Miljömålsrådets användning av medel 2009

Transkript

1 Rapport Miljömålsrådets användning II. Miljöövervakning NATURVÅRDSVERKET Mk 3

2 Förord Denna rapport är en redovisning av hur Miljömålsrådets medel för miljöövervakning har använts under år I rapporten redovisas de medel som använts till miljöövervakningens verksamhet och kvalitetsarbete och till vilka projekt/aktiviteter som medlen använts. Anslagspost 1 i regeringen anslag till Naturvårdsverket för Miljöövervakning m.m fördelas genom årliga beslut av Miljömålsrådet. Anslagsposten består av två delar 1) Fördelningen av medel för uppföljning av miljökvalitetsmålen framgår av rapporten Miljömålsrådets användning 1. Uppföljning av miljökvalitetsmålen - verksamhet och projekt som beviljats bidrag och 2) denna del Miljöövervakning. Redovisningen är i första hand riktad till Miljömålsrådet och dess beredningsgrupper, samt länsstyrelser och nationella utförare av miljöövervakning. Syftet är att ge en redovisning och återrapportering av pågående eller avslutad verksamhet under verksamhetsåret. Internt på Naturvårdsverket används årsredovisningen som faktaunderlag vid specifika frågor och uppdrag som berör de olika verksamheterna. Redovisningen har sammanställts av Anna Jonsson, enheten för miljöövervakning på Naturvårdsverket. Stockholm Avdelningschef, Miljöanalysavdelningen Naturvårdsverket 4

3 Innehåll FÖRORD 4 1 INLEDNING 7 2 MILJÖÖVERVAKNING (DEL II) Sammanfattning Viktiga händelser under året Mål och syfte Övergripande mål och syfte Mål och syfte för nationell och regional miljöövervakning Struktur Miljöövervakningens övergripande struktur Anslag och resurser Fördelning av Statsanslag 1:2 Miljöövervakning m.m Medelsfördelning Resursåtgång på Naturvårdsverket Medelsfördelning Regional miljöövervakning Redovisning av regionala miljöövervakning Resursåtgång på Länsstyrelserna Avtal och uppföljning Nationell miljöövervakning Regional miljöövervakning Viktiga aktiviteter Utvärdering av miljöövervakningsprogram Resultatutvärdering Miljöövervakning av effekter av klimatförändringar Miljöövervakningsstationer presenteras på Naturvårdsverkets nya geografiska portal Uppföljning och övervakning av Biologisk Mångfald Temporära medel för förstärkning av havsrelaterad miljöövervakning och våra datavärdars förmåga att hantera larm Kvalitetsarbetet Internt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete hos utförare av nationell miljöövervakning Kvalitetsarbete inom regional miljöövervakning Redovisning och rapportering Sammanställning Produktion Publicerade nationella och regionala rapporter Utbildning och seminarier Internationella rapporteringar 29 5

4 2.9.5 Uttag av data från respektive datavärd Information om miljöövervakning på NV:s webbplats Stödsystem Handledning för miljöövervakning Datavärdar Aktuella datavärdar, inklusive kontaktperson Badvattenkvalitet Nationell miljöövervakning programområdesvis Programområde Luft Programområde Kust & hav Programområde Sötvatten Programområde Våtmark Programområde Fjäll Programområde Skog Programområde Jordbruksmark Programområde Hälsorelaterad miljöövervakning Programområde Landskap Programområde Miljögiftsamordning Förkortningar Personer som under 2009 har arbetat med miljöövervakning vid Naturvårdsverket Bilageförteckning Underlag 46 6

5 1 Inledning Miljömålsrådet tillsattes av regeringen 1/ Under 2009 har rådet utifrån sina ansvarsområden (se Naturvårdsverkets instruktion Förordning (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket ) haft fyra möten, dessa möten är protokollförda och protokollen finns tillgängliga på portalen Under 2009 har rådet bland annat ansvarat för att fördela medel som behövs för Naturvårdsverkets miljöövervakning och för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. I Naturvårdsverkets regleringsbrev framgår följande villkor; av Naturvårdsverkets anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. anslagspost 1, får Miljömålsrådet fördela till: 1. Ram Miljöövervakning kr. Miljömålsrådet beslutade att Naturvårdsverket disponerar medlen inom denna ram för fortsatt drift av antaget miljöövervakningsprogram. Hur dessa medel fördelats inom ramen för miljöövervakning och vilka projekt/aktiviteter som medlen bekostat redovisas i denna rapport del II. 2. Ram Miljömålsuppföljning och regional miljömålsuppföljning, kr. För miljömålsuppföljning se rapport Miljömålsrådets användning - I Uppföljning av miljökvalitetsmålen - verksamhet och projekt som beviljats bidrag. 7

6 2 Miljöövervakning (del II) 2.1 Sammanfattning Naturvårdsverkets (NV) Miljöövervakningsenhet (Mm) ansvarar för samordning, planering och drift av nationell miljöövervakning samt samordning av regional miljöövervakning. Dessutom ingår samordning av metodutveckling för naturinventeringar. Det nuvarande miljöövervakningsprogrammet för att beskriva och följa miljöeffekter utomhus startade 2000, bl.a. i syfte att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen. Programmet innebar ökade satsningar främst inom övervakningen av biologisk mångfald och miljögifter. Även områden med stora krav på internationell rapportering har löpande förstärkts i det nya programmet. Produktion av dataunderlag säkras fortlöpande genom avtal med utförare, datavärdar och med andra myndigheter. Under 2008 och 2009 ökade anslaget tillfälligt med 20 Mkr per år. Under 2009 var antalet nationella avtal/överenskommelser 365 stycken och antalet inkomna nationella rapporter 97 stycken. Medlen har i huvudsak satsats på att förstärka underlaget för havsrelaterad miljöövervakning samt att förstärka datavärdarnas förmåga att hantera larm, datakvalitet och datatillgänglighet. Däremot har inte den långsiktiga övervakningen kunnat byggas ut i enlighet med de brister som identifierats i genomförda revisioner. Några resultat från verksamheten för de senaste sju åren redovisas i tabell Viktiga händelser under året Ett förslag om ett strukturerat arbete för att fortsätta utvecklingen och samverkan kring modellutvecklingen har presenterats i rapporten Modellsystem för Östersjön (Dnr Mm). Seminarium med berörda har hållits. Mm har stött Enheten för markanvändning och vattenverksamhet (Rv) i arbetet med att svara på Vattenmyndigheternas remiss om förvaltningsplanerna. Broschyren Så mår havet har uppdaterats och översatts till engelska och tryckts i respektive ex. En ny broschyr, Vi övervakar havet, har tagits fram på svenska och engelska. Arbetet med Naturvårdsverkets geografiska portal i samarbete med Naturresursavdelningen har fortgått. Rapporten Programområde Luft, Revision av nationellt program för luftövervakning publicerades i april. Rapporten Havet 2009 publicerades i november. 8

