Melleruds kommuns politiska organisation. Melleruds kommuns bolagskoncern

Transkript

1 Efter Ks 5/6

2 Melleruds kommuns politiska organisation Melleruds kommuns bolagskoncern 1

3 Budget 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Budgetprocessen Omvärld 4 Finansiell analys 6 Resultatbudget 11 Finansieringsbudget 12 Balansbudget 13 Personalekonomisk budget 14 Kommunfullmäktige 16 Överförmyndare 16 Kommunstyrelsen 18 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltning 20 Byggnadsnämnden 22 Kultur och Utbildningsnämnden 23 Socialnämnden 28 Specifikation skatter och statsbidrag 33 Investeringsverksamheten 34 Vision Övergripande inriktningsmål inriktningsmål 2

4 Budgetprocess Budget 2008 Budgetprocessen för 2008 Kommunstyrelsens arbetsutskott tillika budgetberedning har givit kommunchefens ledningsgrupp följande arbetsdirektiv: Resultatet ska uppgå till 3 procent av beräknade intäkter från skatt och bidrag. Investeringsutrymmet ska vara i nivå med avskrivningsnivån. Skattesatsen ska vara oförändrad. Inriktningsmål utifrån Vision 2013 Budgetförslaget har den 15 mars presenterats av kommunchefens ledningsgrupp för kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndernas presidier samt representanter för kommunfullmäktiges partigrupper. Tjänstemannaförslaget utgick från en sänkt resultatnivå på 2 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Skälet till detta är främst att det ökande antalet i gymnasieskolan innebär puckelkostnader samt att höga kostnader inom IFO och LSS i flera år inneburit att Socialnämnden inte lyckats begränsa verksamheten till tilldelat anslag. För första gången i kommunens historia ser vi att en kommunal verksamhet kommer att kräva mindre resurser, elevantalet i skolan sjunker kraftigt. Det finns fr.o.m 2010 en möjlighet att återställa resultatnivån genom minskade resurser till skolan, detta utan att försämra skolans förutsättningar. Tjänstemannaförslaget har därefter överlämnas till kommunfullmäktiges partigrupper. Partigrupperna har fått möjlighet att överlämna sina synpunkter till kommunstyrelsens arbetsutskott senast den 24 april. Kommunstyrelsens arbetsutskott gjorde vid sitt sammanträde den 24 april en bedömning om att fortsatt beredning skulle ske. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade den 22 maj beslut om förslag till budget. Förslaget till beslut innebär att tjänstemannaförslaget kompletteras med 2,7 mnkr till Socialnämnden. Finansieras genom ianspråktagande av del av förbättrad skatteprognos. Investeringsnivån föreslås vara 14 mnkr. Kommunstyrelsen fattade den 5 juni beslut om att tillföra ytterligare 4 mnkr till nämnderna pga nytt löneavtal. Kommunstyrelsen förslag överlämnades till nämnderna för beredning. Kommunstyrelsen fattar den 12 september beslut om förslag till budget Kommunfullmäktige fattar den 26 september beslut om 2008 års budget Efter kommunfullmäktiges beslut om budget vidtar nämndernas internbudgetarbete. Fackliga förhandlingar ska genomföras. Den 29 november ska förvaltningarnas kontobudgetar vara klara. 3

5 Budget 2008 Omvärld Omvärld Befolkning Antalet invånare i Melleruds kommun sjunker, de senaste 10 åren har antalet sjunkit med 600 personer. Minskningen beror i första hand på negativt födelsenetto, dvs det föds färre än vad som avlider. Budgeten för 2008 och planåren är grundade på en fortsatt minskning av antalet invånare Arbetsmarknad De som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden är fortfarande hög men har förbättrats under. Öppet arbetslösa samt i åtgärder Samtliga Riket - januari - 7,0% Mellerud - januari - 8,2% Mellerud - juli ,8% Ungdomar Riket - januari - 7,1% Mellerud - januari - 13,7% Mellerud juli - 5,4% Bostadsmarknad Med en krympande befolkning har behovet av nyproducerade bostäder inte varit så stort. Det är därför glädjande att se att det under de senaste tre åren nyproducerats 45 lägenheter och 31 villor. Lägenheterna är anpassade för en bekvämare tillvaro för äldre. Fortfarande behövs fler lägenheter med hiss i Mellerud. Sveriges kommuner Kommunsektorns ekonomi har förbättrats avsevärt de senaste två åren. Används resultatets andel av skatter- och bidrag som mått får man följande bild Procent 2,0 1,7 0,2 0,5 0,8 2,7 3,9 Förutsättningarna framåt i tiden försämras drastiskt, främst pga nominellt oförändrade generella statsbidrag. Sveriges landsting och kommuners resultatprognos för kommunerna de närmaste kommande åren ser ut på följande sätt Procent 1,6 1,6 0,8 0,3 Melleruds kommun - framtiden Även Melleruds kommun har de senaste åren haft goda resultat. De första signalerna för såg inte bra ut, inte heller de första beräkningarna av förutsättningarna för budgetåret Den 4

