Projekt MedUrs. Framsteget och MedUrs. 1. LEDNING, ORGANISERING OCH SAMVERKAN

Transkript

1 Projekt MedUrs Denna rapport utgör utvärderarnas sammanfattande kommentarer avseende projektet MedUrs styrning, samverkan, resultat, måluppfyllelse (delmål 1) och genderanalys. Datainsamling pågår och alla uppgifter får betraktas som preliminära och slutsatser kan komma att revideras om nya uppgifter kommer fram som talar för detta. Datainsamlingen bygger på samtal med styrgruppen, samverkanspartners och koordinator. 35 deltagare har efter tre månader i projektet besvarat en enkät och lika många deltagare har intervjuats om deras erfarenheter och upplevelser. Resultaten av utvärderingen har fortlöpande presenterats för coacherna från Urkraft och Medlefors, samverkande partners, styrgruppen och Samordningsförbundet i Skellefteå. Vid dessa tillfällen har fokus främst lagts på att presentera uppgifter som kan ligga till grund för reflektioner och lärande genom att lyfta upp styrkor och svagheter hos projektet och de utmaningar som projektet stått inför. Utvärderingens preliminära resultat presenterades även på spridningskonferenserna i Stockholm för ESF-projekten: AMiA, Framsteget och MedUrs. 1. LEDNING, ORGANISERING OCH SAMVERKAN Projektägare: Urkraft Samverkande parter: Medlefors folkhögskola, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Skellefteå, Arbetsförmedlingen i Norsjö samt lokala och regionala arbetsgivare och företag Projektperiod: Målgrupp: Män och kvinnor mellan år som kommer från en längre sjukskrivning Styrgrupp: Lotta Qvarnlöf, Försäkringskassan, Åsa Vallin, Arbetsförmedlingen, Per Bergman, Socialkontoret, Jan Midlert, Gymnasiekontoret, Leif Löfroth, KLK Arbetsmarknadsenheten, Håkan Viklund, Västerbottens läns landsting, Monica Widman-Lundmark, Medlefors Folkhögskola, Rolf Wikman, Urkraft, Stellan Berglund, Samordningsförbundet Skellefteå Kommentar: Samverkan och ledningen av projektet MedUrs fungerar väl med både mer formella möten och informella kontakter däremellan. Både Urkraft och Medlefors folkhögskola är välkända aktörer i Skellefteå och väl förankrade hos samverkande partners. Men även stabila relationer kan vara sårbara. Kontakter med Arbetsförmedling och Försäkringskassa är personbundna. Vid byte av tjänstmän måste kunskap om projektet MedUrs och dess målgrupp lämnas över till den nya handläggaren. Ambitionen med MedUrs är att kombinera och utveckla Urkrafts modell KomMed och Medlefors Folkhögskolas modell Spira utvecklingstrappan. Utvärderaren har haft möjlighet att delta i dessa diskussioner och kan se ett antal utmaningar som detta innebär. De diskuteras längre fram i rapporten i samband med att delmål 1. Projektet MedUrs och utvärderaren har återkommande medverkat på Samordningsförbundets sammanträden. Samordningsförbundet i Skellefteå spelar en central roll när det gäller att knyta samman ordinarie verksamheter med pågående lokala projekt. De bidrar även till planering och genomförande av lokala spridningsaktiviteter av projektens resultat. Lokala nätverk med företagare har etablerats i samband med tidigare projekt. (En framgångsfaktor för projektet, som deltagarna vittnar om, är Urkrafts och Medlefors företagsnätverk som innefattar företag med ett fåtal anställda, och som ofta rekryterar genom personliga kontakter.) Det är dock 1