7 Arbete med regeringsuppdraget om övervakning av vilt (fåglar och däggdjur har fortgått. De regionala miljöövervakningsprogrammen godkändes av Naturvårdsverket i juni. Mm har deltagit i Havsmiljöenhetens arbete med att genomföra EU:s marina strategi. Rapporten Vilka halter av miljöfarliga ämnen hittar vi i miljön? Resultat från miljöövervakningens screeningprogram publicerades i september. Boken Bruk och missbruk av naturens resurser. En svensk miljöhistoria Monitor 21 publicerades i september. TABELL 1. VERKSAMHETSREDOVISNING FÖR MILJÖÖVERVAKNINGEN Resultat Enhet Medelsfördelning Nationell miljöövervakning Regional miljöövervakning Antal avtal/överenskommelser nationell miljöövervakning 1 Antal utförare Antal överenskommelser regional miljöövervakning Rapporter (nationell miljöövervakning) Rapporter (regional miljöövervakning) Miljöövervakningsnytt/Nyhets brev från miljöövervakningen mkr mkr 95,8 19,5 antal ,3 22, ,6 23, ,1 23, ,0 29, ,5 30, ,1 30, antal antal antal antal nr Internationella rapporteringar antal Miljöövervakningsmetoder (inkl. undersökningstyper) i Handledning för miljöövervakning Fastställda versioner Under utveckling/uppdatering Antal antal Inkluderar tidigare uppbundna medel genom fleråriga avtal. 2. Fr.o.m omfattar siffran både undersökningstyper och andra miljöövervakningsmetoder 3. Under 2009 fastställdes 4 nya undersökningstyper. Även 4 uppdaterade undersökningstyper fastställdes under året. 2.3 Mål och syfte Övergripande mål och syfte I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) framgår att regeringens krav på en effektiv miljöövervakning är att den ska: beskriva tillståndet i miljön bedöma hotbilder 9

8 lämna underlag för åtgärder följa upp beslutade åtgärder ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. Dessutom gäller att miljöövervakningen: ska vara anpassad till kommande lagstiftning om miljökvalitetsnormer ska inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Miljöövervakning på nationell och regional nivå ska utformas mot bakgrund av samhällets behov för att kunna bedriva ett effektivt, åtgärdsinriktat miljöskyddsarbete. För Naturvårdsverkets miljöövervakning är ansvarsområdet den yttre miljön och det har varit så sedan den inrättades Ansvaret för den yttre miljön har varit utgångspunkt för uppbyggnad och dimensionering av de olika programområdena. Avsikten har varit att registrera eventuella kvalitetsförändringar i naturmiljön och på så sätt ge ett kvitto på att miljöarbetet leder till en bättre miljökvalitet. Miljöövervakningsenheten ska löpande utveckla och förbättra verksamheten genom att driva den nationella miljöövervakningen och svara för samordning av miljöövervakningsliknande verksamhet vid andra statliga organ (sektorsmyndigheter, länsstyrelser, högskolor). Resultaten ska hållas tillgängliga samt utvärderas och presenteras för olika användares behov. Enheten svarar för dataunderlag avseende uppföljningen av miljömålen inom området miljötillstånd genom övervakningens mätningar och beräkningsmodeller. Resultaten utgör en väsentlig del av underlaget för officiell statistik, miljömålsuppföljningsindikatorer och internationell rapportering av miljötillståndet. Naturvårdsverket samarbetar med EU:s miljöbyrå EEA genom att vara s.k. National Focal Point. Naturvårdsverket är som National Focal Point (NFP) en av noderna i nätverket EIONET (European Environmental Observation and Information Network). Miljöövervakningsenheten ska bistå avdelningens NFP- och webbfunktion. Enheten har också ansvar att delta i NV:s internationella satsningar och övergripande projekt samt i mån av resurser och behov bistå andra enheter i miljöövervakningsfrågor. Våra huvudintressenter är regering och riksdag (inkl. utskott), Naturvårdsverket, länsstyrelserna, miljöövervakningens utförare samt miljömålsmyndigheterna. Övriga intressenter är främst övriga sektorsmyndigheter (SMHI, SLU, Universitet etc), internationella organ (EU, EEA, internationella konventioner), kommuner, press och allmänhet Mål och syfte för nationell och regional miljöövervakning SAMORDNAD MILJÖÖVERVAKNING I Sverige bedrivs miljöövervakning av flera aktörer. Naturvårdsverket har särskilt ansvar för övervakning av den yttre miljön. I detta ingår att driva det nationella 10