6 Budgetprocess Budget 2008 främsta orsaken är en minskande befolkning och en obalanserad omsorgsverksamhet. Dessa två närliggande problem behöver lösas innan kommunen tvingas ta tag i ökade pensionskostnader och omstrukturering av verksamheterna, från en krympande skolsektorn till en växande omsorgssektor. Budgetförutsättningar/antaganden De finansiella förutsättningarna som givits av kommunstyrelsens arbetsutskott har kompletterats med aktuella skatte- och bidragsprognoser från kommunförbundet. Ränteläget har bedömts ligga kvar på en förhållandevis låg nivå, den genomsnittliga låneräntan har satts till 4 procent. Aktuell befolkningsprognos har framtagits, denna har legat till grund för beräkning av behov inom omsorgerna, skola samt påverkat finansieringsförutsättningarna. En bedömning har gjorts att antalet invånare fortsätter att minska, antalet invånare bedöms vara den 1 november. Invånarantalet 1 april var Fördelningsförutsättningar Kostnader och intäkter är schablonmässigt uppräknade med: Intäkter: 0,0% Löpande kostnader: 2,0% Personalkostnader: 3,5% Eventuella kostnadsökningar utöver den schablonmässiga uppräkningen ska inrymmas inom budgetförslaget. I den inledande fördelningen har SN och KUN tillförts medel för ökade kostnader för städ och kost. Därutöver föreslås: Förvaltning Förändrat anslag Kommunstyrelsens administrativa förvaltning -175 Samhällsbyggnadsförvaltningen 500 Löner 181 Kultur- och utbildningsförvaltningen Löner, städ och kost 655 Socialtjänsten Löner, städ och kost Summa Utifrån kommunernas omfattning av verksamhet år 2005 för personer med behov av särskilt stöd och service (LSS) beräknas kostnadsutjämningen för 2008 ge ett bidrag på 15,6 mnkr. Ett förslag om förändrade bidragsförutsättningar beräknas komma hösten, konsekvenserna av detta är ännu inte kända. Affärsverksamheterna, Va och renhållning förutsätts ha full kostnadstäckning med avgifter. 5

7 Budget 2008 Budgetprocess Nämndernas kommunbidrag Nämnd/Styrelse Bokslut 2006* Budget Budget Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Byggnadsnämnd Kultur och utbildningsnämnden Socialnämnden Ej fördelade personalkostnader Interna poster Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad * Resultat Finansiell analys Budgeterat resultat Budgetförslaget beräknas ge ett resultat på 8,1 mnkr. Resultatet är under Kommunfullmäktiges långsiktiga resultatmål, 13,4 mnkr. Nettokostnadsandel Utvecklingen av kommunens nettokostnader i relation till utvecklingen av kommunens intäkter från skatter och bidrag ger dels förutsättningarna för omfattningen på kommunens verksamhet och dels för resultatets storlek. Nettokostnadsandel % Bokslut 2006 Budget Prognos Budget Verksamheten 92,8 93,5 94,2 94,1 94,2 94,3 Avskrivningar 3,2 3,1 3,1 3,1 3,2 3,1 Finansnetto 1,2 1,1 1,1 1,0 0,9 0,9 Summa 97,1 97,8 98,4 98,2 98,4 98,3 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter, avgifter och specialdestinerade statsbidrag täcker verksamhetens bruttokostnader med 16,9 procent. I budgetberäkningarna finns ingen generell ökning av intäkterna. Det finns inte möjlighet att påverka alla intäkter, t ex statsbidrag. 6

