Dagvattenutredning Näsbypark 15:1, Viggbyholm 74:1, 74:2 och 74:32 Steg 2

Transkript

1 Viggbyholms utvecklings AB Dagvattenutredning Näsbypark 15:1, Viggbyholm 74:1, 74:2 och 74:32 Steg 2 Uppdragsnummer Sweco Environment Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskning Jenny Pirard och Tobias Renlund 1 (22) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm J o ha nn a Re nn er fel t Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) Johanna.rennerfelt@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund och syfte 3 2 Riktlinjer avseende dagvattenhantering i Täby kommun 4 3 Områdesbeskrivning och markanvändning före exploatering Föreslagen exploatering och utformning av området Avrinningsområde och recipient Geoteknisk undersökning 8 4 Metod och indata Flöden Fördröjningsberäkningar Föroreningar 11 5 Förslag på dagvattenhantering inom planområdet Handelsfastighet Restaurangfastighet Tennishall Flerfamiljshusområde Radhusområde Avledning av dagvatten i gaturum 15 6 Resultat Flöden Flödesberäkningar för hela området Flödesberäkningar per fastighet samt erfoderlig fördröjning enligt ABVA Dimensionering fördröjningsytor Handelsfastighet Restaurangfastighet Tennishall Flerfamiljshusområde Radhusområde Föroreningar från hela planområdet 19 7 Slutsatser 22 2 (22)

3 1 Bakgrund och syfte Detaljplanarbete pågår för Näsbypark 15:1, Viggbyholm 74:1, 74:2 och 74:34 i Täby kommun där Viggbyholms utvecklings AB planerar att bebygga marken med bland annat handel, bostäder och tennishall. Idag är området obebyggt och består främst av öppna gräsytor och skogsbackar. Sweco har på uppdrag av Viggbyholms utvecklings AB genomfört en dagvattenutredning för planområdet. Uppdraget har utförts i två steg, där det första steget innefattade en översiktlig utredning där principlösningar som är aktuella för området beskrevs. Denna del är slutförd och återfinns i rapport Principlösningar för dagvattenhantering inom Viggbyholm 15:1, 74:1 och 74:2. I föreliggande rapport, som utgör steg 2, utförs en fördjupad dagvattenutredning som innefattar förankring av de, i steg 1, framtagna principlösningar till lokala förhållanden. Vidare beräknas flöden före och efter exploatering och erforderliga fördröjningsvolymer utifrån Täby kommuns krav på fördröjning av dagvatten. Även föroreningshalter och årlig belastning av olika föroreningar beräknas och jämförs med RTKs (Riktvärdesgruppen) Förslag till Riktvärden för dagvattenutsläpp för att säkerställa att planens genomförande inte innebär en negativ påverkan på recipientens vattenkvalitet. I steg 2 presenteras också ett mer ingående och detaljerat principförslag med dagvattenåtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten i syfte att uppnå en hållbar dagvattenhantering inom området. Följande underlagsmaterial användes: Viggbyholm Strukturskisser Dp., Stadsutveckling, Reierstam Arkitektur och Projektutveckling, Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer, Dagvattenpolicy Oxunda vattensamverkan, september 2001 PM Geoteknik. Sweco Civil, Västerås, (22)

