Miljömålsrådets användning av medel 2008

Transkript

1 Miljömålsrådets användning av medel 2008 II. Miljöövervakning NATURVÅRDSVERKET 1

2 Förord Denna rapport är en redovisning av hur Miljömålsrådets medel för miljöövervakning har använts under år I rapporten redovisas de medel som använts till miljöövervakningens verksamhet och kvalitetsarbete och till vilka projekt/aktiviteter som medlen använts. Medlen för miljömålsuppföljning är en del av regeringens anslag till Naturvårdsverket för Miljöövervakning m.m. vilket årligen fördelas genom beslut av Miljömålsrådet. Fördelningen av medel för uppföljning av miljökvalitetsmålen framgår av rapporten Miljömålsrådets användning av medel 2008 I Uppföljning av miljökvalitetsmålen - verksamhet och projekt som beviljats bidrag. Redovisningen är i första hand riktad till Miljömålsrådet och dess beredningsgrupper, samt länsstyrelser och nationella utförare av miljöövervakning. Syftet är att ge en redovisning och återrapportering av pågående eller avslutad verksamhet under verksamhetsåret. Internt på Naturvårdsverket används årsredovisningen som faktaunderlag vid specifika frågor och uppdrag som berör de olika verksamheterna. Redovisningen har sammanställts med hjälp av Julia Obrovac, enheten för miljöövervakning på Naturvårdsverket. Stockholm november 2009 Anders Johnson Vikarierande avdelningschef, Miljöanalysavdelningen Naturvårdsverket 2

3 Innehåll FÖRORD 2 1 INLEDNING 5 2 MILJÖÖVERVAKNING (DEL II) Sammanfattning Viktiga händelser under året Mål och syfte Övergripande mål och syfte Mål och syfte för nationell och regional miljöövervakning Struktur Miljöövervakningens övergripande struktur Anslag och resurser Fördelning av Statsanslag 34:2 Miljöövervakning m.m Medelsfördelning Resursåtgång på Naturvårdsverket Medelsfördelning Regional miljöövervakning Redovisning av regional miljöövervakning Resursåtgång på Länsstyrelserna Avtal och uppföljning Nationell miljöövervakning Regional miljöövervakning Viktiga aktiviteter Utvärdering av miljöövervakningsprogram Resultatutvärdering Förslag till miljöövervakning av effekter av klimatförändringar Miljöövervakningsstationer presenteras på Naturvårdsverkets nya Geografiska portal Uppföljning och övervakning av Biologisk Mångfald Temporära medel för förstärkning av havsrelaterad miljöövervakning och våra datavärdars förmåga att hantera larm Kvalitetsarbetet Internt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete hos utförare av nationell miljöövervakning Kvalitetsarbete inom regional miljöövervakning Redovisning och rapportering Sammanställning Produktion Publicerade nationella och regionala rapporter Utbildning och seminarier Internationella rapporteringar Uttag av data från respektive datavärd Information om miljöövervakning på NV:s webbplats Stödsystem 28 3

4 Handledning för miljöövervakning Datavärdar Aktuella datavärdar, inklusive kontaktperson Badvattenkvalitet Nationell miljöövervakning programområdesvis Programområde Luft Programområde Kust & hav Programområde Sötvatten Programområde Våtmark Programområde Fjäll Programområde Skog Programområde Jordbruksmark Programområde Hälsorelaterad miljöövervakning Programområde Landskap Programområde Miljögiftsamordning Förkortningar Personer som under 2008 har arbetat med miljöövervakning vid Naturvårdsverket Bilageförteckning Underlag 45 4

5 1 Inledning Miljömålsrådet tillsattes av regeringen 1/ Under 2008 har rådet utifrån sina ansvarsområden (se Naturvårdsverkets instruktion Förordning (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket ) haft tre möten, dessa möten är protokollförda och protokollen finns tillgängliga på portalen Under 2008 har rådet bland annat ansvarat för att fördela medel som behövs för Naturvårdsverkets miljöövervakning och för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. I Naturvårdsverkets regleringsbrev framgår följande villkor; av Naturvårdsverkets anslag 34:2 Miljöövervakning m.m. anslagspost 1, får Miljömålsrådet fördela till: 1) Ram Miljöövervakning kr. Miljömålsrådet beslutade att Naturvårdsverket disponerar medlen inom denna ram för fortsatt drift av antaget miljöövervakningsprogram. Hur dessa medel fördelats inom ramen för miljöövervakning och vilka projekt/aktiviteter som medlen bekostat redovisas i denna rapport del II. 2) Ram Miljömålsuppföljning och regional miljömålsuppföljning, kr. För miljömålsuppföljning se rapport Miljömålsrådets användning av medel I Uppföljning av miljökvalitetsmålen - verksamhet och projekt som beviljats bidrag. 5

6 2 Miljöövervakning (del II) 2.1 Sammanfattning Naturvårdsverkets (NV) Miljöövervakningsenhet (Mm) ansvarar för samordning, planering och drift av nationell miljöövervakning samt samordning av regional miljöövervakning. Dessutom ingår samordning av metodutveckling för naturinventeringar. Några resultat från verksamheten för de sju senaste åren redovisas i tabell 1 på nästa sida. Under 2008 var antalet nationella avtal/överenskommelser 320 stycken och antalet inkomna nationella rapporter 110 stycken. Det nuvarande miljöövervakningsprogrammet för att beskriva och följa miljöeffekter utomhus startade 2000, bl.a. i syfte att följa upp de femton miljökvalitetsmålen som regeringen beslutade om Programmet innebar ökade satsningar främst inom övervakningen av biologisk mångfald och miljögifter. Även områden med stora krav på internationell rapportering har löpande förstärkts i det nya programmet. Produktion av dataunderlag säkras fortlöpande genom avtal med utförare, datavärdar och med andra myndigheter. Under 2008 ökade anslaget tillfälligt (för ) med 20 Mkr. Medlen har i huvudsak satsats på att förstärka underlaget för havsrelaterad miljöövervakning samt att förstärka datavärdarnas förmåga att hantera larm, datakvalitet och datatillgänglighet. Däremot har inte den långsiktiga övervakningen kunnat byggas ut i enlighet med de brister som identifierats i genomförda revisioner. 2.2 Viktiga händelser under året Revisioner inom programområdena jordbruksmark och luft avslutade Anpassning av datavärdskapet och webbplatsen för badvatten vid SMI går enligt plan Problemen med hantering av artnamn inom den marina miljöövervakningen är löst genom samarbete med ArtDatabanken Fortsatt utbyggnad av datavärdskap för regionala data, inkl. kvalitetssäkring av de regionala data som kommer in till datavärdskapen Nya satsningar på miljöövervakning havet (+20 medlen), se avsnitt En sammanhållen rapport över miljötillståndet i våra hav Havet 2008 har givits ut tillsammans med de marina centrumen En broschyr Så mår Havet har tryckts i ex och fått stor uppmärksamhet i bl.a. skolor Vi har tagit fram en rapport om förslag till övervakning av effekter av ett förändrat klimat (dnr Mm). Utredning har lett till att vi kan prioritera insatser för att förstärka miljöövervakningen på detta område med hänsyn till den budgetnivå miljöövervakningen får under kommande år Regeringsuppdraget Ett kunskaps- och planeringsunderlag för havet (dnr Mm) har redovisats till regeringen 6