8 Finansiell analys Budget 2008 Verksamhetens kostnader Verksamhetens bruttokostnader uppgår till 522 mnkr. I de generella antagandena utgår budgetfördelningen för en inflationstäckning på 2 procent och en personalkostnadsökning på 3,5 procent. Därtill har fördelats 4 mnkr till personalkostnadsökningar. Den faktiska fördelningen av budgetens kostnader och intäkter är helt klar först när nämndernas internbudgetar är klara. Affärsverksamhet Begreppet affärsverksamhet används för VA- och renhållningsverksamheterna. Dessa verksamheter har bl.a. gemensamt att de lyder under mervärdeskattelagen, finansieringen sker till 100 procent via nyttjarnas avgifter samt att självkostnadsprincipen gäller över tid. För att kunna följa affärsverksamheternas resultat och att de över tid finansieras i enlighet med själkostnadsprincipen redovisas resultaten inom linjen. Kommunen har ej längre tillstånd att deponera avfall vid Hunnebyns sopstation. Soptippen ska täckas och lakvatten ska tas om hand, för detta ändamål är renhållningsavgiften sedan några år höjd och beräknas ge 500 tkr per år till detta ändamål. I 2006 års bokslut uppgick avsättningen för täckning 8,2 mnkr. Även VA-taxan är anpassad för att täcka de stora underskott som orsakats av 2002 års översvämning. Skatter och statsbidrag Budget 2008 är beräknad utifrån en oförändrad utdebiteringen med 22:69 kr per skattekrona. Beräkningen av skatter och bidrag utgår från kommunförbundets skatteprognos per maj. Prognosen har justerats med kommunens egen befolkningsprognos. Befolkningsprognosen utgår från en fortsatt befolkningsminskning, den 1/11 beräknas Melleruds kommun ha invånare och den 31/ , invånare. Fr.o.m har ett nytt mellankommunalt utjämningssystem för LSS-kostnader införts. En särskild utredning är tillsatt för att föreslå förändringar inför I budgeten är Melleruds bidrag beräknat till 15,6 mnkr. Finansnetto Budget 2008 är beräknad utifrån att låneskulden amorteras med 7 mnkr och att skulden den 31/ uppgår till 120 mnkr. Den genomsnittliga räntesatsen på kommunens långfristiga upplåning är 4 procent. Finansnettots andel av skatter och statsbidrag beräknas uppgå till 1 procent. Anläggningstillgångar Budgeterade investeringar redovisas i särskild handling. I enlighet med kommunens styrprinciper har Kommunstyrelsen rätt att göra omdisponeringar av investeringsanslag vilka uppgår till en mnkr eller lägre. Särskild slutredovisning av objekt överstigande en mnkr ska ske till Kommunfullmäktige. enliga avskrivningar av kommunens tillgångar beräknas ske med 13,8 mnkr, beloppet påverkas av när investeringsobjekten är färdigställda. Likviditet Budgetförslaget är beräknat utifrån en genomsnittlig likviditet på 10 mnkr som tillsammans med en checkkredit på 10 mnkr ger en kortsiktig betalningsförmåga på 20 mnkr. Beräknat på budgeterade utbetalningar ger detta en betalningsberedskap på 10 arbetsdagar. 7

9 Budget 2008 Finansiell analys Soliditet / Skuldsättningsgrad (%) Bok 2006 Bud Prog Bud Soliditet -18,0-17,7-17,5-16,5-15,6-14,4 Soliditet* 29,9 33,2 32,5 34,5 36,7 39,1 Skuldsättningsgrad 70,1 66,8 67,5 65,5 63,3 60,9 - varav avsättning 6,4 6,5 6,2 5,9 5,6 5,2 - varav kortfristig skuldsättning - varav långfristig skuldsättning 28,9 25,9 29,5 29,3 29,3 29,5 34,8 34,5 31,8 30,3 28,4 26,3 * exkl ansvarsförbindelse för pensioner (179,8 mnkr 2008) Eget kapital Förändring av eget kapital, årets resultat är budgeterat till 8,1 mnkr vilket är under Kommunfullmäktiges långsiktiga resultatkrav på 3 procent av skatter och statsbidrag. För att uppnå god ekonomisk hushållning bör resultatet täcka pensionskostnader vilka inte redovisas i resultaträkningen, dessa beräknas öka med 5,2 mnkr under 2008, resultatet bör även ge en inflationstäckning av eget kapital, vilket innebär 2,3 mnkr. Det budgeterade resultatet ger förutsättningar för en real förbättring av kommunens ekonomiska ställning med 0,6 mnkr. Låneskuld Låneskuldens utveckling har varit kraftig, främst på grund av en hög investeringsnivå men även på grund av dåliga resultat. Minskade investeringsnivåer samt bättre resultat ger möjlighet att amortera på låneskulden. Låneskulden bedöms kunna amorteras med 10 mnkr under samt 7 mnkr under I slutet av 2008 beräknas skulden till kreditinstitut uppgå till 120 mnkr. Återlån av de anställdas pensionsmedel i form av ökad ansvarförbindelse är beräknat till 5,2 mnkr under Ansvarsförbindelsen beräknas uppgå till 179,8 mnkr. En mer detaljerad redovisning av ansvarsförbindelser och övriga pensionskostnader sker i budgetens personalavsnitt. År Bok 2006 Bud Prognos Bud Kommunens anläggningstillgångar i relation till kommunens långfristiga upplåning % 39,8 38,1 35,8 33,6 31,5 29,0 Kommunens anläggningstillgångar i relation till kommunens långfristiga upplåning inkl återlån av pensionsmedel % 94,7 94,4 90,7 90,1 89,4 88,2 8

