Väg 50 genom Enviken Falu kommun, Dalarnas län

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 50 genom Enviken Falu kommun, Dalarnas län Maj 2013 Objekt:

2 Titel: Förstudie väg 50 genom Enviken Utgivningsdatum: maj 2013 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torbjörn Karlsson Trafikverket, Distributör: Trafikverket Region Mitt, Norra Kungsgatan 1, Gävle Konsult Box Falun Tel

3 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Brister och problem Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Avgränsning Övergripande mål och strategier Befintliga förhållanden Markanvändning Trafik och trafikanter Miljö Funktionsanalys Projektmål Tänkbara åtgärder Analys av tänkbara åtgärder Måluppfyllnad Effekter och konsekvenser Kostnader Riskhantering Samråd och samrådsredogörelse Ställningstagande Fortsatt arbete Källor Bilagor

4 4

5 1. Sammanfattning Brister och problem Förstudieområdet ligger på väg 50 i Enviken, cirka 29 kilometer norr om Falun. Korsningen mellan väg 50 och väg 888 kan sägas utgöra centrala Enviken men har ett flertal brister. Det finns stora odefinierade ytor i anslutning till busshållplats och parkering och separerade gång- och cykelvägar saknas nästan helt. Tätortskaraktären är svag. Samtidigt är siktförhållandena dåliga då korsningen ligger på ett krön och det finns byggnader påtagligt nära vägen. Projektmål Målet är att öka trafiksäkerheten för samtliga trafikslag och förbättra sikten i korsningen. Samtidigt ska förslaget stärka tätortskaraktären och därmed öka ortens attraktivitet. Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Steg 1-åtgärder (transportbehov och transportsätt) löser inte problemen på platsen. Däremot behövs steg 2-åtgärder (enkla åtgärder, effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur )i kombination med steg 3-åtgärderna (ombyggnation). Åtgärdsförslag För att förbättra sikten föreslås vägen sänkas i korsningen, detta förbättrar sikten på väg 50. Sänkningen (cirka 0,8 m) kommer även påverka väg 888 i och med att denna också sänks. Utmed väg 50 föreslås gångbanor eller cykelbanor för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. Dessa bidrar även till att smalna av gaturummet och förstärka tätortskaraktären. Åtgärden medför att stödmurar behöver anläggas på ett antal fastigheter i korsningen. Ställningstagande Samrådshandling inklusive samrådsredogörelse ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (BMP). Efter detta beslut har Trafikverket den beslutat att fortsätta projekteringen med att upprätta vägplan när medel finns tillgängliga. Fortsatt arbete En förstudies uppgift är att ge underlag till beslut om projektet ska drivas vidare eller inte samt att välja åtgärd för eventuellt fortsatt arbete. Enligt Trafikverkets ställningstagande kommer arbetet fortsätta med upprättande av vägplan. 5

6 2. Bakgrund 2.1 Brister och problem Väg 50 är en viktig inlandsväg som i söder startar i Ödeshög vid Vättern och sträcker sig norrut via Askersund, Örebro, Borlänge, Falun och Alfta innan den viker av österut mot Bollnäs och Söderhamn. Förstudieområdet ligger i Enviken, cirka 29 kilometer norr om Falun. Korsningen mellan väg 50 och väg 888, Marnäsvägen och Kyrkvägen, kan sägas utgöra centrala Enviken men har ett flertal brister. Det finns stora odefinierade ytor i anslutning till busshållplats och parkering och separerade gång- och cykelvägar saknas nästan helt. Tätortskaraktären är svag. Samtidigt är siktförhållandena dåliga då korsningen ligger på ett krön och det finns byggnader påtagligt nära vägen. Edsbyn Alfta Bollnäs Dalarnas län Gävleborgs län Enviken Falun Väg 50 Tängervägen Borlänge Kilometer Väg 888 Marnäsvägen Enviken Väg 888 Kyrkvägen Förstudieområdet Väg 50 Faluvägen Meter

7 Korsningen väg 50 och väg 888, söderifrån (vänster) och norrut (höger). 2.2 Aktualitet Förstudien genomförs för att utgöra ett underlag för den fortsatta planeringen av väg 50 genom Enviken. Åtgärden finns inte med som utpekat objekt i Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna Detta betyder att finansieringen för eventuella åtgärder inte är klar. 2.3 Tidigare utredningar och beslut I december 2001, togs en förstudie fram för området som redovisade tre alternativa lösningar för att förbättra trafiksäkerheten och stärka tätortskaraktären i Enviken. Förutsättningarna som låg till grund för den förstudien har till viss del ändrats. Fyra år senare, 2006, genomfördes en bristanalys för väg 50 genom Enviken. Förutom att analysera bristerna lyftes också vissa förslag till åtgärder fram för att stärka tätortskaraktären och därmed öka ortens attraktivitet, samtidigt som trafiksäkerheten och möjligheten till spontanstopp förbättrades. Kartläggning av buller utmed väg 50 har genomförts och på ett antal fastigheter var maxvärdena för höga. Därefter har åtgärder vidtagits i form av fönsterbyten på fastigheterna utmed väg 50. 7

8 2.4 Avgränsning Den geografiska avgränsningen framgår av kartan nedan. Totalt är sträckan cirka två kilometer. Eftersom projektet inte särskilt syftar till att lösa barns problem eller kan antas få stor betydelse för barn ingår inte en barnkonsekvensanalys i förstudien. Inga uppgifter finns om att några miljökvalitetsnormer (MKN)överskrids i området, och detta bedöms inte heller påverkas i någon större utsträckning av projektet eftersom trafikmängderna inte påverkas. Därför utreds inte MKN ytterligare i detta skede. Förstudieområdets ungefärliga utbredning 2.5 Övergripande mål och strategier Meter Riksdagens mål för transportpolitiken I maj 2009 tog riksdagen beslut om nya transportpolitiska mål enligt regeringens förslag i propositionen Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Vägnätets funktion prövas mot de transportpolitiska målen. Målen är uppdelade i Funktionsmål och Hänsynsmål. 8

