Tillämpad idrottspsykologi ur ett prestationsperspektiv - ett golfexempel

Transkript

1 Tillämpad idrottspsykologi ur ett prestationsperspektiv - ett golfexempel Strävan efter maximala prestaöoner är något som är gemensamt för all eliödrott. Såväl den aköve som tränare och andra inblandade - inte minst idrottsforskare - har därmed ofta samma mål, nämligen att ytterligare flytta fram posiöonema. Metoderna som används för att nå dit skiljer sig dock åt, de anses ibland inte ens förenliga. Något som den av många upplevda klyftan mellan idrottspsykologisk forskning å ena sidan och idrottspsykologisk öllämpning å andra sidan är ett tydligt tecken på. Genom ökad insikt och förståelse för varandras utgångspunkter och mål kan klyftan sannolikt minskas för att ersättas av ett närmare samarbete. Ett samarbete som är nödvändigt för en fortsatt prestaöonsutveckling inom svensk eliödrott. Det finns en rad faktorer som är av intresse när idrotten studeras ur ett prestaöonsperspeköv. Tradiöonellt sett har medicinska och fysiologiska parametrar dragit öll sig det största intresset. Många såväl naöonellt som intemaöonellt framstående forskare har sedan länge placerat Sverige på kartan över länder med idrottsfysiologisk frontlinjeforsk- På det beteendevetenskapliga - och i synnerhet det idrottspsykologiska - området ligger Sverige betydligt längre ner i fältet. Ändå pratar var och varannan person insiktsfullt om att den "mentala biten" är det som skiljer en vinst från en förlust, och en andraplats från en femteplats. Inte minst massmedia bidrar öll detta. Ibland känns det som om alla känner öll fenomenet, men ingen vet egentligen vad det består av. Och kanske är det precis så. Forskaren vill ofta bryta ner den "mentala biten" öll delar som går att studera på ett vetenskapligt och metodologiskt välkontrollerat sätt; personen med en öllämpad inriktning vill istället se helheten och gärna också få snabba resultat som "omedelbart" leder öll bättre idrottsprestaöoner. Att en klyfta uppstår med så skilda intenöoner och utgångspunkter kanske inte är särskilt konsögt. Att studera delarna, men ändå inkludera helheten, utan att summan av de studerade delarna förändras öll något oigenkännligt kanske är en av de större utmaningar som den Öllämpade och forskningsinriktade idrottspsykologin står inför. Genom att samarbeta över de verkliga eller inbillade gränser som byggts upp kan båda "världarna" komma längre än vad som sannolikt är möjligt på egen hand. Nedan beskrivna studie är en liten del av ett samarbete som påbörjades 1994 mellan psykologiska insötuöonen vid Stockholms universitet och det svenska herramatörlandslaget i golf. Samarbetet sker inom ramarna för ett projekt som delvis önansierats av Centrum for Idrottsforskning. Bakgrund och metod Golf som tävlingsidrott ställer modesta krav på en hög fysisk arbetsförmåga, åtminstone i jämförelse med konditionssporter som löpning, längdskidåkning och cykcl Betydligt större krav ställs på en god teknik och förmåga öll såväl koncentraöon som prestaöon xmder öd- Peter Hassmén Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet Torsten vis hög stressbelastning. I litteraturen samlas det sistnämnda ofta under paraplybegreppet "psychological skills", något som väl på svenska bäst översätts med psykologiska färdigheter. Naturligtvis ställer även de olika kondiöonsidrottema krav på individens psykologiska färdigheter, kravproölema ser dock annorlunda ut. Ett antal studier har försökt att kartlägga vilka psykologiska färdigheter som är utmärkande för en golfspelare av världsklass, och vad som skiljer dessa från golfspelare strax xmder det yppersta elitskiktet (se t ex: Cohn, 1991; McCaffrey & Orlick, 1989, Thomas & Över, 1994). McCaffrey och Orlick anger t ex följande punkter som utmärkande för den yppersta världseliten i golf: (1) total