Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Transkript

1 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer NV:s Dnr Ks Inramade gultonade fält ska fyllas i (övriga celler är låsta). Fältet epanderar automatiskt om så behövs. Markera tillämpligt alternativ med. Vid årtal, ange år med fyra siffror (åååå). Vid antal, ange antal med siffror; vid procentandel, ange bara siffror. Myndighet Del I Redovisas årligen av alla myndigheter SMHI 1a Är myndigheten ISO-certifierad? Ja Nej 1b Är myndigheten EMAS-registrerad? Ja Nej 2a 2b 2c Arbetar ni systematiskt med att förbättra miljöledningssystemet? Ja Nej Om ja, hur arbetar ni med att förbättra miljöledningssystemet? Om nej, ange orsaker till att ni inte arbetar med förbättring. Genom: 1) Interna och eterna revisioner som ger underlag för förbättringsarbete. 2) Återkommande genomgång och uppdatering av miljöaspektlistan. 3) Förslag från medarbetare. 4) Ledningens genomgång 3a Finns miljöutredning? Ja Nej 3b Finns miljöpolicy? Ja Nej 3c Finns övergripande miljömål? Ja Nej Om ja, i hur många år gäller dom? om miljöutredning, miljöpolicy och övergripande miljömål 3 år Det görs en årlig översyn av övergripande miljömål, men med ett 3-årsfokus. 4 Hur många detaljerade miljömål har myndigheten totalt? Hur många av de detaljerade miljömålen uppnåddes helt eller till mer än hälften? 14 st. 12 st. 5a Hur många miljömål mättes med hjälp av nyckeltal eller liknande mätmetod? 10 st. Redovisningsblad 1 (5)

2 5b Redovisning av miljöledningsarbetet 2008 Kryssa för de områden inom vilka nyckeltal använts samt ge eempel på använda nyckeltal inom varje sådan kategori. Avfall De nationella miljökvalitetsmålen Energiförbrukning Forskning Information Leverantörer Myndighetens beslut/tillstånd/tillsyn Papperförbrukning Resor/tjänsteresor Uppföljning och utvärdering Upphandling Utbildning Utsläpp Utveckling av ledningssystemet Övrigt T.e. skäl till varför vissa nyckeltal valts eller inte valts Delvis. Antal kg papper till återvinning mäts. Därutöver följer vi upp att alla kontor har fungerande system för källsortering enligt respektive kommuns krav. Vi väger våra indirekta miljöaspekter gentemot de nationella miljökvalitetsmålen. Fjärrvärme och Elförbrukning (kontor, datorhallar och observationsnät) Papperförbrukning per anställd Emissioner från resor i tjänsten (totalt och per personkm) Andel upphandlingar där miljökrav ställts Andel nyanställda som erbjudits utbildning i miljöledning Andel förbättringsförslag från revisioner som införts 6a Integreras miljömålen i verksamhetsplanen? Ja Nej 6b Om ja, hur sker denna integrering? De är en del i affärsplanen och bryts ned på de avdelningar och enheter där det är tillämpligt. 6c Om nej, ange troliga orsaker till att ingen integration sker. 7 Beskriv åtgärder under året i myndighetens miljöledningssystem som bedöms ha gett upphov till postiva effekter på miljön Genomfört en större utbildning i Sparsam körning som erbjudits samtliga anställda. 8a Hur stor andel av personalen har genomgått grundläggande miljöutbildning? Ange procentandel ca 90 % 8b Har personalen genomgått miljöutbildning utformad för respektive uppgift de ansvarar för/deltar i? Ja Nej För de roller där det är relevant genomförs utbildning utifrån överenkommelser vid PUsamtal. 8c Genomförs miljöutbildning regelbundet? Ja Nej Redovisningsblad 2 (5)

3 men kompetensspridning angående miljöledning sker via miljösamordnare på samtliga avdelningar. 8d Genomförs miljöutbildning till nyanställda? Ja Nej 9a 9b Har revision av miljöledningssystemet genomförts under året? Ja Nej Om nej, varför inte? 10 Uppskatta nedlagd arbetstid under året för ca 40 pv miljösamordnare eller motsvarande. Ange antal personveckor Vi har ingen som jobbar heltid som miljösamordnare utan det finns en med övergripande ansvar för miljöledningssystemet på ca 10%, en miljöledare på 25% och sju miljösamordnare på 5-10%. 11a Har myndighetens departement lämnat någon form av respons på senaste redovisningen till ledningen, miljöansvarig/miljöledare eller annan person? Ja Nej Det har i allmänna ordalag kommenterats som en del av SMHIs goda resultat. 11b Om ja, i vilken form T.e. resultatdialogen, personlig kontakt, möte, skriftligt, etc. och till vem har återkoppling ägt rum (t.e. ledningen, miljöansvarig/miljösamordnare). Del II. Redovisas årligen av myndigheter i grupp 1 och grupp 2. Denna del är frivillig att svara på för myndigheter i grupp 3. 12a Senaste revision av miljöledningssystemet var intern/etern? Intern Etern År 2008 År b Beskriv revisionsaktiviteten Eempelvis metod, innehåll, vem genomförde revisionen, hur ofta, rutiner, etc. Eterna och interna revisioner görs enligt ett treårigt revisionsprogram för att täcka hela verksamheten. Revisionerna samordnas mellan miljö- och kvalitetsledningssystemet. 13a Hur säkerställer ni att er indirekta miljöpåverkan beaktas? Med skriftliga rutiner/checklistor Sakkunskap som deltar i beredningen Annat sätt, beskriv i så fall detta Redovisningsblad 3 (5)

4 13b Ge minst ett eempel på hur indirekt miljöpåverkan beaktas. 14 Ange vilka andra miljörapporteringar till Naturvårdsverket, Miljömålsrådet eller Regeringskansliet som ni lämnat under året. 15 Hur säkerställer ni att miljöhänsyn tas vid upphandling? Miljöbedömningar mot de nationella miljökvalitetsmålen görs för remissvar och för olika program- och produktområden. SMHI har: -lämnat underlag, miljötillstånd och konsekvensbeskrivningar, till rapporten Havet 2008 till Naturvårdsverket. -lämnat indikatorrapporter flodtillförsel, närsaltkartor, syre och skiktning, algutbredning till HELCOM -bidragit till Fiskeriverkets årliga rapport över miljötillståndet i svenska vatten -följer miljötillståndet i Östersjön och lämnar fortlöpande rapporter. -lämnat underlag till klimat- och sårbarhetsutredningen. -rapport till NV angående kopplingen mellan Syre och fosfor i Östersjöns djupvatten i samverkan med SGU ( ments/oceanografi_95.pdf) Under 2008 slutfördes SMHIs utbildningssatsning på hur miljökrav i upphandling kan ställas. All personal på upphandlingsenheten hade då genomgått utbildning om miljökrav i upphandling. Under 2008 fanns en aktivitet för översyn av enhetens upphandlingsmallar. Denna aktivitet har skjutits på framtiden på grund av att vi inväntar resultatet av det uppdrag som Kammarkollegiet har fått av regeringen att ta fram ett modellförfrågningsunderlag som stöd åt upphandlande myndigheter. Eempel på upphandlingar där miljökrav har haft betydelse är: - Anskaffning av skrivare/multimaskiner - Anskaffning av papper, kuvert mm - Upphandling av ny restauratör till SMHIs restaurang Beskriv bl.a. policy, mål, handlingsplan, utbildning, användning av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier och checklistor, uppföljning. 16 Beskriv hur "ledningens genomgång" utförs. Den delas i ledningens uppföljning av mätetal och mål respektive genomgång av ledningssystemet. Detta görs i ledningsgrupper både på avdelningsnivå och på SMHI-övergripande nivå. Uppföljningarna görs två gånger per år medan genomgångarna sker en gång årligen. I genomgångarna ingår de moment som framgår av ISO9001 och ISO Till hjälp har SMHI tagit fram en checklista att följa. Vilka finns med, hur ofta, hur lång tid, innehåll, etc. Redovisningsblad 4 (5)

5 17 Vilka bieffekter på verksamheten ger ert miljöledningssystem upphov till? Positiv förstärkning av varumärket genom att SMHI som är aktiva inom miljösektorn har ett certifierat miljöledningssystem. Hjälper oss att på ett aktivt sätt arbeta med resursförbruknings- och utsläppsfrågor för att minska miljöbelastning Effektivare verksamhet genom mer strukturerat planerings- och uppföljningsarbete. Detta leder till ett aktivt kontinuerligt förbättringsarbete. Del III 18 Vilka miljöeffekter bedömer ni att åtgärderna i ert miljöledningssystem har gett upphov till? Minskade utsläpp genom utbildning i ECOdriving. Virtualisering bidrar till energieffektivisering. 19a Vilka av de miljöeffekter som har beskrivits i frågan ovan (nr 18) kan ni verifiera? 19b Vilka metoder använder ni för att verifiera miljöeffekter? Båda miljöeffekterna kan verifieras. Uppmätt besparing under utbildning i ECOdriving. Genom att kontinuerligt följa mätetal. Se flik miljöeffekter. Övriga kommentarer 20 Eventuella övriga kommentarer. Blanketten skickas elekroniskt till registrator@naturvardsverket.se samt utskriven till departementet Observera att det finns en flik till nedan för den frivilliga nya rapporteringen om miljöledningssystemets miljöeffekter. Redovisningsblad 5 (5)