9 FUNKTIONSMÅL Handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. HÄNSYNSMÅL Handlar om säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Fyrstegsprincipen Dåvarande Vägverket utarbetade den så kallade fyrstegsprincipen som Trafikverket idag arbetar efter. Enligt denna ska förslagen till lämpliga lösningar på identifierade problem diskuteras och prövas på ett förutsättningslöst sätt. I det sammanhanget rekommenderades att innan ny- och ombyggnad av väginfrastruktur föreslås ska man kunna visa att alternativa lösningar analyserats och övervägts. Detta sker i fyra steg: - Steg 1 Först ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. - Steg 2 I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. Steg 1 och 2 är en del av den långsiktiga planeringen. Det behövs en redovisning i förstudien över vad som har lett fram till den, det vill säga varför har man bestämt sig för att arbeta i steg 3 och 4, vad har hänt i steg 1 och 2? - Steg 3 I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder. Det kan vara breddning, mitträcke, sidoområdesåtgärder, ombyggnad av korsningar och andra förbättringsåtgärder i kombination med väginformatikåtgärder. - Steg 4 I det fjärde steget prövas nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggnader i ny terrängkorridor. 9

10 Vägplaneringsprocessen Planeringsprocessen består framförallt av avvägningar mellan olika allmänna intressen medan Trafikverket, i arbets- eller järnvägsplanskedet, gör avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Det betyder att det är först i planskedet som man kan se säkert hur till exempel enskilda markägare berörs. Hela processen är omfattande och tidskrävande vilket gör att tiden från idé till färdig väg eller järnväg sträcker sig över flera år. Planeringsprocessen regleras i Lagen om byggande av järnväg, Väglagen och Miljöbalken. Det gör att planeringen följer en prövningskedja där både Trafikverket och övriga samhället medverkar. Enligt lagen ska väg och järnväg planläggas och byggas på ett sätt som medför minsta möjliga påverkan för såväl närboende som miljön men ändå uppfyller vägens och järnvägens ändamål och håller en skälig budget. Förstudie Denna handling är en förstudie, vilken utgör det första steget i planerings- och projekteringsprocessen. Först identifieras och analyseras brister och möjligheter för att hitta tänkbara lösningar. Idéer som inte bedöms genomförbara sorteras bort. En öppen dialog med omvärlden är en viktig förutsättning för att kunna finna bra alternativ. Förstudien innehåller en översiktlig beskrivning av de olika förslagens konsekvenseroch förmodade miljöpåverkan. Om Trafikverket inte kan välja ett alternativ efter förstudien, och/eller om projektet ska tillåtlighetsprövas av regeringen, genomförs en väg- eller järnvägsutredning, annars följer planarbetet direkt efter förstudien. Projekt som inte är av någon större omfattning kan direkt gå vidare från förstudie till planering, utan att ansöka om regeringens tillåtlighet. Väg- och järnvägsutredning I arbetet med väg- och järnvägsutredning prövar, analyserar och utvärderar Trafikverket de återstående lösningarna med syfte att ta fram underlag för val av alternativ. Till denna utredning hör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska vara godkänd av länsstyrelsen. Om endast ett alternativ finns kan projektet gå direkt från förstudie till arbets- eller järnvägsplan. Arbets- och järnvägsplan I planarbetet färdigställer Trafikverket utformning och slutgiltig sträckning, samt vilken mark och vilka fastigheter som berörs. Länsstyrelsen ska godkänna den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i arbetet. Fokus på dialog och samråd med sakägare, kommuner, och övriga myndigheter och intressenter är fortfarande starkt. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan man sätta spaden i jorden. 10

11 Ny infrastrukturlagstiftning Den första januari 2013 träder en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. Det nya regelverket har föregåtts av propositionen Planeringssystem för transportinfrastruktur (prop 2011/12:118). Syftet med den nya lagstiftningen är att infrastrukturplaneringen ska förenklas och att ledtiderna i processen förkortas. De två största förändringarna är att: - Processen inte längre ska innehålla flera steg utan utformas som en sammanhållen process. - Den obligatoriska tillåtlighetsprövningen avskaffas och ersätts med ett förenklat förfarande som garanterar en bättre träffsäkerhet när det gäller vilka objekt som regeringen ska tillåtlighetspröva. För alla projekt ska den nya processen tillämpas från den 1 januari 2013, även om planeringen av en väg eller järnväg har påbörjats enligt nuvarande regelverk. Detta innebär att beroende på var i processen projektet befinner sig vid den tidpunkten kommer pågående projekt att behöva fasas över i det nya systemet. Samtidigt är det viktigt att peka på att ett av huvudsyftena med den nya lagstiftningen är att förenkla planeringen. Det är därför viktigt att så långt som möjligt försöka undvika krångliga situationer under övergången. Beroende hur långt föreliggande förstudie kommit vid årsskiftet påverkas fortsatt arbete i någon omfattning. 11