iririktning på golf, allt annat kommer i andra hand, (2) träningen är hela öden inriktad på kvalitet snarare än kvanötet, (3) klar målinriktning, inte bara vad gäller tävlingar utan även inför varje träning, (4) mental visualisering används dagligen, såväl inför träning som tävling, (5) noggrannt fastställda individuella träningsplaner följs, (6) proceduren inför tävlingar är mycket strukturerad, (7) de strävar efter att vara i den egna "mentala zonen", (8) de har strategier för att hantera såväl inre som yttre störningar, och (9) de utvärderar noga vad som gått bra respeköve mindre bra, inte bara efter tävlingar utan även efter varje träning. Flera av ovanstående punkter handlar om att organisera sin tillvaro efter de krav som en total inriktning på golf kräver. Andra handlar istället om psykologiska färdigheter och att vara, som det

2 " t e * uttrycks, "inom den egna mentala zonen". Exakt vad det sistnämnda innebär är inte helt klart. Spelarna, som intervjuades, berättade dock om en förhöjd känsla av koncentraöon, en total fokusering på uppgiften och att inte vara medvetna om människor runt omkring (t ex: "When Öxings are going really well, I'm into Öie game and don't even know if anybody is around, like tunnel vision", sid 265). Svårigheten att exakt definiera vilka faktorer som är primära för en opömal idrottsprestaöon har gjort att olika metoder använts inom idrottspsykologin. Förutom intervjuer har en rad olika former av frågeformulär utvecklats. Merparten av de formulär som numera används är utvecklade för idrottsspecifika frågeställningar. Tidigare användes mer generella formxilär vilket gjorde att såväl reliabilitet som validitet kunde ifrågasättas. Utan att fördjupa oss i denna diskussion mer än nödvändigt kan det vara värt att påpeka att såväl intervjuer, frågeformulär som andra datainsamlingsmetoder naturligtvis har både fördelar och nackdelar. I denna studie användes ett av de frågeformulär som specifikt utvecklats för att mäta psykologiska färdigheter på ett mulödimensionellt sätt, dvs instrumentet syftar öll att mäta öera dimensioner som öllsammans anses vara relevanta för en god idrottsprestaöon. Instrumentet, benämnt "AÖtleöc Coping Skills Inventory-28" (Smith, Schutz, Smoll, & Ptacek, 1995) består av sju delskalor. (Se faktaruta sidan 34). Helt klart representerar inte dessa delskalor samöiga dimensioner som är av relevans för en opömal golfprestaöon, något som kanske bör påpekas för att undvika missförstånd. Uöfrån den refererade litteraturen får det dock antas att spelare i det absoluta toppskiktet bör få höga poäng på öertalet av dessa delska- grupp amatörgolfare strax xmder elitskiktet samt en grupp golfare från idrottsgymnasiet i Perstorp vilka får antas representera nästa generaöon landslagsspelare. En ytterligare möjlighet som datainsamlingen därmed erbjuder är jämförelser mellan de som är på väg upp och de som redan är etablerade i landslaget respeköve europaeliten. Grupperna är homogena när det gäller kön, enbart män ingår. De är dock relaövt små vilket gör att staösöska jämförelser är av mindre intresse. De ovan nämnda frågorna (ACSI-28) kompletterades med 17 frågor eller snarare påståenden som specifikt gällde deras korta spel, närmare bestämt själva puttningen. Till exempel: "Jag har en speciell puttruön som jag följer när jag skall putta" och "Har jag väl börjat putta dåligt så brukar jag fortsätta att putta dåligt hela tävlingen igenom". Samtliga påståenden skattades på en fyrgradig skala (0=Nästan aldrig, l=ibland, 2=Ofta, 3=Nästan allöd). Formuläret fanns både på svenska och engelska, det sistnämnda för de europatourspelare som inte hade svenska som modersmål. Resultat och diskussion I Tabell 1 presenteras medelvärden på de 7 delskaloma av ACSI-28, uppdelat på respektive grupp. Som synes var skillnaderna relaövt små på gruppnivå