Ett arbetsmaterial för cykelsamordnare och alla andra som arbetar med cykelfrågor

Transkript

1 Ett arbetsmaterial för cykelsamordnare och alla andra som arbetar med cykelfrågor

2 Version 1 Författare: Michael Koucky, Koucky & Partners AB Uppdragsgivare: Vägverket Kontaktperson Vägverket: Margareta Grandin Kontaktperson Koucky & Partners AB: Michael Koucky Grafisk form: Jonatan Sahlin

3 Innehåll INTRODUKTION Inledning 4 Läsanvisning hur du kan använda verktygslådan 5 Vilket stöd efterfrågas av kommunerna? 6 Regionala insatser 9 Cykling i kommunerna 16 ARBETSDEL Delområden 23 Nationella mål, Vägverkets uppdrag 24 Cykling och hälsa 26 Samhällsekonomi 29 Kunskapskällor, konferenser och cykelorganisationer 32 Marknadsföring av cykling 38 Fritidscykling och cykelturism 40 Cykla till skolan 44 Benchmarking av en kommuns cykelarbete 46 Cykelprogram och cykelplaner 55 Att mäta cyklandet 56 Cykelbokslut 58 Planera, bygga och underhålla 61 Cykelparkering 65 Skyltning 67 Referenser och litteratur 69

4 Inledning Inledning Vägverket har ett mål att öka cykeltrafikens andel av resorna och att cykeltrafiken ska bli säkrare. För att nå det målet måste Vägverket samarbeta med kommunerna. För att stödja och underlätta Vägverkets arbete med cykelfrågor tillsammans med kommunerna har denna verktygslåda tagits fram. Den ska göra det lättare att snabbt hitta rätt fakta och bakgrundskunskap, ge tips om vad som kan vara viktigt att tänka på i arbetet med kommunerna och visa vilka metoder och hjälpmedel som finns tillgängliga. I många kommuner finns redan stor kunskap och erfarenhet av området, eftersom kommunerna i många år har tagit ansvar för cykelfrågor. Vägverkets roll är att motivera och stödja kommunerna i deras arbete med att öka cykling, bidra med kunskap och idéer där det behövs men även att ha ett vidare regionalt perspektiv än vad en kommun kan ha. I det arbetet ingår att hjälpa till med informationsutbyte och kunskapsspridning kommunerna emellan, men även att tillföra nya rön och kunskaper både från Sverige och internationellt. Vidare kan Vägverket bidra till att hos kommunala politiker och tjänstemän öka förståelsen för och kunskapen om cyklingens betydelse och möjligheter för att uppnå ett mer hållbart transportsystem och en friskare befolkning. Sist men inte minst kan Vägverket i sina egna projekt bidra till att öka cykeltrafikens andel och säkerhet och därmed gemensamt med kommunernas insatser bidra till att uppnå målen. Verktygslådan har tagits fram av Michael Koucky, Koucky & Partners AB med hjälp av Lotta Silfver, David Backelin och Lena Eveby samt med stöd av en referensgrupp bestående av regionala cykelsamordnare från Vägverket. Innehållet baseras i stor utsträckning på resultaten av en kartläggning av vilka behov och önskemål som finns inom området. Kartläggningen genomfördes genom ett tjugotal intervjuer med kommunala cykelansvariga, Vägverkets regionala cykelsamordnare, annan Vägverkspersonal samt forskare inom området. Den är uppdelad i en grundläggande, kort, första del och en andra del som samlar fördjupad information till olika områden som berör cykling. Den andra delen ska fungera som ett uppslagsverk som snabbt leder dig vidare till den önskade informationen. Detta är den allra första upplagan av cykelhandboken. Vägverket kommer löpande att uppdatera och förbättra den för att ge användarna ett aktuellt och effektivt verktyg. Syftet med skriften är att den ska underlätta och effektivisera Vägverkets arbete med cykelfrågor! 4

5 Läsanvisning Läsanvisning hur du kan använda verktygslådan Tanken med denna skrift är att den ska vara ett praktiskt, enkelt stöd för dig som arbetar med cykelfrågor inom Vägverket. Den innehåller kort hållen information inom olika delområden så att du som läsare snabbt ska kunna få en inblick i olika cykelrelaterade frågor samt hänvisningar till vidare läsning. Främsta målet med verktygslådan är att hjälpa dig att snabbt hitta fram till den informationen du behöver. Tyngdpunkten ligger på de områden där kommunerna idag behöver stöd och där Vägverket kan hjälpa till. Områden där det finns gott om kompetens hos kommunerna behandlas bara kort. Verktygslådan är uppdelad i två huvuddelar. Första delen behandlar grundläggande aspekter av Vägverkets arbete med kommuner samt innehåller checklistor som ska hjälpa till att strukturera arbetet i regionen eller med en kommun. Tanken med checklistorna är att de ska vara ett stöd i arbetet, inte att man slaviskt behöver följa samtliga punkter. Använder du verktygslådan för första gången eller ska påbörja arbetet med en ny kommun så rekommenderar vi att du börjar med att läsa igenom den första delen. Andra delen av verktygslådan består av kapitel kopplat till specifika aspekter som berör cykling. Använd dem som en uppslagsbok där du bläddrar fritt och gå direkt till det område som du är intresserad av eller behöver fördjupad information om. Kapitlen är fristående och ska kunna läsas vart och ett för sig, därför kan viss information och referenser förekomma i flera kapitel. Varje fördjupningskapitel består av en kort inledning, punkter som är viktiga att tänka på, hänvisningar till var du kan hitta mer information, exempel och i vissa fall kontaktpersoner. I materialet finns hänvisningar och direkta länkar till andra dokument och webbplatser med information inom det sökta området. Verktygslådan är i ständig utveckling. Saknar du en aspekt, har nya källor eller exempel som du anser borde vara med så kontakta Vägverkets nationella cykelsamordnare så att dina synpunkter kan arbetas in i nästa version. Innehållsförteckningen och länkarna i den elektroniska versionen är klickbara, d.v.s. genom att klicka på kapitlet eller länken du är intresserad av hoppar du direkt dit. Genom att klicka på de integrerade länkarna kommer du direkt till angivna webbplatser eller laddar ner angivet dokument. Däremot är inte de exakta webbadresserna synliga, men du hittar i de allra flesta fall lätt till dokumenten genom att söka efter den exakta titeln. 5