12 3. Befintliga förhållanden 3.1 Markanvändning Riksintressen Väg 50 ingår till största delen i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt och är en kommunikationsanläggning av riksintresse enligt miljöbalken 3 kap. 8. Vägarna i det nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Undantaget är sträckan Falun-Söderhamn, som är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Väg 50 förbinder Sydsverige med Mellansverige i nordsydlig riktning mitt i landet. Befolkning och bebyggelse I Enviken bor det cirka 600 personer. Bebyggelsen består i huvudsak av en-och tvåvåningshus, de flesta är egnahem. Vid korsningen mellan väg 50 och väg 888, som kan betraktas som Envikens centrumpunkt, finns en bensinstation, en prylbod och Louise Klövvård som bland annat säljer djurfoder. Strax öster om korsningen återfinns ett hållplatsområde för busstrafiken. Norr om korsningen återfinns en restaurang, ett café och ett åkeri. Väster om väg 50 ligger en matbutik. Rönndalsskolan är en byskola som ligger nära Klockarnässjön i Enviken. I år (2012) är 90 elever inskrivna vid skolan i klasserna F-6. Det finns även förskola i anslutning till skolan. Bebyggelsen inom utredningsområdet är sliten och eftersom verksamheterna under senare år minskat ger området ett något ödsligt intryck. 12

13 Viktiga målpunkter Bostadsbebyggelse, mindre arbetsplatser och målpunkter finns spridda i samhället. Handel och service är koncentrerad till matbutiken och bensinstationen, samt till viss del längs väg 50. Skola och idrottsanläggningar, busstation och utebad ligger öster om väg 50. En viktig målpunkt - bensinstationen. Kommunala planer Faluns kommuntäckande översiktsplan antogs av kommunfullmäktig den 14 mars Den är förklarad inaktuell och revideringen pågår. Falun och Borlänge arbetar med att ta fram en gemensam översiktsplan. Rönndalen är detaljplanelagt, även om det var länge sedan planerna antogs. Ny utformning av korsningen kan således innebära att ny detaljplan erfordras. Vägområdet norr om korsningen är brett och det finns gott om utrymme för åtgärd. Däremot är vägområdet söder om korsningen smalare och omfattas av en slänt. Beroende på hur eventuell åtgärd projekteras och hur stort utrymme som krävs kan det finnas behov av smärre justering av detaljplan. 3.2 Trafik och trafikanter Biltrafik Medan trafikmängderna på väg 888 varit tämligen konstanta de senaste åren, med cirka 750 fordon per dygn väster om korsningen och fordon öster om korsningen, har de ökat kontinuerligt på väg 50. Idag passerar fordon norr om korsningen och fordon söder om den. Mest har den tunga trafiken ökat, och är idag 12 % av passerande fordon på väg 50. Från korsningen och cirka 100 meter söderut har väg 50 en bredd på 6,5 meter, för att därefter breddas till 7,5 meter. Norr om korsningen är vägen cirka 10 meter bred de första 250 meterarna, för att sedan smalna av till 6,5 meter. Högsta tillåtna hastighet i anslutningen till korsningen är 50 km/h. Både väg 50 och väg 888 är rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods. ÅDT ÅDT 750 ÅDT ÅDT Årsdygnstrafik, antal fordon Meter 13

14 Lutningsskillnaden mellan norra och södra delen av väg 50 är över 10% vilket motsvarar låg standard. Väg 888, öster om korsningen, lutar också, cirka 2,5%. Minst godtagbara radie för krön är enligt VGU (Vägars och gators utformning) radie 400 m. Idag är åsens radie 300 meter. Dagens förhållanden, figuren visar väg 50 i profil. sikthöjden motsvarar bilförarens sikt till mötande fordon. Kollektivtrafik Nordost om korsningen finns en öppen hårdgjord yta som fungerar som hållplatsområde för bussar. En kur finns längs kanten och bredvid den en improviserad cykelparkering. Det finns stora hål i asfaltsytan och den öppna ytan ger oklara signaler hur bussarna ska köra. Mitt emot hållplatserna finns parkeringsplatser där busspendlare kan parkera bilen. De måste korsa väg 888 för att komma till bussen. Från Enviken går ett flertal turer per dag både till Falun och Svärdsjö. Dessutom finns en tur till Enviken från Balungstrand på morgonen och en tur tillbaka till Balungstrand på eftermiddagen. Befintlig busshållplats, strax väster om väg 50 på väg

15 Oskyddade trafikanter Många gående som rör sig mellan bostadsområden och busshållplatsen korsar väg 50 i anslutning till korsningen med väg 888. Ett annat stråk återfinns cirka 150 meter norr om korsningen. Platsen har försetts med refug för att underlätta för de oskyddade trafikanterna att korsa vägen. Såväl väg 50 som väg 888 saknar till stora delar trottoarer, och de oskyddade trafikanterna får färdas längs vägen på vägrenen. Vägrenen har delvis förstärkt målning med en heldragen linje för att visa för fordonsförare att ytan inte är avsedd för dem. Olyckor Under de senaste fem åren har det inträffat två trafikolyckor med personskador som rapporterats till polisen i anslutning till korsningen. En av olyckorna skedde mitt i korsningen där två bilar kolliderade och resulterade i att en person blev lindrigt skadad. Vid olyckstillfället rapporterades om halt väglag. Den andra polisrapporterade olyckan var en singelolycka ett par hundra meter söder om korsningen, där föraren var på väg söderut mot Falun men fick sladd och körde ner både en lyktstolpe och en stolpe för telefoni. Föraren och en av hans passagerare fick lindriga skador medan den andra passageraren ådrog sig allvarliga skador. Det kan finnas ett mörkertal gällande inträffade trafikolyckor. Statistiken bygger på uppgifter från den rikstäckande databasen för vägrafikolyckor, STRADA, (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) och till skillnad från många andra län består uppgifterna i databasen enbart av personskadeolyckor som rapporterats in av polisen. Detta eftersom Landstinget Dalarna inte rapporterar in till STRADA. Det innebär ett möjligt mörkertal, inte minst gällande lindriga skador och skador med oskyddade trafikanter. En bidragande orsak till att det i korsningen, som upplevs som farlig och osäker, inte inträffat någon allvarligare olycka kan vara just att den upplevs som osäker. Det medför ofta att trafikanterna i korsningen är extra försiktiga och uppmärksamma. Refug vid passage norr om korsningen. 15

