Samrådsmöte. Väg 2012, GC-väg Sjuntorp Glösemosse

Transkript

1 Samrådsmöte Väg 2012, GC-väg Sjuntorp Glösemosse

2 Dagordning 1. Presentation av oss från Trafikverket och Sweco 2. Syfte med dagens möte 3. Bakgrund till projektet 4. Vägplaneringsprocessen 5. Förutsättningar 6. Tänkbara åtgärder 7. Marklösen 8. Fortsatt arbete 9. Allmänna synpunkter 10. Avslutning med kaffe

3 Medverkande Trafikverket Peter Hansson, projektledare, Emelie Larsson, planerare, Lars Thörnblad, planerare, Sweco Magnus Wackerfeldt, uppdragsansvarig, Johanna Gelang Alfredsson, miljöansvarig, Anders Bergquist, markadministratör,

5 Syfte med dagens möte Informera om vägfrågans formella handläggning Informera om pågående projekt Förutsättningar Förslag Miljökonsekvenser Ha en dialog kring projektet Synpunkter från fastighetsägare Övriga synpunkter Informera om marklösen och ersättningsfrågor Formalia Närvarolista Val av justeringsmän (2 st)

7 10 mil gång- och cykelväg 70 delprojekt - fyra områden Samverkansprojekt Västra Götalandsregionen, kommunerna i Västra Götaland och Trafikverket. Syfte Öka möjligheten att pendla till skolan eller arbetet med cykel, öka antalet anslutningar till kollektivtrafik samt höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Kostnad 225 miljoner kronor, varav Västra Götalandsregionen svarar för 50 % och kommunerna i Västra Götaland för 50 %. Mer information

8

9 Bakgrund och syfte Trafiksäkerheten och tillgänglighet för oskyddade trafikanter längs väg 2012 är låg. Behov av att kunna pendla med cykel Upprättande av Vägplanen - Syfte att reglera utformning och markanspråk. Vägplanen måste fastställas. Byggnation när vägplan vunnit laga kraft

11 Vägplan planeringsprocessen Namn på planen: Vägplan eller Järnvägsplan Status samrådsunderlag Underlag tas fram, bearbetas analyseras och leder fram till länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Status samrådshandling** Planen utformas, MKB och lokaliseringsalternativ vid behov. Pågår fram till att planen ska kungöras och granskas Status granskningshandling* Planförslaget kungörs och möjliggörs för granskning Status fastställelsehandling Planen skickas för fastställelse Handlingens namn benämns vägplan eller järnvägsplan. Under processens gång har planen olika status. T.ex. i början är det en väg/järnvägsplan med status samrådsunderlag och i slutet av processen är det en väg/järnvägsplan med status fastställelsehandling. * För projekt som ska tillåtlighetsprövas tillkommer granskningshandling inför tillåtlighetsprövning ** Samrådshandling omfattar både val av lokaliseringsalternativ och utformning av anläggningen. Handlingen ligger till grund för utformningen av planens MKB. Samrådshandlingen har således olika inriktning beroende på var i processen man befinner sig

12 Trafikverkets upplägg - 5 planläggningstyper Planläggningsprocess 1 Typ 1 Små projekt på befintlig anläggning, endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, frivillig markåtkomst, ingen väg- eller järnvägsplan Åtgärdsval/ beställning Nej Ja Plan Formell planläggning 2 Typ 2 Ej betydande miljöpåverkan, ingen MKB, inga alternativa lokaliseringar, väg-eller järnvägsplan krävs 3 Typ 3 Betydande miljöpåverkan, MKB, inga alternativa lokaliseringar, väg-eller järnvägsplan krävs 4 Typ 4 Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa lokaliseringar, väg- eller järnvägsplan krävs 5 Typ 5 Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa lokaliseringar, tillåtlighetsprövning, väg- eller järnvägsplan krävs

13 Inte betydande miljöpåverkan (planläggningstyp 2) Leda och styra Investeringsprojekt Ta fram, bearbeta och analysera underlag Underlag för beslut om BMP Begära länsstyrelsens beslut om BMP Länsstyrelsens beslut: Nej Utforma planförslag Plan med slutlig samrådsredogörelse Kungöra förslag till plan och möjliggöra granskning Plan med granskningsutlåtande Begära länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsens yttrande Begära fastställelseprövning Begäran Genomföra fastställelseprövning Laga kraft vunnen plan Leda och styra Investeringsprojekt Läs mer TRVÖK kap Planläggningstyper

