier med kortare uppföljningstid väl. Kvaliteten på studierna var medelhög i snitt där de alla var relativt lättförståeliga men där alla studier hade något som kunde gjorts bättre, exempelvis antalet undersökta patienter och bristande metodredovisning. Stödet för pre-hospitalt EKG anser författaren föreligga och det är numera också rutin i västvärlden. Frågan är hur detta kan vidareutvecklas till att även bli rutin i de delar av världen där avstånden är mycket stora och resurserna små.
3 Referenser 1. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken. Ischemisk hjärtsjukdom (internet). Uppsala: Läkemedelsverket; 2017 (uppdaterad ; citerad ). Hämtad från: 2. Ducas R, Labos C, Allen D, Golian M, Jeyaraman M, Lys J et al. Association of Prehospital ECG Administration With Clinical Outcomes in ST-segment Myocardial Infarction: A Systematic Review and Meta-analysis. Canadian Journal of Cardiology. 2016; 32: Brown J, Mahmud E, Dunford J, Ben-Yehuda O. Effect of Prehospital 12-Lead Electrocardiogram on Activation of the Cardiac Catheterization Laboratory and Door-to-Ballon Time in ST-Segment Elevation Acute Myocardial Infarction. The American Journal of Cardiology. 2008;101: Horvath S, Xu K, Nwanyanwu F, Chan R, Correa L, Nass N et al. Impact of the Prehospital Activation Strategy in Patients With ST-Elevation Myocardial Infarction Undergoing Primary Percutaneous Revascularization: A Single Center Community Hospital Experience. Critical Pathways in Cardiology. 2012;11: Diericks D, Kontos M, Chen A, Pollack C, Wiviott S, Rumsfeld J et al. Utilization and Impact of Pre-hospital Electrocardiograms for Patients With Acute ST-segment Elevation Myocardial Infarction. Journal of the American College of Cardiology. 2009;53: Zhang H, Song D, An L. Effect of a real-time tele-transmission system of 12-lead electrocardiogram on the first aid for athletes with ST-elevation myocardial infarction. Pak. J. Pharma. Soc. 2016;29: Meadows-Pitt M, Fields W. The impact of pre-hospital 12-lead electrocardiograms on door-to-ballon time in patients with ST-elevation myocardial infarction. Journal of Emergency Nursing. 2014;40: Rawshani N, Rawshani A, Gelang C, Herlitz J, Bång A, Andersson J-O et al. Association between use of pre-hospital ECG an 30-day mortality: A large cohort study of patients experiencing chest pain. International Journal of Cardiology. 2017;248:77-81.
4 Vetenskapligt Förhållningssätt Litteraturtabell kvantitativ studie
5 Author Year Reference Country Study design Population, patient caracteristics Intervention Results Study quality and relevance Comments 2
6 Nina Rawshani et al. Association between use of pre-hospital ECG an 30-day mortality: A large cohort study of patients experiencing chest pain, 2017, International Journal of Cardiology vol 248, s , Sverige Retrospektiv cohort studie, oklart om singel- eller multicenter patienter med/utan bröstsmärta/annan smärta transporterades till sjukhus Ålder: 66,8 ej EKG resp. 68,4 EKG Kvinnor: 53,4% ej EKG resp. 50,2% EKG Område: landsbygd 38,6% ej EKG resp. 46,5% EKG småstad 22,4% ej EKG resp. 22,3% EKG storstad 39,0% ej EKG resp 31,1% EKG Pre-hospitalt EKG undersökta med EKG, 2809 ej undersökta med EKG Matchade en mot en 2524 resp undersökta med resp. utan EKG Använde fem olika benägenhetspoäng (propensity score) för att likna en RCTstudie Använt/inte använt EKG och 30-dagars uppföljning med utfallsmått död: omatchat: oddskvot 0,63 med 95% CI 0,50-0,79; p < 0,001 matchat: oddskvot 0,65 med 95% CI 0,49-0,85; p < 0,001 Vid användande av benägenhetspoäng: hazardkvot 0,65 med 95% CI 0,58-0,74 Sammanfattningsvis: vid användandet av alla tre kvoter fick man medel på oddskvot 0,65 vilket visar på oddset för 30-dagars mortalitet är 35% lägre om EKG används jmf. om det inte används (50% högre odds att dö inom 30 dagar i gruppen där EKG ej användes) Hög/medelhög Relevant utifrån min frågeställning. + Adekvat uppföljningstid med tydligt effektmått samt att man försökt matcha grupperna (EKG vs ej EKG). Etiskt godkännande fanns. Svårt att blinda denna patientpopulation. Relevant stickprov vad det verkar, men patientpopulationen redovisad i annan artikel. - Saknade sjukdomshistoria, socioekonomisk bakgrund (men propensity score användes). Saknade vilken typ av behandling som sedan givits vilket påverkar utfallsmåttet. Saknade redovisning för inklusions- respektive exklusionskriterier. Saknade resultatet för tre årsuppföljningen av död. Svårtolkad statistik avseende benägenhetspoängen (propensity score). m.m. 3