10 Finansiell Analys Budget 2008 Skuldsättningsgrad Soliditetsmåttet redovisar hur stor andel av tillgångarna som balanseras av eget kapital, det vill säga hur stor del av tillgångarna som finns kvar när skulderna är betalda. Soliditeten är ett mått på den finansiella handlingsfriheten på längre sikt. Skuldsättningsgraden är ett mått på det omvända, det vill säga hur stor del av tillgångarna går åt för att täcka skulderna. Ett delmål bör vara att soliditeten inkl ansvarsförbindelser för pensioner är positiv. perioden perioden är beräknad utifrån oförändrad skattesats. förslaget är en uppskattning av behov, inte antagna ramar för verksamheten. perioden har utifrån 2008 års budgetförslag schablonmässigt uppräknats med 3 procent lönekostnadsökning, 2 procent uppräkning för övriga kostnader. Osäkerheter En budget är mer eller mindre ett antagande. Osäkerhetsfaktorer vilka särskilt bör uppmärksammas är: Nämndernas budgetföljsamhet LSS-utjämningen, nytt utjämningssystem Befolkningsutvecklingen Räntenivån God ekonomisk hushållning Lagstiftningen som styr ekonomisk planering och redovisning i kommunerna har förändrats. Kommuner ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Resultatet ska även möjliggöra en återställning av tidigare års underskott. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. 9

11 Budget 2008 Finansiell analys Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument, Vision Dokumentet tar upp ett antal övergripande inriktningsmål. Befolkningen uppgår till minst invånare Invånare och företag har möjlighet att leva ett gott liv All utveckling bygger på ett ekologiskt och socialt hållbarhetstänkande All verksamhet präglas av tillgänglighet, inflytande och delaktighet Melleruds kommun är en aktiv kommun att bo och verka i liksom att besöka Mellerudsborna talar väl om och är stolta över sin hembygd och sin kommun De övergripande målen konkretiseras i ett antal profilområden Näringsliv Livslångt lärande Kommunikationer Bebyggelse Kultur och samhälle, fritid och natur Gemensam service Profilområdena konkretiseras i inriktningsmål, vilka tilldelats kommunens styrelse och nämnder. Inriktningsmålen återfinns på nämndernas sidor. Styrelse och nämnder ska utifrån inriktningsmålen ta fram konkreta prestationsmål för budgetåret. Dessa redovisas för Kommunfullmäktige i november. Målen stäms av i respektive nämndsdel av förvaltningsberättelsen för delårsbokslut och årsredovisning Vision 2013 återfinns i sin helhet längst bak i årsredovisningen. För att bättre kunna följa vilka aktiviteter som görs för att driva verksamheten mot inriktningsmålen har förvaltningen under införskaffat ett uppföljningsverktyg. Beslut Antagande av budgethandlingen omfattar även nedanstående förslag till beslut. Finansiella mål i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning Kommunen ska uppnå en resultatnivå vilket motsvarar 1,8 procent av intäkterna från skatter och statsbidrag. Investeringar ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar. Inga nya lån ska tas upp. Amortering på befintliga lån ska minst ske i takt med ökningen av kommunens pensionsskuld. Skattesats För 2008 fastställs skattesatsen till 22:69 kronor per skattekrona. Borgensram Borgensramen för 2008 föreslås vara 303 mnkr. Låneram Den utgående låneskulden per 31/12 får omsättas men ej utökas. 10

12 Resultatbudget Budget 2008 Resultatbudget Belopp i Mkr Bokslut 2006 Budget Prognos Budget Verksamhetens intäkter 110,7 88,2 88,2 88,3 88,3 88,3 Verksamhetens kostnader -498,6-488,4-495,3-508,0-521,5-535,9 Avskrivningar -13,2-13,5-13,5-13,8-14,8-14,8 Verksamhetens nettokostnader -401,2-413,7-420,6-433,5-447,9-462,4 Skatteintäkter 289,4 299,5 299,4 318,7 334,6 350,0 Slutavräkning skatteintäkter 4,1 0,6 2,2 0,0 0,0 0,0 Generella statsbidrag och utjämning 124,6 127,8 130,4 127,3 125,1 124,5 Finansiella intäkter 0,7 0,5 0,6 0,7 0,7 0,7 Finansiella kostnader -5,6-5,1-5,3-5,0-4,9-4,8 Resultat före extraordinära poster 12,1 9,6 6,8 8,1 7,5 8,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 12,1 9,6 6,8 8,1 7,5 8,0 Förändring av ansvarsförbindelse -11,8-4,9-3,6-5,2-4,2-3,6 Årets resultat inklusive förändring av ansvarsförbindelse 0,3 4,7 3,2 2,9 3,3 4,4 Nyckeltal Nettokostnadsandel -verksamheten 92,8% 93,5% 94,2% 94,1% 94,2% 94,3% -avskrivningar 3,2% 3,1% 3,1% 3,1% 3,2% 3,1% -finansnetto 1,2% 1,1% 1,1% 1,0% 0,9% 0,9% Summa 97,1% 97,8% 98,4% 98,2% 98,4% 98,3% 11