16 3.3 Miljö Landskapskaraktär Enviken ligger i ett skogslandskap som även har inslag av odlingsmarker. Öster om Enviken ligger Klockarnässjön och söder om orten går Kolningsån. Björkan och Abborrtjärnen ligger väster om orten. Eftersom Enviken ligger i ett skogsrikt landskap utgör bebyggelsen på åsen ett tydligt landmärke. Bebyggelsen är relativt storskalig vid genomfarten. Byggnaderna är upp till tre våningar höga. Tidigare fanns ett bredare utbud av service men idag är karaktären ödsligare på grund av att utbudet minskat och lokaler står tomma. Öster om korsningen ligger ett parkområde samt parkering, den senare för busspendlare i första hand. Områdets ytor är otydliga och tätortskaraktären svag. Genomfarten ger ett slitet och ödsligt intryck och karaktären på byggnader och det breda vägrummet ger inga signaler om att här färdas oskyddade trafikanter. Kantstöd saknas mellan gångytor och väg. Söderut mot Falun. Norrut, här ser man även att det endast delvis finns separering för oskyddade trafikanter. 16

17 Natur- kultur och friluftsliv Delar av Enviken utpekas som värdefullt odlingslandskap. Enligt ängs- och betesinventeringen finns det även en utpekad yta strax öster om väg 50 i de norra delarna. Utmed väg 50 råder utökat byggförbud på hela sträckan. Ett område nordväst om korsningen är utpekad sumpskog. Enligt den klassning som finns av Jordbruk (A= mest brukningsvärd, C= minst brukningsvärd) ligger ett område klassat A sydost om korsningen. Ett område klassat C ligger sydväst om korsningen. Sjön Björkan ligger väster om Enviken och är klassad med god ekologisk och kemisk status 2015 (utifrån miljökvalitetsnorm för sjöars ekologiska status). Två bäckar som omfattas av strandskydd ligger inom förstudieområdet, men sannolikt inte inom det område som påverkas av åtgärd. Strandskyddet behandlas i det fortsatta arbetet med vägplan. Inom utredningsområdet finns inga kända fornlämningar. Utmed Kyrkvägen (väg 888), cirka 230 meter öster om väg 50 (in på Olérs väg), finns en övrig historisk lämning i form av en eventuell djurgrav. Denna ligger dock på tomtmark ett 30-tal meter från väg 888 och bedöms inte beröras av eventuella åtgärder. Fornlämning/område Ängs- och betesmarksinventering Jordbruk klass C Jordbrukklass A Sumpskogar Vardefullt odlingslanskap Meter Natur-kultur och friluftsvärden 17

18 AXCEL Möjligheter till ett rikt friluftsliv finns i området men inga juridiskt utpekade friluftsområden finns. I anslutning till Rönndalsskolan ligger Envikens kommundelsbibliotek som samtidigt är ett välfungerande skolbibliotek. I november 2009 invigdes den nya allaktivitetshallen. Hallen, som är sammanbyggd med skolans huvudbyggnad, har inneburit ett stort lyft inte bara för skolan utan även för hela bygden. I hallen finns bl a en fullstor plan för innebandy och handboll, en klättervägg, läktare för 250 personer, en lektionssal för musik och textilslöjd, en fritidsgård och ett gym. Boendemiljö och hälsa Inga vibrationsproblem är kända inom området. Den relativt begränsar trafikmängden ger inte upphov till luftföroreningar som utgör hälsorisker eller obehag för de boende Korsvägen längs vägen. Bulleråtgärder i form av fönsterbyte på berörda fastigheter utmed väg 50 har genomförts på senare år. Maxvärdena var då höga. Byggnadstekniska förutsättningar I föreliggande skede har inga geotekniska undersökningar genomförts. Befint- T03-SK1 14T lig jordartskarta visar att åsen sträcker 12 sig från öster T03 1 T och fram till korsningen Kring åsen finns jordar i form av lera. Länsstyrelsen i Dalarna har i sitt regionala underlagsmaterial (RUM) redovisat hela området på de berörda vägarna T sträcker sig utmed väg 888 och väg T T T11-SK T som Erosionsbenägen jordart. De geotekniska förhållandena bör undersökas 9A noggrannare innan åtgärd genomförs. 7T Ledningar AXCEL Elledningar, jordkabel i grönt T AXCEL I området finns ett antal ledningar (el och VA) men de enda som direkt bedöms beröras av eventuell åtgärd är markförlagda kablar för vägbelysning T som AXCEL AXCEL AXCEL