2 uppenbart att det saknas sociala företag som skulle kunna erbjuda nya möjligheter på deltagarnas egna villkor till arbete. En diskussion om etablering av ytterligare ett antal sociala företag har förts under hela projekttiden i projektets styrgrupp. Frågan har också dominerat de transnationella aktiviteterna. 2. ANTAL DELTAGARE MÅL OCH UTFALL Medurs är ett projekt med stöd av Europeiska Socialfonden som bedrivs i samverkan mellan Medlefors Folkhögskola, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Skellefteå, Arbetsförmedlingen i Norsjö samt arbetsgivare och företag lokalt och regionalt. Projektet erbjuder stöd- och vägledningsinsatser för personer som riskerar utförsäkring eller blivit utförsäkrade efter långvarig sjukskrivning. Samtliga inom målgruppen kommer att få eller har fått slut på sjukskrivningsdagar och erbjuds Arbetslivsintroduktion (ALI) hos Arbetsförmedlingen. I målgruppen ingår även personer med aktivitetsersättning. Av 125 deltagare som antagits till MedUrs har till dags dato 78 personer skrivits ut, 54 kvinnor och 24 män. Av den inom utvärderingen påbörjade enkäten framgick att kvinnorna var mellan 36 till 60 år med en genomsnittlig ålder av år. Männen var mellan 31 och 60 år med en genomsnittlig ålder av år. Nära två tredjedelar av de kvinnor och män som hänvisades till projektet MedUrs hade varit sjukskrivna mellan 6 till 12 år eller ännu längre. Det finns dock bland deltagarna även personer som varvat sjukskrivningsperioder med praktik eller andra tillfälliga aktiviteter, eller som bibehållit sin anställning under sjukskrivningsperioderna. Kommentar: Det kvantitativa målet att nå 200 personer med projektet kommer inte att infrias. Rekryteringen av deltagare påverkades av att varje deltagare behövde längre tid för sin rehabilitering och återhämtning än som beräknats. Tiden för deltagarna i projektet varierar från några månader upp till ett år. Målgruppen står långt från arbetsmarknaden och visar sig ha omfattande behov av insatser inom en rad områden. Ju längre en sjukperiod pågått desto viktigare är det enligt McIntosh m.fl. (1995) att rehabiliteringen omfattar hela livssituationen. Tabell 1. Antal utskrivna från projektet fördelat efter verksamhet/coach (övriga inskrivna ej medtagna) N=78 Arbete Utbildning Praktik Pension/ sjukersättning Annat Åter remittent Kvinnor Summa kvinnor Män Summa män Totalt Kommentar: Annat är graviditet och föräldraledighet. Åter remittent innefattar personer som skrivs ut till arbetsförmedling eller försäkringskassa med en utvecklad personlig plan baserad på rehabiliteringsvistelsen. 2

3 När det gäller målet att 75 procent av deltagarna skulle komma närmare arbetsmarknaden kan detta ha goda utsikter att uppnås, mätt som utskrivning till arbete, utbildning och praktik efter projektet, och utifrån deltagarnas egna upplevelser. Andelen deltagare som skrivs ut till arbete uppgår till 32 procent vilket är ett bra resultat med hänsyn till målgruppen befann sig långt från arbetsmarknaden. Alla går dock inte till en heltidsanställning utan många tvingas av hälsoskäl välja en deltidsanställning. Även de som går till utbildning (5 %) och praktik (18 %) kan sägas ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. En konservativ bedömning som enbart utgår från dessa mått ger vid handen att 55 procent av deltagarna stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Denna bedömning bortser dock från att kategorin åter till remittent eller till Arbetsförmedling och Försäkringskassa innefattar personer som erhållit en personlig plan för den fortsatta arbetsrehabiliteringen och att utfallet av denna fortfarande är okänt. De lovande resultaten med målgruppen motiverar en förlängning av projekttiden för att man ska kunna ta vara på erfarenheterna. En åtgärd som stöds av övriga lokala rehabiliteringsaktörer som Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Av utvärderingen framgår att deltagarnas motiv att delta i MedUrs varierar sinsemellan. Medan det för flertalet deltagare ingår arbete i målsättningen utesluter andra detta. För de senare handlar projektet mer om att få hjälp med att inrätta tillvaron på ett bra sätt. För personer som varit borta från arbetsmarknaden länge och som kanske tvivlar på sin förmåga att upprätthålla en deltidsanställning är motivationen låg. Det förekommer även att närstående, partner eller egna barn, bidrar till att hålla motivationen till förändring