7 Utveckling av ett register där bl.a. alla undersökningar för den nationella miljöövervakningen presenteras med metadata och karta över stationer eller motsvarande. Miljöövervakningsregistret ska ge användare som söker miljötillståndsinformation bättre överblick av vad som finns och var resultaten kan hittas Vi har givit stöd till samordning av miljöövervakningen i samband med revisionen av den regionala miljöövervakningen, inkl t.ex. samordning av stationsnät för kust och hav och utveckling av gemensamma delprogram, förslag till gemensamma utvärderingar, utökade gemensamma datalager etc Inom ramen för screeningprogrammet har under en studie genomförts (Dnr Mm) för att mäta och utvärdera förekomsten av vattendirektivets prioriterade ämnen i vatten. Syftet med studien har varit att utröna och utvärdera den årliga variationen från månad till månad, att bedöma vilka effekter årstidsvariationen har på provtagningsstrategier samt att översiktligt bedöma vilka ämnen som är problematiska sett ur perspektivet god kemisk status Vi har uppdaterat föreskrifterna för kartläggning och miljöövervakning enligt vattenförvaltningsförordningen. Nya föreskrifter och allmänna råd för badvatten har utgivits. TABELL 1. VERKSAMHETSREDOVISNING FÖR MILJÖÖVERVAKNINGEN Resultat Enhet Medelsfördelning Nationell miljöövervakning Regional miljöövervakning Antal avtal/överenskommelser nationell miljöövervakning Antal utförare Antal överenskommelser regional miljöövervakning Rapporter (nationell miljöövervakning) Rapporter (regional miljöövervakning) Miljöövervakningsnytt/Nyhets brev från miljöövervakningen mkr mkr 93,7 18 antal ,8 19, ,3 22, , ,1 23, ,0 29, ,5 30, antal antal antal antal nr Internationella rapporteringar antal Miljöövervakningsmetoder (inkl. undersökningstyper) i Handledning för miljöövervakning Fastställda versioner Under utveckling/uppdatering Antal antal Inkluderar tidigare uppbundna medel genom fleråriga avtal. 2. Antalet u-typer som uppdaterades och lades ut på webben var 23 till antalet, men flera av dessa genomgick endast smärre justeringar ( t.ex. tabellbearbetning) och fick därmed ett nytt versionsnummer. Detta är orsaken till att antalet fastställda undersökningstyper inte har ökat mer mellan 2002 och Fr.o.m omfattar siffran både undersökningstyper och andra miljöövervakningsmetoder 7

8 2.3 Mål och syfte Övergripande mål och syfte I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) framgår att regeringens krav på en effektiv miljöövervakning är att den ska: beskriva tillståndet i miljön bedöma hotbilder lämna underlag för åtgärder följa upp beslutade åtgärder ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. Dessutom gäller att miljöövervakningen: ska vara anpassad till kommande lagstiftning om miljökvalitetsnormer ska inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Miljöövervakning på nationell och regional nivå ska utformas mot bakgrund av samhällets behov för att kunna bedriva ett effektivt, åtgärdsinriktat miljöskyddsarbete. För Naturvårdsverkets miljöövervakning är ansvarsområdet den yttre miljön och det har varit så sedan den inrättades Ansvaret för den yttre miljön har varit utgångspunkt för uppbyggnad och dimensionering av de olika programområdena. Avsikten har varit att registrera eventuella kvalitetsförändringar i naturmiljön och på så sätt ge ett kvitto på att miljöarbetet leder till en bättre miljökvalitet. Miljöövervakningsenheten ska löpande utveckla och förbättra verksamheten genom att driva den nationella miljöövervakningen och svara för samordning av miljöövervakningsliknande verksamhet vid andra statliga organ (sektorsmyndigheter, länsstyrelser, högskolor). Resultaten ska hållas tillgängliga samt utvärderas och presenteras för olika användares behov. Enheten svarar för dataunderlag avseende uppföljningen av miljömålen inom området miljötillstånd genom övervakningens mätningar och beräkningsmodeller. Resultaten utgör en väsentlig del av underlaget för officiell statistik, miljömålsuppföljningsindikatorer och internationell rapportering av miljötillståndet. Naturvårdsverket samarbetar med EU:s miljöbyrå EEA genom att vara s.k. National Focal Point. Naturvårdsverket är som National Focal Point (NFP) en av noderna i nätverket EIONET (European Environmental Observation and Information Network). Miljöövervakningsenheten ska bistå avdelningens NFP- och webbfunktion. Enheten har också ansvar att delta i NV:s internationella satsningar och övergripande projekt samt i mån av resurser och behov bistå andra enheter i miljöövervakningsfrågor. Våra huvudintressenter är regering och riksdag (inkl. utskott), Naturvårdsverket, länsstyrelserna, miljöövervakningens utförare samt miljömålsmyndigheterna. Övriga intressenter är främst övriga sektorsmyndigheter 8