6 Vilket stöd efterfrågas av kommunerna? Vilket stöd efterfrågas av kommunerna? För att kartlägga vilket stöd i cykelfrågor kommunerna behöver och efterfrågar genomfördes en rad intervjuer med cykelansvariga i flera mellanstora svenska städer. Vidare beaktades de första preliminära resultaten av en aktuell, omfattande studie bland personer som arbetar med cykelfrågor i Sverige [Envall 2008]. Slutsatserna kan därmed anses stå på en solid, empirisk grund. Något överraskande men tydligt framfördes följande två huvudområden som mest centrala för kommunerna: Aktiv kommunikation, bygga nätverk Kommunernas cykelsamordnare efterlyser stöd i att bygga upp och underhålla regionala och nationella nätverk mellan personer som arbetar med cykelfrågor. De vill att Vägverket bidrar till ett ökat utbyte av erfarenheter och samarbete kommunerna emellan. De ansvariga för cykelfrågor är oftast ensamma eller få i den egna organisationen och ett utbyte och samarbete med människor i samma yrkessituation efterlyses tydligt. Även att kunna diskutera problem och ställa frågor till varandra efterlystes, samt en aktiv spridning av goda (och dåliga) erfarenheter. Vägverksinternt cykelarbete Ett annat tydligt resultat från kartläggningen är att ett flertal kommuner efterlyste en förbättrad förankring av cykelfrågor internt hos Vägverket vid alla planprocesser som genomförs. De intervjuade kommunala cykelansvariga anger att det skulle underlätta för deras eget arbete om Vägverket tydligare tar full hänsyn till cykelfrågor vid sina vägbyggen och de vägar som Vägverket ansvarar för. Vidare vill man att Vägverket konsekvent skall betona cyklingens betydelse i dialogen med kommunerna. Detta tyder på att kunskapen om och vikten av cykelfrågor måste förankras brett i Vägverkets egen organisation. Vägverkets regionala cykelsamordnare kan därmed bidra till att öka cyklingens roll i kommunerna även genom att tydligare lyfta fram frågan i de interna planprocesserna och genom att tillföra relevant kunskap. Övriga aspekter och önskemål som togs upp av kommunerna: Vägverket ska: Aktivt söka dialog med kommunerna Koppla ihop nationella mål för cykling med regionalt arbete och kommunernas insatser Hjälpa till med att förankra cykelfrågor internt i kommunen, både politiskt och på tjänstemannanivå 6

7 Vilket stöd efterfrågas av kommunerna? Sprida information om möjligheter till kompetensuppbyggnad Sprida exempel, nyheter och kunskap om cykling Uppmuntra samarbetet kommunerna emellan Ha en regional kontaktperson och förmedla frågor till rätt person/sakkunnig såväl inom Vägverket som utanför Informera om möjliga finansieringskällor och Vägverkets möjligheter att bidra ekonomiskt Hjälpa till med mätning och benchmarking, alternativt förmedla rätt kunskap eller kontakt Kontentan av kartläggningen är att kommunerna i första hand efterlyser nätverks- och kommunikationsinsatser samt informationsspridning snarare än teknisk information eller mer sakkunskap i cykelledsplanering eller underhåll. I dessa områden anser sig de flesta kommunerna ha god egen kompetens och erfarenhet eller vet var den kan hittas. Många cykelansvariga i kommunerna har även en bakgrund som plan- eller trafikingenjör. Däremot saknas ofta tid att arbeta med kunskapsinhämtning och kunskapsutbyte. Vidare saknas det delvis kompetens och erfarenhet av att arbeta med andra aspekter av cykling som t.ex. marknadsföringsinsatser, kommunikation och de samhällsekonomiska effekterna av ökad cykling. I Pär Envalls omfattande enkätstudie bland ansvariga för cykelplanering på kommunal och regional nivå i Sverige [Envall 2008] pekas två övergripande områden ut som de mest centrala trösklarna för en lokal utveckling av cykelinfrastruktur: Lokalt politiskt stöd för cykling samt Finansiering samt hur finansieringen fördelas. Följande aspekter ses som de viktigaste hindren för utveckling av cykling i kommunerna (i nedstigande ordning): Brist på finansiering Brist på tid hos (befintliga) tjänstemän Brist på strategisk prioritering av cykelfrågor Brist på personal/kapacitet Upplevd avsaknad av nationella och regionala mål Brist på acceptans och prioritering av cykelfrågor internt Avsaknaden av konkreta, lokal mål för cykling Otillräcklig (intern) förankring/stöd/makt för att genomföra cykelsatsningar Brist på intresse för cykelfrågor bland politikerna Däremot upplever inte planerarna att det saknas kompetens, 7

8 Vilket stöd efterfrågas av kommunerna? metoder eller intresse för cykelfrågor hos tjänstemän. Dessutom verkar stödet från allmänheten för cykelsatsningar vara det minsta problemet, eller, med andra ord: Cykelsatsningar är populära. De cykelansvarigas roll i kommunerna behöver stärkas, effektiviseras och professionaliseras, med starkare internt och politiskt stöd. Vidare är finansieringsfrågan en återkommande knäckpunkt. I båda fallen kan Vägverket spela en viktig roll och stödja kommunernas arbete. Baserat på resultaten från kartläggningens läggs i verktygslådan stor vikt vid dessa mjuka frågor. I detaljkapitlen tas dock även mer tekniska, cykelspecifika frågor upp, mest med hänvisningar till var mer detaljerad information kan hittas. 8

9 Regionala insatser Regionala insatser Kartlägg cykelinfrastrukturen och områden som är i behov av utbyggnad Förutom det direkta arbetet med kommunen kan Vägverket även göra regionala, övergripande insatser. Vägverkets regionala roll ger möjligheter att överblicka behoven i regionen och möjligheterna för kommunövergripande cykelförbindelser på ett sätt som kommunerna av naturliga skäl inte kan. Behovet av infrastruktur för pendling eller fritidscykling och cykelturism slutar inte vid en kommungräns. Cykelleder byggs dock ofta ut några kilometer från kommunernas tätorter och ofta kvarstår luckor mellan orterna, särskilt över kommungränser. Längre cykelrutter med potential för cykelturism eller arbetspendling sträcker sig ofta över flera kommuner och kräver tydlig samordning för att bli av eller för att förbättras, till fördel för alla kommuner längs rutten. I dessa kommunövergripande frågor kan Vägverket spela en central, samordnande roll. I Vägverkets regionala arbete med cykelfrågor behöver man därför skaffa sig en bra bild över den befintliga cykelinfrastrukturen i regionen, utbyggnadsplanerna men även var det finns ett stort behov eller potential för utveckling. Det sistnämnda är även viktigt för att kunna styra Vägverkets insatser till de områden och kommuner där de kan ge störst effekt. Skapa nätverk Det av kommunerna mest efterfrågade stödet från Vägverket är att vara initiativtagare och samordnare för ett regionalt nätverk av människor som arbetar med cykelfrågor. Här finns ett tydligt behov som Vägverket kan hjälpa till att fylla att stötta de kommunala cykelansvariga i sitt arbete genom att skapa mötesplatser och enkla sätt att utbyta erfarenheter och idéer. De ansvariga för cykelfrågor är ofta ensamma eller få inom sin egen organisation och ett professionellt utbyte med människor med liknande uppgifter och positioner kan stärka dem både i deras yrkesroll och kompetensmässigt. Genom ett förbättrat utbyte av idéer och erfarenheter stärks arbetet med cykelfrågor i hela regionen eftersom kommunerna kan undvika varandras misstag, kopiera framgångsrecept och göra vissa insatser tillsammans. Vidare erbjuder ett regionalt cykelnätverk en plattform för att sprida ny kunskap och idéer. Dessa kan komma från övriga delar av Sverige eller från andra länder till kommunerna och är en basis för vidare samarbeten, t.ex. i EU-projekt för regionutveckling mm. Kartlägg cykelarbetet i kommunerna För att kunna systematisera och anpassa Vägverkets insatser optimalt till de olika kommunernas behov krävs att Vägverket 9