4 2 Riktlinjer avseende dagvattenhantering i Täby kommun I detta kapitel redovisas de riktlinjer och eventuella krav som bör beaktas vid hantering av dagvatten inom fastigheterna Näsbypark 15:1, Viggbyholm 74:1, 74:2 och 74:34 i Täby kommun. Täby kommun har tillsammans med fem grannkommuner gått samman i Oxunda vattensamverkan. Oxunda vattensamverkan har tagit fram en dagvattenpolicy som Täby kommun arbetar efter och som ska ligga till grund för de principförslag som föreslås för Viggbyholm. Mål och riktlinjer för dagvattenhantering inom Oxundaåns vattenvårdssamarbete beskrivs i Oxundaåns dagvattenpolicy enligt nedan: Förorening av dagvatten ska förebyggas. Befintliga dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag via tunnlar, ledningar och diken ska med hänsyn till kvantitet, föroreningsgrad och recipientens belägenhet och känslighet åtgärdas så att vattnet renas före utsläpp. Dagvattensystem ska utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp i recipient. Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs i samhället genom att synliggöras för att öka de pedagogiska och estetiska värdena samt öka värdet för naturvården. Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark Kommunerna ska i plan- och bygglovsprocess ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden ska uppmanas att utnyttja lokala lösningar. Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor ska minimeras. Olika former av fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet. Punktåtgärder ska vidtas för att minska belastningen på befintliga system. Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten på allmän platsmark Öppen avledning av dagvatten på allmän platsmark ska utnyttjas så långt som möjligt. Öppna dagvattenanläggningar ska utformas som positiva inslag i stadsmiljön. I situationer där det ej är möjligt att skapa tillräcklig plats för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom ett planområde bör plats reserveras på allmän platsmark i närheten dit dagvattnet kan ledas och behandlas. 4 (22)

5 Den föreslagna hanteringen av dagvatten följer även Täby kommuns allmänna bestämmelser för användande av kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA). Följande bestämmelser i ABVA har direkt betydelse för hur dagvattenhanteringen bör utformas i området: Fastighetsägare skall medverka till att grundvattenbalansen i området bibehålls och omhänderta dagvatten lokalt (LOD) i så stor utsträckning som möjligt. Fastigheter anslutna till kommunens dagvattensystem med hårdgjord yta > 1000 m 2 skall förses med flödesfördröjning till minst 50 % av flödet vid varje tillfälle. Direktanslutning av dagvatten från hårdgjorda ytor ej tillåtet, fördröjning och infiltration ska ske i möjligaste mån. På fastighet med parkeringsytor för mer än 20 fordon, skall erforderliga oljeavskiljare anordnas. Framtagna principlösningar tar hänsyn till ovan nämnda mål och riktlinjer. 5 (22)

6 3 Områdesbeskrivning och markanvändning före exploatering Planområdet är cirka 4,5 ha stort och är beläget öster om centrala Täby, i Täby kommun. Området avgränsas i norr av E18/Norrtäljevägen, i öster och söder av Skördevägen och i väster av Bergtorpsvägen. I dag är planområdet obebyggt och består av naturmark med öppna gräsytor och skogsbackar. Hela området sluttar mot sydöst och till angränsande naturmark. I områdets västra delar är det brant lutning medan området i övrigt har en svag lutning. Figur 1 presenterar en översikt över aktuellt planområde. Figur 1. Flygfoto över planområdet innan exploatering. Planområdets ungefärliga gränser är markerade i rött. 6 (22)

7 3.1 Föreslagen exploatering och utformning av området Den planerade exploateringen inom området omfattar ett radhusområde, flerbostadshusområde, ytor för handel, en restaurang och en tennishall med inomhusbanor. Inom området finns möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten då det är stora grönytor inplanerade inom planområdet. Föreslagen utformning av området åskådliggörs i Figur 2. Figur 2. Situationsplaneskiss, ,Viggbyholm (Källa: Reierstam Arkitektur & Projektutveckling). 3.2 Avrinningsområde och recipient Öster om planområdet sträcker sig ett dike som avvattnar stora delar av Viggbyholm. Det öppna diket löper genom hela grönområdet och passerar två dagvattendammar före sitt slutliga utlopp i Stora Värtan som mynnar i Norra Östersjön. Det föreslås att avvattningen av planområdet även efter exploatering sker i riktning mot diket. Planområdet ligger inom delavrinningsområde inom vilket större delen av central Täby ligger. Delavrinningsområdet är 24,76 km 2 stort och avvattnas mot Stora Värtan. Recipient Stora Värtan tillhör vattenkategorin övergångsvatten vars status enligt senaste förslag till klassning ( ) bedömts till måttlig ekologisk status. Den ekologiska statusen bedöms utifrån allmänna förhållanden - sommarvärden för näringsämnen och siktdjup samt växtplankton. I detta fall är det status för allmänna förhållanden som avgör 7 (22)