9 (SMHI, SLU, Universitet etc), internationella organ (EU, EEA, internationella konventioner), kommuner, press och allmänhet Mål och syfte för nationell och regional miljöövervakning SAMORDNAD MILJÖÖVERVAKNING I Sverige bedrivs miljöövervakning av flera aktörer. Naturvårdsverket har särskilt ansvar för övervakning av den yttre miljön. I detta ingår att driva det nationella miljöövervakningsprogrammet och ge bidrag till regionala delprogram samt vissa delprogram som drivs av sektormyndigheter. Andra centrala myndigheter har också övervakning i egen regi. Denna är då ofta tydligt inriktad mot respektive myndighets ansvarsområde eller mer sektorsanknuten än Naturvårdsverkets miljöövervakning. Dessutom bedrivs miljöövervakning av kommuner, ideella organisationer och andra verksamheter vid länsstyrelser och kommuner. Naturvårdsverket ansvarar för samordningen mellan nationell och regional miljöövervakning. En samordnad övervakning utnyttjar begränsade resurser bättre, så att resultat från den nationella övervakningen kan utnyttjas regionalt och vice versa. Den nationella övervakningen är ofta planerad för att kunna förtätas regionalt, och på så vis öka upplösningen. Vissa av de data som behövs för den internationella rapportering som Sverige är skyldig att genomföra pga. EU-medlemskap och att Sverige ratificerat olika internationella konventioner, genereras av kommunerna (luftkvalitet, badvatten). I sådana fall görs nationella sammanställningar inom den samordnade miljöövervakningen där kommunerna står för provtagning och analyskostnader och Naturvårdsverket tar kostnaden för datavärdskap och rapportering. NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING Nationell miljöövervakning ska vara ett verktyg i uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen samt för den internationella rapportering av miljökvalitetsdata som Sverige åtagit sig. Det senare innebär att stora och ökande anspråk ställs på miljöövervakningen. Krav på återkommande undersökningar av miljötillståndet ställs i flera EU-direktiv och i internationella konventioner om havsmiljö och luftföroreningar. Andra angelägna områden är att ta fram underlag för utveckling av miljökvalitetsnormer, bedömningsgrunder och miljömål. REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING Syftet med de samordnade regionala programmen är att få kunskaper om regionala miljöförhållanden och underlag för regional och kommunal planering. Den regionala och lokala övervakningen ska utformas så att resultaten kan användas som underlag för att: Beskriva och värdera tillståndet i miljön i förhållande till uppsatta regionala och lokala miljömål. Den ska även ge underlag för uppföljning av regeringens nationella miljökvalitetsmål och tillhörande delmål 9

10 Identifiera regionala hotbilder för att informera allmänhet och övriga intressenter Öka kunskapen om naturlig och antropogen förekomst av förorenande ämnen, om bakgrundsbelastning och om hur miljötillståndet varierar med tiden och andra omgivningsvariabler Upptäcka trender Bedöma och prioritera åtgärder vid tillståndsprövningar och tillsyn inklusive åtgärder mot diffusa föroreningskällor Ge underlag till miljökonsekvensbeskrivningar Ge underlag till fysisk planering, översiktsplanering, vattenvårdsprogram och naturresurshushållning på regional och lokal nivå Styra kalkningsinsatser Följa upp om vidtagna åtgärder leder till avsedd förbättring av miljön. Samordnad regional miljöövervakning omfattar (enligt riktlinjer för revisionen 2008): statligt finansierad miljöövervakning fördelad via Miljömålsrådet. övrig statligt finansierad miljöövervakning (t.ex. kalkeffektuppföljning och uppföljning av Art- och habitatdirektivet (Natura 2000), Fågeldirektivet icke statligt finansierad miljöövervakning (t.ex. Vattenvårdsförbund, Luftvårdsförbund, SRK m.fl.) samfinansierad miljöövervakning med andra verk, landsting, kommuner och nationella ideella organisationer. 2.4 Struktur Miljöövervakningens övergripande struktur Miljöövervakningen är indelad i 10 programområden och de är samma inom både den nationella och regionala miljöövervakningen. Under året var miljöövervakningen indelad i följande programområden: Luft Kust och hav Sötvatten Miljögiftsamordning Våtmark Fjäll Skog Jordbruksmark Hälsorelaterad miljöövervakning Landskap Naturresurser, biologisk mångfald och miljögifter är frågeställningar som ingår i de flesta programområdena och behandlats därför inom respektive programområde. Screeningprojekt och provbanker ligger under programområde miljögiftsamordning. 10

11 Varje programområde är indelat i delprogram. Delprogrammen är uppbyggda av en eller flera undersökningar. En indelning i delprogram är gjord för att säkerställa en så heltäckande bild som möjligt av tillståndet i den svenska miljön. En undersökning är det konkreta mätprogrammet, som utförs vid vissa stationer. Undersökningarna ska utföras enligt undersökningstyper som finns beskrivna i Handledning för miljöövervakning (se avsnittet om Handledning för miljöövervakning). Programområde Delprogram Delprogram Delprogram Undersökning Undersökning Undersökningstyp Undersökningstyp Metod Metod Figur 1. Den hierarkiska strukturen för ett programområde och dess uppdelning 2.5 Anslag och resurser Fördelning av Statsanslag 34:2 Miljöövervakning m.m. Regeringen meddelar i regleringsbrev till Naturvårdsverket en budget för miljöövervakningen. Miljömålsrådet vid Naturvårdsverket beslutar om inriktning och övergripande fördelning av medlen och Naturvårdsverket svarar för att medlen används enligt Miljömålsrådets beslut på ett kostnadseffektivt sätt. Under 2008 har det fördelats 188,0 miljoner kronor till miljöövervakning. En sammanställning av medelsfördelningen för budgetåret 2008 redovisas i kapitel Till nationell miljöövervakning har 137,5 miljoner fördelats. Därutöver har 20 Mkr använts för tillfällig förstärkning av havsrelaterad miljöövervakning och miljöövervakningens datavärdskap för att förbättra miljöövervakningens roll som larmfunktion Medelsfördelning I figur 2 och tabell 1 ges en presentation av fördelningen av medel för nationell och regional miljöövervakning. 11