10 Regionala insatser har en uppdaterad och realistisk bild över nuläget i cykelfrågor i de olika kommunerna. Vissa kommuner kanske har en lång tradition av att utveckla cykling, starkt politiskt stöd och erfaren personal med tillräckliga resurser avsatta för cykelfrågor. I andra kommuner kanske inte cykling har samma politiska stöd och/eller det saknas resurser eller personal med erfarenhet av frågorna. Vidare har olika kommuner olika förutsättningar utifrån sin storlek, geografi och befolkningsstruktur. Alla dessa aspekter är viktiga att beakta för att välja rätt strategi och åtgärder i arbete med kommunerna. Därför rekommenderas en kartläggning över nu läget i samtliga kommuner i regionen för att kunna anpassa och prioritera det vidare arbetet. En systematisk kartläggning av nuläget skapar även möjlighet för cykelsamordnaren att sätta upp mål för regionen och enstaka kommuner, internt inom Vägverket och i en aktiv dialog med kommunerna. Alla dessa tre aspekter hanteras enklast i nära samarbete med kommunerna. Nedan följer en rad punkter som Vägverket i sitt regionala arbete med cykelfrågor kan gå genom för att systematisera sitt arbete. Listan gör inget anspråk på att vara komplett, men ska ge en fingervisning om vad som kan göras. Bygg upp ett cykelnätverk i regionen Att skapa kanaler som intensifierar utbytet av idéer och erfarenheter om cykelfrågor i regionen och att stärka de cykelansvarigas yrkesroll är ett viktigt steg för att effektivisera kommunernas arbete och för att lyfta cykelfrågor på agendan. Gå gärna igenom följande punkter och välj vilka som behöver utvecklas i din region. Tips: Ofta finns det redan informella kontaktnät. När du har en kontakt i en kommun eller annan organisation, fråga honom/henne om vilka andra personer du borde kontakta för ett cykelnätverk. På det viset får du snabbt en bild över vilka som är aktiva i cykelfrågor i regionen. Regional kontaktlista och nätverk Skapa en lista med kontaktpersoner för varje kommun, minst en för varje kommun. Ta med ansvariga tjänstemän, men om möjligt även politiker med ansvar för cykelfrågor. Se längre ner hur en enkel kontaktlista kan se ut. Kartlägg vilka andra myndigheter eller organisationer i regionen som kan spela en roll i cykelfrågor. Exempel kan vara landstinget/regionen, Länsstyrelsen, ett kommunförbund men även cyklistorganisationer. Ange en kontaktperson för varje organisation. Presentera dig själv, din roll och Vägverkets mål att verka för ökad cykling till samtliga kontaktpersoner och förklara avsikten att skapa ett regionalt cykelnätverk för erfarenhetsutbyte. Att Vägverket aktivt tar kontakten sänder även ut en signal att cykelfrågor är viktiga och lyfter deras betydelse i regionen. 10

11 Regionala insatser Hälsa personligen på hos så många kommuner som möjligt i din region, helst alla. Prioritera de kommuner där du bedömer att det finns störst potential att öka cyklandet, men försök att skapa en personlig relation med samtliga kommuner i regionen. Utnyttja besöket för att få en bra bild över kommunens nuläge, t.ex. befintlig infrastruktur och utbyggnadsplaner. Vidare är det viktigt att känna till förankringen av cykelfrågor i politiken och förvaltningen, men även över kommunens problem och önskemål (se även kapitlet Cykling i kommunerna). Träffa förutom en ansvarig tjänsteman om möjligt även en kommunal politiker med ansvar för cykelfrågor. Om det inte är möjligt att besöka samtliga kommuner kan det vara ett alternativ att organisera en första nätverksträff med representanter för flera kommuner. Skapa en e-postlista eller, bättre, en diskussionsgrupp eller ett forum på nätet för dina kontaktpersoner i regionen för att lätt kunna utbyta information och frågor. Erbjud samtliga av dina kontaktpersoner att vara med på listan. Uppmana dem att skicka sina frågor, funderingar, erfarenheter och exempel till listan så att alla kan ta del av dem. Exempel på en enkel kontaktlista Organisation Typ Namn Roll Tel. e-post Kommentar Kontaktlogg Exempelstad Exempelstad Kommun Kommun Ulrika Andersen Erik Bengtson Exempelstad Kommun Anna Borg Grannbyn Kommun Per Nilsson Cykelfrämjandet Län X Cecilia Fredriksson Planerare trafikkontoret, ansvarig för cykelleder Cykelansvarig, tekniska kontoret Ordförande Trafikinformatör Politiker (x), ordförande i trafiknämnden Cyklistorganisation (arb.) ulrika. andersen@ exempelstaden.se erik.bengtsson@exempelstaden.se anna.borg@ xpartiet.se per.nilsson@ grannbyn.se cf@cykel.se Engagerad cyklist, drivande, arbetar 50% med cykelfrågor Arbetar med mobilitetsrådgivning och företagsbearbetning, ny, började juni 08, vill ha stöd? enligt Ulrika Andersen intresserad av cykelfrågor Arbetar endast 10% med cykel, lite aktivitet Introduktionsbrev skickat Tel. samtal , möte bokat Personligt möte , ihop med Erik Bengtsson Introduktionsbrev skickat Tel. samtal , möte bokat Personligt möte Inte kontaktad än Introduktionsbrev skickat Introduktionsbrev skickat Tel. samtal , möte bokad till