9 miljöövervakningsprogrammet och ge bidrag till regionala delprogram samt vissa delprogram som drivs av sektorsmyndigheter. Andra centrala myndigheter har också övervakning i egen regi. Denna är då ofta tydligt inriktad mot respektive myndighets ansvarsområde eller mer sektorsanknuten än Naturvårdsverkets miljöövervakning. Dessutom bedrivs miljöövervakning av kommuner, ideella organisationer och andra verksamheter vid länsstyrelser och kommuner. Naturvårdsverket ansvarar för samordningen mellan nationell och regional miljöövervakning. En samordnad övervakning utnyttjar begränsade resurser bättre, så att resultat från den nationella övervakningen kan utnyttjas regionalt och vice versa. Den nationella övervakningen är ofta planerad för att kunna förtätas regionalt, och på så vis öka upplösningen. Vissa av de data som behövs för den internationella rapportering som Sverige är skyldig att genomföra pga. EU-medlemskap och att Sverige ratificerat olika internationella konventioner, genereras av kommunerna (luftkvalitet, badvatten). I sådana fall görs nationella sammanställningar inom den samordnade miljöövervakningen där kommunerna står för provtagning och analyskostnader och Naturvårdsverket tar kostnaden för datavärdskap och rapportering. NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING Nationell miljöövervakning ska vara ett verktyg i uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen samt för den internationella rapporteringen av miljökvalitetsdata som Sverige åtagit sig. Det senare innebär att stora och ökande anspråk ställs på miljöövervakningen. Krav på återkommande undersökningar av miljötillståndet ställs i flera EU-direktiv och i internationella konventioner om havsmiljö och luftföroreningar. Andra angelägna områden är att ta fram underlag för utveckling av miljökvalitetsnormer, bedömningsgrunder och miljömål. REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING Syftet med de samordnade regionala programmen är att få kunskaper om regionala miljöförhållanden och underlag för regional och kommunal planering. Den regionala och lokala övervakningen ska utformas så att resultaten kan användas som underlag för att: Beskriva och värdera tillståndet i miljön i förhållande till uppsatta regionala och lokala miljömål. Den ska även ge underlag för uppföljning av regeringens nationella miljökvalitetsmål och tillhörande delmål Identifiera regionala hotbilder för att informera allmänhet och övriga intressenter Öka kunskapen om naturlig och antropogen förekomst av förorenande ämnen, om bakgrundsbelastning och om hur miljötillståndet varierar med tiden och andra omgivningsvariabler Upptäcka trender Bedöma och prioritera åtgärder vid tillståndsprövningar och tillsyn inklusive åtgärder mot diffusa föroreningskällor Ge underlag till miljökonsekvensbeskrivningar 11

10 Ge underlag till fysisk planering, översiktsplanering, vattenvårdsprogram och naturresurshushållning på regional och lokal nivå Styra kalkningsinsatser Följa upp om vidtagna åtgärder leder till avsedd förbättring av miljön. Samordnad regional miljöövervakning omfattar (enligt riktlinjer för revisionen 2008): statligt finansierad miljöövervakning fördelad via Miljömålsrådet. övrig statligt finansierad miljöövervakning (t.ex. kalkeffektuppföljning och uppföljning av Art- och habitatdirektivet (Natura 2000), Fågeldirektivet icke statligt finansierad miljöövervakning (t.ex. Vattenvårdsförbund, Luftvårdsförbund, SRK m.fl.) samfinansierad miljöövervakning med andra verk, landsting, kommuner och nationella ideella organisationer. 2.4 Struktur Miljöövervakningens övergripande struktur Miljöövervakningen är indelad i 10 programområden och de är samma inom både den nationella och regionala miljöövervakningen. Under året var miljöövervakningen indelad i följande programområden: Luft Kust och hav Sötvatten Miljögiftsamordning Våtmark Fjäll Skog Jordbruksmark Hälsorelaterad miljöövervakning Landskap Naturresurser, biologisk mångfald och miljögifter är frågeställningar som ingår i de flesta programområdena och behandlats därför inom respektive programområde. Screeningprojekt och provbanker ligger under programområde miljögiftsamordning. Varje programområde är indelat i delprogram. Delprogrammen är uppbyggda av en eller flera undersökningar. En indelning i delprogram är gjord för att säkerställa en så heltäckande bild som möjligt av tillståndet i den svenska miljön. En undersökning är det konkreta mätprogrammet, som utförs vid vissa stationer. Undersökningarna ska utföras enligt undersökningstyper som finns beskrivna i Handledning för miljöövervakning (se avsnittet om Handledning för miljöövervakning). 12

11 Programområde Delprogram Delprogram Delprogram Undersökning Undersökning Undersökningstyp Undersökningstyp Metod Metod Figur 1. Den hierarkiska strukturen för ett programområde och dess uppdelning 2.5 Anslag och resurser Fördelning av Statsanslag 1:2 Miljöövervakning m.m. Regeringen meddelar i regleringsbrev till Naturvårdsverket en budget för miljöövervakningen. Miljömålsrådet vid Naturvårdsverket beslutar om inriktning och övergripande fördelning av medlen och Naturvårdsverket svarar för att medlen används enligt Miljömålsrådets beslut på ett kostnadseffektivt sätt. Under 2009 har det fördelats 192,8 miljoner kronor till miljöövervakning. En sammanställning av medelsfördelningen för budgetåret 2009 redovisas i kapitel Till nationell miljöövervakning och tillhörande gemensamma stödsystem har 162,1 miljoner fördelats. I detta ingår de 20 Mkr som utgör en tillfällig förstärkning avseende havsrelaterad miljöövervakning och miljöövervakningens datavärdskap för att förbättra miljöövervakningens roll som larmfunktion Medelsfördelning I figur 2 och tabell 1 ges en presentation av fördelningen av medel för nationell och regional miljöövervakning. 13

12 Årsbudget Mkr Nationellt Regionalt Internationellt Totalt År Figur 2. Medelsfördelning för nationell miljöövervakning TABELL 2. BUDGETRAMAR FÖR NATIONELL OCH REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING Bå 2009 Bå 2008 Bå 2007 Delposter/programområden Rambeslut Rambeslut Rambeslut Beslut Beslut Beslut Stödsystem Datavärdar och verksamhetsstöd Basavtal SMHI Information Tematiska utvärderingar Kvalitetsutveckling övergripande SUMMA Stödsystem (kkr) Insatsområden Utvärdering & Utveckling Resultatutvärdering Återkommande inv Naturinventeringar Extra insatser med anledning av regl. brev SUMMA Insatsområden (kkr)