12 Årsbudget Mkr Nationellt Regionalt Internationellt Totalt År Figur 2. Medelsfördelning för nationell miljöövervakning TABELL 2. BUDGETRAMAR FÖR NATIONELL OCH REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING Bå 2008 Bå 2007 Bå 2006 Delposter/programområden Rambeslut Rambeslut Rambeslut Beslut Beslut Beslut Stödsystem Datavärdar och verksamhetsstöd Basavtal SMHI Information Tematiska utvärderingar Kvalitetsutveckling övergripande SUMMA Stödsystem (kkr) Insatsområden Utvärdering & Utveckling Resultatutvärdering Återkommande inv Naturinventeringar Bidrag till Rovdjursinventering Extra insatser med anledning av regl. brev SUMMA Insatsområden (kkr)

13 Internationellt MÖ-samarbete AMAP EU/EEA Annat internationellt SUMMA Internationellt (kkr) Nationell miljöövervakning Luft Kust och Hav Sötvatten (inkl grundvatten) Skog Jordbruksmark Våtmark Fjäll Landskap Hälsorelaterad miljöövervakning Miljögiftsamordning SUMMA Nationell miljöövervakning (kkr) Temporära medel Delposter/Regional miljöövervakning Bå 2008 Bå 2007 Bå 2006 Regional miljöövervakning Rambelopp enl. aktivitetsplan Marina informationscentraler Reg. medel utveckling/utvärdering Stöd till externa typområden SUMMA Regional miljöövervakning (kkr) Summa Oförutsett/Odisponerat TOTAL SUMMA (kkr) Se kap Rovdjursinventeringen ingick 2004 i Landskap men utgick 2005 till egen post Resursåtgång på Naturvårdsverket På Naturvårdsverkets miljöövervakningsenhet har 21 personer arbetat totalt 831 personveckor med miljöövervakning under året. I detta ingår arbete med nationell och regional miljöövervakning, stödsystem, utvecklingsarbete och samordning samt miljöövervakningsrelaterade verksamheter såsom internationellt samordnings- och utvecklingsarbete. Arbete med nationell implementering av EU:s ramdirektiv för vatten, arbete med nästa Monitor samt miljöövervakningsrelaterade återrapporteringskrav från regeringen hanteras också på enheten. Vi har hanterat 188 Mkr genom 341 avtal. 13

14 2.5.4 Medelsfördelning Regional miljöövervakning Under året har det fördelats 30,5 miljoner kronor till regional miljöövervakning. Medel från miljöövervakningsanslaget har fördelats genom ett nyckelfördelat rambelopp på totalt 19,7 miljoner kronor till länsstyrelserna (baserat på folkmängd och länets yta). Dessutom fördelas bidrag till de marina informationscentralerna på kronor och stöd till typområden för Jordbruksmark på kronor. Utöver rambeloppet och bidragen till marina informationscentraler och typområden finns en budgetpost på 10 Mkr för utveckling och utvärdering av den regionala miljöövervakningen, se nedan. Totalt för den regionala miljöövervakningen utgör de 30,5 miljoner kronorna via miljömålsrådet dock bara en mindre del (ca 18 %) av de medel som används för miljöövervakning inom länen. Övriga medel kommer i första hand från vatten-, luft-, och kustvattenvårdsförbund samt från kommuner, landsting och andra regionala myndigheter. BUDGETPOSTEN REGIONAL UTVECKLING OCH UTVÄRDERING Under 2008 har posten för regional utveckling och utvärdering delats i två lika delar. 5 Mkr reserverades för övervakning enligt vattendirektivet och den nya vattenförvaltningsförordningen och planerades av respektive länsstyrelse i samråd med vattenmyndigheterna. Resterade 5 Mkr delades lika mellan alla länsstyrelser (ca kr/län) som bidrag för samordningsarbete i samband med den under året pågående revisionen av den regionala miljöövervakningen. REGIONALA MILJÖÖVERVAKNINGSMEDEL OCH OH-KOSTNADER För miljöövervakningen gäller ända sedan start att de regionala miljöövervakningsmedlen endast får belastas med direkta kostnader och inte indirekta kostnader såsom OH. I samband med ett projekt på Naturvårdsverket som hette MARS - Miljöarbete i regional samverkan - uppmärksammades att frågan om OHkostnader behandlades delvis olika beroende på vilket sakanslag det gällde. Detta ledde i sin tur fram till att en överenskommelse träffades i december 2000 mellan NV och företrädare för Länsstyrelserna. Överenskommelsen byggde på att särskilda medel för länsstyrelsernas styrning och administration av respektive sakverksamhet fördelades centralt från NV och att sakanslagen därmed endast belastas med direkta kostnader. Regeringen flyttade senare i Budgetpropositionen för 2002 (Prop. 2001/02:1) över dessa särskilda medel (5 miljoner) för administration mm från anslaget 34:2 Miljöövervakning mm direkt till länsstyrelsernas förvaltningsanslag De regionala miljöövervakningsmedlen skall därför endast användas till direkta kostnader. 14

15 Ur prop.texten: "För att underlätta länsstyrelsernas långsiktiga planering av miljöarbetet föreslår regeringen, i enlighet med miljömålspropositionen, att dessa medel överförs till länsstyrelsernas förvaltningsanslag för administration m.m. av anslagsmedel avseende sanering och återställning av förorenade områden, kalkning, miljöövervakning samt vissa andra naturvårdsåtgärder." Nedanstående tabell visar hur mycket som regionalt satsas på de olika programområdena och hur mycket av det totala beloppet som utgörs av statliga regionala miljöövervakningsmedel (RMÖ). Tabellen baseras helt på länens aktivitetsplaner och då dessa varierar i detaljeringsgrad är sammanställningen inte heltäckande. I denna redovisning ingår inte marina informationscentraler. Delar av utvecklingsprojekt kan vara inkluderade. TABELL 3. FÖRDELNING AV REGIONALA MILJÖÖVERVAKNINGSMEDEL PER PROGRAMOMRÅDEN Programområde Total budget (tkr) Budget via RMÖ (tkr) Andel av budget via RMÖ (%) Luft Hav Sötvatten Våtmark Fjäll Skog Jordbruksmark Hälsorelaterad miljöövervakning 2 Landskap Miljögiftsamordning Övrigt (ej programområdesspecifikt) Summa (17%) (16%) (18%) 1. En betydande del avser uppföljning av kalkningsverksamheten 2. Tidigare Programområde Hälsa & Urban miljö 3. Avser ej programområdesspecifika verksamheter såsom information, kvalitetssäkring, datalagring, resor, kurser, tjänster m.m. 4. En stor andel utgörs av tjänster, minst 782 kkr resp. 102 kkr år 2006, minst 392 kkr resp. 102 kkr 2007 samt minst kkr resp kkr år Orsaken till höjningen 2008 är revideringsarbetet av den regionala miljöövervakningen. 5. Inkluderar Rovdjursinventeringen. Beroende på vilket programområde (Fjäll, Skog, Landskap) som rovdjursinventeringen förs till varierar budgeten för programområdena. År 2006 ingick kkr i programområde Fjäll, kkr i Skog respektive 520 kkr i Landskap. År 2007 ingick kkr i programområde Fjäll, kkr i Skog respektive kkr i Landskap. År 2008 ingick kkr i programområde Fjäll, kkr i Skog resp kkr i programområde Landskap. 15