19 4. Funktionsanalys De brister som främst finns i området är den begränsade sikten, på grund av lutningar på vägarna, samt de oskyddade trafikanternas situation. Som tidigare nämnts har inte någon barnkonsekvensanalys genomförts (se kapitel 2.4 Avgränsning). Barn påverkas även av denna åtgärd eftersom det bor barn i området och de påverkas på samma sätt som de oskyddade trafikanterna. Skolan ligger på östra sidan av väg 50, och sannolikt bor det barn även på den västra sidan som måste passera väg 50. Tillgängligheten för barn påverkas på samma sätt som tillgängligheten för de övriga oskyddade trafikanterna. I samband med att miljön för dessa förbättras utmed vägen samt möjligheten att passera väg 50 ses över och förbättras medför det även en förbättring av barns situation. 5. Projektmål Målet är att öka trafiksäkerheten för samtliga trafikslag och förbättra sikten i korsningen. Samtidigt ska förslaget stärka tätortskaraktären och därmed öka ortens attraktivitet. 6. Tänkbara åtgärder Steg 1 och steg 2 åtgärder enligt fyrstegsprincipen Steg 1-åtgärder löser inte problemen på platsen. Däremot behövs steg 2-åtgärder i kombination med steg 3-åtgärderna. Exempel på steg 2-åtgärder är att regleringen behöver ses över (skyltad hastighet samt stopp- och väjningsplikt). Nollalternativet Nollalternativet utgör ett jämförelsealternativ och innebär att inga åtgärder genomförs på sträckan, förutom normala drift- och underhållsåtgärder. Det kommer att innebära att nuvarande brister i trafikmiljön kvarstår. 19

20 Steg 3-åtgärd, sänka vägbanan Genom att sänka vägbanan i korsningen cirka 1,8 meter erhålles sikt med god standard för mötande personbilar vid krönet. Detta skulle dock medföra kraftiga förändringar i området och konsekvenserna av denna åtgärd blir omfattande. Därför föreslås en lösning som ger bättre sikt än idag men inte riktigt lika hög standard. Om vägbanan sänks cirka 0,8 meter förbättras sikten för personbilar så att siktsträckan blir cirka 65 meter och radien för vägkrönet blir cirka 800 meter ( jämfört med radie 300 meter idag). Föreslagen sikt vid sänkning av vägen, jämfört med dagens sikt. För att förbättra säkerhet och framkomlighet för oskyddade trafikanter föreslås separerad gångbana eller cykelväg på västra sidan av väg 50. Söder om väg 888 anläggs gångbana från Lyssfallsvägen (från ca 120 meter söder om korsningen) fram till Marnäsvägen. På grund av den kraftiga branten, från Faluvägen ner mot fastigheten i sydvästra delen av korsningen, föreslås endast gångbana. Denna kan göras cirka 1,5-2,5 meter beroende på utrymme. Norr om korsningen finns mer utrymme och cykelväg kan anordnas, cirka 2,5 meter bred på västra sidan. Denna kan anläggas fram till infarten mot matbutiken (Vasavägen) vilket blir en sträcka på cirka 240 meter från korsningen med väg

21 Idag finns en gångbana på nordöstra sidan av korsningen, se bild i kapitel 3.3. Förslagsvis förlängs denna fram till Vasavägen. Idag finns passage i form av refug norr om korsningen. Motsvarande passager vid korsningen väg 50 - väg 888 föreslås. För att förstärka tätortskaraktären bör även beslysning och övrig utformning och utsmyckning anpassas till dessa förhållanden. I samband med förändringen av Kyrkvägen påverkas även området runt parkeringsplatsen och dagens hållplats i viss mån (anslutningarna behöver åtgärdas på grund av sänkningen av vägen exempelvis). För att ytterligare förstärka Envikens tätortskaraktär kan kommunen och fastighetsägare också genomföra förändringar på sin mark i samband med eventuell åtgärd. Förslag på hur separering av oskyddade trafikanter kan lösas på sträckan. Exakta mått och sträckor beslutas i senare skede vid detaljprojektering. 21

22 7. Analys av tänkbara åtgärder 7.1 Måluppfyllnad Trafiksäkerheten för samtliga trafikanter förbättras genom separering av oskyddade trafikanter och förbättrad sikt för motorfordon. Bykaraktären förstärks genom förändrad utformning som anpassas till de lokala förhållandena. Hur mycket stadskaraktären förbättras beror på omfattningen av åtgärder så som belysning och gestaltning av området. 7.2 Effekter och konsekvenser Som tidigare nämnts skulle inte den sänkning som medför god standard gällande sikt vara realistisk att genomföra, den är därför inte aktuell. I nära anslutning till korsningen finns exempelvis byggnader som skulle påverkas kraftigt av en sådan lösning. Om vägbanan sänks cirka 0,8 meter medför detta att Kyrkvägen (väg 888 österut) påverkas upp till cirka 90 meter österut. Detta på grund av att denna sträcka behövs för att få plats med viloplan, samt att inte den maximala lutningen ska överstiga 4% mot korsningen. En sänkning av vägbanan med 0,8 meter medför dock att man måste gräva cirka 1,3-1,5 meter djupt för att därefter lägga på ny överbyggnad så att vägbanan ligger cirka 0,8 meter lägre än idag. Väg 888 västerut (Marnäsvägen) bedöms påverkas i mindre omfattning eftersom den idag ligger lägre än östra sidan. Cirka 50 meter västerut bedöms dock påverkas av åtgärden. För väg 50 kommer cirka 50 meter på ömse sidor om korsningen med väg 888 påverkas av sänkningen av vägen. Däremot påverkar den separerade gångbanan eller cykelvägen en längre sträcka, totalt 120 meter söderut och cirka 240 meter norrut. Sikten förbättras längs med väg 50 men sikten söderut från Marnäsvägen är även fortsättningsvis begränsad på grund av att byggnaden i sydvästra hörnet av korsningen står nära vägen. Korsningen kan i olika utsträckning behöva förstärkas med stödmur. Väg 50 är riksintresse för kommunikationsanläggning och rekommenderad väg för transporter av farligt gods. Åtgärden som föreslagits kommer att förbättra både framkomlighet och säkerhet även utifrån dessa aspekter i och med att lutningen minskar och sikten förbättras. Väg 888 är också rekommenderad väg för farligt gods. Även här förbättras sikt och säkerhet något i och med den nya utformningen. Eftersom gaturummet norr om korsningen är brett och omgärdat av stora asfaltytor bidrar gång/cykelbanorna att stärka tätortskaraktären. 22