8 klassningen då dessa uppvisar måttlig status. Länsstyrelsen har bedömt att fosforbelastningen måste minska med 25 % och kvävebelastningen med 21 % om god ekologisk status ska uppnås i recipienten, Den kemiska statusen i Stora Värtan är idag klassad som uppnår ej god på grund av kvicksilver och bromerad difenyleter. 3.3 Geoteknisk undersökning En översiktlig geoteknisk undersökning har genomförts av Sweco Civil i Västerås, daterad Utredningen syftade till att undersöka jordens beskaffenhet inom planområdet samt få en uppfattning om rådande grundvattenförhållande genom att utföra en korttidsobservation av grundvattentrycknivån. Utredningen visade att området består av små mäktigheter av lera ovan friktionsjord på berg. Lerlagrets mäktighet varierade mellan 0,5-3,0 meter mellan de olika provpunkterna. Friktionsjorden består av sandmorän som kan antas ha en god infiltrationskapacitet. I de fall då lerans mäktighet är större kan leran ersättas av mer infiltrationsvänlig jord så att föreslagna principlösningar för dagvatten kan tillämpas. Vid provtillfället befann sig grundvattenytan mellan 2,5 3 m under marknivå. Det ska dock understrykas att det är en korttidsmätning som är genomförd i ett grundvattenrör. De föreslagna principlösningarna kan anpassas till höga grundvattennivåer genom att lösningarna under mark görs täta om det vid kompletterande mätningar framkommer att grundvattennivåerna skulle kräva en sådan konstruktion. 8 (22)

9 4 Metod och indata 4.1 Flöden Dagvattenflöden före och efter exploateringen har beräknats för hela planområdet med dagvattenmodellen StormTac, version Tre olika flödesberäkningar har utförts: 1) Flödet idag 2) Flödet efter planens genomförande utan LOD 3) Flödet efter planens genomförande med planerade LOD-åtgärder. Med LOD innebär att det i beräkningarna har antagits att gröna tak anläggs på handelsområdets byggnad samt att LOD-lösningar bidrar till fördröjning av dagvatten från tennishallen och restaurangen. Inom flerfamiljshusområdet tillämpas småskaliga LOD-lösningar. För utförligare beskrivningar av åtgärder i syfte att minska och fördröja flödet från området, se kapitel 5 och Figur 4 Modellen beräknar flöden utifrån markanvändning och avrinningskoefficienter enligt P90 1. Dimensionerande flöden har beräknats för regn med återkomsttiden 2 och 10 år. Flödena har klimatkompenserats vilket innebär att regnmängden antas öka med 20 % i framtiden. Dagens markanvändning har uppskattats utifrån flygbilder och framtida markanvändning har bedömts utifrån illustrationsplan för området. De senaste nederbördsdata och regnintensiteter som rekommenderas enligt Svenskt Vattenpublikation P104 har används (data från Dahlström, 2010). Före exploatering består hela området av naturmark. Efter exploateringen ökar andelen hårdgjord yta. Tabell 1 och Figur 3 visar uppdelning i markanvändning. Eftersom genomfartsvägen inom området blir kommunal ingår dess yta inte vid beräkningar för erforderlig fördröjningsvolym, som beräknas per fastighet. Alla ytor inklusive den kommunala genomfartsvägen inom planområdet ingår dock när flödes- och föroreningsberäkningar utförs för hela planområdet. Tabell 1. Ytor per markanvändning före och efter exploatering utan hänsyn till lokalt omhändertagande som används vid flödesberäkningar för hela planområdet. Dessutom redovisas tillämpade avrinningskoefficienter (ᵠ) för respektive markanvändning. Observera att ytorna är ungefärliga. Markanvändning ᵠ Före exploatering Efter exploatering Hårdgjorda ytor Tak Grönytor Totalt Svenskt Vattens publikation P Dimensionering av allmänna avloppsledningar. 9 (22)