16 2.5.5 Redovisning av regional miljöövervakning NYA REGIONALA MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM På uppdrag av Naturvårdsverket har länsstyrelserna, under 2008, tagit fram förslag på nya regionala miljöövervakningsprogram utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer för regionala miljöövervakningsprogram (Avd.prot. M , dnr: Mm). Tidigare program gällde för perioden och innehöll, liksom de nu framtagna, alla relevanta miljökvalitetsundersökningar som genomförs i länet oberoende av aktör och/eller finansiär. De nya programmen ska godkännas av Naturvårdsverket under första halvåret 2009 och kommer efter godkännandet att utgöra grunden för länsstyrelsernas ansökningar om medel från Naturvårdsverket för de statligt finansierade delarna av programmen. Medel söks en gång om året och länsstyrelserna redovisar i den s.k. aktivitetsplanen vilka program de avser att driva. Naturvårdsverket meddelar riktlinjer inför varje ansökningstillfälle. Eftersom programmen ännu inte godkänts inför beslut om medel 2009 kan besluten komma att ändras fr.o.m Samtidigt med aktivitetsplanen lämnar länsstyrelserna en preliminär lägesredovisning. Länsstyrelserna lämnar även en ekonomisk rapport inklusive slutlig verksamhetsberättelse senast den 31 mars varje år. Resultaten från den regionala miljöövervakningen redovisas till NV kontinuerligt, vanligen i form av tryckta rapporter. Resultaten från regionala delprogram ska skickas till nationell datavärd om sådan finns för aktuella data. Detta mot bakgrund av att dessa delprogram mister i relevans om inte data samutvärderas i nationella sammanställningar eller att data utgör underlag för den nationella miljömålsuppföljningen. I undantagsfall utgör också resultaten från regionala delprogram den enda informationskällan som finns inom programområdet. Medel fördelas också till verksamheter som rent budgettekniskt ligger utanför bidraget till regional miljöövervakning, men som syftar till att i varierande grad stödja, styra och samordna den regionala miljöövervakningen. Som exempel kan nämnas datavärdskap, tematiska utvärderingar och handledningen (f.d. handboken) för miljöövervakning Resursåtgång på Länsstyrelserna Totalt sett har länsstyrelserna arbetat personveckor (pv) med miljöövervakning, varav 633 pv har finansierats med regionala miljöövervakningsmedel. I tabellen nedan redovisas den arbetstid som respektive länsstyrelse använde för miljöövervakningsarbete

17 TABELL 4. ARBETSTID SOM ANVÄNTS PÅ LÄNSSTYRELSERNA FÖR MILJÖÖVERVAKNINGSARBETE UNDER Sammanlagd arbetstid (pv) Varav arbetstid (pv) finansierad med regionala miljöövervakningsmedel År Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD SUMMA

18 2.6 Avtal och uppföljning Nationell miljöövervakning Naturvårdsverket har under året tecknat 320 avtal/överenskommelser med olika utförare för den nationella miljöövervakningens räkning. Enligt avtal skall utföraren årligen lämna en preliminär verksamhetsberättelse senast 31 oktober och en årlig verksamhetsberättelse senast 31 mars året efter. I den årliga verksamhetsberättelsen ska utföraren bl.a. redovisa överföring av data till datavärd, genomfört kvalitetssäkringsarbete, internationell rapportering, skriftliga rapporter m.m. TABELL 5. ANTAL AVTAL SOM TECKNATS OCH ANTAL VERKSAMHETSBERÄTTELSER SOM KOMMIT IN I TID Nationell miljöövervakning Avtal (antal) Fördelade medel (mkr) ,8 106,3 109,7 111,1 134,0 157,5 Utförare (antal institutioner) Preliminära verksamheter som inkommit i tid (%) Årliga verksamhetsberättelser som inkommit i tid (%) UPPFÖLJNING AV AVTALEN För att få mer enhetliga och uppföljningsbara verksamhetsredovisningar från utförarna består verksamhetsberättelserna av två till viss del standardiserade blanketter, en för de preliminära verksamhetsberättelserna och en för de årliga verksamhetsberättelserna. Flera programområdesansvariga har anpassat blanketten för sina programområden. 84 % (161 av 192) av de årliga verksamhetsberättelserna (VB) för 2008 års nationella avtal har inkommit i tid till Naturvårdsverket (se tabell 5 ovan). Vid uppföljningen av avtalen har det framkommit att: relativt många utförare är sena med sakrapporteringen rapporteringen till datavärd brister fortfarande men orsakerna är nu identifierade fortfarande fungerar inte alla internationella rapporteringar helt tillfredsställande, men även här är orsakerna identifierade och arbetet fortsätter med att förbättra detta vissa datavärdskap (SMHI:kust & hav samt SLU:sötvatten) hinner inte lägga in regionala data i den takt som avtalats. Orsakerna är ofta att kvalitetén på inlevererade data är för dålig eller att kringinformation saknas. Samtidigt har kontakterna mellan leverantör och datavärd 18