23 Illustration av siktförhållandena på väg 50 i norrgående riktning, före åtgärd på den övre och efter sänkning på den undre Den estetiska utformningen har även stor vikt, men detaljerna kring denna arbetas fram i nästa skede. Säkerheten för de oskyddade trafikanterna förbättras i och med ytterligare separering och översikt av passager genomförs. Barns säkerhet förbättras också i och med dessa åtgärder. Bullernivåer, föroreningshalter och vibrationsstörningar bedöms endast förändras i ringa omfattning jämfört med idag. Ledningar i området kommer att påverkas, detta gäller i första hand de markförlagda kablar som löper utmed väg 888 och väg

24 7.3 Kostnader Byggkostnaden bedöms till cirka 5 miljoner kronor. Denna kostnad omfattar fyrvägskorsningen och gångbanorna, inklusive trafikomläggning och anslutningar. Vidare ingår omläggning och flytt av elkablar, vägbelysning och elskåp, flytt av betongfundament och kantstöd, nya stödmurar och anslutningar till fastigheter samt utsmyckning och nytt dagvattensystem. Kostnaden för vidare utredning och framtagande av handlingar bedöms uppgå till cirka 1 miljon kr. 8. Riskhantering I samband med senare skeden i den fysiska planeringsprocessen hanteras de risker som uppkommer i det fortsatta arbetet med projekteringen och i samband med byggnation. I och med att vägbanan ska sänkas finns en risk att befintlig ledningsdragning påverkas. Det är viktigt att detta utreds noggrant i samband med den fortsatta projekteringen. 9. Samråd och samrådsredogörelse Nedan sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter och yttranden som kommit in från allmänhet och myndigheter samt yttrandena i sin helhet. Trafikverket kommenterar de inkomna synpunkterna under respektive yttrande. Det formella samrådet för förstudien har skett under samrådstiden, se nedan. En tidig kontakt har skett med länsstyrelsen. Samrådets genomförande Samrådet omfattar förstudie för väg 50 genom Enviken. Annonsering har skett i lokalpress. Samrådstiden pågick mellan den 28 november 2012 och 21 december Samrådshandlingen fanns då tillgänglig på Trafikverkets kontor i Borlänge, Röda vägen 1, Falu Stadsbibliotek i Falun samt Shell i Enviken. Dessutom fanns handlingarna digitalt på Samtliga inkomna synpunkter och yttranden finns diarieförda på Trafikverket under diarienummer TRV 2012/

25 Möten med allmänheten, myndigheter och organisationer Inga offentliga möten har hållits under arbetet med förstudien. Separata utskicka (post eller e-post) har gjorts till följande företagare och organisationer: Falu kommun, Falu kommun Miljöförvaltningen, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, Försvarsmakten, Dalatrafik, Mellansvenska Handelskammaren, Sveriges Åkeriföretag Mitt, Räddningstjänsten Dala Mitt, Naturskyddsföreningen Falun, Envikens intresseförening, Envikens elkraft samt Falu Energi och vatten. Synpunkter vid allmänna samrådsmöten Inga offentliga samrådsmöten har hållits. Skriftliga synpunkter från allmänheten En skriftlig synpunkt har inkommit från allmänheten enligt nedan: Fastighetsägare Rönndalen 39:1 Väg 50 måste få en tydligare markering som huvudled i förhållande till väg 888. Vi har sett flera incidenter där trafik har korsat väg 50 utan att ens ha uppmärksammat att det funnits en korsande väg. Oftast har det varit turister eller annan obekant trafik för vi boende har ju en vana att åtminstone där vara uppmärksamma. Risken kommer att finnas kvar och öka med ökad trafik. Frågan är om inte det kunde föreslås avancerade tekniska lösningar t ex blinkande gult ljus när trafik i hög hastighet närmar sig korsningen från väg 50, detta för att uppmörksamma trafiken på väg 888. Det gula ljuset kunde även vara utryckningssignal för den lokala räddningstjänsten. Vidare har det ej prövats om de massor som tas av krönet tillsammans med nytt material kan användas för att höja vägsträckan före korsningen, främst i riktningen på väg 50 från Falun, detta för att förbättra sikten och minska lutningen. Trafikverkets kommentar: Den otydliga korsningen är en del av problembilden. Om åtgärden genomförs förbättras sikten och korsningens utformning blir tydligare. Reglering, skyltning och förbättrad utformning bör minska risken att inte upptäcka korsningen för trafikanterna. Hanteringen massor och dylikt behandlas i senare skede. 25