10 Figur 3. Markanvändning efter planens genomförande. 4.2 Fördröjningsberäkningar Täby kommuns flödeskrav enligt ABVA är att minst 50 % av flödet vid varje regntillfälle ska fördröjas upp till ett klimatkompenserat 10-årsregn (270 l/s*ha), om en fastighets hårdgjorda yta är större än 1000 m 2. De fastigheter vars hårdgjorda ytor överstiger 1000 m 2 och som därmed berörs av flödeskravet är handelsområdet, tennishallen, restaurangfastigheten och flerfamiljshus 1 och 2. Ytor och markanvändning på respektive fastighet redovisas i Tabell 2. Gröna tak kommer sannolikt att anläggas på byggnaden för handel. För denna fastighet har dimensionerande flöden beräknats med respektive utan gröna tak. För gröna tak har avrinningskoefficienten 0,7 använts då det är dimensionerande flöden som beräknas. På årsbasis är dock avrinningskoefficienten för gröna tak betydligt lägre (avrinningskoefficient = 0,35 vid substrattjocklek mellan cm). På tennishallen samt på restaurangfastigheten är det inte troligt att grönt tak kommer anläggas. Däremot kommer genomsläpplig beläggning anläggas på parkeringar och så även vid handelsområdet, dessa ytor ges en avrinningskoefficient på 0,7 i likhet med marksten. Flödena beräknas med samt utan hänsyn till den genomsläppliga beläggningen. Samtliga flöden jämförs därefter med tillåten avrinning enligt ABVA och erforderlig fördröjning beräknas. 10 (22)

11 Tabell 2. Ytor för respektive fastighet som berörs av fördröjningskravet i ABVA. Ytorna är uppdelade i markanvändning och tillämpade avrinningskoefficienter (ᵠ) redovisas för respektive markanvändning. Observera att ytorna är ungefärliga då fastighetsfördelning. Yta (ha) Markanvändning ᵠ Handelsomr Restaurang Tennishall Flerfamiljshus 1 Flerfamiljshus 2 Väg/hårdgjord yta eller marksten Tak eller grönt tak 0.8 eller eller Grönyta Totalt Föroreningar Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll för hela området har schablonhalter för aktuell markanvändning före- och efter planens genomförande använts. I schablonhalterna inkluderas lokalgator, parkeringar och grönytor för radhusområdet, flerfamiljsområdet, handelsområdet, tennishallen och restaurangen. Schablonvärdena utgörs av årsmedelhalter samt avrinningskoefficient för angiven markanvändning. Dagens markanvändning har hämtats från flygfoto och framtida markanvändning har hämtas från situationsplaneskissen. Tre fall för föroreningar har beräknats: 1) Föroreningar med dagens markanvändning 2) Föroreningar efter planens genomförande utan LOD 3) Föroreningar efter planens genomförande med LOD. Med LOD innebär att allt dagvatten i planområdet antas ledas till dagvattennätet via lokala anläggningar såsom växtbäddar, skelettjordar, regngårdar, och/eller infiltrationsytor. För utförligare beskrivningar av föreslagna åtgärder för rening av dagvattnet, se kapitel 5 och Figur 4. I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) för hela planområdet. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (Susp; partiklar) och opolära alifatiska kolväten (olja). För samtliga ämnen redovisas totalhalter. Samtliga framräknade årsmedelhalter har jämförts med Riktvärdesgruppen (RTK) Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 2M. Nivå 2 gäller för områden som inte ansluter 11 (22)

12 direkt till recipient och M avser utlopp i en mindre recipient såsom mindre sjö eller grund havsvik. Dessa riktvärden är lämpliga att använda vid t.ex. kommunens planläggning, nyexploateringar eller förtätningar där flera fastigheter kan ha en gemensam dagvattenlösning. De av RTK föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp används då det idag inte finns några andra nationella riktlinjer eller gränsvärden för halter i dagvatten. Syftet med tillämpningen av dessa är att på lång sikt se till att statusen i recipienten bevaras eller förbättras för att nå de målen som ställs i Vattendirektivet. Vid belastningsberäkningar (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden då det är årsvolymen som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år. Endast belastning av dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten till dagvattensystemet) avses. 12 (22)