13 Budget 2008 Finansieringsbudget Finansieringsbudget Bokslut 2006 Budget Prognos Budget Belopp i Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 12,1 9,6 6,8 8,1 7,5 8,0 Justering för av- och nedskrivningar 13,2 13,5 13,5 13,8 14,8 14,8 Justering för gjorda avsättningar 1,2 1,0 1,0 1,0 0,8 0,5 Justering för ianspråkstagna avsättningar -1,8-2,0-2,0-2,0-2,0-2,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande post 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av 25,3 22,1 19,2 20,9 21,1 21,3 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -7,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 3,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 21,0 22,1 19,2 20,9 21,1 21,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -15,3-13,6-25,1-14,0-14,0-14,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3,3 0,0 1,8 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -9,9-13,6-23,3-14,0-14,0-14,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld -10,2-13,0-10,0-7,0-7,0-8,0 Ökning långfristiga fordringar -5,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,2 0,2 3,1 0,0 0,0 0,0 Kortfristig upplåning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -15,3-12,8-6,9-7,0-7,0-8,0 Årets kassaflöde -4,2-4,3-11,0-0,1 0,1-0,7 Likvida medel från årets början 25,9 21,7 21,7 10,8 10,6 10,8 Likvida medel vid årets slut 21,7 17,4 10,8 10,6 10,8 10,0 12

14 Balansbudget Budget 2008 Balansbudget Bokslut 2006 Budget Prognos Budget Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 299,5 301,5 311,2 311,4 310,7 309,9 Finansiella anläggningstillgångar 11,9 10,8 7,0 7,0 7,0 7,0 Summa anläggningstillgångar 311,4 312,3 318,2 318,4 317,6 316,9 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 1,4 1,7 1,4 1,4 1,4 1,4 Fordringar 22,1 15,1 22,1 22,1 22,1 22,1 Kassa och bank 21,7 16,3 10,8 10,6 10,8 10,0 Summa omsättningstillgångar 45,3 33,1 34,3 34,2 34,3 33,6 SUMMA TILLGÅNGAR 356,7 345,4 352,5 352,6 352,0 350,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 106,7 114,6 113,4 121,5 129,1 137,1 därav årets resultat 12,1 9,6 6,8 8,1 7,5 8,0 Avsättningar Avsättningar pensioner 11,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar löneskatt 2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar återställande av soptipp 8,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 22,8 22,3 21,8 20,8 19,7 18,1 Skulder Långfristiga skulder 124,0 119,0 114,0 107,0 100,0 92,0 Kortfristiga skulder 103,3 89,5 103,3 103,3 103,3 103,3 Summa skulder 227,3 208,5 217,3 210,3 203,3 195,3 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 356,7 345,4 352,5 352,6 352,0 350,5 Ansvarsförbindelse pensioner 171,0 175,8 174,6 179,8 184,0 187,6 13

15 Budget 2008 Personalekonomisk budget Personalekonomisk budget Bakgrund Ett av de viktigaste områden som kommunen skall arbeta aktivt med är att få ner sjukfrånvaron. Förutom stort mänskligt lidande har kostnaderna för detta ökat under de senaste åren och tar en allt större del av budgeten även om vi under det senaste året sett en viss minskning. För att strukturera arbetet med ohälsa/sjukfrånvaro har personalavdelningen tillsammans med företagshälsovården arbetat i ett projekt för uppbyggnad/implementering och genomförande av olika aktiviteter för att intensifiera processen i syfte att nå det uppsatta målet med minskad sjukfrånvaro motsvarande 1 dag per anställd och år. Projektet bygger på att utveckla organisationen inom följande huvudområden: - Rehabiliteringsprocessen - Arbetsmiljöprocessen Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM (preventionsprocessen) - Hälsopromotiva processen Projektet har även involverat Försäkringskassan som har haft rollen som bollplank, samarbetspartner och medfinansiär avseende vissa åtgärder. Vi har också involverat Vårdcentralen/vårdgivare/primärvård samt Arbetsförmedlingen, där så ansetts motiverat. Stark fokusering har lagts på individens eget ansvar för sin hälsa och detta har präglat samtliga åtgärder. Projektet har år fokuserats på insatser inom Socialtjänsten. Övriga förvaltningar har planerats in under år om än med minskat budgetunderlag då medfinansiering och tillhörande sänkning av sociala kostnader upphörde under slutet av För att understödja denna process har kommunfullmäktige beslutat om en rehabiliteringspolicy som ligger till grund för kommunens ställningstagande i olika rehabfrågor och som klargör ansvarsförhållanden m.m. inom organisationen. Dessutom har en verksamhetsplan utarbetats med företagshälsovården för att kunna göra nödvändiga prioriteringar och tillhörande satsningar. Beskrivning I projektform skall vi fortsätta arbeta med utveckling och uppbyggnad av de tre huvudområdena med aktiviteter inom: - Långtidssjukskrivna - Förebyggande rehabilitering - Hälsopromotivt arbete Personalvårdsronder. Resultatet av arbetet ska involveras och permanentas i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Mål Målet är att sänka de sjuklöneanknutna kostnaderna (sjuklön och vikariekostnader) med motsvarande åtgärders kostnad. Detta kan uppnås genom att sjukfrånvaron sänks med i genomsnitt en dag per anställd och år inom kommunen under år 2008 samt därigenom även ett minskat behov av vikarier. Målsättning avseende långtidssjukfrånvaron är även att rehabiliteringen ska vara avslutad inom ett år från det att rehabiliteringen startat. 14