19 förbättrats och rena missförstånd kunnat upptäckas. För limnologiska data kvarstår problemen med artnamnen, men detta kommer att lösas på samma sätt som för de marina arterna det är svårt att få utförarna att prioritera metodbeskrivning inkl utveckling av undersökningstyper. Om de slutliga verksamhetsberättelserna år försenade en vecka eller mer tas vite ut, med max 20 % av totala ersättningen, beroende på förseningen. Resultaten från uppdragen redovisar utförarna i de flesta fall i någon form av resultatrapport till Naturvårdsverket. Rådata skickas till datavärd om sådan finns. Om utföraren har inkommit med årlig verksamhetsberättelse, men inte genomfört och/eller redovisat hela uppdraget enligt avtal, kan det bli aktuellt att återta ytterligare medel. Några sådan fall finns för Hur mycket medel som återtas bedöms från fall till fall beroende på vad som står i avtalet och fortsatta diskussioner med respektive utförare Regional miljöövervakning TABELL 6. ANTAL ÖVERENSKOMMELSER SOM TECKNATS OCH ANTAL PERSONALRESURSER VID LÄNSSTYRELSERNA Regional miljöövervakning Fördelade medel (mkr) 18 19,5 22,5 23,1 23,8 29,8 30,5 Antal överenskommelser Andel inkomna verksamhetsberättelser per 31 mars (%) Totalt redovisade personalresurser för miljöövervakning vid länsstyrelserna (pv) Personalresurs finansierad med regionala miljöövervakningsmedel (pv) Enligt överenskommelse skulle endast 37 verksamhetsberättelser lämnas 2. Personveckor 3. Gotlands län ej inkluderat; verksamhetsberättelse ej inlämnad per den 12 maj Flera län begärde och fick uppskov med sin verksamhetsberättelse till ett senare datum. 5. Flera län begärde och fick uppskov med sin verksamhetsberättelse till ett senare datum. REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER Naturvårdsverket tecknar varje år överenskommelser med alla länsstyrelser om regional miljöövervakning. En överenskommelse tecknas per län med medel fördelade via fördelningsnyckeln (det s.k. ram- eller aktivitetsbeloppet). Överenskommelsen inkluderar i vissa fall även medel för marina 19

20 informationscentraler och typområden. Medel till utvecklingsprojekt hanteras separat genom en överenskommelse per projekt. Under 2008 inkluderades även bidrag till samordning i samband med revisionen av de regionala miljöövervakningsprogrammen. I överenskommelsen finns krav på resultatrapportering och verksamhetsberättelse. Varje länsstyrelse ska senast den 31 mars året efter avtalets utgång lämna en verksamhetsberättelse enligt en standardiserad blankett med bl.a. redovisning av status för alla planerade aktiviteter föregående år. Den standardiserade verksamhetsberättelsen kan utökas med fritext med ytterligare information om verksamheten. 21 av 21 av de årliga verksamhetsberättelserna (VB) för 2008 års regionala avtal har inkommit i tid till Naturvårdsverket (se tabellen ovan). 2.7 Viktiga aktiviteter Utvärdering av miljöövervakningsprogram Revisionerna av programområde Jordbruksmark, och Luft har avslutats. Rapporten för luft har försenats och kom ut i juni I rapporterna ges rekommendationer till utökning, justering eller komplettering av pågående övervakningsinsatser eller fortsatta utredningar. Dessa rekommendationer ligger till grund för de utvecklingsprojekt och förslag till stärkt övervakning inom dessa områden under kommande år. Under 2008 inleddes revision av delprogrammen för Fåglar och NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) inom programområde landskap Resultatutvärdering Vi har inlett ett arbete om att förstärka resultatutvärdering av miljöövervakningsdata. Det kan handla om samordnade utvärderingsprojekt av resultat från flera olika miljöövervakningsprogram. Ett av projekten handlar om hur klimatvariationer påverkar urlakning från skogs- och jordbruksmark. Andra projekt gäller t.ex. om datavärdarna tillhandahåller sina data på ett sätt som underlättar samordnade dataanalyser eller hur miljöövervakningens information används Förslag till miljöövervakning av effekter av klimatförändringar En slutrapport från utredningen om förbättrad miljöövervakning av effekter av ett förändrat klimat (Dnr Mm) har färdigställts och kommer utgöra ett av underlagen vid prioritering av uppdrag och projekt under Utredningen innehåller 29 förslag om förbättrad övervakning. 20

21 2.7.4 Miljöövervakningsstationer presenteras på Naturvårdsverkets nya Geografiska portal Arbetet med utveckling av Naturvårdsverkets geografiska portal pågår och leds av Naturresursavdelningen. Projektet är indelat i fyra delprojekt varav ett leds av Miljöövervakningsenheten och syftar till att skapa ett miljöövervakningsregister där bl.a. alla undersökningar inom den nationella miljöövervakningen ska presenteras med metadata och karta över stationer eller motsvarande. Portalen kommer även att användas för att söka bland alla rapporter som publiceras inom miljöövervakningen. Miljöövervakningsregistret ska ge användare som söker miljötillståndsinformation bättre överblick av vad som finns och var resultaten kan hittas. Den geografiska portalen kommer dessutom att vara ett viktigt verktyg i Naturvårdsverkets arbete med att uppfylla kraven enligt Inspiredirektivet Uppföljning och övervakning av Biologisk Mångfald Vi har tagit fram strategi för utveckling av övervakningen av biologisk mångfald samt en handlingsplan för de kommande 5 åren. Dokumenten stämdes av med NV:s Naturresursavdelning i dec Genomförandet är dock starkt beroende av tilldelningen av medel (avd. prot. M-27-08). En basinventering av skyddade områden inklusive Natura 2000 genomfördes i Naturresursavdelningens regi under perioden Miljöövervakningsenheten har deltagit i styrfunktion och operativt arbete, med syftet att i första hand säkerställa fortsatt samordning av Naturvårdsverkets kunskapsuppbyggande verksamheter. Miljöövervakningen deltar även aktivt i Naturresursavdelningens arbete med att starta uppföljning av bevarandestatus för naturtyper och arter i habitatdirektivet. Med utgångspunkt i rapport 5434 (Ett uppföljningssystem för Natura 2000) har arbetet fortsatt med att förbättra befintliga metoder bl.a. för att kunna använda NILS och RIS som en del av uppföljningssystemet för bevarandestatus enligt habitatdirektivet och att utveckla fjärranalysbaserade metoder. Vi har inlett en granskning av möjliga angreppssätt och genomgång av befintliga modellsystem som inkluderar nyttjande av de levande resurserna under olika näringsförhållanden i Östersjön och dess kustområden. Målet är att ta fram en plan för en långsiktig utveckling av modellsystem som stödjer myndigheternas arbete att förvalta de biologiska resurserna. Det finns fortfarande stora tekniska och institutionella problem att övervinna inom området. En god samverkan mellan BNI och SMHI är av betydelse för att komma framåt. Ett arbetsgruppsmöte i maj med deltagare från bl.a. Baltic Nest Institute, SMHI, DHI och Riksmuseet i maj följdes upp med en workshop under hösten. I lägesrapporten Modellsystem för Östersjön (Dnr Mm) finns förslag om ett strukturerat arbete för att fortsätta utvecklingen och samverkan kring modellutvecklingen. 21