13 5 Förslag på dagvattenhantering inom planområdet Figur 4 visar en översiktlig bild över planområdet och en systemlösning för hur dagvattnet inom området föreslås att hanteras. Förslag på hur varje fastighet föreslås fördröja och rena dagvatten beskrivs mer i detalj i texten nedan. Figur 4. En översiktsbild över föreslagna lösningar för att hantera dagvattnet inom området, och i vilken riktning avledning sker. 13 (22)

14 5.1 Handelsfastighet För handelsfastigheten föreslås gröna tak och genomsläpplig marksten för att minska avrinningen och utjämna flödestoppar. Därutöver föreslås att möjlighet till fördröjning skapas i grönytan som ligger norr om parkeringen. Det är viktigt att anläggande av genomsläpplig marksten sker på korrekt sätt så att infiltration möjliggörs samt att renande och fördröjande effekt uppnås. I ABVA finns det också krav på att fastigheter med parkeringsytor för mer än 20 fordon skall anordna erforderliga oljeavskiljare. Om dagvattnet avleds mot grönyta erhålls erforderlig oljeavskiljning. Om en annan lösning blir aktuell gällande avledning av vattnet från handelsfastigheten måste oljeavskiljning ordnas på annat sätt i syfte att uppnå erforderlig rening. 5.2 Restaurangfastighet För restaurangfastigheten föreslås genomsläpplig marksten, samt fördröjning i underjordiskt kassettmagasin förslagsvis i norra delen av fastigheten nära anslutningspunkten till kommunens nät. Fördröjningsmagasinet måste anläggas på sådant sätt att slamsugning är möjlig. Det är viktigt att anläggande av genomsläpplig marksten sker på korrekt sätt så att infiltration möjliggörs samt att renande och fördröjande effekt uppnås. Då parkeringen inom fastigheten utgörs av fler än 20 platser måste oljeavskiljning ske innan anslutning till kommunens ledning. Förslagsvis med en oljeavskiljare innan anslutning till kassettmagasinet. 5.3 Tennishall För tennishallsfastigheten föreslås genomsläpplig marksten samt att takvattnet leds ut på grönytor runt byggnaden. Överskottsvattnet från taken samt dagvatten från parkeringen föreslås fördröjas i dike inom fastigheten. Det är viktigt att anläggande av genomsläpplig marksten sker på korrekt sätt så att infiltration möjliggörs samt att renande och fördröjande effekt uppnås. Då parkeringen inom fastigheten utgörs av fler än 20 platser måste oljeavskiljning ske. Detta sker när vattnet infiltrerar i dikesslänt eller dikesbotten. Om en annan lösning blir aktuell gällande avledning av vattnet från fastigheten måste oljeavskiljning ordnas på annat sätt i syfte att uppnå erforderlig rening. 5.4 Flerfamiljshusområde För flerfamiljsområdena föreslås småskaliga LOD-lösningar som växtbäddar, gräsarmerad parkering och avvattning mot grönytor. Vid gård på bjälklag kan anläggningarna göras täta. 14 (22)

15 Vid projektering och anläggande samt skötsel av gräsarmerad parkering krävs speciell hänsyn för att sådana anläggningar ska fungera. 5.5 Radhusområde För radhusområdet föreslås också småskaliga LOD-lösningar såsom stuprörsutkastare, genomsläppliga beläggningar och avledning av dagvatten i diken 5.6 Avledning av dagvatten i gaturum Eftersom det inom planområdet inte finns utrymme för avledning via öppna makadamdiken eller liknande lösningar vid sidan av lokalgatorna föreslås istället att dagvattnet från gator leds via dagvattenbrunnar till skelettjord under trädrader längs med gatorna. I skelettjorden fördröjs och renas dagvattnet. Rening av dagvattnet sker genom att föroreningar fastläggs i skelettjorden och det sker även nedbrytning av olja och kväveföreningar. Om lutningen är kraftig bör skelettjorden anläggas med dämmen som stegvis fördröjer vattnet. I annat fall är risken stor att det inte sker någon fördröjning och infiltration i skelettjorden utan att det blir översvämning vid lågpunkterna. Vägarna avvattnas ensidigt till uppsamlingsbrunnar med sandfång som fördelar vattnet ut i jorden. Vattnet kan fördelas ut i skelettjordarna via dräneringsledning. Vattnet kan vid behov brädda till en parallellgående dagvattenledning i gatan. I Figur 5 visas exempel där utrymmet under parkeringsyta och gångbana utnyttjats som skelettjord och som kombinerats ihop med trädplantering. Även principsektion över uppbyggnaden av skelettjord visas i figuren. Figur 5. I figuren till vänster visas en principsektion över dagvattenbrunn kopplad till skelettjord under gata och gångbana. Från brunnen finns en brädd till dagvattenledning i gata. I figuren till höger visas ett exempel på trädplantering i skelettjord där gaturummet har byggts upp med stor andel permeabla beläggningar som särskiljer gångbana från cykelbana och parkering genom olika fraktion och nyans på material. 15 (22)

