Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Transkript

1 Rapport Datum Dnr Version 1.2 Avdelning Samhällsavdelningen Författare Charlotte Hamilton Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen Bakgrund Kulturarvslyftet är regeringens arbetsmarknadsprojekt för åren som medför arbetsinsatser inom kulturarvsområdet. Arbetet regleras genom förordningen (2011:1560) om statsbidrag till kostnader för verksamheten Kulturarvslyftet. Målgruppen är personer som har en särskilt svag förankring på arbetsmarknaden. Totalt möjliggör projektet arbetstillfällen för 4400 personer under en treårsperiod. Till detta bidrar staten totalt med 800 mnkr varav 270 mnkr får beviljas till anordnarna/arbetsgivarna för arbetsledning inom de anordnande institutionerna. Riksantikvarieämbetet har regeringens uppdrag att administrera projektet i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. 2. Uppdraget till Riksantikvarieämbetet Kulturarvslyftet vårda tillgängliggöra, utveckla Riksantikvarieämbetet har som uppgift att administrera satsningen Kulturarvslyftet. Riksantikvarieämbetet ska i en särskild rapport till Regeringskansliet (Kulturdepartementet), i anslutning till årsredovisningen, redovisa utfallet av satsningen. Av redovisningen ska framgå hur bidraget fördelats samt för vilka ändamål bidrag beviljats. Rapporten ska också innehålla en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidragen. Finansiering Enligt regleringsbrev för utgiftsområde 14, anslag 1:4, ap.2 för Riksantikvarieämbetet får Riksantikvarieämbetet för 2013 disponera högst 120 mnkr för bidrag enligt förordningen (2011:1560) om statsbidrag till kostnader för verksamheten Kulturarvslyftet. Av dessa medel får högst 5 mnkr användas till projekt inom Kulturarvslyftet som anordnas av Riksantikvarieämbetet. Därutöver får Riksantikvarieämbetet använda högst 1,8 mnkr för administration av Kulturarvslyftet. 1 (6)

2 3. Utfallet av satsningen Riksantikvarieämbetet har sedan den 1 februari 2012 tagit emot totalt 201 ansökningar. Samtliga har godkänts av Riksantikvarieämbetet. Av dessa har 21 ansökningar återtagits. 180 ansökningar är fortfarande aktuella och av dessa startades 70 projekt under 2012 och 63 projekt under Sammanlagt har 133 projekt startat och 19 projekt avslutats. Fördelningen av ansökningar per län framgår av tabell 1 nedan; Tabell 1. Antal inkomna ansökningar och antal ansökningar som återkallats, per län 2 (6)

3 Den dominerande verksamhetsformen hos anordnare som ansökt om att starta ett Kulturarvslyftsprojekt är ideella föreningar följt av kommuner, 64 respektive 55 projekt. Vanligaste verksamhetsinriktningen hos dessa anordnare är museum följt av kommunal inriktning, 48 respektive 33 projekt. Fullständig redovisning finns i tabell 2 nedan. Tabell 2 Ansökningar fördelade på anordnarens organisation och verksamhetsinriktning Enligt Arbetsförmedlingens statistik har sammanlagt 368 personer haft en utvecklingsanställning inom Kulturarvslyftet sedan starten 1 januari 2012 fram till sista december Den 31 december 2013 befann sig 270 personer i en utvecklingsanställning inom Kulturarvslyftet. 3 (6)

4 3.1 Marknadsföring av Kulturarvslyftet Under 2013 har fortsatta insatser gjorts i samarbete med Arbetsförmedlingen i syfte att marknadsföra projektet och inspirera blivande anordnare att starta projekt. Informationsinsatser har bland annat gjorts genom Riksantikvarieämbetets deltagande vid olika mässor och konferenser på spridda platser i landet och genom informationsträffar vid lokala arbetsförmedlingar. Utskick har även gjorts av Riksantikvarieämbetets folder genom Hembygdsförbundets försorg till lokala hembygdsföreningar och Sveriges Kommuners och Landstings utskick med information om Kulturarvslyftet till samtliga av landets arbetsmarknadsenheter. Utförlig information om Kulturarvslyftet finns tillgängligt på Riksantikvarieämbetets hemsida och statistiken visar att Kulturarvslyftet var ett av de vanligast förekommande sökorden under 2013 på myndighetens hemsida. Riksantikvarieämbetet har även i samverkan med Arbetsförmedlingen och Handisam genomfört en utbildning på två olika platser i landet som riktat sig till anordnare och handledare inom olika projektet men även till eventuella blivande anordnare. Till projektets ledningsgrupp, som bestått av personer från Arbetsförmedlingen centralt och Riksantikvarieämbetet, finns en referensgrupp kopplad som gett stöd i arbetet att marknadsföra projektet samt i hanteringen och informationen kring projektet. 3.2 Fördelning av bidraget Av de 120 mnkr som Riksantikvarieämbetet har haft möjlighet att fördela till anordnare av projekt har kr fördelats under Medlen har utbetalts till anordnare kopplat till beslut om utvecklingsanställningar och förberedande insatser. 3.3 Bidragets fördelning till olika ändamål Enligt förordningen om kulturarvslyftet ska åtgärderna inom projektet bidra till att kulturarvet vårdas, tillgängliggörs eller att kunskapen kring kulturarvet utvecklas. Det innebär att ett mycket brett spektrum av åtgärder och ändamål kan komma ifråga. Respektive ansökan innehåller ofta flera typer av arbetsuppgifter och en sammanställning av samtliga arbetsuppgifter framgår av tabell 3. Störst antal projekt innehåller arbetsuppgifter som innebär digitalisering, registrering och katalogisering av handlingar eller föremål. 4 (6)