22 2.7.6 Temporära medel för förstärkning av havsrelaterad miljöövervakning och våra datavärdars förmåga att hantera larm De nya temporära medlen, 20 Mk, för havsrelaterad övervakning och miljöövervakningens larmfunktion har inneburit planering och upphandling av helt nya projekt. Det har tagit avsevärd tid att få till stånd relevanta kortsiktiga miljöövervakningsinsatser eftersom lämpliga kompetenskärnor vid universitet och miljökonsulter i stor utsträckning saknas. HAVSRELATERAD MILJÖÖVERVAKNING Av de temporära medlen har ca 12 miljoner använts till att förstärka den havsrelaterade miljöövervakningen. Fokus har legat på projekt för att undersöka förekomst av metaller och organiska miljögifter, förbättra underlagen för beräkning av belastning av näringsämnen på havet, utveckla modeller för havsmiljön som exempelvis biokemiska flöden av N och P och att utvärdera mätningar av miljögifter samt en internationell expertutvärdering av övergödning i Västerhavet. En relativt stor andel av medlen har gått till regional miljöövervakning och som bidrag till ökade fartygskostnader. En mindre del har satsats på att ta fram broschyren Vi övervakar havet, vilken beskriver svenska aktörer som övervakar havet. FÖRBÄTTRAD LARMFUNKTION Av de temporära medlen har ca 8 miljoner satsats på projekt för att förbättra miljöövervakningens larmfunktion. Fokus har legat på databasanpassningar inom datavärdskapet för badvatten och kust och hav, utveckling av datavärdskap för NILS-programmet och biologisk mångfald samt att förstärka datavärdarnas möjlighet att ta emot data från regional miljöövervakning och den samordnade recipientkontrollen. En mindre del har använts för extra resurser till enheten för att klara av utveckling och hantering av de nya projekt som de extra 20 tillfälliga miljonerna genererar. 2.8 Kvalitetsarbetet Internt kvalitetsarbete Dokumentet Naturvårdsverkets kvalitetssystem för samordnad miljöövervakning beskriver hur Miljöövervakningens kvalitetsarbete planeras, genomförs och följs upp och finns på NV:s externa webbplats. I dokumentet pekas 8 områden ut som ges särskild prioritet i kvalitetshänseende de närmaste åren: 1) Kvalitetsmärkning av data 2) Kvalitetsdeklarationer (se till att det finns aktuella kvalitetsdeklarationer för alla delprogram) 3) Undersökningstyper (se till att de är aktuella, ta fram nya enligt rutin) 4) Ackreditering av utförare och laboratorier 5) Dataöverföring från nationella och regionala utförare till datavärd 22

23 6) Utleverans av data från datavärd till nationell och internationell rapportering 7) Utveckling av ett referensregister som kvalitetsstyrningsverktyg 8) Naturvetenskaplig utvärdering av miljöövervakningsdata. Det som tidigare kallats kvalitetsdeklarationer och som beskrev ett delprogram, kallas efter maj 2008 Beskrivning av delprogram. Beskrivningar av 19 stycken delprogram finns utlagda på webben, av totalt 63 stycken pågående delprogram. Arbetet med beskrivningar av delprogram och undersökningstyper har legat på en låg nivå under 2008 men kommer att prioriteras upp under Vi har avsatt extra medel för kvalitetssäkringsinsatser som dataläggning av regionala data hos datavärdarna SLU och SMHI. En särskild konsultinsats har köpts in för översyn och vidareutveckling av datavärdskapen. Hela datakedjan kommer ses över med betoning på utleveranser i mer användarvänliga format. Vi har genomfört en anpassning av datavärdskapet och webbplatsen för badvatten vid SMI. En funktion för att allmänhet, badande m fl ska kunna se Sveriges samtliga badplatser i Google Earth togs i drift i juni månad på datavärdens webbplats. Detta har framförallt underlättat för såväl användare som administratörer att hitta och rapportera fel beträffande felaktiga positioner hos inlagda badplatser. Arbete pågår för att ta fram ett kvalitetsstyrningsverktyg i form av ett sökbart stationsregister för alla nationella miljöövervakningsundersökningar. Det sker genom utveckling av en geografisk portal där alla undersökningar ska presenteras med metadata och karta över stationer eller motsvarande (se även 3.7.4) Utvecklingsarbetet rörande förstärkning av resultatutvärdering av miljöövervakning har inletts med uppdrag angående klimateffekters påverkan på utlakning från mark och användningen av data från datavärdskap (se även 3.7.2) Kvalitetsarbete hos utförare av nationell miljöövervakning Rapporteringen om Sveriges övervakningsprogram enligt artikel 8 i EU:s ramdirektiv för vatten har ställt kav på datavärdarnas leveranser av metadata om miljöövervakningsstationer. Kvalitetsgranskningsprojektet av Sveriges övervakningsprogram, som inleddes under 2007, har slutrapporterats (Dnr Mm). Projektet har avkastat viktiga rekommendationer för det fortsatta arbetet med att kvalitetssäkra rapporteringen i mars 2010 enligt EU:s ramdirektiv för vatten, bl.a. har ett arbete med att få enhetliga riktlinjer för stationsbegreppet påbörjats. 23