26 Yttranden från myndigheter och organisationer Totalt har det inkommit fem yttranden från myndigheter och organisationer Falu kommun, Stadsbyggnadskontoret Falu kommun ser positivt på att väg 50 genom Enviken (Rönndalen) får förbättrad säkerhet genom sänkning av vägen och anläggande av gång- och cykelväg närmst korsningen med väg 888. Korsningsåtgärden finns med i det underlag som kommunen lämnade till Region Dalarna i samband med framtagandet av länstransportplanen. Kapitel 2:4 Avgränsningar - det stämmer kanske att projektet inte enbart syftar till att lösa barns problem men barnfrågan bör belysas bättre i förstudien. Barn som bor på västra sidan måste korsa denna då skola och allaktivitetshall ligger på östra sidan. Så det finns fler anledningar för barn att korsa väg 50. Förslag enligt område för förstudien kommer inte att inkräkta på intressen för kulturminnevården. Förstudiens förslag till att bygga ut gång- och cykelnätet är i linje med kommunens cykelprojekt, Falu cykelkommun. Kommunen anser dock att man endast i undantagsfall ska anlägga gc-väg med mindre bredd än 3 meter. Dessutom är det önskavärt att även delen mot Lyssfallsvägen anläggs som gc-väg inte bara gångbana. Kommunen anser också att en gc-väg anläggs efter väg 888 på sträckan mellan väg 50 och infarten till skolan. Eftersom korsningen ligger på Svärdsjöåsen bör man klara ut om eventuell schaktning påverkar grundvatten nivå eller strömning. Troligtvis finns inga enskilda vattentäkter eftersom det ligger inom kommunalt verksamhetsområde men även detta bör utredas. Om det behövs ny detaljplan måste kommunen få kännedom om detta i mycket god tid före byggstart. Kommunen arbetar tillsammans med Trafikverket med en översyn av hastigheter i Enviken. Under kap 7:3 kostnader framgår det inte om cykelvägen ingår i kostnaderna, eller bara gångbanor. Trafikverkets kommentar: Förstudien kompletteras i funktionsanalysen med förtydligande om att även barns trafiksäkerhet förbättras på samma sätt som de oskyddade trafikanternas. Ambitionen är att gc-banor ska hålla god standard, där så är möjligt. Smalare sektion tillåts där det är nödvändigt utifrån befintliga förhållanden. Separering utmed väg 888 ingår ej i denna förstudie. Vidare utredning kring brunnar och vattentäkter ingår i eventuellt fortsatt arbete. Under förstudiearbetet har de tidiga skisserna av åtgärd legat inom vägområdet och utifrån detta bedöms inte några detaljplaner påverkas. Detta kan dock ändras när projekteringen genomförs i senare skede om det visar sig att åtgärder behöver ytterligare yta för att klara kraven. Kostnadsbedömningen som angivits avser gc-väg och gångbana. 26

27 Länsstyrelsen Dalarna Detaljplaner Det bör säkerställas att förstudien och eventuella detaljplaner inte är motstridiga. Om åtgärder innebär ändringar i detaljplan samordnas med fördel processerna enligt 5 kap 7 punkt 3 plan - och bygglagen. Genom denna lag finns möjlighet att förenkla och samordna detaljplaneförfarandet i och med att åtgärder som har eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen. 13 a väglagen anger att samordning med annan planläggning ska göras om så lämpligen kan ske. Natur Del av förstudieområdet ligger inom strandskyddat område, enligt miljöbalken ska frågan om strandskydd tas upp så tidigt som möjligt i processen. Riksintresse Riksintresse för kommunikationsanläggningar bör förtydligas i texten. Det bör förtydligas att det är riksintresse som regleras av miljöbalken 3 kap 8. Det bör också beskrivas på vilket sätt riksintresset påverkas av föreslagna åtgärder. Farligt gods Det bör framgå i förstudien att väg 50 är rekommenderad färdväg för farligt gods. När konsekvenserna för alternativen hanteras behöver detta beaktas. Trafikverkets kommentar: Under förstudiearbetet har de tidiga skisserna av åtgärd legat i princip inom vägområdet och utifrån detta bedöms inte några detaljplaner påverkas. Detta kan dock ändras när projekteringen genomförs i senare skede om det visar sig att åtgärder behöver ytterligare yta för att klara kraven på utformning. Det står i förstudien att riksintresse finns enligt miljöbalken 3 kap 8, men förstudien kompletteras med kommunikationsanläggning. I kapitel 3:2 Biltrafik står det redan att väg 50 och väg 888 är rekommenderad väg för farligt gods. Förstudien kompletteras med kommentar om hur riksintresse och färdväg för farligt god påverkas. Angående strandskydd har samråd med länsstyrelsen skett i samband med samrådsredogörelsen och förstudien kompletteras i kapitel 3.3 med ett förtydligande. Strandskyddade bäckar finns inom förstudieområdet men bedöms ej påverkas av åtgärden som föreslagits. Detta studeras närmare i senare skede Sveriges Åkeriföretag Mitt Den aktuella korsningen är problematisk för tunga fordon på grund av lutningar och dålig sikt. Framförallt vid svängrörelser uppstår problem om mötande trafik hindrar tunga transporter att genomföra svängen utan att stanna. Dessa problem har varit kända och påtalade under lång tid. 27