mellan spelarna på europatouren och de övriga grupperna. Variaöonsviddema visar dock att det fanns relaövt stora skillnader inom respeköve grupp. Av detta skäl presenteras också individuella data for europatourspelarna (Figur 1) respeköve landslagsspelama (Figxir 2). Om vi utgår från att höga värden på respeköve delskala är posiövt så ligger person C av spelarna på europatouren bäst till. Förutom att ligga högst på tre av delskaloma har han dessutom högst totalpoäng av alla deltagare (69 poäng). Person A uppvisar som synes en stor variaöon mellan delskaloma. Noterbart är att få, om några, spelare uppvisar likartade kurvor. I Figur 2 visas som jämförelse kurvorna från spelarna i amatörlandslaget. Generellt kan sägas att de absoluta Det primära syftet med formuläret i denna söidie var att använda resultaten som diskussionsunderlag, något som kxmde ligga öll grund för konkreta åtgärder i ett senare skede. För att ge möjlighet att jämföra de aktuella amatörlandslagsspelama med andra golfspelare inkluderades också en grupp professionella golfare (spelande på Europatouren), en

3 nivåerna är obetydligt lägre i jämförelse med exiropatourspelama. Här drar tre av spelarna öll sig extra uppmärksamhet. Nummer 1 för att han ligger lägst på fyra av de sju delskaloma (Peaking Under Pressure, Goal setöng/mental preparaöon, Freedom öom Worry och Confidencc and Achievement moövaöon). Motsatsen öll spelare 1 är nummer 5 som ligger högst i två av delskaloma, dock lägst när det gäller Coachability vilket möjligtvis indikerar en lägre vilja att lyssna på råd från öänarc. Sist men inte minst bör person 4 uppmärksammas då han med sina 53 totalpoäng ligger lägst av samöiga clitgolfare. Av de påståenden som specifikt gällde puttningen fanns det minimala skillnader exempelvis för: "Innan en tävling försöker jag hinna med aö övningsputta", samtliga besvarade detta med altemaövet "Nästan allöd". Däremot visade det sig aö spelarna på europatouren i högre grad än de andra grupperna, inklusive landslagsspclama, "Ofta" eller "Nästan allöd" anser sig vara bra på aö (1) läsa greener, (2) bedöma avstånd öll hål, (3) använda koncenöaöonsåterskapande rutiner, (4) använda delmål vid längre avstånd, och (5) vara konstanta i sin puttning. De är även mindre beroende av aö utgå från eö visst grundgrepp, som de sedan justerar beroende på situaöonen, jämfört med landslagsspelama. De sistnämnda anser sig också putta bättre på träning jämfört med tävling, exiropatourspelama anser sig istället putta bättre på tävling jämfört med öäning. StaÖsöskt signiökanta skillnader hittades även när spelarna besvarade frågan: "När jag skall puöa känner jag mig spänd i:", vilket följdes av fyra altemaöv. Landslagsspelama kände sig signiökant mer spända såväl i rygg som ben, återigen i jämförelse med exiropatomrspelarna. Landslagsspelama anser sig oftare satsa "på att putta säkert, även om det kan kosta eö extra slag, jämfört med aö chansa på aö sänka puöcn direkt", i jämförelse med exiropatourspelama. De förstnämnda anser också att det är vanligare aö de fortsäöer aö putta dåligt hela tävlingen igenom om de väl

4 Svensk idrottsforskning nr4d1997 ^ ^ oörjat pxxtta dåligt, något som de sistnämnda kan käxxxxa iblaxxd men inte ofta Allmän diskussion l^n stor nackdel xned atla typer av frågeformxdär är att de sällan ger möjlighet öll följdfrågor eller klarläggandexx. 