nere genom att hela familjesituationen anpassats efter rådande förhållanden. Inom MedUrs vänder man sig därför till hela familjesystemet vilket varit en framgångsfaktor för projektet, även om det inte alltid leder till ett närmande till arbetsmarknaden. Att synliggöra förhållandet och stödja deltagaren att fatta medvetna beslut framstår dock på sikt som en god strategi. Saknas förmågan till arbete kan ibland fokus förskjutas mot en mer aktiv tillvaro med olika fritidsintressen. En mer ingående analys av deltagarnas benägenhet till förändring kommer att redovisas i slutrapporten. I en avhandling från 1988 visar Hagström att personer som är arbetslösa upplever detta olika beroende på om de bor i Stockholm och Örebro jämfört med om de bor i Vilhelmina. Medan det i storstaden ofta ledde till social isolering och utanförskap var konsekvenserna inte lika ödesdigra i glesbygden. Det fanns i Vilhelmina en utbredd förståelse för att arbetslöshet kunde drabba vem som helst. Det sågs därmed inte som uttryck för lättja eller personliga problem. Ofta var de som var arbetslösa lika delaktig som andra i byns sociala umgänge och hade ett rikt fritidsliv. Situationen i Vilhelmina för tjugo år sedan kan knappast jämföras med situationen i dagens Skellefteå men många deltagare har jämfört med övriga befolkningen ett förhållandevis rikt fritidsliv. Ett förhållande som på sikt kan antas bidra till anpassningen till en meningsfull tillvaro utan lönearbete. Det kan omvänt även bidra till ett närmande till arbetsmarknaden genom att det motverkar passivitet och social isolering. En framgångsfaktor för projektet har varit satsningen på fritidsaktiviteter och vardagsmotion. Mer än en trededel av deltagarna uppgav att projektet bidragit till en ökning av promenader, vardagsmotion och fritidsaktiviteter. En ökning som inneburit att deltagarna är lika aktiva som befolkningen i övrigt. Även om flertalet deltagare uppger att de är aktiva på fritiden medger ett antal deltagare att de är obekväma med att synliggöra att de är arbetslösa eller sjukskrivna för andra. Tendensen är tydligast 3

4 bland männen. Hela 37 procent av männen i projektet medger i enkäten att de upplever att andra tittar ifrågasättande på dem om de deltar i fritidsaktiviteter under en sjukskrivningsperiod. Bland kvinnorna uppger 23 procent att de ifrågasätts om de deltar i friidsaktiviteter när de är sjukskrivna. Inte fullt lika många, 15 procent av kvinnorna och 24 procent av männen, medger att de tvekat ta kontakt med andra bara för att slippa förklara att de var sjukskrivna. Deltagande i aktiviteter tillsammans med andra inom projektet bryter denna självpåtagna isolering och skapar tillfällen för samtal kring dessa frågor. En framgångsfaktor för projektet har varit förmågan att ta vara på dessa living learning situations där aktiviteter används som verktyg i det pedagogiska arbetet. Det är värt att notera att män jämfört med kvinnor var mer observanta och känsliga för omgivningens reaktioner på deras arbetslöshet. De framstår också jämfört med kvinnorna som mer ensamma. Deras kontakter med vänner utanför familjen låg jämfört med kvinnorna i projektet på en lägre nivå. De uppgav vidare i större omfattning att de tog mediciner för olika besvär. Det var till exempel dubbelt så vanligt bland männen med sömnstörningar. Inslagen i projektet med avslappningsövningar och social samvaro framstår därför av stort värde för männen. Självfallet gäller det även de kvinnor som berättar om svårigheter på grund av värk. 3. EN GEMENSAM METOD En bärande tanke med projektet MedUrs är att kombinera det bästa från Urkrafts modell KomMed med Medlefors folkhögskolas modell Spira utvecklingstrappan. Projektet MedUrs bedrivs både i folkhögskolans respektive Urkrafts lokaler. Den första kontakten mellan deltagaren och Medurs kan äga rum redan sex månader före personen börjar sin