7 Huang Zhang et al. Effect of a realtime tele-transmission system of 12-lead electrocardiogram on the first aid for athletes with ST-elevation myocardial infarction, 2016, Pak. J. Pharma. Soc., vol 29, s , Kina RCT, singelcenter 60 (35 män, 25 kvinnor) atleter med bröstsmärta Inklusionskriterier: bröstamsärta >30 min., EKG med ST-höjning i minst två avledningar, diagnostiserad med STEMI och PCIkandidat Exklusionskriterier: behov av livsuppehållande behandling, hade faktorer som föranledde STpåverkan ex digitalis Mfl exklu.kriterier EKG taget prehospitalt på alla 60 patienter och tid till PCI (sjukhusdörr till PCI); grupp A EKG skickat pre-hospitalt, bedömdes av kardiolog, direkt till PCI (laddades prehospitalt) grupp B EKG ej skickat pre-hospitalt utan bedömdes på akuten av läkare sen ev av kardiolog om STEMI misstänktes för ev PCI, laddades om ja PCI, PCIlab aktiverades P < 0,05 ansågs signifikant Mortalitet på sjukhus (%): 5,7 % om EKG skickats prehospitalt jmf 4,2 % om EKG ej skickats pre-hospitalt, p 0,237 Medeltid sjukhusdörr till PCI: 38 min om EKG skickats pre-hospitalt jmf 94 min om EKG ej skickats pre-hospitalt, p 0,001 Låg Mindre relevant utifrån min frågeställning. + Baslinje karaktiristika: sjukdomshistoria, typ av kranskärlspåverkan (saknades två ställen men ändå redovisat p- värde). - Liten studie. Oklart randomiseringsförfarande. Urvalet av studerad population ej relevant för mig (unga kineser och ev andra etniciteter). Statistik saknas avseende oddskvot, absolut riskreduktion, konfidensintervall mm. Etiskt godkännande saknas. Eventuella intressekonflikter ej redovisade. 4
8 Mary Meadows- Pitt et al. The impact of pre-hospital 12- lead electrocardiograms on door-to-ballon time in patients with ST-elevation myocardial infarction, Journal of Emergency Nursing, 2014, vol 40, s , USA Retrospektiv cohort studie, singelcenter Totalt 367 patienter behandlade med PCI (tillika inklsionskriterie)(62% ankom akuten med ambulans, 38% ankom akuten självtransporterade), 74% män 26% kvinnor, medelålder 62 år kom med ambulans 58 år kom självtransporterade Exklusionskriterier redovisade. Sharp Grossmont Hospital, PCItillgång i San Diego distriktet USA EKG med STEMI pre-hospitalt vs. EKG med STEMI på akuten och då jämföra tiden från sjukhusdörr till PCI. P < 0,05 ansågs signifikant 30 min kortare tid till PCI (sjukhusdörr till PCI) för patienter med pre-hospitalt EKG jmf med de som var självtransporterade p < 0,001 2,5 gånger längre tid från symtomdebut till PCI hade de självtransporterade p < 0,006 Medelhög Relevant utifrån min frågeställning. Utfallsmåttet död belystes ej i denna studie men togs upp indirekt med hänsvisning till andra studier där man visat på minskad mortalitet ju kortare tiden är mellan sjukhusdörr och PCI. + Hade ett klart definierat effektmått. Hade etiskt godkännande. - Relativt liten studiepopulation där man ej beskrivit confounders som sjukdomshistoria och samsjuklighet eller socioekonomisk bakgrund, vilka i sin tur exempelvis hade kunnat matchas för att korrigera för dessa confounders. Statistik saknas avseende oddskvot, konfidensintervall, absolut riskreduktion. 5
9 Deborah B. Diericks et al., Utilization and Impact of Prehospital Electrocardiograms for Patients With Acute ST-segment Elevation Myocardial Infarction, Journal of the American College of Cardiology, 2009, vol 53, s , USA Retrospektiv cohort studie; dataanalyser gjorda på registret NCDR AC- TION som var kopplat till specifika sjukhus i USA patienter; 7098 (65,9% män) transporterades med ambulans (övrig självtransporterade, 72,0% män) av dessa fick 27,4% prehospitalt EKG Period: Inklusionskristerier: perioden ovan samt diagnostiserad med STEMI 7384 exkluderade via fem exklusionskriterier EKG pre-hospitalt vs EKG hospitalt med misstanke om STEMI med senare eventuell PCI alt trombolys. Med ett p-värde <0,05 kan man se att de som transporterades med ambulans samt undersöktes med EKG pre-hospitalt