13 Internationellt MÖ-samarbete AMAP EU/EEA Annat internationellt SUMMA Internationellt (kkr) Nationell miljöövervakning Luft Kust och Hav Sötvatten (inkl grundvatten) Skog Jordbruksmark Våtmark Fjäll Landskap Hälsorelaterad miljöövervakning Miljögiftsamordning SUMMA Nationell miljöövervakning (kkr) Temporära medel Delposter/Regional miljöövervakning Bå 2009 Bå 2008 Bå 2007 Regional miljöövervakning Rambelopp enl. aktivitetsplan Marina informationscentraler Reg. medel utveckling/utvärdering Stöd till externa typområden Reg. medel utveckling Reg. medel planering/utvärdering SUMMA Regional miljöövervakning (kkr) Summa Oförutsett/Odisponerat TOTAL SUMMA (kkr) Se kap Resursåtgång på Naturvårdsverket På Naturvårdsverkets miljöövervakningsenhet har 23 personer arbetat totalt 834 personveckor med miljöövervakning under året. I detta ingår arbete med nationell och regional miljöövervakning, stödsystem, utvecklingsarbete och samordning samt miljöövervakningsrelaterade verksamheter såsom internationellt samordnings- och utvecklingsarbete. Arbete med nationell implementering av EU:s ramdirektiv för vatten, arbete med nästa Monitor samt miljöövervakningsrelaterade återrapporteringskrav från regeringen hanteras också på enheten. Vi har hanterat 192,8 Mkr genom 431 avtal. 15

14 2.5.4 Medelsfördelning Regional miljöövervakning Under året har det fördelats 30,7 miljoner kronor till regional miljöövervakning. Medel från miljöövervakningsanslaget har fördelats genom ett nyckelfördelat rambelopp på totalt 25,0 miljoner kronor till länsstyrelserna (baserat på folkmängd och länets yta). Dessutom fördelas bidrag till de marina informationscentralerna på kronor och stöd till typområden för Jordbruksmark på kronor. Utöver rambeloppet och bidragen till marina informationscentraler och typområden finns en budgetpost på 4,9 Mkr för utveckling och utvärdering av den regionala miljöövervakningen, se nedan. Totalt för den regionala miljöövervakningen utgör de 30,7 miljoner kronorna via miljömålsrådet dock bara en mindre del (ca 19 %) av de medel som används för miljöövervakning inom länen. Övriga medel kommer i första hand från vatten-, luft-, och kustvattenvårdsförbund samt från kommuner, landsting och andra regionala myndigheter. BUDGETPOSTEN REGIONAL UTVECKLING OCH UTVÄRDERING Under 2009 har posten för regional utveckling och utvärdering framför allt satsats på utveckling av s.k. gemensamma delprogram. REGIONALA MILJÖÖVERVAKNINGSMEDEL OCH OH-KOSTNADER För miljöövervakningen gäller ända sedan start att de regionala miljöövervakningsmedlen endast får belastas med direkta kostnader och inte indirekta kostnader såsom OH. I samband med ett projekt på Naturvårdsverket som hette MARS - Miljöarbete i regional samverkan - uppmärksammades att frågan om OHkostnader behandlades delvis olika beroende på vilket sakanslag det gällde. Detta ledde i sin tur fram till att en överenskommelse träffades i december 2000 mellan NV och företrädare för Länsstyrelserna. Överenskommelsen byggde på att särskilda medel för länsstyrelsernas styrning och administration av respektive sakverksamhet fördelades centralt från NV och att sakanslagen därmed endast belastas med direkta kostnader. Regeringen flyttade senare i Budgetpropositionen för 2002 (Prop. 2001/02:1) över dessa särskilda medel (5 miljoner) för administration mm från anslaget 1:2 Miljöövervakning mm direkt till länsstyrelsernas förvaltningsanslag 1:1. De regionala miljöövervakningsmedlen skall därför endast användas till direkta kostnader. 16

15 Ur prop.texten: "För att underlätta länsstyrelsernas långsiktiga planering av miljöarbetet föreslår regeringen, i enlighet med miljömålspropositionen, att dessa medel överförs till länsstyrelsernas förvaltningsanslag för administration m.m. av anslagsmedel avseende sanering och återställning av förorenade områden, kalkning, miljöövervakning samt vissa andra naturvårdsåtgärder." Nedanstående tabell visar hur mycket som regionalt satsas på de olika programområdena och hur mycket av det totala beloppet som utgörs av statliga regionala miljöövervakningsmedel (RMÖ). Tabellen baseras helt på länens aktivitetsplaner och då dessa varierar i detaljeringsgrad är sammanställningen inte heltäckande. I denna redovisning ingår inte marina informationscentraler. Delar av utvecklingsprojekt kan vara inkluderade. TABELL 3. FÖRDELNING AV REGIONALA MILJÖÖVERVAKNINGSMEDEL PER PROGRAMOMRÅDE Programområde Total budget (tkr) Budget via RMÖ (tkr) Andel av budget via RMÖ (%) Luft Hav Sötvatten Våtmark Fjäll Skog Jordbruksmark Hälsorelaterad miljöövervakning 2 Landskap Miljögiftsamordning Övrigt (ej programområdesspecifikt) Summa (16%) (18%) (19%) 1. En betydande del avser uppföljning av kalkningsverksamheten och recipientkontroll 2. Avser ej programområdesspecifika verksamheter såsom information, kvalitetssäkring, datalagring, resor, kurser, tjänster m.m. 3. En stor andel utgörs av tjänster, minst 392 kkr resp. 102 kkr 2007, minst kkr resp kkr år 2008 samt minst 343 kkr år Orsaken till höjningen 2008 var revideringsarbetet av den regionala miljöövervakningen. 4. Inkluderar Rovdjursinventeringen. Beroende på vilket programområde (Fjäll, Skog, Landskap) som rovdjursinventeringen förs till varierar budgeten för programområdena. År 2007 ingick kkr i programområde Fjäll, kkr i Skog respektive kkr i Landskap. År 2008 ingick kkr i programområde Fjäll, kkr i Skog resp kkr i programområde Landskap. I redovisningen för 2009 har rovdjurs-budgeten huvudsakligen förts till PO Landskap, kkr kkr redovisas i programområde Skog och inget i programområde Fjäll. 17