24 2.8.3 Kvalitetsarbete inom regional miljöövervakning TABELL 7. KVALITETSARBETE PÅ LÄNSSTYRELSERNA Antal län som vid årets utgång har en gällande kvalitetssäkringsplan Antal län som redovisat genomförda kvalitetsavvikelser i verksamhetsberättelsen Antal län som inte nämnt något om kvalitetsavvikelser länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner länsstyrelser har mer eller mindre uppdaterade kvalitetssäkringsplaner. Under samt även första halvan av 2009 pågår en revidering av de regionala miljöövervakningsprogrammen, flertalet län uppdaterar kvalitetssäkringsplanen i samband med denna. KVALITETSPLANER OCH KVALITETSANSVARIGA De flesta län jobbar med kvalitetsfrågor även om det endast är 7 stycken som hade en gällande kvalitetssäkringsplan vid 2008 års utgång (d.v.s. reviderad senast -07). Fyra län saknar helt kvalitetssäkringsplaner, men i några fall är kvalitetssäkringen inkluderad i miljöövervakningsprogrammet. Under 2008 genomfördes en revidering av de regionala miljöövervakningsprogrammen, som även fortsätter första halvan av Flertalet län uppdaterar kvalitetssäkringsplanen i samband med denna. Alla län har en utsedd kvalitetsansvarig. REDOVISNING AV GENOMFÖRT KVALITETSARBETE Alla länsstyrelser ska rapportera genomförda kvalitetsaktiviteter i den slutliga verksamhetsberättelsen till Naturvårdsverket. En mall för verksamhetsberättelser finns och där ska samtliga län fylla i aktuella uppgifter angående genomförda kvalitetsaktiviteter. Detaljeringsnivån skiftar dock för olika län, från att endast en aktivitet redovisas till mer utförliga redovisningar. Exempel på redovisade aktiviteter i verksamhetsberättelserna är utarbetande av kvalitetsplaner, användning av handledningens undersökningstyper, användande av ackrediterade laboratorier, deltagande i provningsjämförelser, kontroll att anlitade provtagare har nödvändig utbildning/erfarenhet, utbildning av provtagare, framtagning av kvalitetsdeklarationer samt genomgång av datalagringsstrategi. 24

25 2.9 Redovisning och rapportering Sammanställning Produktion TABELL 8. SAMMANSTÄLLNING ÖVER ANTAL RAPPORTER, SEMINARIER OCH INTERNATIONELLA RAPPORTERINGAR SOM PRODUCERATS UNDER PERIODEN Sammanställningar och Redovisningar Rapporter (nationell miljöövervakning) Rapporter (regional miljöövervakning) Enhet Antal Antal Seminarier Antal Internationella rapporteringar Antal Övervakningsmetoder: Fastställda Metoder under utveckling/uppdatering Antal Antal Kommunala bad Antal EU-bad Antal Totala antalet bad Antal Provtagningstillfällen Antal Dessutom tillkommer ytterligare ett 30-tal seminarier för N2000 år Utöver de stora seminarier som hölls 2004 tillkommer även ett flertal workshops inom t.ex. sötvatten. 2. Nytt uppföljningssätt via ekonomisystemet. Antal möten med mer än 15 deltagare och representation från annat håll än Mm. Kommunala bad EU-bad

26 2.9.2 Publicerade nationella och regionala rapporter Tillförlitlighet och tillgänglighet är delar av kvalitetssäkringen. Resultaten som tas fram inom miljöövervakningen under året har redovisats på många olika sätt, bl.a. i Naturvårdsverkets rapportserie, i olika former av sampublikationer, i rent externa publikationer och vetenskapliga artiklar samt övriga rapporter. Resultaten är dessutom i stor utsträckning tillgängliga via datavärdar och Internet. Totalt har 110 nationella resultatrapporter respektive 122 regionala rapporter inkommit till Naturvårdsverket under I det totala antalet rapporter ingår beställda rapporter av Naturvårdsverket inklusive resultat som publicerats på Internet enligt överenskommelse med programområdesansvarig. I bilaga 2 och 3 listas nationella och regionala rapporter som kommit in under Utbildning och seminarier För att förbättra samordningen av miljöövervakningen anordnas seminarier och utbildningar med ansvariga vid Naturvårdsverket, länsstyrelserna och utförare av nationell miljöövervakning. Under året har flera seminarier anordnats på uppdrag av NV, några dessa redovisas kort nedan. Utöver seminarier har de programområdesansvariga möten och kontakter med sina utförare mer eller mindre regelbundet. SEMINARIER I juni arrangerade IVL Svenska Miljöinstitutet och IVL Kunskap en workshop i Göteborg om miljögiftsövervakning på vårt uppdrag. Syftet med workshopen var dels att beskriva erhållna resultat från screeningundersökningar, dels att diskutera gemensamma frågeställningar och vilken övervakning som bör göras regionalt av länen. I september hölls ett seminarium om hälsorelaterad miljöövervakning i Örebro. Det hölls på vårt uppdrag av Örebro Universitet. Syftet var att diskutera gemensamma frågeställningar, beskriva aktuella resultat och utbyta erfarenheter om hur man ska övervaka miljörelaterade hälsoeffekter. Vi har tillsammans med de tre marina forskningscentra genomfört årets seminarium om tillståndet i våra havsområden för nationella utförare av övervakning i kust och hav samt alla kustlänsstyrelser. Seminariet är startpunkten för produktionen rapporten HAVET 2008 som utkom under hösten. Dag ett presenterades resultat från det föregående årets övervakning och dag två genomfördes gruppdiskussioner för att analysera och utvärdera resultaten havsområdesvis. I oktober hölls ett seminarium om övervakning av dagflygande fjärilar med deltagande av nationella och internationella experter. Syftet var att skapa förutsättningar för start av ideellt baserad fjärilsövervakning. Vi anordnade också den årliga datavärdsträffen för miljöövervakningens datavärdar. Uppslutningen var god med sammanlagt 40 deltagare. Temat för träffen var att se över dataflödet från ax till limpa och ta fram förslag till förbättringar och mer enhetliga arbetssätt. 26