15 Förutsättningar Aktuell sträcka 3,5 km, längs väg 2012 Mellan Sjuntorp och Glösemosse Väg 2012 Viktig länk mellan Sjuntorp och E45 norrut. 7-9 m bred År 2009, 3260 fordon/dygn, varav 5% tunga. 50km/h och 70 km/h 6 st busshållplatser Bristande trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter

16

17 Förutsättningar Miljö

21 Tänkbara åtgärder Ny separat gång- och cykelväg 2,5 m bred Sydöstra sidan av väg Väg 2012 och GC-väg avskiljs med: Kantstöd, 50 km/h (Sjuntorp) GCM-stöd, 50 km/h Dike, 70 km/h

22 Tänkbara åtgärder Typsektion med kantstöd

23 Tänkbara åtgärder Typsektion med GCM-stöd

24 Tänkbara åtgärder Typsektion vägbreddning

25 Tänkbara åtgärder Typsektion med dike

26 Tänkbara åtgärder Typsektion med stödmur

27 Bedömda miljökonsekvenser Byggskede Buller, vibrationer, byggdamm, framkomlighet Utsläpp till luft, mark och vatten Förbrukning av naturresurser, bergsskärning Viss risk för påverkan på befintliga markföroreningar Permanent drift Naturmiljö i Glösemosse Ekar vid Sjölanda Vägkant med förhöjda naturvärden (vägkantsflora) (Trehörningens strandkant, strandskyddat område) Trafiksäkerhet, folkhälsa, utsläpp till luft (+) Markanvändning

29 Anders Bergquist Markadministratör Markåtkomst och ersättningsfrågor E-post: Telefon: Eva Eriksson Markförhandlare E-post: Markåtkomst och ersättningsfrågor Telefon: (direkt) Trafikverket Vänersborg Telefon växel

30 Förberedelser/Projektering Trafikverket och dess konsulter har rätt att få tillträde till fastighet för: mätning och utstakning grundundersökningar (t.ex. arkeologi, geoteknik) förberedande åtgärder Vid dessa arbeten ska: skador om möjligt undvikas träd i trädgård ej fällas eller skadas utan ägarens medgivande Skador skall ersättas (34 Väglagen)

31 Vägplan ger markåtkomst för vägen Planläggning Åtgärdsvalsstudie Utredningsarbete VAR ska den nya vägen gå och HUR ska den utformas Eventuell tillåtlighetsprövning av regeringen Utformning av förslag till Vägplan Vägplanen fastställs SAMRÅD (parallellt under hela processen) Granskning av förslag till vägplan Möjlighet att överklaga

32 Vägrätt Vägrätt uppkommer när väghållaren tar i anspråk mark för väg, det vill säga när vägens sträckning över fastigheten blivit utmärkt och vägarbetet påbörjats. (31 Väglagen) Vägrätten är en rätt för väghållaren att nyttja den mark som behövs för vägen. Rätt till grus, berg och andra jordmassor inom vägområdet. (30 Väglagen) Ingen förändring av fastighetsgränser. Vägrätten upphör när vägen dras in. (32 Väglagen)

33 Vägområde

34 Mark under byggtiden Vägområde Yta som används under byggnadstiden, t.ex. för massupplag

35 Besiktningar/Gränsmarkeringar Hus och vattentäkter besiktigas före byggstart om risk finns för skador. Befintliga gränsmarkeringar som riskerar att skadas mäts in före byggstart. Efter att bygget har färdigställts återutsätts skadade/förlorade markeringar av Lantmäteriet

36 Vem kan få ersättning? Fastighetsägare Servitutshavare Nyttjanderättshavare, t.ex. jordbruksarrendatorer Vad ersätts? Markintrånget Minskning av fastighetens marknadsvärde 25 % Annan skada Uppräkning med index och ränta Inlösen av fastighet Synnerligt men för fastigheten eller del därav. (55 Väglagen)

37 Reglering av intrång Trafikverket meddelar genom brev vilket datum marken kommer att tas i anspråk för vägutbyggnad. Intrånget regleras i allmänhet när vägen är färdigbyggd. Ersättningsbeloppet räknas upp med index och ränta från den dag marken togs i anspråk

38 Ombudskostnader vid ersättningsförhandlingar Det finns inte någon skyldighet för Trafikverket att svara för ombudskostnader vid frivilliga förhandlingar. Detta hindrar dock inte att markägaren och Trafikverket ändå fritt kan avtala om detta. Trafikverket ersätter ombudskostnader under vissa förutsättningar (t.ex. ska ersättningen överstiga 1/2 basbelopp). Före anlitande av ombud, kontakta Trafikverket!