arbetslivsintroduktion (ALI). Kontakten initieras av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingens handläggare. Detta sker genom ett trepartssamtal där MedUrs beskrivs och deltagaren får ta ställning om projektet är ett bra alternativ för att deltagaren. Varje person bestämmer själv vilka aktiviteter som ska läggas in i den egna planeringen och tidsomfattningen. Lektionerna och aktiviteterna syftar till personlig utveckling och lärande inom arbetsmarknaden. Deltagaren får ta del av anordnade aktiviteter, både på Medlefors folkhögskola och Urkraft. Insatserna utgörs bl.a. av: Individanpassad planering Före arbetslivsintroduktionen upprättar deltagaren och den personliga handledaren/mentorn ett schema utifrån individuella behov och önskemål Personliga samtal Under tiden i projektet har deltagaren möjlighet till individuella samtal med handledaren/mentorn Hälsofrämjande insatser Hälsoaspekten är viktigast i Medurs verksamhet. Samtliga aktiviteter är hälsofrämjande. Arbetsprövning Deltagaren kan själv begära att få testa sin arbetsförmåga genom praktik och arbetsträning under projekttiden. Den utformas efter deltagarens personliga förutsättningar Samverkan mellan Medlefors folkhögskola och Urkraft har synliggjort likheter och skillnader i arbetssätt och intern kultur. De är båda värdeburna organisationer med ett socialt engagemang. Det 4

5 finns dock skillnader. Medlefors folkhögskolas Spira utvecklingstrappan utgår från Supported Employments tankar om att snabbt gå ut på praktik och erhålla anpassat stöd under denna. Urkraft betonar istället behovet av att deltagarna ges tillfälle att bearbeta sina personliga svårigheter innan de påbörjar praktiken. Medlefors folkhögskola utgår i högre grad än Urkraft från ett pedagogiskt utbildningsperspektiv med föreläsningar som komplement till grupprocesser. Urkrafts perspektiv präglas i högre grad än Medlefors av personlighetsutveckling där insiktsskapande grupprocesser kombineras med individuella samtal. Både parter har tagit intryck av varandra och närmat sig varandra, men den ursprungliga ambitionen att hitta en gemensam modell/metod riskerar enligt min mening att osynliggöra fördelarna med respektive angreppssätt. Det intressanta vore kanske snarare att analysera i vilka situationer och med vilka deltagare respektive angreppssätt visat sig vara framgångsrikt. Istället för att betona värdet av framtagningen av en gemensam metod skulle det kanske vara mer fruktbart att diskutera vad de olika perspektiven bidrar med i olika situationer. En förlängning av projekttiden skulle skapa goda förutsättningar för en sådan förädling av resultatet. Det kan ses som värdefullt mot bakgrund av de lovande resultaten som projektet uppvisar. 4. JÄMSTÄLLDHET OCH KÖNSNEUTRAL VÄGLEDNING Projektet MedUrs vänder sig till män och kvinnor i åldern 40 till 60 år som varit arbetslösa mellan 6 till 12 år, eller längre, på grund av sjukdom eller av andra skäl. Praktikplacering, yrkesorientering och arbetsuppgifter har anpassats efter de arbetssökandes vilja och förutsättningar. Projektets mål innefattar hela livssituationen vilket är särskilt viktigt för en målgrupp med långvarig sjukdom (McIntosh et al 1995). Projektet har även uppmärksammat vikten av könsneutral vägledning som visat på fördelarna med yrkes- och praktikval som bryter med könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden. Satsningen på könsneutrala yrkesval verkar i större utsträckning ha påverkat mäns val av praktik och arbete. Erfarenheterna från tidigare projekt har visat att kvinnor vanligen haft lättare att vidga sitt yrkesval över könsbarriärerna än män. En förklaring till detta är att kvinnor som sökt sig till industrin och mäns yrkesområden ofta fått högre status och bättre lön. Omvänt har mäns otraditionella yrkesval ofta medfört lägre status och lägre lön inom till exempel den kvinnodominerande