5 Tabell 3. Fördelning arbetsuppgifter enligt ansökan De olika arbetsuppgifterna kan sorteras in under de huvudgrupper som angivits i uppdraget: vårda kulturarvet, tillgängliggöra kulturarvet respektive utveckla kunskapen kring kulturarvet. En indelning av projektens arbetsuppgifter i dessa tre grupper visar att 77 % av uppgifterna är att tillgängliggöra kulturarvet, 17 % att vårda kulturarvet och 6 % att utveckla kunskapen kring kulturarvet. 3.4 Riksantikvarieämbetets kostnader för projektet Enligt regleringsbrevet får Riksantikvarieämbetet disponera 1,8 mnkr för att administrera Kulturarvslyftet. Av dessa medel har kr lagts på administration och marknadsföring av projektet under Bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidragen Det finns många anordnare och deltagare som förmedlat en positiv syn på Kulturarvslyftet. Det som särskilt lyfts är hur väl arbetsuppgifter som rör kulturarvet fungerar i rehabiliterande syfte. Under 2013 har Riksantikvarieämbetet vid besök av projekt, vid kurstillfällen och i samtal tagit del av den glädje och det engagemang som stärkt och svetsat samman deltagare och handledare i takt med att självkänslan växer hos deltagarna. Många av dem som fått en utvecklingsanställning inom Kulturarvslyftet har inte arbetat på mycket lång tid och 5 (6)

6 det finns ofta en stor glädje i att åter ha ett arbete, kunna försörja sig själv och sin familj samt att få ingå i ett socialt sammanhang. Flera anordnare som ursprungligen varit skeptiska till att starta projekt har blivit positivt överraskade och uttryckt uppskattning över det uppnådda resultatet medan andra har förlängt sina väl fungerande projekt. Trots att många av de projekt som genomförs uppfattas som värdefulla av både anordnare och de som anställs och trots stora insatser från Riksantikvarieämbetets sida att marknadsföra Kulturarvslyftet har antalet ansökningar inte nått det avsedda målet. Antalet sysselsatta har även under 2013 bara blivit en bråkdel av det förväntade. Det fortsatt viktigaste skälet som många tänkbara anordnare anger är att bidragets storlek inte täcker kostnaderna. Flertalet projekt har en lång startsträcka innan de kan komma igång medan andra, väl fungerande projekt, brottas med finansieringsproblem och får avslutas i förtid. Många ur målgruppen har varit sjukskrivna under många år och Kulturarvslyftet kan ses som en rehabiliterande åtgärd tillbaka till arbetslivet. Det ställer höga krav på arbetsgivarens sociala kompetens och förståelse för målgruppens behov. Kulturarvslyftet konkurrerar med andra liknande arbetsmarknadsåtgärder, i vissa fall med högre finansieringsnivå, och olika målgruppers behov ställs mot varandra. Likaså har åtgärdens kortsiktighet skapat en skepsis hos en del potentiella anordnare. 5. Sammanfattning Kulturarvslyftets arbetsuppgifter med kulturarvsinriktning fungerar väl som en rehabiliterande åtgärd och stämmer väl med målgruppens behov. Samtidigt ges ett välbehövligt stöd till kulturarvssektorn. Villkoren har dock medfört att få utvecklingsanställningar kommit igång och förändringar skulle behövas för få igång fler projekt och stötta fler personer i målgruppen. Riksantikvarieämbetet har under året marknadsfört Kulturarvslyftet, administrerat ansökningarna, beslutat om statligt bidrag och betalat ut bidragen. 6 (6)