39 Rättegångskostnader Första instans (Mark- och miljödomstolen) Trafikverket svarar för egna och motpartens skäliga kostnader. Högre instans (Mark- och miljööverdomstolen, HD) Trafikverket svarar för egna och motpartens skäliga kostnader om målet förts vidare av Trafikverket. Om målet förts vidare av fastighetsägaren och förloras i högre instans får fastighetsägaren stå sina egna kostnader men normalt inte Trafikverkets

40 Skatt Ersättningen är normalt skattepliktig. Rådgör med Skatteverket eller er revisor. Moms ska i vissa fall betalas på den del av ersättningen som utgår för skogsprodukter eller skog. På utbetald ersättning för ränta gör Trafikverket preliminärskatteavdrag och inbetalar till Skatteverket (enbart för privatpersoner och dödsbon)

41 Under byggtiden Vanligen förekommande störningar: Transporter och trafikomläggningar Buller Vibrationer Luftföroreningar (damm, avgaser) Tillfällig grundvattenpåverkan Vid skador/störningar, kontakta markförhandlaren!

43 Fortsatt arbete Remissförfarande fr o m idag och ca 4 veckor, t o m 20 januari 2014 Sammanställning av vägplan Kungöra och granska Granskningshandling under våren 2014 Fastställelsehandling Kommande skeden: bygghandlingar och byggnation

45 Frågor, synpunkter, funderingar, tankar, idéer, reflektioner? Avslutning Enskilda samtal efter fikat om önskemål finns

47 Tack för visat intresse! Avslutning

48 Tack för uppmärksamheten! Några ytterligare frågor?

49 25 En väg får dras in, om den efter tillkomsten av en ny väg eller av något annat skäl inte längre behövs för det allmänna och åtgärden medför endast ringa olägenhet för bygden. Bestämmelserna i 22 tillämpas på ett ärende om indragning av en väg. För att ordna väghållningen när en väg dras in skall väghållaren, om det behövs, påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149)

50 31 Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar mark eller annat utrymme för väg i anspråk med stöd av en upprättad och, i fall då så behövs, fastställd arbetsplan. Vägrätt uppkommer även genom att väghållaren övertar mark eller annat utrymme med stöd av beslut om enskild vägs förändring till allmän. Mark eller annat utrymme skall anses ha tagits i anspråk för väg, när vägens sträckning över fastigheten tydligt har utmärkts på marken och det vägarbete som anges i arbetsplanen har påbörjats inom fastigheten. Om utmärkning enligt andra stycket inte lämpligen kan göras, skall mark eller annat utrymme anses ha tagits i anspråk när marken eller utrymmet har angetts i en arbetsplan och det vägarbete som anges i planen har påbörjats inom fastigheten. Lag (2005:940)

51 32 Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åtgärder för att förebygga att områdets skick vållar störningar och olägenheter i framtiden. Väghållaren får föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till att fråga har uppkommit om markens eller utrymmets användning som enskild väg. Vad som ej förts bort inom ett år efter det att vägen dragits in tillfaller fastighetens ägare. Länsstyrelsen kan förlänga tiden, om särskilda skäl föreligger. Lag 2005:

52 34 Väghållningsmyndighet och av denna anlitade biträden är berättigade att få tillträde till fastighet för att verkställa mätning eller stakning, undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande av väg. I trädgård, liknande plantering eller park får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt skall skada undvikas där det är möjligt

53 55 Har väghållare fått vägrätt, är fastighetens ägare berättigad att av väghållaren få intrångsersättning och ersättning för annan skada till följd av vägens byggande eller användande, om det inte har avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte skall lämnas. Samma rätt till ersättning har en innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastigheten, om rätten inte har upplåtits efter det att marken eller utrymmet togs i anspråk. Vid ersättningens bestämmande gäller 4 kap expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar. 4 kap 3 nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före det talan väcktes vid domstol. På ersättningen skall det betalas ränta enligt 5 räntelagen (1975:635) från den dag då marken eller utrymmet togs i anspråk till och med den dag då betalning skall ske och enligt 6 räntelagen för tiden därefter. Lag 2005:

54 30 Vägrätt innefattar rätt för väghållaren att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. I den mån någon inskränkning inte har gjorts i arbetsplanen eller i ett beslut om förändring av enskild väg till allmän, ger vägrätt även i övrigt väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe 1. bestämma över markens eller utrymmets användning under den tid vägrätten består, och 2. tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Lag (2005:940)