16 Personalekonomisk budget Budget 2008 Pensionsskulden Kommunernas avtal utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Detta ger kommunerna en pensionsskuld, vilket kan sägas motsvara det belopp som skulle behöva sättas in på banken för att pengarna ska räcka till framtida pensionsutbetalningar för pensions- och arbetstagare. Man kan likna pensionsskulden vid en form av uppskjuten lön. I skulden har hänsyn tagits till pengarnas förräntning, hur stora belopp som ska betalas ut, när och hur länge pengarna ska betalas ut. Upplupna pensionsmedel intjänade före år 1998 är till största delen återlånade av kommunen. Upplupna pensioner till och med år 1998 är bokförda som en ansvarsförbindelse och beräknas uppgå till 179,8 mnkr inklusive löneskatt vid utgången av I det förra pensionsavtalet PFA 98 har överenskommelse träffats om att betala ut större delen av den årligen intjänade pensionen till förvaltning av de anställda. Fr.o.m. gäller ett nytt pensionsavtal, KAP-KL, för de kommunanställda. I korthet innebär det att brytgränsen höjs och att ersättningen över brytgränsen sänks. På sikt innebär det lägre kostnader för kommunen. Därutöver beräknas den så kallade ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före år 1998 att öka med 5,2 mnkr, denna kostnad finns med som en information i resultaträkningen. Under 2006 betalade kommunen av 5 mnkr på ansvarsförbindelsen för pensioner. Åtgärden innebär minskade årliga pensionsutbetalningar med 300 tkr. 15

17 Budget 2008 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Belopp i tkr Bokslut 2006 Prognos Budget Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader 0 Summa kostnader Periodens resultat Kommunfullmäktige består av 41 ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige tillsätter styrelse och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Kommunfullmäktiges ansvarsområde omfattar dels det övergripande ansvaret budget, uppföljning och bokslut, mål, reglementen och policys för styrning av verksamheterna -, dels fullmäktiges interna verksamhet, valnämnden, revisionen och stödet till de lokala politiska partierna. Verksamhetsförändring Inga planerade förändringar. Inriktningsmål Vision 2013 förverkligas. God hushållning med kommunens resurser. Skapa förutsättningar för ökad delaktighet i kommunala frågor. Granska att organisationen har en god anpassning mellan ekonomiska ramar och verksamhetsramar. Valnämnd Inga allmänna val genomförs 2008 Revision Effektivt kontrollera och följa nämndernas verksamhet. Genom aktiv uppföljning kontrollera nämndernas arbete för att uppnå Vision Överförmyndare Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Fullmäktige väljer överförmyndaren på fyra år. Uppdraget innehas sedan 2004 av en kommunal tjänsteman. Inget arvode utgår för närvarande, utan ersättningen sker inom ordinarie 16

18 Överförmyndare Budget 2008 löneram. Överförmyndarens huvuduppgift är att vara samhällets stödfunktion för personer som inte kan hävda sin rätt eller ta tillvara sina intressen. Denna myndighet tillser att personer som på grund av ålder, sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande får hjälp av god man eller förvaltare för att sköta ekonomi och annat så att vardagen fungerar bra. Överförmyndaren har också som uppgift att bevaka de minderårigas rätt i samhället. Det kan gälla rättshandlingar vid köp av fastighet eller bostadsrätt, del i dödsbo och om barnet saknar förmyndare/föräldrar. Verksamhetsförändring Sedan 2004 pågår en diskussion mellan ett antal kommuner i regionen om en samverkan, detta för att bland annat uppnå och bibehålla en hög kompetensnivå och därmed rättsäkerhet i verksamheten. Frågan om samverkan har också lyfts till Kommunalförbundet Fyrbodal. Målet är att uppnå en hög kompetensnivå, en god rättsäkerhet och en för varje kommun ekonomiskt effektiv verksamhet. Alltmer uppmärksamhet har riktats på denna verksamhet och kompetenskraven har höjts. En översyn av verksamheten ska genomföras med avseende på uppdragets omfattning samt arvoderingen. Inriktningsmål Hålla en hög nivå i uppföljningen av gode mäns, förvaltares och förmyndares uppgifter. Se till att gode män och förvaltare är väl förtrogna med sina uppgifter och sitt ansvar. Hålla en hög servicenivå gentemot gode män, förvaltare och förmyndare. Kortast möjliga handläggningstid för ansökningar om god man eller förvaltare. 17