12 Regionala insatser Anordna minst en fysisk nätverksträff per år där du bjuder in samtliga cykelkontaktpersoner i din region. Då skapas möjligheten att lära känna varandra personligen vilket underlättar det framtida informationsutbytet och samarbetet. Vidare är en nätverksträff ett utmärkt tillfälle att diskutera gemensamma frågor och vad som behövs för att utveckla cykling i hela regionen. Tips: Jämfört med en traditionell e-postlista har en diskussionsgrupp eller ett forum fördelen att den information som utbytes finns samlad på en plats och att samtliga nyttjare lätt kan hitta även äldre inlägg, samtidigt som det även skickas e-post till alla medlemmar om de önskar det. Vidare får även nya medlemmar direkt alla utskick från samtliga medlemmar, utan att alla behöver ändra sina utskickslistor. Det finns idag flera sätt att enkelt och gratis skapa en mail- eller diskussionsgrupp där du lätt kan skicka ut meddelanden till samtliga medlemmar. Exempel är t.ex. Google-groups och Yahoo-groups. Du kan lägga upp en kontaktlista på det sätt som passar dig bäst, i en databas eller i en enkel tabell. Se föregående sida hur en enkel kontaktlista kan se ut. För att underlätta ditt arbete rekommenderas att du för en kontaktlogg för varje person där du dokumenterar dina kontakter. Det underlättar för att systematiskt kontakta alla personer du vill och att inte glömma bort någon. Sammanställning av nuläget En bra bild över nuläget när det gäller infrastruktur, kommunernas insatser och behoven i regionen skapar en grund för vidare diskussioner och för prioriteringar av Vägverkets insatser. Vidare möjliggör en nulägesanalys även att sätta mål och att följa upp dem. Utveckla sammanställningen i dialog med kommunerna, Vägverkets egna planerare och andra aktörer som kan ha kunskap i frågan. Gå gärna igenom följande punkter och välj vilka som behöver utvecklas i din region. Nuläget i kommunerna Skapa en bild över nuläget i samtliga kommuner med ett antal jämförbara nyckeltal. Prioritera de kommuner där du bedömer att cyklingen har stor potential att utvecklas. Exempel på användbara nyckeltal: Politik: Uttalat politiskt stöd för cykelsatsningar [obefintligt högt prioriterat] Ekonomi: Avsatt budget för cykelfrågor under det aktuella budgetåret [kr/invånare] Kapacitet: Antal heltidstjänster för cykelinsatser [xx tjänster-%/1000 inv.] befintlig cykelinfrastruktur [km cykelled/1000 invånare] omfattningen av vardagscykling [% cykling bland arbetsresor] omfattningen av cykling till skolan [% av skolresor] Se kapitlena Cykling i kommunerna och Benchmarking för mer detaljerade beskrivningar om hur du kan göra och hur du arbetar med nulägesanalys i enskilda kommuner. 12

13 Regionala insatser Regional infrastruktur Skapa en övergripande bild över den regionala cykelinfrastrukturen: Vilken övergripande cykelinfrastruktur finns redan? Med övergripande cykelinfrastruktur menas cykelleder (bilfria) eller skyltade cykelrutter (kan gå på lågtrafikerad allmän väg) som förbinder två eller flera tätorter. Rita gärna in den befintliga infrastrukturen på en karta eller med hjälp av GIS. Markera helst enligt följande grovindelning: bilfri-asfalterad, bilfri-oasfalterad, skyltad rutt i blandtrafik som uppfyller minimikrav på säkerhet (se även kapitlet Fritidscykling), skyltad rutt i blandtrafik som inte uppfyller minimikraven. Finns sträckor mellan tätorter där en cykelled är motiverad men som idag saknas? Markera dessa på samma karta som den befintliga infrastrukturen. En kartläggning enligt Vägverkets bedömningsmodell har redan genomförts i de flesta regioner, så underlaget finns tillgängligt (se även kapitlet Samhällsekonomi). Finns uppenbara luckor i regionens cykelinfrastruktur? Med luckor menas avsnitt som saknas för att knyta ihop befintlig infrastruktur för att skapa en längre, sammanhängande rutt. Hur lång är sträckan, vad krävs för att täppa luckan, vilka kommuner är berörda? Finns befintlig infrastruktur i regionen som skulle kunna nyttjas för cykling till låg kostnad? Exempel är nedlagda banvallar, kanalbanker, nedlagda vägar och lågtrafikerade enskilda vägar. Kartlägg systematiskt den befintliga infrastrukturen längs tänkbara rutter. Kan den ligga till grund för en ny rutt eller kan den användas för att till låg kostnad skapa en längre rutt genom att täppa en lucka? (Se även kapitlet Fritidscykling för uppgifter om redan genomförda kartläggningar.) Vilka möjligheter finns idag för cykeltransport med den regionala kollektivtrafiken? Hur ser Vägverkets och kommunernas utbyggnadsplaner för cykling ut idag? Kartlägg objekt, budget och tidsplan och markera redan finansierade framtida infrastruktur i den regionala cykelkartan. Finns det mätningar över andelen cykling för hela regionen? SCB:s resvaneundersökning kan vara en källa för informationen. Om ja, dokumentera utgångsläget så detaljerat som möjligt. Om det finns mätningar för enskilda rutter (t.ex. turistiska cykelrutter), sammanställ även dessa för att ha möjligheten att följa utvecklingen (se även kapitlet Mätning). Finns det ett enhetligt system för skyltning av cykelrutter och -leder i regionen? 13

14 Regionala insatser Sammanställning av potential, mål & önskemål För att prioritera rätt i Vägverkets arbete för att öka cyklingen i regionen är det viktigt att veta vilka insatser som kan vara effektiva. Vidare är det centralt att veta vad som efterfrågas av kommunerna, invånarna och möjligen besöksnäringen. Sannolikt ger förbättringar som uppfyller ett uttalat eller uppdämt behov störst utdelning i form av ökad cykling. Vidare kan det vara pådrivande att i en dialog mellan Vägverket, kommunerna och andra regionala aktörer formulera konkreta mål för utvecklingen av cykling och cykelinfrastrukturen i regionen. Avsaknad av tydliga nationella, regionala och lokala mål för cykling anges i en enkät bland cykelansvariga i kommuner som ett hinder för utvecklingen av cykling [Envall 2008]. En korrekt bild av nuläget och ambitiösa men realistiska mål är en förutsättning för att kunna utveckla strategier och åtgärder och för att följa upp och utvärdera insatsernas effekt. Gå gärna igenom följande punkter och välj vilka som behöver utvecklas i regionen. Kartlägg vilka mål och önskemål för regional cykelinfrastruktur som finns hos kommunerna, både bland tjänstemän och politiker. De kan omfatta kommunernas eget väghållningsområde men även det statliga vägnätet. Vilka frågor anser de regionala cyklist organisationerna anser är angelägna. Vilka önskemål finns på ett regionalt plan (landstinget/regionen, Länsstyrelsen, kommunförbund, turistorganisationer)? Försök att identifiera var den största potentialen finns i nuläget för utveckling av cykling utifrån följande faktorer: befolkningsunderlag, avstånd, besöksmål, turistisk potential, befintlig infrastruktur som skulle kunna användas (banvallar m.m.). Om möjligt, peka ut en eller flera tänkbara, längre och sammanhängande regionala rutter. Rutterna ska i så stor mån som möjligt bygga på befintlig infrastruktur. Gå genom Vägverkets egna regionala planer och prioriteringsordning för cykelinfrastruktur i regionen och jämför dem med de andra aktörernas önskemål. Diskutera möjliga skillnader internt och i dialog med kommunerna. Definiera lång- och kortsiktiga mål för cykling i hela regionen genom att ange önskade nyckeltal baserat på dagens läge. Måldiskussionen sker helst i nära dialog med kommunerna, t.ex. under en nätverksträff. Ange helst indikativa mål för varje kommun. Målen på kommunal nivå ska utvecklas i diskussion med respektive kommun (se även kapitlet Cykling i kommunerna). Utifrån 14