28 Sveriges Åkeriföretag Mitt är mycket positiva till att genomföra åtgärder som förbättrar sikten och minskar lutningen på den aktuella platsen. Det är några punkter som dock är viktiga inför kommande skeden. Dels är det viktigt att svängrörelser i samtliga riktningar på både väg 50 och väg 888 studeras så att god standard för långa fordon säkras, de tunga transporterna färdas i alla riktningar i korsningen. Det är också viktigt att utformningen säkrar vilplan och liknande där så behövs. Frågan om trafikomledning vid ombyggnationen måste lösas på ett bra sätt eftersom väg 50 är ett viktigt transportstråk. Trafikverkets kommentar: Om projektet går vidare till nästa skede kommer detaljprojekteringen genomföras så att framkomligheten för samtliga fordon säkerställs. Trafikomledningen studeras i nästa skede, väg 50 ingår i stamvägnätet och framkomligheten måste lösas även under byggtiden Envikens Elkraft Det är olyckligt att kalla Korsvägen i Rönndalen för Envikens centrum. Enviken är en socken / område / församling med ett flertal byar där Rönndalen är en av dessa. Vad gäller våra kablar så påverkas dessa både längs Rv 50 och Lv 888. Trafikverkets kommentar: Förstudien kompletteras med att kabel även finns utmed väg Falu Energi och Vatten Samlade synpunkter från Falu Energi & Vatten samt Falu Elnät: Vatten och Avlopp: Vi har ledningar inom förstudieområdet. Av vad som framgår av handlingen ska dessa ej påverkas och således har vi inget att erinra. Fjärrvärme/Fjärrkyla: Vi har inga ledningar inom förstudieområdet El/Opto: Vi har inga ledningar inom förstudieområdet Trafikverkets kommentar: Yttrandet överensstämmer med vad som står angivet i förstudien. Betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har beslutat att vägprojektet inte kan medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kap 4. 28

29 10. Ställningstagande Samrådshandling inklusive samrådsredogörelse ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (BMP). Efter detta beslut har Trafikverket den beslutat att fortsätta projekteringen med att upprätta vägplan när medel finns tillgängliga. 11. Fortsatt arbete En förstudies uppgift är att ge underlag till beslut om projektet ska drivas vidare eller inte samt att välja åtgärd för eventuellt fortsatt arbete. Enligt Trafikverkets ställningstagande kommer arbetet fortsätta med upprättande av vägplan. Det kan även bli aktuellt med vissa kompletterande utredningar. 29

30 12. Källor Falu kommun Dalatrafik Riksantikvarieämbetet Transportstyrelsen (RDT och STRADA) Trafikverket Vägars och gators utformning (VGU), Vägverket publikation VV2004: Länsstyrelsen Kontakt via e-post med handläggare på Länsstyrelsen Nationell vägdatabas, NVDB aspx?epslanguage=EN ÖVRIGT Fotografier Sweco Illustration Lisa Bond, Sweco Bakgrundskarta Trafikverket 13. Bilagor På följande sidor redovisas länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan samt yttrandena i sin helhet och Trafikverkets ställningstagande. 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid6 i filen. Från: Karlsson Torbjörn, IVmpb Skickat: den 5 december :09 Till: Diariet Härnösand Internt Ämne: Remiss förstudie väg 50, Enviken, Falu kommun Hej, yttrande rörande TRV 2012/85223 som skall diarieföras Mvh/Torbjörn Från: Peter Nyman [mailto:peter.nyman@fev.se] Skickat: den 5 december :13 Till: Lund Paulina Ämne: Remiss förstudie väg 50, Enviken, Falu kommun Hej Samlade synpunkter från Falu Energi & Vatten samt Falu Elnät: Vatten och Avlopp: Vi har ledningar inom förstudieområdet. Av vad som framgår av handlingen ska dessa ej påverkas och således har vi inget att erinra. Fjärrvärme/Fjärrkyla: Vi har inga ledningar inom förstudieområdet El/Opto: Vi har inga ledningar inom förstudieområdet eu Peter Nyman Projektör , peter.nyman@fev.se FALU ELNÄT AB Västermalmsvägen FALUN -----Ursprungligt meddelande----- Från: Jan-Erik.Bergkvist@envikenselkraft.se [mailto:jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se] Skickat: den 28 november :27 Till: Lund Paulina Ämne: Ang. Remiss förstudie väg 50, Enviken, Falu kommun Hej! Några spontana kommentarer till förstudien, Rv 50 genom Enviken. Det är olyckligt att kalla Korsvägen i Rönndalen för Envikens centrum. Enviken är en socken / område / församling med ett flertal byar där Rönndalen är en av dessa. Vad gäller våra kablar så påverkas dessa både längs Rv 50 och Lv 888. I övrigt inga synpunkter i dag. Hälsar vänligen Envikens Elnät AB Jan-Erik Bergkvist VD 36

37 37

38 Från: Carl-Erik Nyström Skickat: den 21 december :03 Till: Karlsson Torbjörn, IVmpb Kopia: Ämne: förstudie väg 50 genom Enviken Mina kommentarer till ovan objekt Efter mer än 30 års verksamhet vid korsvägen i Rönndalen och det faktum att jag delvist växt upp i direkt närhet, så har jag följande reflektioner på förstudien. Väg 50 måste få en tydligare markering som huvudled i förhållande till väg 888. Vi har sett flera insidenter där trafik har korsat väg 50 utan att ha ens uppmärksammat att det funnits en korsande väg, oftast har det varit turister eller på annat vis obekant trafik för vi boende har ju en vana av att åtminstone där vara uppmärksamma! Risken kommer att finnas kvar och öka med ökad trafik, frågan är om inte det kunde föreslås avancerade tekniska lösningar exv blinkande gult ljus när trafik i hög hastighet närmar sig korsningen från väg 50, detta för att uppmärksamma trafiken på väg 888. Det gula ljuset kunde också vara utryckningsljus för den lokala räddningstjänsten som har stationen efter väg 888 i Hedgårdarna. Vidare har det ju inte prövats om de massor som tas av krönet tillsammans med nytt material kan användas för att höja vägsvackan strax före korsningen, främst i riktningen på väg 50 från Falun, detta för att förbättra sikten och minska lutningen. Med vänliga Julhälsningar /Carl-Erik Nyström fastighetsägare till Rönndalen 39:1 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45

46 Trafikverket, Box 417, Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon :