RAPPORT. Viggbyholms utvecklings AB. Dagvattenutredning Näsbypark 15:1, Viggbyholm 74:1, 74:2 och 74:32 Steg 2. Sweco Environment. Johanna Rennerfelt

Transkript

1 Viggbyholms utvecklings AB Dagvattenutredning Näsbypark 15:1, Viggbyholm 74:1, 74:2 och 74:32 Steg 2 Uppdragsnummer Sweco Environment Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskning Jenny Pirard och Tobias Renlund 1 (22) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Johanna Rennerfelt Mobil +46 (0)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund och syfte 3 2 Riktlinjer avseende dagvattenhantering i Täby kommun 4 3 Områdesbeskrivning och markanvändning före exploatering Föreslagen exploatering och utformning av området Avrinningsområde och recipient Geoteknisk undersökning 7 4 Metod och indata Flöden Fördröjningsberäkningar Föroreningar 10 5 Förslag på dagvattenhantering inom planområdet Handelsfastighet Restaurangfastighet Tennishall Flerfamiljshusområde Radhusområde Avledning av dagvatten i gaturum Översvämningshantering och sekundära avrinningsvägar 15 6 Resultat Flöden Flödesberäkningar för hela området Flödesberäkningar per fastighet samt erfoderlig fördröjning enligt ABVA Dimensionering fördröjningsytor Handelsfastighet Restaurangfastighet Tennishall Flerfamiljshusområde Radhusområde Föroreningar från hela planområdet 20 7 Slutsatser 22 2 (22)

3 1 Bakgrund och syfte Detaljplanarbete pågår för Näsbypark 15:1, Viggbyholm 74:1, 74:2 och 74:34 i Täby kommun där Viggbyholms utvecklings AB planerar att bebygga marken med bland annat handel, bostäder och tennishall. Idag är området obebyggt och består främst av öppna gräsytor och skogsbackar. Sweco har på uppdrag av Viggbyholms utvecklings AB genomfört en dagvattenutredning för planområdet. Uppdraget har utförts i två steg, där det första steget innefattade en översiktlig utredning där principlösningar som är aktuella för området beskrevs. Denna del är slutförd och återfinns i rapport Principlösningar för dagvattenhantering inom Viggbyholm 15:1, 74:1 och 74:2. I föreliggande rapport, som utgör steg 2, utförs en fördjupad dagvattenutredning som innefattar förankring av de, i steg 1, framtagna principlösningar till lokala förhållanden. Vidare beräknas flöden före och efter exploatering och erforderliga fördröjningsvolymer utifrån Täby kommuns krav på fördröjning av dagvatten. Även föroreningshalter och årlig belastning av olika föroreningar beräknas och jämförs med RTKs (Riktvärdesgruppen) Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp för att säkerställa att planens genomförande inte innebär en försämring på recipientens status, både vad gäller enskilda parametrar och den sammanvägda statusen. I steg 2 presenteras också ett mer ingående och detaljerat principförslag med dagvattenåtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten i syfte att uppnå en hållbar dagvattenhantering inom området. Följande underlagsmaterial användes: Viggbyholm Strukturskisser Dp., Stadsutveckling, Reierstam Arkitektur och Projektutveckling, Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer, Dagvattenpolicy Oxunda vattensamverkan, september 2001 PM Geoteknik. Sweco Civil, Västerås, (22)

4 2 Kommunala mål och styrande dokument Täby kommun har tillsammans med fem andra kommuner; Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna, Sollentuna och Järfälla gått samman i Oxunda vattensamverkan. Syftet med samverkan är att minska föroreningsbelastningen och förbättra vattenkvaliteten i Oxundaåns avrinningsområde. Bland annat har vattensamverkan tagit fram en dagvattenpolicy som i Täby gäller för hela kommunen. Policyn framhåller att dagvattnet i första hand ska omhändertas lokalt i planområdet. Vidare ska en öppen dagvattenhantering prioriteras. I kommunens nyligen antagna dagvattenstrategi ( ) konkretiseras policyns inriktning. Följande är ett urval av bestämmelser som bedöms kunna beröra den aktuella detaljplanen. Inom kvartersmark eftersträvas att ytan minst till hälften ska vara vegetationstäckt och genomsläpplig. Dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor ska ledas dit. Användandet av miljöstörande ämnen i byggnads- och anläggningsmaterial ska undvikas. Direktanslutning av takdagvatten till allmän dagvattenledning tillåts ej. Fördröjning ska ske inom kvartersmark. Tak i stadsmiljö ska där så är möjligt avvattnas mot gårdar eller mot gator med förgårdsmark. Dagvatten från gator/vägar, större markparkeringar, torgytor samt lek och aktivitetsytor ska fördröjas före avledning. Fördröjningsåtgärder dimensioneras för 10 mm regn och en tömningstid på ca 12 timmar. Tömning genom infiltration bör eftersträvas. Dagvatten från större markparkeringar (fler än fem motorfordon) ska oljeavskiljas. Oljeavskiljning sker i första hand i öppna naturliga system Den föreslagna hanteringen av dagvatten följer även Täby kommuns allmänna bestämmelser för användande av kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA). Följande bestämmelser i ABVA har direkt betydelse för hur dagvattenhanteringen bör utformas i området: Fastighetsägare skall medverka till att grundvattenbalansen i området bibehålls och omhänderta dagvatten lokalt (LOD) i så stor utsträckning som möjligt. Fastigheter anslutna till kommunens dagvattensystem med hårdgjord yta > 1000 m 2 skall förses med flödesfördröjning till minst 50 % av flödet vid varje tillfälle. Direktanslutning av dagvatten från hårdgjorda ytor ej tillåtet, fördröjning och infiltration ska ske i möjligaste mån. Framtagna principlösningar tar hänsyn till ovan nämnda mål och riktlinjer. 4 (22)

5 3 Områdesbeskrivning och markanvändning före exploatering Planområdet är cirka 4,5 ha stort och är beläget öster om centrala Täby, i Täby kommun. Området avgränsas i norr av E18/Norrtäljevägen, i öster och söder av Skördevägen och i väster av Bergtorpsvägen. I dag är planområdet obebyggt och består av naturmark med öppna gräsytor och skogsbackar. Hela området sluttar mot sydöst och till angränsande naturmark. I områdets västra delar är det brant lutning medan området i övrigt har en svag lutning. Figur 1 presenterar en översikt över aktuellt planområde. Figur 1. Flygfoto över planområdet innan exploatering. Planområdets ungefärliga gränser är markerade i rött. 5 (22)

6 3.1 Föreslagen exploatering och utformning av området Den planerade exploateringen inom området omfattar ett radhusområde, flerbostadshusområde, ytor för handel, en restaurang och en tennishall med inomhusbanor. Föreslagen utformning av området åskådliggörs i Figur 2. Den nätstation som finns utplacerad inom planområdet söder om idrottsanläggningen och som syns i Figur 2 (markerad med E), har ej ingått i flödes-och föroreningsberäkningarna, men bedöms inte påverka flödes-eller föroreningssituationen från planområdet. Figur 2. Illustrationsplan, ,Viggbyholm (Källa: Reierstam Arkitektur & Projektutveckling). 3.2 Avrinningsområde och recipient Planområdet ligger inom delavrinningsområde inom vilket också större delen av centrala Täby ligger. Delavrinningsområdet är 2476 hektar stort och avvattnas till Stora Värtan. Planområdet utgör till ytan (4,5 ha) ca 0.18 % av detta delavrinningsområde. 6 (22)

7 Öster om planområdet sträcker sig ett dike som avvattnar stora delar av Viggbyholm. Det öppna diket löper genom hela grönområdet och passerar två dagvattendammar före sitt slutliga utlopp i Stora Värtan som mynnar i Norra Östersjön. Det föreslås att avvattningen av planområdet även efter exploatering sker i riktning mot diket. Recipient Stora Värtan tillhör vattenkategorin övergångsvatten vars status enligt senaste förslag till klassning ( ) bedömts till måttlig ekologisk status. Den ekologiska statusen bedöms utifrån allmänna förhållanden - sommarvärden för näringsämnen och siktdjup samt växtplankton. I detta fall är det status för allmänna förhållanden som avgör klassningen då dessa uppvisar måttlig status. Länsstyrelsen har bedömt att fosforbelastningen måste minska med 25 % och kvävebelastningen med 21 % om god ekologisk status ska uppnås i recipienten. Den kemiska statusen i Stora Värtan är idag klassad som uppnår ej god på grund av kvicksilver och bromerad difenyleter. 3.3 Geoteknisk undersökning En översiktlig geoteknisk undersökning har genomförts av Sweco Civil i Västerås, daterad Utredningen syftade till att undersöka jordens beskaffenhet inom planområdet samt få en uppfattning om rådande grundvattenförhållande genom att utföra en korttidsobservation av grundvattentrycknivån. Utredningen visade att området består av små mäktigheter av lera ovan friktionsjord på berg. Lerlagrets mäktighet varierade mellan 0,5-3,0 meter mellan de olika provpunkterna. Friktionsjorden består av sandmorän som kan antas ha en god infiltrationskapacitet. I de fall då lerans mäktighet är större kan leran ersättas av mer infiltrationsvänlig jord så att föreslagna principlösningar för dagvatten kan tillämpas. Vid provtillfället befann sig grundvattenytan mellan 2,5 3 m under marknivå. Det ska dock understrykas att det är en korttidsmätning som är genomförd i ett grundvattenrör. De föreslagna principlösningarna kan anpassas till höga grundvattennivåer genom att lösningarna under mark görs täta om det vid kompletterande mätningar framkommer att grundvattennivåerna skulle kräva en sådan konstruktion. 7 (22)

8 4 Metod och indata 4.1 Flöden Dagvattenflöden före och efter exploateringen har beräknats för hela planområdet med dagvattenmodellen StormTac, version Tre olika flödesberäkningar har utförts: 1) Flödet idag 2) Flödet efter planens genomförande utan LOD 3) Flödet efter planens genomförande med planerade LOD-åtgärder. Med LOD innebär att det i beräkningarna har antagits att gröna tak anläggs på handelsområdets byggnad samt att LOD-lösningar bidrar till fördröjning av dagvatten från tennishallen och restaurangen. Inom flerfamiljshusområdet tillämpas småskaliga LOD-lösningar. För utförligare beskrivningar av åtgärder i syfte att minska och fördröja flödet från området, se kapitel 5 och Figur 4. Modellen beräknar flöden utifrån markanvändning och avrinningskoefficienter enligt P90 1. Dimensionerande flöden har beräknats för regn med återkomsttiden 2 och 10 år. Flödena har klimatkompenserats vilket innebär att regnmängden antas öka med 20 % i framtiden. Dagens markanvändning har uppskattats utifrån flygbilder och framtida markanvändning har bedömts utifrån illustrationsplan för området. De senaste nederbördsdata och regnintensiteter som rekommenderas enligt Svenskt Vattenpublikation P104 har används (data från Dahlström, 2010). Före exploatering består hela området av naturmark. Efter exploateringen ökar andelen hårdgjord yta. Tabell 1 och Figur 3 visar uppdelning i markanvändning. Eftersom genomfartsvägen inom området blir kommunal ingår dess yta inte vid beräkningar för erforderlig fördröjningsvolym, som beräknas per fastighet. Alla ytor inklusive den kommunala genomfartsvägen inom planområdet ingår dock när flödes- och föroreningsberäkningar utförs för hela planområdet. Tabell 1. Ytor per markanvändning före och efter exploatering utan hänsyn till lokalt omhändertagande som används vid flödesberäkningar för hela planområdet. Dessutom redovisas tillämpade avrinningskoefficienter (ᵠ) för respektive markanvändning. Observera att ytorna är ungefärliga. Markanvändning ᵠ Före exploatering Efter exploatering Hårdgjorda ytor Tak Grönytor Totalt (22) 1 Svenskt Vattens publikation P Dimensionering av allmänna avloppsledningar.

9 Figur 3. Markanvändning efter planens genomförande. 4.2 Fördröjningsberäkningar Täby kommuns flödeskrav enligt ABVA är att minst 50 % av flödet vid varje regntillfälle ska fördröjas upp till ett klimatkompenserat 10-årsregn (270 l/s*ha), om en fastighets hårdgjorda yta är större än 1000 m 2. De fastigheter vars hårdgjorda ytor överstiger 1000 m 2 och som därmed berörs av flödeskravet är handelsområdet, tennishallen, restaurangfastigheten och flerfamiljshus 1 och 2. Ytor och markanvändning på respektive fastighet redovisas i Tabell 2. Gröna tak kommer sannolikt att anläggas på byggnaden för handel. För denna fastighet har dimensionerande flöden beräknats med respektive utan gröna tak. För gröna tak har avrinningskoefficienten 0,7 använts då det är dimensionerande flöden som beräknas. På årsbasis är dock avrinningskoefficienten för gröna tak betydligt lägre (avrinningskoefficient = 0,35 vid substrattjocklek mellan cm). På tennishallen samt på restaurangfastigheten är det inte troligt att grönt tak kommer anläggas. Däremot kommer genomsläpplig beläggning anläggas på parkeringar och så även vid handelsområdet, dessa ytor ges en avrinningskoefficient på 0,7 i likhet med marksten. Flödena beräknas med- samt utan hänsyn till den genomsläppliga beläggningen. Samtliga flöden jämförs därefter med tillåten avrinning enligt ABVA och erforderlig fördröjning beräknas. 9 (22)

10 Tabell 2. Ytor för respektive fastighet som berörs av fördröjningskravet i ABVA. Ytorna är uppdelade i markanvändning och tillämpade avrinningskoefficienter (ᵠ) som redovisas för respektive markanvändning. Observera att ytorna är ungefärliga då fastighetsfördelning ej är klar. Yta (ha) Markanvändning ᵠ Handelsomr Restaurang Tennishall Flerfamiljshus 1 Flerfamiljshus 2 Väg/hårdgjord yta eller marksten Tak eller grönt tak 0.8 eller eller Grönyta Totalt Föroreningar Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll för hela området har schablonhalter för aktuell markanvändning före- och efter planens genomförande använts. I schablonhalterna inkluderas lokalgator, parkeringar och grönytor för radhusområdet, flerfamiljsområdet, handelsområdet, tennishallen och restaurangen. Schablonvärdena utgörs av årsmedelhalter samt avrinningskoefficient för angiven markanvändning. Dagens markanvändning har hämtats från flygfoto och framtida markanvändning har hämtas från situationsplaneskissen. Tre fall för föroreningar har beräknats: 1) Föroreningar med dagens markanvändning 2) Föroreningar efter planens genomförande utan LOD 3) Föroreningar efter planens genomförande med LOD. Med LOD innebär att allt dagvatten i planområdet antas ledas till dagvattennätet via lokala anläggningar såsom växtbäddar, skelettjordar, regngårdar, och/eller infiltrationsytor. För utförligare beskrivningar av föreslagna åtgärder för rening av dagvattnet, se kapitel 5 och Figur 4. I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) för hela planområdet. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (Susp; partiklar) och opolära alifatiska kolväten (olja). För samtliga ämnen redovisas totalhalter. Samtliga framräknade årsmedelhalter har jämförts med Riktvärdesgruppen (RTK) Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 2M. Nivå 2 gäller för områden som inte ansluter 10 (22)

11 direkt till recipient och M avser utlopp i en mindre eller känslig recipient, såsom mindre sjö eller grund havsvik. Dessa riktvärden är lämpliga att använda vid t.ex. kommunens planläggning, nyexploateringar eller förtätningar där flera fastigheter kan ha en gemensam dagvattenlösning. Genom jämförelsen med riktvärdena för dagvattenutsläpp kan dagvattnets reningsbehov klargöras. Överstiger något- eller några av de beräknade föroreningshalterna riktvärdena föreslås reningsåtgärder. Rening ska alltid ske till den grad att alla bedömda föroreningshalterna ligger under riktvärdena, innan dagvattnet avleds från planområdet. De av RTK föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp används då det idag inte finns några andra nationella riktlinjer eller gränsvärden för halter i dagvatten. Syftet med tillämpningen av dessa är att på lång sikt se till att statusen i recipienten minst bevaras, och eller förbättras för att nå Miljökvalitetsnormerna för aktuell recipient. Det får inte ske en försämring av tillståndet i en recipient. Detta innebär att det inte får ske en försämring av någon av de kvalitetsfaktorer som ingår i statusbedömningen. Kravet grundar sig i en vägledande dom från EU-domstolen, den så kallade Weserdomen (C- 461/13). Vid belastningsberäkningar (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden då det är årsvolymen som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år. Endast belastning av dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten till dagvattensystemet) avses. 11 (22)

12 5 Förslag på dagvattenhantering inom planområdet Figur 4 visar en översiktlig bild över planområdet och en systemlösning för hur dagvattnet inom området föreslås att hanteras. Förslag på hur dagvatten från varje fastighet föreslås fördröjas och renas beskrivs mer i detalj i texten nedan. Figur 4. En översiktsbild över föreslagna lösningar för att hantera dagvattnet inom området, och i vilken riktning avledning sker. 12 (22)

13 5.1 Handelsfastighet För handelsfastigheten planeras det för grönt tak och genomsläpplig marksten på P-ytan för att minska avrinningen och utjämna flödestoppar. Därutöver föreslås även att fördröjning skapas i grönytan som ligger norr om parkeringen. Det är viktigt att anläggande av genomsläpplig marksten sker på korrekt sätt så att infiltration möjliggörs samt att renande och fördröjande effekt uppnås. I ABVA finns det också krav på att fastigheter med parkeringsytor för mer än 20 fordon skall anordna erforderliga oljeavskiljare. Om dagvattnet avleds mot grönyta erhålls erforderlig oljeavskiljning. Den genomsläppliga markstenen bidrar också till oljeavskiljning. Om en annan lösning blir aktuell gällande avledning av vattnet från handelsfastigheten måste oljeavskiljning ordnas på annat sätt i syfte att uppnå erforderlig rening. 5.2 Restaurangfastighet För restaurangfastigheten föreslås genomsläpplig marksten och fördröjning ska anordnas som en öppen fördröjningslösning (växtbädd, regnträdgård eller nedsänkt grönyta). Om en öppen lösning mot förmodan ej skulle kunna anläggas är underjordiska kassettmagasin ett alternativ. Förslagsvis anläggs fördröjningslösningen i norra delen av fastigheten nära anslutningspunkten till kommunens nät. Fördröjningslösningen måste anläggas på sådant sätt att slamsugning är möjlig. Det är viktigt att anläggande av genomsläpplig marksten sker på korrekt sätt så att infiltration möjliggörs samt att renande och fördröjande effekt uppnås. Då parkeringen inom fastigheten utgörs av fler än 20 platser måste oljeavskiljning ske innan anslutning till kommunens ledning. Väljs en öppen fördröjningslösning som getts förslag på ovan, sker nedbrytning av olja i en sådan dagvattenlösningar. Om fördröjningslösningen görs i kassettmagasin bör en oljeavskiljare anläggas innan anslutning till kassettmagasinet. 5.3 Tennishall För tennishallsfastigheten föreslås genomsläpplig marksten samt att takvattnet leds ut på grönytor runt byggnaden. Överskottsvattnet från taken samt dagvatten från parkeringen ska fördröjas i nedsänkta grönytor samt dike inom fastigheten innan vidare avledning från planområdet. Det är viktigt att anläggande av genomsläpplig marksten sker på korrekt sätt så att infiltration möjliggörs samt att renande och fördröjande effekt uppnås. Då parkeringen inom fastigheten utgörs av fler än 20 platser måste oljeavskiljning ske. Detta sker när vattnet infiltrerar i dikesslänt eller dikesbotten. Om en annan lösning blir aktuell gällande avledning av vattnet från fastigheten måste oljeavskiljning ordnas på annat sätt i syfte att uppnå erforderlig rening. 13 (22)

14 5.4 Flerfamiljshusområde För flerfamiljsområdena föreslås småskaliga LOD-lösningar som växtbäddar, gräsarmerad parkering och avvattning mot grönytor. Vid gård på bjälklag kan anläggningarna göras täta. Vid projektering och anläggande samt skötsel av gräsarmerad parkering krävs speciell hänsyn för att sådana anläggningar ska fungera. 5.5 Radhusområde För radhusområdet föreslås också småskaliga LOD-lösningar såsom ytlig avvattning av dagvatten från tak via stuprörsutkastare, genomsläppliga markbeläggningar och avledning av dagvatten i diken. 5.6 Avledning av dagvatten i gaturum Eftersom det inom planområdet inte finns utrymme för avledning via öppna makadamdiken eller liknande lösningar vid sidan av lokalgatorna föreslås istället att dagvattnet från gator leds via dagvattenbrunnar till skelettjord under trädrader längs med gatorna. I skelettjorden fördröjs och renas dagvattnet. Rening av dagvattnet sker genom att föroreningar fastläggs i skelettjorden och det sker även nedbrytning av olja och kväveföreningar. Om lutningen är kraftig bör skelettjorden anläggas med dämmen som stegvis fördröjer vattnet. I annat fall är risken stor att det inte sker någon fördröjning och infiltration i skelettjorden utan att det blir översvämning vid lågpunkterna. Vägarna avvattnas ensidigt till uppsamlingsbrunnar med sandfång som fördelar vattnet ut i jorden. Vattnet kan fördelas ut i skelettjordarna via dräneringsledning. Vattnet kan vid behov brädda till en parallellgående dagvattenledning i gatan. I Figur 5 visas exempel där utrymmet under parkeringsyta och gångbana utnyttjats som skelettjord och som kombinerats ihop med trädplantering. Även principsektion över uppbyggnaden av skelettjord visas i figuren. 14 (22)

15 Figur 5. I figuren till vänster visas en principsektion över dagvattenbrunn kopplad till skelettjord under gata och gångbana. Från brunnen finns en brädd till dagvattenledning i gata. I figuren till höger visas ett exempel på trädplantering i skelettjord där gaturummet har byggts upp med stor andel permeabla beläggningar som särskiljer gångbana från cykelbana och parkering genom olika fraktion och nyans på material. 5.7 Översvämningshantering och sekundära avrinningsvägar Vid händelse av ett skyfall används vägar inom området i första hand som sekundära avrinningsvägar. Byggnader bör höjdsättas med lägsta nivå för färdigt golv en bit ovanför vägar och omkringliggande mark så att de skyddas mot översvämningar. I norra delen av planområdet, används P-ytan för handelsområdet och tennishallen som en sekundär avrinningsväg så att vattnet avleds inom planområdet och ej mot E18. Företrädesvis avleds dagvattnet i riktning mot fördröjningslösning intill tennishallen och vidare ut ur planområdet. Höjdsättning av P-ytan ska möjliggöra föreslagen lösning. I bostadskvarteren kan multifunktionella ytor utjämna flöden och undvika skador vid kraftig nederbörd. Dessa kan utformas som nedsänkningar i hårdgjorda ytor eller på grönytor. Anläggningarna utformas med ett reglerat utlopp för det dimensionerande utflödet från området så att tillfälliga vattenspeglar bildas vid hög avrinning. Dessa töms sedan successivt då avrinningen avtar. Översvämningsytor kan med fördel vara gräsbeklädda och anläggs med flacka slänter. Under torrväder kan ytan användas till andra ändamål, till exempel som spel- och lekytor. 15 (22)

16 6 Resultat 6.1 Flöden Flödesberäkningar för hela området Tabell 3 visar de beräknade flödena inom planområdet före planerad exploatering samt efter planens genomförande för hela planområdet utan LOD-åtgärder samt med föreslagna LOD-åtgärder 2 enligt kapitel 5. Resultaten av flödesberäkningarna för hela området visar att flödena kommer att öka efter omvandling, vilket beror på förändrad markanvändning. Hårdgjorda ytor i form av tak och vägar ersätter naturmark vilket ger en högre avrinning. Tabell 3. Dimensionerande flöden (l/s) för hela planområdet, idag och efter planens genomförande (Plan) utan respektive med föreslagna LOD-åtgärder. Flödet anges för regn med återkomsttid på 2 och 10 år och har klimatkompenserats med faktor 1,2. Återkomsttid Idag Plan utan LOD (l/s) Plan med LOD (l/s) 2-årsregn årsregn Flödesberäkningar per fastighet samt erfoderlig fördröjning enligt ABVA I Tabell 4 visas dimensionerande flöden för de fastigheter som berörs av fördröjningskravet enligt kommunens ABVA. De dimensionerande flödena jämförs med tillåten avrinning enligt ABVAs krav. Utifrån kraven i ABVA och uppkomna flöden vid ett klimatkompenserat 10-årsregn beräknas hur stort flöde som måste fördröjas för respektive fastighet (erforderlig fördröjning). 2 LOD-åtgärder; Gröna tak vid handelsfastigheten. Genomsläpplig marksten vid handels-, restaurang-, och tennishallsfastigheten. Vid flerfamiljshusområdet: infiltration i grönytor, gräsarmerade parkeringar, avledning av takdagvatten i växtbäddar. 16 (22)

17 Tabell 4. Dimensionerande flöden vid klimatkompenserat 10-årsregn för de fastighet som omfattas av fördröjningskravet. Även tillåten avrinning från fastigheten enligt ABVAs fördröjningskrav redovisas och erforderlig fördröjning som krävs innan anslutning till kommunalt ledningsnät. Fastighet Flöde Plan utan LOD, l/s Tillåten avrinning enligt ABVA, l/s Erforderlig fördröjning, l/s Handelsområde Restaurang Tennishall Flerfamiljshus Flerfamiljshus I Tabell 5 visas dimensionerande flöden per fastighet om LOD-åtgärder 3 utan hänsyn till ABVAs fördröjningskrav genomförs. Resultaten visar att gröna tak och genomsläpplig marksten måste kompletteras med specifika fördröjningsåtgärder i form av fördröjningsmagasin och grönytor för fördröjning såsom föreslås i kapitel 5 för att uppfylla kraven i kommunens ABVA. Tabell 5. Dimensionerande flöde (l/s) vid ett klimatkompenserat 10-årsregn då LOD tillämpas. De LOD- åtgärder som avses är gröna tak på handelsområde. Genomsläpplig marksten vid handels-, restaurang-, och tennishallsfastigheten samt för flerfamiljshusområdet: infiltration i grönytor, gräsarmerade parkeringar, avledning av takdagvatten i växtbäddar. Fastighet Flöde, Plan med LOD (l/s) Tillåten avrinning enligt ABVA, l/s Handelsområde Restaurang Tennishall Flerfamiljshus Tabell 6 visar erfoderliga fördröjningsvolymer (m 3 ) för respektive fastighet utan respektive med LOD-åtgärder 3 utan hänsyn till ABVAs fördröjningskrav. Beräkningar görs i syfte att visa på hur stora de specifika fördröjningsåtgärderna (fördröjningsmagasin och fördröjning i grönytor) som beskrivs i kapitel 5 måste vara för att uppfylla kraven i kommunens ABVA. Resultaten används sedan för att dimensionera fördröjningsytorna i 3 LOD-åtgärder; Gröna tak vid handelsfastigheten. Genomsläpplig marksten vid handels-, restaurang-, och tennishallsfastigheten. Vid flerfamiljshusområdet: infiltration i grönytor, gräsarmerade parkeringar, avledning av takdagvatten i växtbäddar. 17 (22)

18 området. För flerfamiljshusområdena krävs inga specifika fördröjningsåtgärder för att uppfylla kraven i ABVA. Tabell 6. Specifika fördröjningsvolymer (m 3 ) som behövs på respektive fastighet utan respektive med LOD. Fastighet Fördröjningsvolym utan LOD m 3 Fördröjningsvolym vid LOD,m 3 Handelsområde Restaurang Tennishall Flerfamiljshus Dimensionering fördröjningsytor Handelsfastighet För att uppfylla ABVAs fördröjningskrav behöver 44 m 3 fördröjas inom handelsfastigheten. De föreslagna LOD-lösningarna genomsläpplig marksten och grönt tak bidrar med 12 m 3 fördröjningsvolym. Resterade fördröjningsvolym skapas i grönytan som ligger norr om parkeringen. Denna yta är ca 225 m 2, om en svacka med en nersänkning på 0,2 m kan åstadkommas är det möjligt att fördröja 45 m 3 här. Då uppfylls erforderlig fördröjningsvolym med god marginal. Parkeringen bör lutas mot grönytan Restaurangfastighet För att uppfylla ABVAs fördröjningskrav behöver 16 m 3 fördröjas. När föreslagen LODåtgärd anläggs (genomsläpplig marksten) ger detta en fördröjningsvolym av 3 m 3 och kvarvarande fördröjningsbehov är 13 m 3. De resterande 13 m 3 fördröjningsvolym erhålls genom att anlägga en öppen dagvattenlösning i form av nedsänkta växtbäddar, en regnträdgård eller en nedsänkt grönyta som utformas som en fördröjningslösning innan vidare avledning från fastigheten. En sådan lösning leder också till effektiv rening av dagvatten, förutom just funktionen att fördröja dagvattnet. Ett alternativ till en öppen lösning är ett underjordiskt kassettmagasin som fördröjer flödet. Placering av fördröjningslösningen bör vara i den del av fastigheten som ligger i nära anslutning till kommunens dagvattenledningsnät. En öppen lösning förordas dock då det leder till ytterligare rening innan avledning av dagvatten från fastigheten. Kassettlösningen ska endast anläggas om det av något skäl inte är genomförbart med en öppen lösning. 18 (22)

19 6.2.3 Tennishall För att uppfylla ABVAs fördröjningskrav behöver 56 m 3 fördröjas. Då LOD-åtgärd i form av genomsläpplig marksten anläggs som har föreslagits, är resterande fördröjningsbehov 52 m 3. Takvattnet föreslås ledas ut på grönytor runt byggnaden. Överskottsvattnet från taken samt dagvatten från parkeringen föreslås fördröjas i dike inom fastigheten. För att uppnå erforderlig fördröjningsvolym måste dike ha en yta om 100 m 2. Då beräknas 25 m 3 fördröjas ovan mark och resterande 30 m 3 fördröjs under mark i dikets underjordiska makadamdel. Total fördröjningsvolym i diket blir 55 m 3. Den totala längden på det föreslagna diket inom fastigheten är 75 m Flerfamiljshusområde För att uppfylla ABVAs fördröjningskrav för flerfamiljsområde 1 behöver 23 m 3 fördröjas. Då LOD tillämpas i föreslagen växtbädd, kommer en växtbäddsyta om 46 m 2 krävas för att fördröja 23 m 3 (om växtbädden är 1,2 m djup) förutsatt att den är uppbyggnad enligt Figur 6. För flerfamiljshusområde 2 krävs ingen fördröjning för att uppfylla kraven i ABVA oavsett om LOD-åtgärder genomförs eller inte. Figur 6. Exempel på hur en växtbäddsuppbyggnad kan se ut Radhusområde För radhusområdet krävs ingen fördröjning för att uppfylla kraven i ABVA oavsett om LOD-åtgärder genomförs eller inte. 19 (22)

20 6.3 Föroreningar från hela planområdet Resultatet av beräkningarna av föroreningshalter och föroreningsbelastning från hela planområdet idag och efter planens genomförande samt jämförelse med riktvärden för dagvattenutsläpp nivå 2M presenteras i Tabell 7 och Tabell 8. Hur beräkningarna är gjorda beskrivs i kapitel 4.3. Resultatet av beräkningarna visar att LOD ska tillämpas inom planområdet efter exploatering för att samtliga föroreningshalter ska hamna under riktvärdena för dagvattenutsläpp (se Tabell 7, Plan med LOD ). Om LOD inte skulle tillämpas uppfylls inte kvalitetskraven avseende dagvatten, eftersom flertalet av föroreningshalterna då överstiger riktvärdena vid detta scenario (Tabell 7, Plan utan LOD ). En förutsättning för planens genomförande är alltså att LOD tillämpas inom planområdet enligt beskriva och föreslagna LOD-anläggningar. När LOD tillämpas renas dagvattnet inom planområdet så att kvaliteten uppfylls, ofta med god marginal i förhållande till riktvärdena för dagvattenutsläpp. I och med att exploateringen sker på mark som idag utgörs av naturmark så ökar naturligtvis föroreningshalterna efter genomförandet av planen. Detta är ofrånkomligt vid en exploatering av naturmark. Föroreningsberäkningarna för hela planområdet visar att halten av alla ämnen i dagvattnet förutom fosfor ökar. Även belastningen av föroreningarna ökar av samma skäl. Det kan påpekas att dagvattnet från aktuellt planområde kommer att genomgå ytterligare rening i det befintliga dikessystemet och de dagvattendammar som finns nedströms planområdet. De föroreningshalter och belastning av föroreningar som härstammar från planområdet antas därför vara betydligt lägre än det som redovisas i Tabell 7 och Tabell 8 när de väl når recipienten. Det är dock viktigt att understryka att dagvattnets kvalitet redan innan det lämnar planområdet har uppfyllt riktlinjerna gällande både rening och fördröjning av dagvatten när LOD tillämpas. Det kan konstateras att den planerade exploateringen inte kommer att leda till en försämring av status i Stora Värtan. Detta gäller både för den sammanvägda statusen men även för de enskilda kvalitetsfaktorerna. 20 (22)

21 Tabell 7. Beräknade föroreningshalter i dagvattnet som avleds från hela planområdet idag, efter planens genomförande utan LOD, och efter planens genomförande med LOD. Föroreningshalterna jämförs med Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Nivå 2M. De föroreningshalter som överstiger riktvärdena markeras med grått. Ämne Enhet Idag Plan utan LOD Plan med LOD Riktvärde, 2M P mg/l N mg/l Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l Cr µg/l Ni µg/l Hg µg/l SS mg/l olja mg/l Tabell 8. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet med- respektive utan LOD samt jämfört med idag. Ämne Enhet Idag Plan utan LOD Plan m LOD P kg/år N kg/år Pb kg/år Cu kg/år Zn kg/år Cd kg/år Cr kg/år Ni kg/år Hg kg/år SS kg/år olja kg/år (22)

22 7 Slutsatser I denna utredning har att bedöma hur den planerade exploateringen påverkar flöden och föroreningar i det dagvatten som uppkommer inom planområdet. Vidare föreslås en principlösning för hållbar dagvattenhantering för planområdet som tar hänsyn till de krav och riktlinjer som finns gällande dagvatten. Resultatet av utredningen visar att en exploatering av området leder till ökade flöden och föroreningar och att riktvärdena överskrivs för flera av föroreningarna (innan rening). Det konstateras därför att dagvattnet måste både fördröjas och renas innan det avleds från planområdet. I utredningen föreslås ett antal dagvattenlösningar som både renar och fördröjer dagvattnet så att det uppfyller kraven i Täby kommuns ABVA och så att föroreningshalterna inte överskrider föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp innan avledning från planområdet. Följande åtgärder föreslås inom planområdet: Skelettjordar längs med genomfartsväg- och gc-bana bidrar till både rening och fördröjning av dagvatten Genomsläpplig marksten på större P-ytor som inom handelsområde, restaurangfastigheten och tennishall bidrar till både rening och fördröjning Grönt tak på handelsområdets byggnad bidrar till fördröjning av dagvatten Nedsänkta grönytor fördröjer och renar dagvatten från takytor från framförallt tennishall samt handelsområde Ytlig avvattning av tak till växtbäddar, gräsytor och diken inom både radhusområde och flerfamiljshusområde samt genomsläppliga beläggningar på P-ytor bidrar till rening och fördröjning av dagvatten. Då de föreslagna dagvattenlösningarna inom planområdet anläggs säkerställs att ett genomförande av planen inte riskerar att försämra status i recipienten Stora Värtan, både vad gäller enskilda kvalitetsfaktorer och den sammanvägda statusen. 22 (22)