15 Regionala insatser nuläget, målen och kommunernas egna önskemål och potential kan stegvis en handlingsplan för cykling i regionen växa fram. Ta fram förslag för åtgärder för att nå målen, diskutera förslagen internt och med kommunerna, t.ex. under en nätverksträff. Fortsätt arbeta vidare med de mest prioriterade åtgärderna. 15

16 Cykling i kommunerna Cykling i kommunerna Kommunerna är Vägverkets viktigaste samarbetspartners för att öka cyklingen i landet. Det är i kommunerna merparten av det konkreta arbetet som påverkar cykelfrågor sker, från den fysiska planeringen över utbyggnad och underhåll av infrastruktur till påverkanssatsningar och marknadsföring. Vägverket har en viktig roll i att motivera och stödja kommunerna i sitt arbete med cykelfrågor. Det finns stora skillnader kommunerna emellan både när det gäller förutsättningar för utvecklingen av cykling och det aktuella läget. Det är viktigt att Vägverket har en bra och realistisk bild över kommunens situation för att kunna välja rätt strategi och åtgärder för att utveckla cyklingen för varje kommun. En central aspekt är den politiska acceptansen och förankringen av cykelfrågor. Utan ett tydligt stöd från den politiska ledningen kan inte den kommunala organisationen driva satsningar för att öka cyklingen i kommunen. Det är därför viktigt att Vägverket inte begränsar dialogen med kommunerna till tjänstemannanivån, utan även aktivt involverar de lokala politikerna för att förklara Vägverkets uppdrag och ambitioner när det gäller cykling. Bland kommunernas tjänstemän finns ofta redan en god kompetens och ett intresse för cykelfrågor. Vägverkets roll är att stärka den rollen, tillföra sakkunskap där det behövs och hjälpa till att effektivisera arbetet. Stödet för cykelsatsningar är vanligtvis högt hos allmänheten, men ofta behöver kommunerna hjälp med att kommunicera sina insatser tydligt och att marknadsföra cykling bättre. Gå gärna igenom de följande stegen inför arbetet med en kommun. Förankring hos politiker och tjänstemän Innan du inleder eller utvecklar arbetet med en kommun, försök skapa dig en uppfattning om det finns ett intresse och förståelse för cykelfrågor hos kommunens ledande politiker och högre tjänstemän. Det är en avgörande skillnad att arbeta med en kommun där satsningar på cykling har politikernas och chefernas stöd än om det saknas förståelse och prioritering av frågorna. I en kommun med svagt stöd för cykling från kommunledningen krävs främst en dialog och en uppbyggnad av kompetens och förståelse för cyklingens fördelar för kommunen, snarare än ett konkret projektsamarbete. Vägverket har här möjlighet att peka på sitt sektorsansvar och målet att öka andelen cykelresor, men även på de många fördelar som ökad 16

17 Cykling i kommunerna cykling kan ge en kommun, från hälso effekter, över ökad trivsel och attraktivitet till minskad miljöbelastning, trängsel och parkeringsproblem. Se även kapitlet Nationella mål. Använd gärna framgångsrika cykel kommuner som t.ex. Linköping som exempel och bjud med ledande politiker och tjänstemän till seminarier eller studiebesök om cykling. En annan möjlighet är att be att få presentera Vägverkets uppdrag och syn på cykling inför fullmäktige, trafiknämnden eller hos olika partigrupper. Ett sätt att kartlägga det politiska stödet och förankringen av cykelfrågor är att undersöka om ökad cykling är ett uttalat mål i kommunens planer och trafikstrategier, men även att kartlägga vilka medel som avsätts för cykling i kommunens budget under de senaste åren. Även om det finns en god förankring och stöd för cykelfrågor i kommunen kan det vara värt att omfatta den politiska ledningen i dialogen mellan kommunen och Vägverket för att stödja och förstärka kommunens positiva arbete. Bedömning av nuläget En realistisk och systematiskt framtagen bild över nuläget i kommunen är en förutsättning för att välja rätt strategi i kontakten med kommunen och att prioritera åtgärder. Vidare är en väl genomförd nulägesbeskrivning av stort värde för kommunen själv. Detta gäller både i arbetet med att förbättra för cykling men också för att redovisa framgångar till politiker och medborgare. En första, grov kartläggning som hjälper dig att gå vidare behöver inte vara omfattande eller krånglig. Om det finns ett kommunalt cykelbokslut kan svaren på de flesta frågor sannolikt hittas där, annars är frågekatalogen nedan en bra utgångspunkt för att skapa ett cykelbokslut. Försök besvara så många av följande frågor som möjligt för att få en grov bild av nuläget, helst med hjälp av den kommunala cykelansvariga. Se även kapitlet Benchmarking. Vem är kontaktpersonen angående cykelfrågor gentemot Vägverket? Boka om möjligt in ett personligt besök. Vilken/vilka politiker har ett direkt ansvar för cykelfrågor i kommunen? Informera gärna politikerna om Vägverkets nationella mål och ambitioner i regionen. Finns det ett uttalat politisk stöd för cykling i kommunen? Uttryck svaret på en grov skala [obefintligt högt prioriterat]. Hur uttrycks det i kommunala mål- och policydokument och i 17