19 Budget 2008 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Belopp i tkr Bokslut 2006 Prognos Budget Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Periodens resultat Kommunstyrelsen består av elva ledamöter och är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen är även teknisk nämnd. Kommunstyrelsen ska leda kommunens övergripande verksamhet enligt fullmäktiges riktlinjer och övriga styrdokument. Den ska också bereda ärenden till fullmäktige. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala organs verksamhet, över de kommunala bolagen, samt över de kommunalförbund, med mera, som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott, som är ekonomiutskott, personalutskott, förhandlingsdelegation, trafiknämnd och krisledningsnämnd. Verksamhetsförändring Inga förändringar planerade Kommunstyrelsens administrativa förvaltning Den administrativa förvaltningen leds av kommunchefen. Direkt underställda finns stab och enhetschefer för arbetsmarknadsenhet, samt administration. Kommunchefen ansvarar även för miljö och hälsosamordning samt näringslivsfrågor. Kommunchefen är VD i Melleruds bolagshus AB. Staben ska arbeta med kommunstrategiska frågor som rör koncernen Melleruds kommun samt framtidsfrågor. Staben biträder kommunstyrelsen i centrala arbetsgivarfrågor såsom anställnings-, löne-, arbetsmiljö-, samverkans-, pensions-, lag- och avtalsfrågor med mera. Staben ansvarar för EU-frågor och informationsfrågor, inklusive kommunens hemsida och intranät. Staben biträder kommunstyrelsen med ekonomiska underlag för delårsbokslut, bokslut, budget, finansiering, samordning av inköp med mera. 18

20 Kommunstyrelsen Budget 2008 Näringsliv Näringslivsbefrämjande åtgärder bedrivs i samverkan med många olika parter, såsom: Dalslandskommunernas kommunalförbund, Kommunalförbundet Fyrbodal och Mellerudsnavet etcetera. Det är viktigt att ge möjligheter för företag att starta och utvecklas i Mellerud. Nära dialog sker med företagare och köpmän. MILAB, kommunens bolag för industrilokaler, arbetar för att erbjuda goda lokallösningar. Framför allt gäller det att stötta nya företag. Mellerudsnavet är ett led i satsningen på näringslivsutveckling i kommunen. Mellerudsnavet har sedan 2005 en näringslivssamordnare anställd för att utveckla det befintliga näringslivet och att arbeta för nyföretagsamhet i Mellerud. Miljö Kommunen överlät fr.o.m ansvaret för miljöverksamheten till Dalslandskommunernas kommunalförbund. Miljöverksamheten regleras till en stor del av miljöbalken som styr tillsynsarbetet och upplysningsverksamheten inom naturvård och strandskydd, miljöskydd, hälsoskydd, täkter, förorenad mark, kemikalieanvändning, avfall med mera. Övrig tillsyn styrs av livsmedels och djurskyddslagstiftning. Styrning av miljöstrategiarbete Miljöstrategiskt arbete är det miljöarbete som inte är lagreglerat myndighetsarbete. Kommunstyrelsen bestämmer inriktning och mål för miljöstrategens och Agenda 21- och folkhälsosamordnarens arbete. Miljöstrategen är anställd av Dalslands miljönämnd men arbetar på uppdrag av Melleruds Kommunstyrelse. Genomförande av internt, ej lagreglerat miljöarbete sker på enhetschefsnivå ute i förvaltningarna och på arbetsplatsnivå genom miljökontaktpersonerna. Kommuncheferna i Dalsland har en viktig samordningsfunktion för miljöstrategerna i Dalslands arbetsuppgifter, där vinster finns med miljösamverkan. 19