1 fall soxu detta, när mångaavspelarx^afylltiformxxlären isambandmednågoxxtävlix^gutex Europa, är det av praktiska skäl svårt att genomföra någon arman typav datainsamling. Trots alltvxsar ett relativtkort formulär påixxtressaxxtaskillnader,dels mellan spelare på olika xuvåer ^proffs vs amatörers dels mellan individer på samma nivå. Som utgångspunkt för exx dis kx^ssion om vilka faktorer som bchö ver uppxuärksammas kan såhmda ett enkelt formulär fungera väl. Nästa stegblir att försöka tillämpa den kuxxskap som finns, och att utvärdera de förändringar somdärefter sker. 1 en nyligen publicerad artikel pekar Thomas och Fogarty ^7) på att "psychological skills training in golf" bör individanpas sas, x^iågot som resultatex^ i denna studie också klart talar för. Några spelare är bra på att koncexxtrera sig och att sätta upp väldefinierade mål inför såväl träxxing som tävling, de kanske däremot saknar det självförtroende sombehövs för att kunna prestera bra även när pressex^i är stor ishxtskedet av en tävling. Andra klarar kanske det senare mex^ har svårt att lyssna på råd och ta kritik. Säkerligen har de flesta spelare även på mycket hög nivå någon eller några svaga punkter som de själva, eller deras tränare, inte är fullt medvetna om. ^an den mer forskningsinriktade idrottspsykologin hjälpa öll att identifiera dessa punkter så kan den som arbetar mer tillämpat med idrottspsykologiska frågor dra nytta av detta i sitt arbete. Självfallet äger resonemanget giltighet även inom andra idrotter än golf. Samarbetet bör naturligtvis inte hel ler sluta i och xned själva kartläggningen; att utvärdera effekten av förändringarna är minst lika viktigt som att konstatera att något bör förändras. Ett sådant samarbete mellan forskningsinriktad och tillämpad ^ff ^aragoz^spezarcpå ezifnix^i innebär aff azz fidx^ara i^o^as. Z^iZden ^rån^lasfers, DroffningZa^n. fofo fan CoZZsiöö.

5 Svensk idrottsforskning nr4d1997 idroöspsykologisk verksamhet - bör gynna prestaöonsutvecklingen på såväl kort som lång sikt. Det bör även medverka öll aö den klyfta som många upplever önns mellan forskning och öllämpning kraftigt minskar, åtminstone inom det idroöspsykologiska fältet. Tyvärr förekommer denna typ av processinriktat samarbete relaövt sällan, åtminstone i Sverige. Den avslutande frågan blir därför: vilken eller vilka instanser bör stödja och akövt verka för aö denna typ av målinriktat samarbete kommer öll stånd snarast möjligt? Cohn, P.J. (1991). An exploratory study on peak performance in golf. The Sport Psychologist, 5,1-14. McCaffrey, N., & Orlick, T. (1989). Mental factors related to excellence among top professionell golfers. Intemaöonal Journal of Sport Psychology, 20, Smith, R.E., Schutz, R.W., Smoll, F.L., & Ptacek, J.T. (1995). Development and validaöon of a muludimensional measure of sportspecihc psychological skills: The Athletic Coping Skills Inventory-28. Journal of Sport & Exercise Psychology, 17, Thomas, P.R., & Fogarty, G.J. (1997). Psychological skills training in golf: The role of individual differences in cognitive preferences. The Sport Psychologist, 11, FIGUR 1 - EUROPATOURSPELARE Thomas, P.R., & Över, R. (1994). Psychological and psychomotor skills associated with performance in golf. The Sport Psychologist, 8, Referenser FAKTARUTA FIGUR 2 - LANDSLAGSSPELARE Nedanstående sju dimensioner ingår i det anvånda frågeformuläret (AÖiletic Coping Skills Inventory -28). I figurerna och tabellen har förkortningar av de engelska delskalornas namn använts (inom parenteser ges även en förklaring till vad respektive delskala är ämnad att mata. CWA Coping with adversity (att kunna behålla kontrollen Sven når det går dåligt) PUP Peaking udner pressure (att kunna göra sitt båsta åven i en pressande situation) GP Goal setting/mental preparation (att sätta upp såväl kortsiktiga som långsiktiga mål) CN Cencentration (att kunna koncentrera sig på uppgiften) FFW Freedom from worry (förmågan att bortse från oroande tankar - i tåvlingsstuationen) CAM Conficence and achievement motivation (självförtroende och motivation att alltid ge 100%) värden. Medelvården för de fyra grupperna av golfspelare samt F- och p- Europatour Landslag Golfgymn. Amatörer CY Coaxhability (att kunna lyssna på råd från trånare och ledare) TOTALPOANG 60,5 Variationsvidd 54-69