offentliga sektorn. Detta projekt har uppmärksammat att när det gäller män som efter lång sjukskrivning söker sig tillbaka till arbetsmarknaden framstår arbete inom kvinnodominerade yrkesområden inte som något negativt. Sannolikt bidrar möjligheten till deltidsanställningar till männens otraditionella val av praktikplatser och anställningar. Det framstår som angeläget att identifiera vad projektet bidragit med för att bredda männens orientering mot hela arbetsmarknaden och deras öppenhet för yrken inom kvinnodominerade arbetsplatser. Männen var ensamstående i högre grad än de kvinnor som ingick i projektet (64 % jämfört med 21 %). De var också i högre grad än kvinnorna osäkra på om deras kompetens stämde med marknadens krav (46 % jämfört med 16 %). Kvinnor hade en tydligare uppfattning om vilka krav arbetsmarknaden ställde på dem. Deras kommunikativa och relationsskapande förmåga verkar ha bidragit till att de kände sig säkrare på hur deras egen kompetens motsvarade arbetsmarknadens krav. De uppskattade coacherna och umgänget med de övriga deltagarna i högre grad än männen. De jämförde i större 5

6 omfattning den information de får med andras uppfattningar och bildade sig därigenom en mera säker förståelse av situationen på arbetsmarknaden. Ungefär hälften av de 35 deltagare som fått tillfälle att besvara enkäten och intervjuats instämmer helt eller delvis i påståendet att deras förutsättningar att återgå i arbete har stärkts genom projektet. Ungefär tre fjärdedelar uppger att deras förmåga att hantera tillvaron på egen hand stärkts. De fördelar man upplever med MedUrs är erfarenheterna av att så tydligt arbeta i riktning mot arbetsmarknaden. Jämfört med arbetsförmedlingen menar man att MedUrs har bredare kontakter bland mindre företag. Arbetsförmedlingen har vanligen kontakter enbart med större företag och arbetsplatser. En annan fördel är att praktikperioder avbryts och man omplaceras när det är uppenbart att praktiken inte leder till uppsatt mål. I tidigare praktikplaceringar har man vanligen fått gå perioden ut oavsett om det gav något eller ej. Det finns en bred kompetens inom MedUrs och de insatser man får del av blir därmed individuellt anpassade och täcker över fler områden än som man upplevt tidigare. Resultaten från projektet reser frågan om mäns brister avseende kommunikativa och relationsskapande förmågor borde uppmärksammas i större utsträckning inom arbetsrehabilitering. 5. DELTAGARNAS ÅSIKTER OM MEDURS I svaren på enkäten instämmer 70 procent av deltagarna i Medurs, helt eller delvis, i påståendet att deras förutsättningar att återgå i arbete har stärkts genom projektet. Ungefär samma andel uppger att deras förmåga att hantera tillvaron på egen hand har förbättrats. Deltagarna upplever att en av fördelarna med Medurs är att projektet så tydligt arbetar med sikte på arbetsmarknaden. Mer än hälften av alla kvinnor och män uppger i den genomförda enkäten och intervjuerna att de tack vare projektet ser mera positivt på framtiden och att de ser nya vägar att nå sina personliga mål. Helhetsomdömen om MedUrs är bland 85 procent av kvinnorna att projektet är mycket bra eller bra. Bland männen anser 75 procent att projektet är mycket bra eller bra. Mer än hälften av både kvinnor (53 %) och män (57 %) i projektet upplever att deras hälsa förbättrats under projektet. Drygt 60 procent av både kvinnor och män i projektet upplever att de fått ökade kunskaper om vilka kvalifikationer som krävs på dagens arbetsmarknad. Drygt en tredjedel av deltagarna uppger att de ökat sina motionsaktiviteter vilket gör att deltagarna som grupp motionerar i ungefär samma omfattning som befolkningen i övrigt. 6. REFERENSER McIntosh, G., Melles, T. & Hall, H. (1995) Guidelines for identification of barriers to rehabilitation of back injuries. Journal of Occupational Rehabilitation, no 5, sid //Ove Svensson 6