var yngre men oftare män, hade mindre ofta diabetes, hypertoni, hjärtsvikt, tidigare stroke men hade STEMI i något större utsträckning. En trend med minskad mortalitet hos inneliggande patienter där pre-hospitalt EKG tagits kunde ses, p 0,06 med 95% CI 0,63-1,01 Ej redovisat någon avgränsad uppföljningsperiod inom detta år. Hög Relevant utifrån min frågeställning. + Stor patientpopulation. Tydligt redovisad metod med inklusions- resp exklusionskristerier, datainsamling med strukturering av data, baslinje karakteristika (ålder, kön, etnicitet, försäkringsstatus, sjukdomshistoria, symtomduration/systoliskt blodtryck/hjärtfrekvens/hjärtsviktstecken, EKG-fynd; STEMI eller nytillkommet LBBB Etiskt godkänd. Redovisat begränsningar. - Felskriven procentsats i resultatdelen resp diskussionsdelen. Ej redovisat om p-värde var bestämt i förväg. Oklart längden på uppföljningsperioden mer än det år som perioden avsåg. 6
10 Jason P. Brown et al. Effect of Prehospital 12-Lead Electrocardiogram on Activation of the Cardiac Catheterization Laboratory and Doorto-Ballon Time in ST-Segment Elevation Acute Myocardial Infarction, The American Journal of Cardiology, 2008, vol 101, s , USA Prospektiv cohortstudie, singelcenter Totalt 78 patienter med fördelningen: 20 (ålder: , 80% män) med pre-hospitalt EKG, 28 (ålder: , 71% män) med hospitalt EKG, 30 (ålder: , 73% män) med tidigare STEMI dvs. < 2005 Inga inklusionseller exklusionkriterier redovisade. Period: januari juni 2006, universitetsinstitution San Diego, Californien, USA Pre-hospitalt EKG med STEMI (EKGanalys utförd av dator) vs hospitalt EKG med STEMI (oklart vem som EKGanalyserade) samt tidigare STEMI-grupp P < 0,05 ansågs signifikant Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan de tre grupperna avseende mortalitet, p 0,22. Dock var det ingen som dog i gruppen EKG pre-hospitalt, men 3 (11%) resp 1 (3%) dog i gruppen hospitalt EKG resp tidigare STEMI. Medelhög Relevant utifrån min frågeställning. + Tar delvis med samsjuklighet ink. koronar ateroskleros verifierad med angiografi. Etiskt godkänd. Tar upp begränsningar med studien och ger förslag/hypoteser till vidare studier. - Liten studiepopulation (liten power?). Tar ej upp socioekonomisk bakgrund. Statistik saknas avseende oddskvot, absolut riskreduktion, konfidensintervall mm. Intressant var att 20% av de med STEMI på EKG pre-hospitalt väl på sjukhuset bedömdes som ej hjärtrelaterad bröstsmärta (dessa räknades bort och resulterade i totalt 20 patienter inkluderade i studien) och på så sätt aktiverades PCIlaboratoriet i onödan. 7
11 Sofia A. Horvath et al.; Impact of the Prehospital Activation Strategy in Patients With ST-Elevation Myocardial Infarction Undergoing Primary Percutaneous Revascularization: A Single Center Community Hospital Experience; Critical Pathways in Cardiology, 2012, vol 11, s , USA Prospektiv cohortstudie, singelscenter, Aventura Hospital and Medical Center, Miami, Florida, USA Totalt 188 patienter fördelade på 112 (59,6%, ålder: 64, ,9; 70,5% män) pre-hospitalt EKG, resp 76 (40,4%, ålder: 66,7 +-14,6; 64,5% män) hospitalt EKG Inkluderade: patienter med prehospital STEMI. Exklutionskriterier redovisade. Period: januari april 2011 Pre-hospitalt EKG med STEMI och PCIlab aktiverades jmf pre-hospitalt EKG med STEMI och PCI -lab aktiverades på akuten Primär endpoint: tiden från dörr-till-ballong Sekundär endpoint: vänsterkammarejektionsfraktion, mortalitet, sjukvårdsdygn, procedurkomplikationer Alla patienter laddades med acetylsalicylsyra och clopidogrel. P < 0,05 ansågs signifikant Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan de båda grupperna avseende mortalitet (på sjukhus eller inom 30 dagar) oavsett om grupperna justerats eller inte, ojusterade p 0,759 p 0,675 resp justerade p 1,000 p 1,000 En signifikant skillnad sågs dock avseende ejektionsfraktion (vä. kammare) (justerat: 48% +-11 vs 41% +-13, p 0,037; ojusterat: 48% vs 39% +-15, p 0,004) till fördel för gruppen (oavsett om justerade eller inte) med pre-hospitalt EKG och aktivering av PCI-lab pre-hospitalt Hög Relevant utifrån min frågeställning. + Tydligt redovisad metod med inklusions- resp exklusionskristerier, datainsamling med strukturering av data, baslinje karakteristika (ålder, kön, etnicitet, sjukdomshistoria ink bla diabetes, tidigare hjärtkärlsjuka/cabg/stroke, tobaksbruk, hereditet för hjärtkärlsjuka m.m., EKG-fynd; STEMI eller nytillkommet LBBB Matchade grupper med benägenhetspoäng (propensity score). Redovisat begränsningar. - Liten studiepopulation (liten power?). Tog bara med de som kom in med prehospitalt EKG. Etiskt godkännande saknas. EKG tolkades av paramedicinare (brandmän?) som sen aktiverade PCI-lab. Gav detta fler falskt aktiverade PCI-lab? 8
12 Flödesschema för litteratursökning: pre-hospital bröstsmärta med/utan EKG ((pre-hospital[all Fields] AND ("chest pain"[mesh Terms] OR ("chest"[all Fields] AND "pain"[all Fields]) OR "chest pain"[all Fields])) AND ("electrocardiography"[mesh Terms] OR "electrocardiography"[all Fields])) AND ("mortality"[subheading] OR "mortality"[all Fields] OR "mortality"[mesh Terms]) Antal funna artiklar i PubMed 20 Exkluderade artiklar utifrån abstrakt 16 * Artiklar beställda i fulltext 4+2 Exkluderade artiklar i fulltext 0 Granskade artiklar i fulltext 6 Artiklar funna via referenser i systematisk översiktsartikel 2 Hög kvalitet 2 Medelhög kvalitet 3 Låg kvalitet 1 * Orsaker till att studier exkluderas: Ej relevant population, 2 st Ej relevant intervention, 3 st Ej relevant utfallsmått, 6 st Gick ej att få tag i, 1 st Ej på engelska, 4 st
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani
Läs merEffekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt
Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Bång A, Kihlgren S, Herlitz J, Grip L, Karlsson T, Caidahl K, Hartford M Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund Bröstsmärta som väljer
Läs merNär ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal
Läs merKranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter
Läs merCTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merBilaga 2. Granskningsmallar
Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet
Läs merProjekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)
Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Identifiering av patienter med misstänkt instabil kranskärlssjukdom Jämföra direktinläggning ej direktinläggning Akuta koronara syndrom %
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merVårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi
Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs mer2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt
2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merXIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att
Läs merBilaga till rapport 1 (11)
Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna
Läs merSaving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning
Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning Dispatch of firefighters and police officers in out-of-hospital
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merHar patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?
Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merLOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI
LOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI Övergripande mål: Att behärska diagnostik och handläggning av patienter med akuta koronara syndrom (AKS) och
Läs mer2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.
Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Ischemi orsakar VF! Fall: Man 65 år. Anterior STEMI, besvären började cirka 2 timmar innan PCI. Akut PCI LAD. Trombyl, Brilique, Enalapril, Bisoprolol,
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merRobin Hofmann Kardiologen, Södersjukhuset Bo Lagerqvist Kardiologen, Akademiska sjukhuset
RRCT Enorm potential, men hur får vi till det? Robin Hofmann Kardiologen, Södersjukhuset Bo Lagerqvist Kardiologen, Akademiska sjukhuset Swedish Coronary Angiography and Angioplasty Registry (SCAAR) 1989-2013:
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merSyrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt
Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention
Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som
Läs merUtmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVänster grenblock och misstänkt hjärtinfarkt: en underbehandlad patientgrupp?
Regionmöte Uppsala-Örebro 2012-03-16 Vänster grenblock och misstänkt hjärtinfarkt: en underbehandlad patientgrupp? Thomas Kellerth Vasileios Liakopoulos Kjeld Christensen Kardiologiska kliniken fallexempel
Läs merFrån ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat
Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat
Läs merKvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling
Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling M Å R T E N F A L K E N B E R G B U K - K Ä R L R A D I O L O G I S A H L G R E N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S E T G Ö T E B
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merTidigare defibrillering av räddningstjänst och polis
Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis Ingela Hasselqvist-Ax, Anest ssk, Med Dr Processansvarig Samhälle, Svenska HLR-rådet ingela.hasselqvist-ax@hlr.nu Dispatch of firefighters and police
Läs merLitteratursökning och referenshantering MATTHIAS BANK, MEDICINSKA FAKULTETEN, BIBLIOTEK & IKT
Litteratursökning och referenshantering MATTHIAS BANK, MEDICINSKA FAKULTETEN, BIBLIOTEK & IKT 2017-01-26 Dagens upplägg Databassök Övning PubMed Repetition PubMed Strukturera frågeställningen Embase Web
Läs merBilaga 2 till rapport 1 (8)
Bilaga 2 till rapport 1 (8) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014) Bilaga 2 Granskningsmallar och bedömning av studiekvalitet Granskningsmall för systematiska översikter
Läs merTillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona
Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSTEMI, ST-höjningsinfarkt
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merDETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. En SWEDEHEART baserad multicenter studie
DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction En SWEDEHEART baserad multicenter studie Syrgasbehandling vid akut hjärtinfarkt Är syrgas bra vid akut hjärtinfarkt eller av ondo? Vad
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merAktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 21 juni 2018. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten
Läs merKvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden
Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Maaret Castrén Professor in emergency medicine Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset, and Section of Emergency
Läs merVilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro
Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs mer2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Läs merBilaga 5. Sökstrategier
Bilaga 5. Sökstrategier Relevant litteratur söktes i databaserna PubMed, Embase och Cochrane Library. Sökningen utfördes interaktivt av mindre arbetsgrupper tillsammans med en informatiker. Listor med
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merHur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merScreening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
Läs mer& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee
ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera
Läs merPrehospitalt triage av äldre patienter -
Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merSeminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi
Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merRiskbaserad monitorering i RRCT studie med patienter - ett teamarbete
Riskbaserad monitorering i RRCT studie med 6 000 patienter - ett teamarbete Nationell konferens klinisk forskning Göteborg 14-15 april Anna Stendahl & Frida Kåver Agenda Kort sammanfattning av studien
Läs merDETO 2 X AMI studien. DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. VO Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm
DETO 2 X AMI studien DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction VO Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm Syrgasbehandling vid akut hjärtinfarkt Är syrgas bra vid akut hjärtinfarkt??
Läs merHur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar
Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare
Läs merVem riskerar bli sjukpensionär?
Vem riskerar bli sjukpensionär? En prospektiv kohortstudie av personer i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i psykisk ohälsa Alexander Enström ST-läkare, allmänmedicin Bakgrund Psykisk ohälsa är den
Läs merUtvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA
Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA (HTA = Health Technology Assessment) Lennart Jivegård HTA-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utmaning medicinska
Läs merDETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction RCRT. Randomized, controlled, registry trial
DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction RCRT Randomized, controlled, registry trial Randomisering och registrering direkt i SWEDEHEART (liknande TASTE studien) Hypotes Superiority-analys:
Läs merThe Use of Laboratory Analyses in Sweden
The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merBilaga till rapport 1 (7)
Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merÄr utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?
Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det? Katarina Bohm, leg ssk, Docent Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Stockholm katarina.bohm@ki.se
Läs merSocioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård
Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård Amanda Niklasson 1, MD. Johan Herlitz 2, MD, PhD. Katarina Jood 1, MD, PhD. 1. Sektionen för klinisk neurovetenskap, Institutionen för neurovetenskap
Läs merLitteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Läs merMissiv. Resultatet av g-anskningen redovisas i bifogad granskningsrapport.
b Jämtlands Läns ~andstincj Landstingets revisorer Tf Revisionsdirektör Majvor Enström Tfn: 063-147528 Missiv 2009-12-15 1 (2) Dnr REV/25/2009 Landstingsstyrelsen Hjart- ctroke och ambulanccjukv8rden -
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS
ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merBiblioteken, Futurum 2017
Biblioteken, Futurum 2017 Om PubMed PubMed innehåller mer än 27 miljoner referenser till tidskriftsartiklar inom biomedicin, omvårdnad, odontologi m.m. PubMed är fritt tillgänglig men om du använder länken
Läs merSigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs mer