16 6 Resultat 6.1 Flöden Flödesberäkningar för hela området Tabell 3 visar de beräknade flödena inom planområdet före planerad exploatering samt efter planens genomförande för hela planområdet utan LOD-åtgärder samt med föreslagna LOD-åtgärder 2 enligt kapitel 5. Resultaten av flödesberäkningarna för hela området visar att flödena kommer att öka efter omvandling, vilket beror på förändrad markanvändning. Hårdgjorda ytor i form av tak och vägar ersätter naturmark vilket ger en högre avrinning. Tabell 3. Dimensionerande flöden (l/s) för hela planområdet, idag och efter planens genomförande (Plan) utan respektive med föreslagna LOD-åtgärder. Flödet anges för regn med återkomsttid på 2 och 10 år och har klimatkompenserats med faktor 1,2. Återkomsttid Idag Plan utan LOD (l/s) Plan med LOD (l/s) 2-årsregn årsregn Flödesberäkningar per fastighet samt erfoderlig fördröjning enligt ABVA I Tabell 4 visas dimensionerande flöden för de fastigheter som berörs av fördröjningskravet enligt kommunens ABVA. De dimensionerande flödena jämförs med tillåten avrinning enligt ABVAs krav. Utifrån kraven i ABVA och uppkomna flöden vid ett klimatkompenserat 10-årsregn beräknas hur stort flöde som måste fördröjas för respektive fastighet (erforderlig fördröjning). 16 (22) 2 LOD-åtgärder; Gröna tak vid handelsfastigheten. Genomsläpplig marksten vid handels-, restaurang-, och tennishallsfastigheten. Vid flerfamiljshusområdet: infiltration i grönytor, gräsarmerade parkeringar, avledning av takdagvatten i växtbäddar.

17 Tabell 4. Dimensionerande flöden vid klimatkompenserat 10-årsregn för de fastighet som omfattas av fördröjningskravet. Även tillåten avrinning från fastigheten enligt ABVAs fördröjningskrav redovisas och erforderlig fördröjning som krävs innan anslutning till kommunalt ledningsnät. Fastighet Flöde Plan utan LOD, l/s Tillåten avrinning enligt ABVA, l/s Erforderlig fördröjning, l/s Handelsområde Restaurang Tennishall Flerfamiljshus Flerfamiljshus I Tabell 5 visas dimensionerande flöden per fastighet om LOD-åtgärder 3 utan hänsyn till ABVAs fördröjningskrav genomförs. Resultaten visar att gröna tak och genomsläpplig marksten måste kompletteras med specifika fördröjningsåtgärder i form av fördröjningsmagasin och grönytor för fördröjning såsom föreslås i kapitel 5 för att uppfylla kraven i kommunens ABVA. Tabell 5. Dimensionerande flöde (l/s) vid ett klimatkompenserat 10-årsregn då LOD tillämpas. De LOD- åtgärder som avses är gröna tak på handelsområde. Genomsläpplig marksten vid handels-, restaurang-, och tennishallsfastigheten samt för flerfamiljshusområdet: infiltration i grönytor, gräsarmerade parkeringar, avledning av takdagvatten i växtbäddar. Fastighet Flöde, Plan med LOD (l/s) Tillåten avrinning enligt ABVA, l/s Handelsområde Restaurang Tennishall Flerfamiljshus Tabell 6 visar erfoderliga fördröjningsvolymer (m 3 ) för respektive fastighet utan respektive med LOD-åtgärder 3 utan hänsyn till ABVAs fördröjningskrav. Beräkningar görs i syfte att visa på hur stora de specifika fördröjningsåtgärderna (fördröjningsmagasin och fördröjning i grönytor) som beskrivs i kapitel 5 måste vara för att uppfylla kraven i kommunens ABVA. Resultaten används sedan för att dimensionera fördröjningsytorna i 3 LOD-åtgärder; Gröna tak vid handelsfastigheten. Genomsläpplig marksten vid handels-, restaurang-, och tennishallsfastigheten. Vid flerfamiljshusområdet: infiltration i grönytor, gräsarmerade parkeringar, avledning av takdagvatten i växtbäddar. 17 (22)

18 området. För flerfamiljshusområdena krävs inga specifika fördröjningsåtgärder för att uppfylla kraven i ABVA. Tabell 6. Specifika fördröjningsvolymer (m 3 ) som behövs på respektive fastighet utan respektive med LOD. Fastighet Fördröjningsvolym utan LOD m 3 Fördröjningsvolym vid LOD,m 3 Handelsområde Restaurang Tennishall Flerfamiljshus Dimensionering fördröjningsytor Handelsfastighet För att uppfylla ABVAs fördröjningskrav behöver 44 m 3 fördröjas om inga LOD-åtgärder genomförs. Förutsatt att LOD-åtgärder i form av genomsläpplig marksten och grönt tak anläggs, behöver istället 32 m 3 fördröjas. Plats för fördröjning kan skapas i grönytan som ligger norr om parkeringen. Denna yta är ca 225 m 2, om en svacka med en nersänkning på 0,2 m kan åstadkommas är det möjligt att fördröja 45 m 3 här. Parkeringen bör lutas mot grönytan Restaurangfastighet För att uppfylla ABVAs fördröjningskrav behöver 16 m 3 fördröjas om inga LOD-åtgärder genomförs. Förutsatt att LOD-åtgärder i form av genomsläpplig marksten anläggs, behöver istället 13 m 3 fördröjas Erforderlig fördröjningsvolym erhålls genom ett underjordiskt kassettmagasin förslagsvis i norra delen av fastigheten nära anslutningspunkten till kommunens nät Tennishall För att uppfylla ABVAs fördröjningskrav behöver 56 m 3 fördröjas om inga LOD-åtgärder genomförs. Förutsatt att LOD-åtgärder i form av genomsläpplig marksten anläggs, behöver istället 52 m 3 fördröjas. Takvattnet föreslås ledas ut på grönytor runt byggnaden. Överskottsvattnet från taken samt dagvatten från parkeringen föreslås fördröjas i dike inom fastigheten. För att uppnå erforderlig fördröjningsvolym måste dike ha en yta om 100 m 2. Då beräknas 25 m 3 fördröjas ovan mark och resterande 30 m 3 fördröjs under mark i dikets 18 (22)