18 Cykling i kommunerna budgeten? Finns en kommunal cykelplan? Om ja, be om att få en kopia. Vilken kapacitet finns idag avsatt för att arbeta med cykel frågor i kommunen? Med kapacitet avses antalet människor (i heltidstjänster) som arbetar med cykelfrågor. Exempel är trafikplanerare med ansvar för cykelledsplanering och trafikinformatörer som arbetar med marknadsföring av cykling. Ange även antalet heltidstjänster som används för underhåll av cykelinfrastruktur. Ofta handlar det inte om heltidstjänster, be då om en uppskattning av hur många procent som används för cykelfrågor. Uttryck kapaciteten, helst i [heltidstjänster för cykling, i procent], samt som en jämförelsesiffra/nyckeltal som tar hänsyn till kommunens storlek [heltidstjänster för cykling (%) per 1000 invånare]. Ett exempel är en kommun på invånare som har en heltidsanställd cykelansvarig som arbetar med cykelstrategier, marknadsföring, skyltning och koordinering samt sammanlagt 50 procent av en planerartjänst för cykling. Nyckeltalet blir då 1,5. Vidare används sammanlagt en halvtid för städning och underhåll av det befintliga cykelledsnätet, nyckeltalet för underhåll blir alltså 0,5. Marknadsföring: Genomförs det utåtriktade insatser för att öka cykling? Finns det marknadsförings- och kommunikationskompetens? Bedöm kommunens insatser och kapacitet för att marknadsföra cykling. Uttryck svaret i en enkel beskrivning av tidigare insatser samt vilken kapacitet som finns avsatt för att marknadsföra cykling, uttryckt i [heltidstjänster för marknadsföring av cykling, i procent] eller som [avsatta medel per budgetår]. Ekonomi: Vilka medel finns avsatta i den gällande kommunala budgeten för cykelfrågor, totalt samt uppdelat på beteendepåverkan & planering, investeringar och underhåll? Uttryck de avsatta medlen helst i [kronor] samt som en jämförelsesiffra/nyckeltal som tar hänsyn till kommunens storlek [budget för cykling/invånare]. I kostnaden räknas egen arbetskraft, konsultkostnader och utgifter för investeringar och underhåll. Ofta finns inte arbetskraftskostnader uppdelat på olika områden, särskilt inte om cykelfrågor endast är en deluppgift för en person, vilket är vanligt i mindre kommuner. Försök ändå med hjälp av kommunen att uppskatta de totala resurser som satsas genom att grovt uppskatta lönekostnaden för arbetet med cykelfrågor 18

19 Cykling i kommunerna samt de avsatta medlen för nybyggnation och underhåll. Med beteendepåverkan avses insatser som ska leda till ökad cykling men som inte avser infrastruktur. Det kan omfatta marknadsföringskampanjer, cykla-till-skolan satsningar, företagsrådgivning eller liknande. Beloppet ska omfatta intern arbetskraftskostnad samt andra utgifter (kampanjkostnader, konsulter, annonser etc.) Om möjligt, redovisa uppgifterna separat för: Planering, Nyinvestering, Underhåll, Beteendepåverkan, Totalt. Exempel: För budgetår xx i kommunen a: Totalt en heltidstjänst för cykelfrågor (25 procent informatör, 50 procent planering, 25 procent underhåll), kr. Planerade investeringar under året: kr. Materialkostnader underhåll, entreprenad: kr. Totalt: 2,2 Mkr. Per invånare: 2,2 Mkr/ = 44 kr per invånare för budgetåret xx. En grov uppskattning är bättre än inga uppgifter alls! Befintlig cykelinfrastruktur Ange ett mått på hur mycket cykelinfrastruktur som redan finns i kommunen. Uttryck det i [antal km cykelled] samt som en jämförelsesiffra/nyckeltal som tar hänsyn till kommunens storlek [meter cykelled/invånare]. Med cykelled avses separerad/bilfri cykelinfrastruktur som anvisas för cykling. Om det även finns uppgifter om hur långa de sammanlagda skyltade cykelrutterna i kommunen är, så ange även det måttet. Med cykelrutt avses en sammanhängande, skyltad rutt för cykling som kan omfatta både bilfria delar och delar i blandtrafik, men endast om vissa säkerhetskrav uppfylls (högst 70 km/h, högs 500 fordon/dygn i årsmedeldygn). Se även kapitlet Fritidscykling. Omfattningen av vardagscykling [% cykling bland arbets resor] Om möjligt, ange ett mått för hur omfattande vardagscyklingen är idag i kommunen, mätt i [% av vardagsresor ] eller [% av arbetsresor]. Uppgiften är en central indikator för arbetet med cykelfrågor, men kan vara svår att ta fram. Mest tillförlitligt är uppgifter från resvaneundersökningar. Se även kapitlet Mäta. Om du inte kan få fram uppgiften, be den kommunala cykel ansvariga om en grov uppskattning för att ändå ha en utgångspunkt. Den kan vara kvalitativ, t.ex. på skalan [obefintligt, förekommer i enskilda fall, förekommer sällan, förekommer ofta, vanligt, väldigt vanligt, dominerande färdsätt]. En grov uppskattning är bättre än inga uppgifter alls! Omfattningen av cykling till skolan [% av skolresor] På samma sätt som det är viktigt med uppgifter om vardagscykling bland vuxna är även information om barnens cykling i kommunen en bra indikator. Ange om möjligt i [% av skol- 19

20 Cykling i kommunerna resor]. Uppgiften är ett mått på hur bra infrastrukturen för skolvägarna är och hur hög acceptansen för cykling är. Observera att även kommunens geografiska struktur (avstånd till skolorna) kan påverka resultatet. Svaren på dessa frågor ger både kommunen och Vägverket en bra första bild över nuläget i en kommun och är viktiga jämförelsemått för att följa utvecklingen över tiden. De kan även användas för att jämföra kommuner sinsemellan och för att identifiera var kommuner har svagheter och styrkor. Utifrån denna första, grova kartläggning kan det vidare arbetet med kommunen anpassas bättre till de lokala förutsättningarna. Mätning och jämförelse av utvecklingen av cykelfrågor är central, även för att sätta upp mål och strategier och för att kommunicera framgångar till medborgarna, t. ex. i ett cykelbokslut. Se kapitlet Benchmarking för mer djupgående metoder. Sammanställning av mål, möjligheter & önskemål Finns det tydliga, kvantifierade och tidsatta mål för utvecklingen av cykling i kommunen? Fastlagda och politiskt antagna mål underlättar för den förvaltningsinterna acceptansen och implementeringen av cykelåtgärder. De saknas dock i många kommuner. Ibland finns det mål i cykelplanen, men utan att de är tidsatta. Kartlägg hur kommunen hanterar mål för cykling och inled en dialog med kommunen om fördelen med tydliga, tidsatta mål. Förkortningen SMART sammanfattar vad som karakteriserar effektiv målsättning, mål ska helst vara: Specifika mål bör vara skriftliga och uttryckta tydligt så att alla inblandade kan förstå precis vad som försöks uppnås. Mätbara mål bör kunna mätas och kvantifieras så att det är enkelt att avgöra om och när målen har uppnåtts. Ambitiösa mål bör vara ambitiösa men samtidigt realistiska. Att sätta mål som inte kan uppfyllas leder endast till demoralisering av personal och frustration. Relevanta mål bör vara logiska och starkt kopplade till kommunens mera övergripande mål. Tidsatta mål bör ange en tidsram inom vilken de skall uppnås. Finns det tillräckligt med resurser avsatta för att uppnå målen? De bästa målen är meningslösa om det inte finns möjligheter och medel avsatta för att uppnå dem. Sammanställ i dialog 20

21 Cykling i kommunerna med kommunen vilka resurser som finns tillgängliga för att nå målen och hur finansieringen säkerställs. Bedöm om mål och avsatta medel stämmer överens, om inte, diskutera det med kommunen. Vilket stöd från Vägverket efterfrågas? Fråga dina kontaktpersoner i kommunen på vilket sätt Vägverket skulle kunna bidra till att förbättra för cykling i kommunen. Det kan omfatta kompetensstöd, utbyggnad av cykel infrastruktur längs det egna vägnätet, gemensamma kommunikationsinsatser eller annat. På det viset får du en bild över var kommunerna helst skulle vilka ha stöd och hur Vägverket kan komplettera de kommunala insatserna. Vidare arbete Utifrån resultaten av en systematisk kartläggning kan Vägverkets kontaktperson prioritera lämpliga åtgärder i dialogen med varje kommun. För kommuner med svagt politiskt stöd, eller där det endast är avsatt lite resurser (per invånare) för cykling är det att rekommendera att först koncentrera sig på en dialog med politiker och tjänstemän. I den diskussionen är det viktigt att lyfta cyklingens betydelse och vad kommunen kan vinna på ökad cykling, samt att förklara Vägverkets nationella uppgift att öka andelen cykling. Argument kan du bl.a. hitta i kapitlen Nationella mål och Hälsa, men även i kapitlen Fritidscykling och Samhällsekonomi. En möjlighet är att be kommunen att få presentera Vägverkets nationella (och regionala) mål inför kommunfullmäktige eller för trafiknämnden. Ett annat sätt är att boka individuella möten med politiker som är ansvariga i frågan. För kommuner med tydligt politiskt stöd för cykelfrågor är kommunens konkreta problem och önskemål för ett samarbete en utgångspunkt. Utgå från granskningen av nuläget för att identifiera inom vilka områden kommunen har störst behov av att utvecklas. Undersök i dialog med kommunens cykelansvariga om det finns en bra balans mellan infrastruktur och marknadsföringssatsningar så att den befintliga cykelinfrastrukturen utnyttjas på bästa sätt. Visa på exempel på framgångsrik beteendepåverkan, t.ex. från Gävle. Om möjligt, hjälp kommunen med kontakter och kompetensstöd inom de områden som efterfrågas. Se även kapitlen Benchmarking och Marknadsföring. En intern diskussion och förankring av kommunens cykelstrategi och insatser bland ledande tjänstemän är viktig, särskilt innan utåtriktade satsningar påbörjas. Vägverket kan påpeka vikten av intern förankring och diskussioner, men även bidra med argument och erfarenheter från andra kommuner. 21

22 Cykling i kommunerna Kommuner saknar ibland erfarenhet av utåtriktat arbete och måste vara förberedd på reaktioner från allmänheten, både positiva och kritiska. Arbetet med Gävles Fem budord om cykling och stadens utåtriktade kampanj kan vare en förebild i den processen. En annan viktig uppgift för arbetet med kommuner är att påpeka vikten av att hitta lokala samarbetspartners i arbetet med ökad cykling, t.ex. cykelhandeln, cyklistorganisationer, Landstinget (hälsa!) och inte minst lokala media. 22

23 Delområden Delområden De följande kapitlen behandlar olika cykelfrågor och ska främst hjälpa dig att snabbt hitta den relevanta kunskapen och underlaget du behöver. Detta innebär att de förutom en kort introduktion främst innehåller hänvisningar till annan litteratur eller källor där du kan fördjupa dig i frågan eller hitta de uppgifter du behöver. Denna del av verktygslådan ska utvecklas och löpande förbättras. Saknar du ett tema eller vill komplettera med egna uppgifter och erfarenheter ta kontakt med Vägverkets nationella cykelsamordnare. det viset hjälper du till så att verktygslådan utvecklas till ett instrument som du har allt större konkret nytta av och som underlättar ditt och dina kollegors arbete. Delområdena är inte upplagda i någon särskild ordning. Gå helt enkelt direkt till den fråga som du är intresserad av! För vissa delområden finns omfattande litteratur och erfarenhet i Sverige. I dessa fall hålls avsnittet kort och innehåller främst hänvisningar. Andra områden är mer detaljerat beskrivna. Följande delområden har egna kapitel: Nationella mål, Vägverkets uppdrag Cykling och hälsa Samhällsekonomi Kunskapskällor, konferenser och cykelorganisationer Marknadsföring av cykling Fritidscykling och cykelturism Cykla till skolan Benchmarking av en kommuns cykelarbete Cykelprogram och cykelplaner Att mäta cyklandet Cykelbokslut Planera, bygga och underhålla Cykelparkering Skyltning Referenser och litteratur 23

24 Nationella mål, Vägverkets uppdrag Nationella mål, Vägverkets uppdrag Svenska Regeringen har satt ett tydligt mål som innebär att cykeltrafikens andel av antalet resor ska öka och att cykeltrafiken ska bli säkrare. I mars 2008 skriver statsminister Fredrik Reinfeldt i Regeringens proposition 2007/08:110 (En förnyad folkhälsopolitik): Regeringen har satt som mål att cykeltrafikens andel av resorna ska öka. Regeringens infrastrukturproposition från 2008: Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt har ett eget kapitel om att öka cykling. Ladda ner den på www. regeringen.se Målet innebär att cykeltrafiken ska öka snabbare än trafikutvecklingen i stort, eller med andra ord, att cykeln ska ta marknadsandelar från andra transportslag, främst bilen. Propositionen kan laddas ner som pdf-fil på följande länk: I den senaste infrastrukturpropositionen (Proposition 2008/09:35) får cykeln ett eget avsnitt (s. 147) som inleds med en tydlig målsättning: Regerings bedömning: Andelen gång och cykeltrafik av de korta resorna bör öka. Kombinerade resor med gång/ cykel och kollektivtrafik bör underlättas. Cykelturismen i Sverige bör utvecklas. Målet att öka cyklingen är inget nytt. Även föregående regering har i infrastrukturpropositionen från år 2005 varit tydlig i sitt uppdrag och skriver: Vägverkets cykelstrategi. Regeringen bedömning: Vägverket bör, i samarbete med kommuner och andra aktörer, verka för bättre förutsättningar för ökad och säker gång- och cykeltrafik för olika grupper av flickor och pojkar, män och kvinnor. De insatsområden som pekats ut i Vägverkets nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik bör genomföras och kompletteras utifrån ett sådant brett perspektiv. Infrastrukturpropositionen 2005, Moderna Transporter (Proposition 2005/06:160), sida 118. Propositionen kan laddas ner som pdf-fil på följande länk: Vägverkets uppdrag På ett nationellt plan ligger ansvaret för cykelfrågor på Vägverket och Vägverket har tagit fram en nationell cykelstrategi för att öka cyklingen. Cykelstrategin kan laddas ner som pdffil på följande länk publikationswebbutik.vv.se eller beställas av Vägverket. 24

25 Nationella mål, Vägverkets uppdrag I Vägverkets redovisning av regeringsuppdraget cykel från november 2007 förtydligas strategins mål: Övergripande mål i cykelstrategin är att öka cykeltrafikens andel av resorna och att göra den säkrare. Dessa mål föreslås gälla även fortsättningsvis men förtydligas som uppföljningsbara mål genom att de uttrycks som: Andelen cykelresor ska trendmässigt öka av det totala antalet kortväga, < 5 km, resandet Antalet cyklister som dödas eller skadas allvarligt i trafiken ska trendmässigt minska Vägverkets detaljerade svar till regeringen hur cykeltrafikens andel av antalet resor kan ökas kan laddas ner på följande länk I en gemensam skrivelse till Näringsdepartementet om möjligheter att förbättra förutsättningarna för cykling redovisar Vägverket, Banverket och NUTEK ett årligt behov av ca. 500 miljoner kronor av statliga medel inom de närmaste 20 åren om behoven av investeringar i cykelåtgärder ska kunna tillgodoses. Det innebär en avsevärd ambitionshöjning jämfört med hittillsvarande nivå. Hela skrivelsen från Vägverkets, Banverkets och NUTEK:s generaldirektörer kan laddas ner på följande länk: 25

26 Cykling och hälsa Cykling och hälsa Det är väl undersökt och dokumenterat att regelbunden motion, även om den är måttlig, har en tydlig positiv hälsoeffekt. Fysisk inaktivitet är en av de främsta orsakerna till ohälsa. Att få fler människor att cykla, särskilt under regelbundna vardagsresor, har därmed en tydlig effekt för folkhälsan. En i stort sett inaktiv person i medelåldern som börjar cykla till jobbet fem kilometer om dagen, i stället för att ta bilen, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar med 50 procent (WHO 2002). Att lyfta fram hälsoaspekterna av cykling rekommenderas särskilt i kontakt med politiker men även i alla projekt som ska marknadsföra cykling, eller i kontakt med arbetsplatser. Ett flertal studier visar att den största samhällsekonomiska vinsten med ökad cykling kommer från hälsoeffekterna. Norska studier (Saelensminde, 2004) uppskattar att den samhällsekonomiska vinsten för hälsoeffekterna för nya cyklister ligger i spannet till kr per cyklist för 130 timmars cykling per år (20 minuter per dag). Det gäller även om olycksrisken räknas med och motsvarar mellan 20 till 60 kr per cyklad timme. Säkert är hälsovinsten för människor som redan är fysiskt aktiva mindre, men det är tveklöst så att hälsoeffekten av ökad cykling är påtaglig. Den svenska regeringen har uppmärksammat cyklingens betydelse för folkhälsan i propositionen 2007/08:110 om en förnyad folkhälsopolitik. Fysisk aktivitet, matvanor och säkra livsmedel är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Fysisk aktivitet avser alla typer av kroppsrörelser som ger ökad energiförbrukning, exempelvis hushållsarbete, trädgårdsarbete, promenader, friluftsliv, idrottande, cykling, gå i trappor. Den vetenskapliga rekommendationen för fysisk aktivitet innebär att alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter. Cykling har en lång rad positiva hälsoeffekter, från minskad risk för hjärt-kärl- sjukdomar, typ 2 diabetes, högt blodtryck och övervikt. Även cyklingens effekt på den psykiska hälsan påpekas i flera undersökningar. Nedan listas en rad användbara kunskapskällor inom området: WHO rapport om hälsa och fysisk aktivitet WHO Världshälsoorganisationen WHO lyfter i sin rapport Physical activity through transport från 2002 ut ökad cykling som en viktig åtgärd för bättre folkhälsa i Europa. Den korta och lättlästa rapporten innehåller en sammanställning av fakta om 26

27 Cykling och hälsa hälsoeffekter av cykling, även för barn och äldre, samt en lista med vidare källor. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på länken: I WHO-rapporten hänvisas bland annat till en omfattande dansk studie som har undersökt hälsoeffekterna av att dagligen cykla till arbetet. Studien visar att människor som inte cyklar till arbetet i genomsnitt har en 39 procents högre mortalitetskvot än den grupp som gör det (se nedan). Utdrag ur en studie om hälsa och cykling. Källa: Andersen, L. et al, 2000: Allcause mortality associated with physical activity during leisure time, work, sports, and cycling to work. Archives of internal medicine, 160: WHO har under 2007 även tagit fram ett verktyg för att bedöma den ekonomiska vinsten av minskad dödlighet tack vare cykling. Verktyget kallas HEAT for cycling (The health economic assessment tool for cycling) och baseras på Excel. Mallen, detaljerade manualer och bakgrundbeskrivningar kan laddas ner från WHO Europa på följande länk: Cycling England En aktuell, lättläst och mer detaljerad sammanställning av cyklingens hälsoeffekter finns i broschyren Cycling & Health: What s the evidence. Broschyren riktar sig till allmänheten och har publicerats av Storbritanniens statliga cykelsatsning Cycling England. På 22 sidor beskrivs cyklingens olika hälsoeffekter och även frågor om cykelolyckor tas upp. Sammanställningen rekommenderas för alla som snabbt vill hitta argument och fakta om sambandet mellan hälsa och ökad cykling. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil på följande länk: SUSTRANS En omfattande sammanställning av internationella forskningsrapporter om cykling och hälsa har gjorts av den engelska organisationen SUSTRANS. Rapporterna är nedladdningsbara och kan hittas på följande länk: Cycling & Health, en rapport från Cycling England I artikelsamlingen finns bland annat aktuella skandinaviska forskningsrapporter om cyklingens hälsoeffekter. 27