16 2.5.5 Redovisning av regionala miljöövervakning NYA REGIONALA MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM På uppdrag av Naturvårdsverket har länsstyrelserna, under 2009, tagit fram förslag på nya regionala miljöövervakningsprogram utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer för regionala miljöövervakningsprogram (Avd prot M , dnr: mm). Tidigare program gällde för perioden och innehöll, liksom de nu framtagna, alla relevanta miljökvalitetsundersökningar som genomförs i länet oberoende av aktör och/eller finansiär. De nya programmen godkändes av Naturvårdsverket i juni 2009 och utgör grunden för länsstyrelsernas ansökningar om medel från Naturvårdsverket för de statligt finansierade delarna av programmen. Medel söks en gång om året och länsstyrelserna redovisar i den s.k. aktivitetsplanen vilka program de avser att driva. Naturvårdsverket meddelar riktlinjer inför varje ansökningstillfälle. Samtidigt med aktivitetsplanen lämnar länsstyrelserna en preliminär lägesredovisning. Länsstyrelserna lämnar även en ekonomisk rapport inklusive slutlig verksamhetsberättelse senast den 31 mars varje år. Resultaten från den regionala miljöövervakningen redovisas till NV kontinuerligt, vanligen i form av tryckta rapporter. Resultaten från regionala delprogram ska skickas till nationell datavärd om sådan finns för aktuella data. Detta mot bakgrund av att dessa delprogram mister i relevans om inte data samutvärderas i nationella sammanställningar eller att data utgör underlag för den nationella miljömålsuppföljningen. I undantagsfall utgör också resultaten från regionala delprogram den enda informationskällan som finns inom programområdet. Medel fördelas också till verksamheter som rent budgettekniskt ligger utanför bidraget till regional miljöövervakning, men som syftar till att i varierande grad stödja, styra och samordna den regionala miljöövervakningen. Som exempel kan nämnas datavärdskap, tematiska utvärderingar och handledningen (f.d. handboken) för miljöövervakning Resursåtgång på Länsstyrelserna Totalt har länsstyrelserna arbetat personveckor (pv) med miljöövervakning, varav 594 pv har finansierats med regionala miljöövervakningsmedel. I tabellen nedan redovisas den arbetstid som respektive länsstyrelse använde för miljöövervakningsarbete

17 TABELL 4. ARBETSTID SOM ANVÄNTS PÅ LÄNSSTYRELSERNA FÖR MILJÖÖVERVAKNINGSARBETE UNDER Sammanlagd arbetstid (pv) Varav arbetstid (pv) finansierad med regionala miljöövervakningsmedel År Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD SUMMA

18 2.6 Avtal och uppföljning Nationell miljöövervakning Naturvårdsverket har under året tecknat 365 avtal/överenskommelser med olika utförare för den nationella miljöövervakningens räkning. Enligt avtal skall utföraren årligen lämna en preliminär verksamhetsberättelse senast 31 oktober och en årlig verksamhetsberättelse senast 31 mars året efter. I den årliga verksamhetsberättelsen ska utföraren bl.a. redovisa överföring av data till datavärd, genomfört kvalitetssäkringsarbete, internationell rapportering, skriftliga rapporter m.m. TABELL 5. ANTAL AVTAL SOM TECKNATS OCH ANTAL VERKSAMHETSBERÄTTELSER SOM KOMMIT IN I TID Nationell miljöövervakning Avtal (antal) Fördelade medel (mkr) 95,8 106,3 109,7 111,1 134,0 157,5 162,1 Utförare (antal institutioner) Preliminära verksamheter som inkommit i tid (%) Årliga verksamhetsberättelser som inkommit i tid (%) UPPFÖLJNING AV AVTALEN För att få mer enhetliga och uppföljningsbara verksamhetsredovisningar från utförarna består verksamhetsberättelserna av två till viss del standardiserade blanketter, en för de preliminära verksamhetsberättelserna och en för de årliga verksamhetsberättelserna. Flera programområdesansvariga har anpassat blanketten för sina programområden. 90 % (180 av 199) av de årliga verksamhetsberättelserna (VB) för 2009 års nationella avtal har inkommit i tid till Naturvårdsverket (se tabell 5 ovan). Fler av iakttagelserna från förra året vid uppföljningen av avtalen kvarstår: relativt många utförare är sena med sakrapporteringen fortfarande fungerar inte alla internationella rapporteringar helt tillfredsställande, men även här är orsakerna identifierade och arbetet fortsätter med att förbättra detta vissa datavärdskap (SMHI:kust & hav samt SLU:sötvatten) hinner inte lägga in regionala data i den takt som avtalats. Orsakerna är ofta att kvalitén på inlevererade data är för dålig eller att kringinformation saknas. Samtidigt har kontakterna mellan leverantör och datavärd förbättrats och rena missförstånd kunnat upptäckas. För limnologiska 20

19 data kvarstår problemen med artnamnen, men detta kommer att lösas på samma sätt som för de marina arterna det är svårt att få utförarna att prioritera metodbeskrivning inkl utveckling av undersökningstyper. Speciellt för 2009 är att: Vi genomfört en undersökning av våra utförares miljökvalitetsarbete. En del av utförarna är EMAS eller ISO certifierade. Dessa har inte granskats vidare. De som uppgivit att de har miljöpolicy och handlingsplan har granskats beträffande miljöarbetet ang resor, avfall, analyser och energieffektivitet. Ca 10 har kontaktats för kompletterande uppgifter. Ett ganska vanligt problem är att vi får slarviga utkast till sakrapporter som dessutom ofta inkommer väldigt sent. Det tar tid att läsa och kommentera och får ofta göras flera gånger för att det ska bli bra. Ett förslag till att hantera detta via avtalen tas fram till nästa år. Om de slutliga verksamhetsberättelserna är försenade en vecka eller mer tas vite ut, med max 15 % av totala ersättningen, beroende på förseningen. Resultaten från uppdragen redovisar utförarna i de flesta fall i någon form av resultatrapport till Naturvårdsverket. Rådata skickas till datavärd om sådan finns. Om utföraren har inkommit med årlig verksamhetsberättelse, men inte genomfört och/eller redovisat hela uppdraget enligt avtal, kan det bli aktuellt att återta ytterligare medel. Några sådana fall finns för Hur mycket medel som återtas bedöms från fall till fall beroende på vad som står i avtalet och fortsatta diskussioner med respektive utförare Regional miljöövervakning TABELL 6. ANTAL ÖVERENSKOMMELSER SOM TECKNATS OCH ANTAL PERSONALRESURSER VID LÄNSSTYRELSERNA Regional miljöövervakning Fördelade medel (mkr) 19,5 22,5 23,1 23,8 29,8 30,5 30,8 Antal överenskommelser Andel inkomna årliga verksamhetsberättelser per 31 mars (%) Totalt redovisade personalresurser för miljöövervakning vid länsstyrelserna (pv) Personalresurs finansierad med regionala miljöövervakningsmedel (pv) Personveckor 2. Flera län begärde och fick uppskov med sin verksamhetsberättelse till ett senare datum. 21

20 3. Flera län begärde och fick uppskov med sin verksamhetsberättelse till ett senare datum. REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER Naturvårdsverket tecknar varje år överenskommelser med alla länsstyrelser om regional miljöövervakning. En överenskommelse tecknas per län med medel fördelade via fördelningsnyckeln (det s.k. ram- eller aktivitetsbeloppet). Överenskommelsen inkluderar i vissa fall även medel för marina informationscentraler och typområden. Medel till utvecklingsprojekt hanteras separat genom en överenskommelse per projekt. 63 av 65 av de årliga verksamhetsberättelserna (VB) för 2009 års regionala överenskommelser har inkommit i tid till Naturvårdsverket (se tabellen ovan). 2.7 Viktiga aktiviteter Utvärdering av miljöövervakningsprogram Under 2008 inleddes revision av delprogrammen för Fåglar och NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) inom programområde landskap. Fortsatt arbete med revision av fågelprogrammen har under 2009 delvis gjorts i samverkan med regeringsuppdraget om en integrerad viltövervakning. Revisionen planeras slutföras under år Resultatutvärdering Under 2008 inleddes ett arbete för att förstärka resultatutvärderingen av miljöövervakningsdata. Exempel på projekt är samordnade utvärderingsprojekt av resultat från flera olika miljöövervakningsprogram. Under 2009 inleddes en samanalys av fågeldata som samlats in inom NILS-programmet Miljöövervakning av effekter av klimatförändringar Under 2008 färdigställdes en rapport från utredningen om förbättrad miljöövervakning av effekter av ett förändrat klimat (Dnr Mm). Denna innehåller 29 förslag om förbättrad övervakning och har utgjort ett av underlagen vid prioritering av uppdrag och projekt under Rapporten har kompletterats med en utredning om hur hälsoeffekter av ett förändrat klimat kan övervakas. Exempel på förändringar inom övervakningen under 2009 för att täcka upp effekter av klimatförändringar är: Övervakning av den klimatkänsliga våtmarkstypen palsmyr i nordligaste Sverige förbereddes under 2009 genom fjärranalysbaserad metodutveckling och datafångst. Under 2010 kommer Rymdstyrelsen att delfinansiera fortsatt utvecklingsarbete. 22

21 Vinterprovtagning har införts i ett typområde för mätning av bekämpningsmedelsläckage inom Programområde Jordbruksmark. Det har införts eftersom odlingssäsongerna blir längre och nederbördsmängderna högre under vintertid som en följd av ett förändrat klimat. Installation av flödesproportionella provtagare i växtnäringsområden har gjorts. Det innebär att man får bättre koll på ex fosfor som läcker mer under flödestoppar. Fjällsjöövervakning har startats, än så länge som utvecklingsprojekt men det planeras bli en permanent del i övervakningen. Projektet svarar på effekter av klimatändringar och väntad förflyttning av skogsgränsen. Vissa gemensamma delprogram med länsstyrelserna inom den regionala miljöövervakningen har klimatinriktning. Pilotstudier inom området fenologi är på gång Miljöövervakningsstationer presenteras på Naturvårdsverkets nya geografiska portal Arbetet med utveckling av Naturvårdsverkets geografiska portal pågår och leds av Naturresursavdelningen. Projektet är indelat i fyra delprojekt varav ett leds av Miljöövervakningsenheten och syftar till att skapa ett miljöövervakningsregister där bl.a. alla undersökningar inom den nationella och regionala miljöövervakningen ska presenteras med metadata och karta över stationer eller motsvarande. Portalen kommer även att användas för att söka bland alla rapporter som publiceras inom miljöövervakningen. Miljöövervakningsregistret ska ge användare som söker miljötillståndsinformation bättre överblick av vad som finns och var resultaten kan hittas. Den geografiska portalen kommer dessutom att vara ett viktigt verktyg i Naturvårdsverkets arbete med att uppfylla kraven enligt Inspiredirektivet. Arbetet under 2009 har rört införande av den nya plattformen, kravspecificering, layout samt registrering av metadatauppgifter för miljöövervakningens rapporter och undersökningar. Uppgifterna i miljöövervakningsregistret har granskas och systemets funktionalitet testats. Portalen går i provdrift under första kvartalet Uppföljning och övervakning av Biologisk Mångfald Miljöövervakningen deltar aktivt i Naturresursavdelningens arbete med att starta uppföljning av bevarandestatus för naturtyper och arter i habitatdirektivet. Med utgångspunkt i rapport 5434 (Ett uppföljningssystem för Natura 2000) har arbetet fortsatt med att förbättra befintliga metoder bl.a. för att kunna använda NILS och RIS som en del av uppföljningssystemet för bevarandestatus enligt habitatdirektivet och att utveckla fjärranalysbaserade metoder. 23

22 Miljöövervakningen deltar även i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag angående övervakning av vilt Temporära medel för förstärkning av havsrelaterad miljöövervakning och våra datavärdars förmåga att hantera larm De nya temporära medlen, 20 Mkr, för havsrelaterad övervakning och miljöövervakningens larmfunktion har inneburit planering och upphandling av helt nya projekt. Det har tagit avsevärd tid att få till stånd relevanta kortsiktiga miljöövervakningsinsatser eftersom lämpliga kompetenskärnor vid universitet och miljökonsulter i stor utsträckning saknas. En mindre del har använts för extra resurser till enheten för att klara av utveckling och hantering av de nya projekt som de extra 20 tillfälliga miljonerna genererar. HAVSRELATERAD MILJÖÖVERVAKNING En del av medlen har lagts på arbetet med rapporterna Havet 2008 och Havet 2009 samt tillhörande broschyr Vi övervakar havet. En workshop om insamlingsmetodik och bedömning av makrovegetationsdata hölls under våren. Vid mötet presenterades en översikt och resultat från fältmetoder för beskrivning av djuputbredning, artsammansättning och täckningsgrad av makrovegetation som förberedelse inför en nationellt-regionalt samordnad mätkampanj av vegetationsklädda bottnar runt den svenska kusten. Något mer utvecklingsprojekt vore bra FÖRBÄTTRAD LARMFUNKTION Fokus har legat på utveckling av datahantering inom NILS-programmet, utveckling av datavärdskap för artdata i samverkan med Naturresursavdelningen. Dessutom har tillgängligheten till data om kustfiskbestånd har förbättrats under året. 2.8 Kvalitetsarbetet Internt kvalitetsarbete I det reviderade kvalitetssystemet för miljöövervakningen framgår att vi under de närmaste åren ska ge särskild prioritet åt: kvalitetsmärkning av data, beskrivningar av delprogram, undersökningstyper, ackreditering av utförare och laboratorier, dataöverföring från nationella och regionala utförare till datavärd, utleverans av data från datavärd till nationell och internationell rapportering, utveckling av ett referensregister som kvalitetsstyrningsverktyg, naturvetenskaplig utvärdering av miljöövervakningsdata. 24

23 Dokumentet Naturvårdsverkets kvalitetssystem för samordnad miljöövervakning beskriver hur Miljöövervakningens kvalitetsarbetet planeras, genomförs och följs upp och finns på Naturvårdsverkets externa webbplats. I dokumentet pekas 8 områden ut som ges särskild prioritet i kvalitetshänseende de närmaste åren: 1. Kvalitetsmärkning av data 2. Beskrivning av delprogram (ska finnas för alla delprogram, nya tas fram enligt rutin 1 ) 3. Undersökningstyper (ska vara aktuella, nya tas fram enligt rutin 2 ) 4. Ackreditering av utförare och laboratorier 5. Dataöverföring från nationella och regionala utförare till datavärd 6. Utleverans av data från datavärd till nationell och internationell rapportering Listan med beskrivning av nationella delprogram/undersökningar har ensats och uppdaterats. Vi har f n 65 pågående delprogram. För 40 av dessa saknas en uppdaterad beskrivning. Ytterligare några beskrivningar är under slutgranskning. Arbetet prioriteras under Arbetet med kvalitetssäkringsinsatser vid miljöövervakningens datavärdskap har fortsatt under 2009 för SLU och SMHI. Vi har förtydligat vårt budskap att datavärdens uppgift främst är att göra leveranskontroll av inlevererade data. Det är utförarens ansvar att kvalitetssäkra sina data före leverans. Fortstatt fokus ligger på att datavärdarna ska tillhandahålla bra formatmallar för användarna. Kvalitetsdeklarationer för officiell statistik (alternativt uppdatering av tidigare) håller på att tas fram. Total rör det sig om runt 8 för kust och hav samt ca 6 för luftkvalitet Kvalitetsarbete hos utförare av nationell miljöövervakning Flera kvalitetssäkringsaktiviteter har genomförts under året. Nedan följer några exempel på vad som varit aktuellt Slutlig bedömning av ev. byte av mätutrustning för att mäta nedfall av luftföroreningar över öppet fält i Sverige Metaller i vattendrag - Kvalitetssäkring av tidsseriedata Inköp och installation av flödesproportionell provtagning vid Oservationsfält Kvalitetssäkring av badplatser och metadata i VISS 2009 Kvalitetskontroll och modelloptimering av STRÅNG Utbildning av provtagning av fisk Kurs om sötvattenslevande stormusslor Parallellprovtagning - observationsfält 1 Avdelningsprotokoll Nr M Rutin för Beskrivning av delprogram samt Kvalitetsdeklaration för officiell statistik 2 Avdelningsprotokoll Nr M Ta fram undersökningstyper inom miljöövervakningen 25

24 2.8.3 Kvalitetsarbete inom regional miljöövervakning TABELL 7. KVALITETSARBETE PÅ LÄNSSTYRELSERNA Antal län som vid årets utgång har en gällande kvalitetssäkringsplan Antal län som redovisat genomförda kvalitetsavvikelser i verksamhetsberättelsen Antal län som inte nämnt något om kvalitetsavvikelser länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner. KVALITETSPLANER OCH KVALITETSANSVARIGA De flesta län jobbar med kvalitetsfrågor även om det endast är 12 stycken som hade en gällande kvalitetssäkringsplan vid 2009 års utgång (d.v.s. reviderad senast -08). I fem fall är kvalitetssäkringen inkluderad i det reviderade miljöövervakningsprogrammet alternativt ingår i respektive delprogram. De fyra kvarvarande länen har ambitionen att ta fram/uppdatera kvalitetssäkringsplan under Under 2008 och halva 2009 genomfördes en revidering av de regionala miljöövervakningsprogrammen. Flertalet län uppdaterade kvalitetssäkringsplanen i samband med denna. Alla län har en utsedd kvalitetsansvarig. REDOVISNING AV GENOMFÖRT KVALITETSARBETE Alla länsstyrelser ska rapportera genomförda kvalitetsaktiviteter i den slutliga verksamhetsberättelsen till Naturvårdsverket. En mall för verksamhetsberättelser finns och där ska samtliga län fylla i aktuella uppgifter angående genomförda kvalitetsaktiviteter. Detaljeringsnivån skiftar dock för olika län, från att endast en aktivitet redovisas till mer utförliga redovisningar. Exempel på redovisade aktiviteter i verksamhetsberättelserna är utarbetande av kvalitetsplaner, användning av handledningens undersökningstyper, användande av ackrediterade laboratorier, deltagande i provningsjämförelser, granskning att anlitade provtagare har nödvändig utbildning/erfarenhet, utbildning av provtagare, framtagning av kvalitetsdeklarationer samt genomgång av datalagringsstrategi. 26

25 2.9 Redovisning och rapportering Sammanställning Produktion TABELL 8. SAMMANSTÄLLNING ÖVER ANTAL RAPPORTER, SEMINARIER OCH INTERNATIONELLA RAPPORTERINGAR SOM PRODUCERATS UNDER PERIODEN Sammanställningar och Redovisningar Rapporter (nationell miljöövervakning) Rapporter (regional miljöövervakning) Enhet Antal Antal Seminarier Antal Internationella rapporteringar Antal Övervakningsmetoder: Fastställda Antal Metoder under Antal utveckling/uppdatering - Kommunala bad Antal EU-bad Antal Totala antalet bad Antal Provtagningstillfällen Antal Dessutom tillkommer ytterligare ett 30-tal seminarier för N2000 år Utöver de stora seminarier som hölls 2004 tillkommer även ett flertal workshops inom t.ex. sötvatten. 2. Nytt uppföljningssätt via ekonomisystemet. Antal möten med mer än 15 deltagare och representation från annat håll än Mm EU-bad Kommunala bad

26 2.9.2 Publicerade nationella och regionala rapporter Tillförlitlighet och tillgänglighet är delar av kvalitetssäkringen. Resultaten som tas fram inom miljöövervakningen under året har redovisats på många olika sätt, bl.a. i Naturvårdsverkets rapportserie, i olika former av sampublikationer, i rent externa publikationer och vetenskapliga artiklar samt övriga rapporter. Resultaten är dessutom i stor utsträckning tillgängliga via datavärdar och Internet. Totalt har 81 nationella resultatrapporter respektive 61 regionala rapporter inkommit till Naturvårdsverket under I det totala antalet rapporter ingår beställda rapporter av Naturvårdsverket inklusive resultat som publicerats på Internet enligt överenskommelse med programområdesansvarig. I bilaga 2 och 3 listas de nationella och regionala rapporter som kommit in under Utbildning och seminarier För att förbättra samordningen av miljöövervakningen anordnas seminarier och utbildningar med ansvariga vid Naturvårdsverket, länsstyrelserna och utförare av nationell miljöövervakning. Under året har flera seminarier anordnats på uppdrag av NV, några dessa redovisas kort nedan. Utöver seminarier har de programområdesansvariga möten och kontakter med sina utförare och avnämare mer eller mindre regelbundet. SEMINARIER Årets seminarium om tillståndet i våra havsområden har genomförts tillsammans med tre marina forskningscentra. Seminariet var startpunkten för produktionen av rapporten Havet 2009 Tre seminarier tillsammans med länsstyrelser och vattenmyndigheter har hållits angående samordning av den marina övervakningen Avslutningsseminarium för forskningsprogrammet ENGO hölls den 2 april. En workshop för datavärdarna och andra personer med likande arbetsuppgifter hölls tillsammans med SWECO den 11 maj. Workshopen omfattade dels en kurs i Internetbaserade webbtjänster, bla karttjänster, och tekniken bakom en SOA (serviceoriented architecture) och dels en presentation av en utredning över datatillgänglighet hos våra datavärdar som SWECO gjort på uppdrag av NV. En workshop om insamlingsmetodik och bedömning av makrovegetationsdata hölls den maj. Vid mötet presenterades en översikt och resultat från fältmetoder för beskrivning av djuputbredning, artssammansättning och täckningsgrad av makrovegetation som förberedelse inför en nationellt-regionalt samordnad mätkampanj av vegetationsklädda bottnar runt den svenska kusten under juli-oktober. Ett seminarium om screening och övervakning av miljögifter hölls den maj i Falun. Arrangemanget, som var det 6e i ordningen, genomfördes av Länsstyrelsen Dalarna i samarbete med Naturvårdsverket. Resultat från det gångna året, övervakningsstrategier, 28

27 datavärdskap samt hur screening och övervakning kan användas i arbetet med vattendirektivet diskuterades. Miljöövervakningsenheten och Naturvårdsverkets presschef anordnade i juni en journalistträff om miljöövervakningen i sötvatten och hav. En workshop om Hälsorelaterad Miljöövervakning hölls den 9-10 september i Lund. Strategier för hur arbetet ska bedrivas i framtiden diskuterades likaväl som erhållna resultat. Den årliga datavärdsträffen hölls den oktober på Lovik på Lidingö. Sammanlagt 36 personer deltog i träffen. Förutom datavärdarna deltog personer som arbetar med snarlika verksamheter samt en person från vattenmyndigheten/viss. MILJÖÖVERVAKNINGSDAGAR Årets miljöövervakningsdagar hölls i Södertälje den 30 september 1 oktober med Stockholms län som värd. Under första dagen presenterades information från Naturvårdsverket, Miljödepartementet, Stockholms stad, Länsstyrelserna i Stockholm och Skåne samt från SLU och Naturhistoriska riksmuseet. Andra dagen inleddes med fyra parallella seminarier om Luft/hälsa, Sötvatten inklusive grundvatten, Kust och hav och Biologisk mångfald. Därefter hölls utflykter till Himmerfjärdens reningsverk, till luftövervakningsstationen på Torkelknutsongatan i Stockholm (Hur övervakas luften i praktiken?), till intressanta naturmiljöer i Södertälje kommun (Naturvärden i land och vatten) samt en båttur på Mälaren (Biologisk mångfald, vattenskydd och exploatering) Internationella rapporteringar Den internationella rapporteringen har ökat under det senaste decenniet och miljöövervakningsdata har under året rapporterats till ett antal internationella organ som DG ENV (European Commission, Directorate General Environment), EEA (European Environment Agency), HELCOM (Baltic Marine Environment Protection Commission), OSPAR (OSPAR Convention), AMAP (Artic Monitoring and Assessment Programme), CLRTAP (Convention on Long range Transboundary Air Pollution) m.fl. Det är främst mätdata från programområdena Luft, Kust & hav och Sötvatten som rapporteras internationellt. Utanför datavärdarnas flöden rapporteras även fågeldata. Data från programområde Landskap används i annan rapportering som inte utförs av Miljöövervakningsenheten. I bilaga 1 listas de internationella miljörapporteringar av miljöövervakningens data som genomfördes under 2009 och som finns registrerade i Naturvårdsverkets förteckning över Internationell miljörapportering, 43 stycken Uttag av data från respektive datavärd Mängden data som hämtas från respektive datavärd varierar stort. Antal hämtade sidor kan variera från ett par tusen upp till ca hämtade sidor. En 29