19 underjordiska makadamdel. Total fördröjningsvolym i diket blir 55 m 3. Den totala längden på det föreslagna diket inom fastigheten är 75 m Flerfamiljshusområde För att uppfylla ABVAs fördröjningskrav för flerfamiljsområde 1 behöver 23 m 3 fördröjas om inga LOD-åtgärder genomförs. Om LOD tillämpas kommer en växtbäddsyta om 46 m 2 krävas för att fördröja 23 m 3 (om växtbädden är 1,2 m djup) förutsatt att den är uppbyggnad enligt Figur 6. För flerfamiljshusområde 2 krävs ingen fördröjning för att uppfylla kraven i ABVA oavsett om LOD-åtgärder genomförs eller inte. Figur 6. Exempel på hur en växtbäddsuppbyggnad kan se ut Radhusområde För radhusområdet krävs ingen fördröjning för att uppfylla kraven i ABVA oavsett om LOD-åtgärder genomförs eller inte. 6.3 Föroreningar från hela planområdet Resultatet från beräkningarna av föroreningshalter och föroreningsbelastning från hela planområdet idag och efter planens genomförande samt jämförelse med riktvärden för dagvattenutsläpp nivå 2M presenteras i Tabell 7 och Tabell 8. Hur beräkningarna är gjorda beskrivs i kapitel 4.3. Föroreningsberäkningarna för hela planområdet visar att halten av alla ämnen i dagvattnet förutom fosfor ökar i och med genomförandet av planen. Samtliga ämnen hamnar dock under riktvärden för dagvattenutsläpp (2M) då LOD tillämpas inom kvartersmark. Tillämpas inte LOD överstiger flera av föroreningshalterna riktvärdena för dagvattenutsläpp. Genomförande av planen kommer att innebära att belastningen av samtliga föroreningar ökar ifrån planområdet jämfört med i dag. 19 (22)

20 Ytterligare rening av dagvattnet kommer att ske i befintliga dagvattendammar. De föroreningshalter och belastning av föroreningar som härstammar från planområdet antas därför vara betydligt lägre än det som redovisas tabell 7 och tabell 8 när de når recipienten. Tabell 7. Beräknade föroreningshalter i dagvattnet som avleds från hela planområdet idag, efter planens genomförande utan LOD, och efter planens genomförande med LOD. Föroreningshalterna jämförs med Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Nivå 2M. De föroreningshalter som överstiger riktvärdena markeras med grått. Ämne Enhet Idag Plan utan LOD Plan med LOD Riktvärde, 2M P mg/l N mg/l Pb g/l Cu g/l Zn g/l Cd g/l Cr g/l Ni g/l Hg g/l SS mg/l olja mg/l (22)

21 Tabell 8. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet med- respektive utan LOD samt jämfört med idag. Ämne Enhet Idag Plan utan LOD Plan m LOD P kg/år N kg/år Pb kg/år Cu kg/år Zn kg/år Cd kg/år Cr kg/år Ni kg/år Hg kg/år SS kg/år olja kg/år (22)

22 7 Slutsatser Planområdets flöden och föroreningsbelastning kommer att öka efter exploatering, då det är naturmark som exploateras och delvis ersätts med hårdgjorda ytor. I utredningen föreslås ett antal dagvattenlösningar som både renar och fördröjer dagvattnet inom planområdet så att det uppfyller kraven i Täby kommuns ABVA och så att halter inte överskrider föreslagna riktvärden. Dessutom sker ytterligare rening av dagvattnet i det kommunala dikes- och dammsystemet innan det når recipienten. De föroreningshalter och belastning av föroreningar från planområdet som redovisats kan därför antas vara betydligt lägre när de når recipienten. Planområdet utgör till ytan (4,5 ha) ca 0.18 % av det delavrinningsområdet till Stora Värtan (2476 ha) inom vilket området ligger. Beräkningar visar att exploateringen av området innebär en ökad belastning av främst metaller då naturmark ersätts av exploaterad mark. Mängderna är dock förhållandevis små och utgör endast en bråkdel av den totala belastningen till recipienten. Även näringsbelastningen ökar men inte i samma omfattning som metallerna. Fosfor utgör dock ett problem för recipienten och Stora Värtan har ett fosforbeting på 21 kg. Enligt beräkningarna innebär exploateringen en ökning av fosfor med ca 2 kg per år. Men vid beräkningar har inte hänsyn tagits till den avsättning som sker i fördröjningsmagasin. För trots att fördröjningsmagasinens avsikt är att fördröja flöden kommer avsättning av partiklar att ske och därmed kommer viss andel fosfor och metaller att avskiljas. Dessutom kommer ytterligare rening att ske i kommunens befintliga dammar nedströms innan avledning till recipienten. Dammar kan rena upp till 50 % fosfor och mellan 50-85% metaller. Det finns ingen anledning att tro att exploatering av Viggbyholm kommer att påverka möjligheten att uppnå MKN för Stora Värtan. 22 (22)