21 Budget 2008 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsförvaltning utför service till kommunens invånare, kommunala förvaltningar, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Verksamhetsområdena är fastighet, parkskötsel, förrådsverksamhet, gatuunderhåll och nybyggnation av gator, vatten och avlopp, kost- och lokalvårdsverksamhet, renhållning och räddningstjänst. Verksamhetsområdena vatten och avlopp samt renhållning är affärsdrivande verksamheter som särredovisas. Fastighetsenheten Samhällsbyggnadsförvaltningen äger fastigheter som nyttjas av övriga förvaltningar. Hyresavtal som Melleruds kommun tecknar med interna och externa fastighetsägare ska tecknas av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fastighetsenheten ansvarar för all mark som ägs av Melleruds kommun. Fritidsanläggningar samt driftsbidrag till föreningar hanteras också av fastighetsenheten. Gatuenheten Gatuenhetens ansvarsområden är gator, delar av vinterväghållning och offentlig belysning. Gatuenheten utför projekt samt underhållsarbeten tillsammans med andra enheter. Park- och förrådsenheten Parkenheten tillhandahåller specialistkunskap inom grönytesektorn samt deltar i aktiviteter som marknadsför Melleruds kommun och bidrar till en attraktiv kommun att vistas, arbeta och bo i. Verksamheten omfattar gräsklippning, busk- och rabattskötsel, trädplantering, snöröjning på gång och cykelvägar, förrådsansvar på kommunförrådet, underhåll av lekplatser och offentlig renhållning samt skötsel av fyra kommunala badplatser. Serviceenheten Verksamheten innefattar bland annat tillagning, transport och servering av mat till Melleruds kommuns skolor, äldreboenden och hemtjänst. Det finns sex tillagningskök i Melleruds kommun. Lokalvården ansvarar för städning och golvvård på förskolor, skolor, äldreboende och kontor. Våra lokalvårdare är utbildade enligt SRY/yrkesutbildning vilket innebär en kvalitetssäkring av verksamheten. Verksamhetsförändring Serviceenheten utreder rationalisering av kostverksamheten. Inriktningsmål Det ska utvecklas positiva livsmiljöer för barn och ungdom. Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans innevarande generation betalar sina kostnader. 20

22 Kommunstyrelsen Budget 2008 Affärsverksamhet Verksamheterna Vatten och avlopp (VA) samt Renhållning betraktas som affärsverksamheter. Till skillnad från övrig kommunal förvaltning ska dessa helt finansieras av avgifter från brukarna. Det innebär att verksamheternas ackumulerade resultat blir en andel av kommunens eget kapital, d v s en fordran eller en skuld för skattekollektivet. Affärsverksamheterna särredovisas. VA-verksamhet Verksamhetens uppgift är att försörja de delar i kommunen som har kommunalt vatten och avlopp med vatten av god kvalité samt en avloppsrening som uppfyller myndigheternas krav. För detta ändamål finns tre vattenverk, fem reningsverk samt 34 avloppspumpstationer i kommunen. Verksamhetsförändring I den nya lagen om allmänna VA-tjänster regleras bland annat att VA-verksamheten ska särredovisas både när det gäller resultat- och balansräkning samt att det skall framgå hur huvudmannen har fördelat kostnaderna som varit gemensamma med annan verksamhet. Redovisningen ska, när den är fastställd, finns tillgänglig för brukarna inom VA-kollektivet. Detta kommer att ställa högre krav på redovisningen och verksamheten och är en anpassning som har påbörjats under och fortlöper under Inriktningsmål Mellerud är en välskött kommun med ekonomin i balans innevarande generation betalar sina kostnader. Renhållningsverksamhet I Melleruds kommun finns Hunnebyns avfallsanläggning som är kommunens återvinningscentral. Sophämtning sker på entreprenad och hushållsavfallet fraktas till TRAAB (Trestadsregionens Avfallsaktiebolag). I kommunen finns nio återvinningsstationer för förpackningar. Inriktningsmål Mellerud är en välskött kommun med ekonomin i balans innevarande generation betalar sina kostnader. 21

23 Budget 2008 Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden Belopp i tkr Bokslut 2006 Prognos Budget Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnader Kapitalkostnader 0 Summa kostnade Periodens resulta Byggnadsnämndens verksamhet innefattar arbete med kommunens planer, bygglov, bygganmälan, samråd, kontrollplaner, kulturmiljöinventeringar, kartor, upprättande av adresser/lägenhetsregister, adress- och byggnadsregister, tillstånd för brandfarlig vara och sotningsverksamhet. Byggnadsnämnden består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare. Byggenheten sorterar organisatoriskt under Samhällsbyggnadsförvaltningen. Inriktningsmål Möjligheterna till trivsamma, trygga, tillgängliga och säkra boenden ska tillvaratas. Bebyggelsen ska utvecklas så att den stödjer den önskade näringslivsutvecklingen. 22

24 Kultur- och utbildningsnämnden Budget 2008 Kultur- och utbildningsnämnden Belopp i tkr Bokslut 2006 Prognos Budget Intäkter Kommunbidrag Summa intäkte Kostnader Personalkostnade Löpande kostnad Kapitalkostnader Summa kostna Periodens resu Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för Förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning Kulturverksamhet, inklusive bibliotek och musikskola. All förskole-, skolbarnsomsorg och skolverksamhet styrs av lagar, förordningar samt nationella läro-, kurs- och timplaner. Kommunens skyldighet att ge kommuninvånarna tillgång till bibliotek med kostnadsfria lån finns i bibliotekslagen. Verksamhetsförändringar Inom projektet Skola 2009 planeras en större förändring i skolorganisationen i Melleruds kommun från och med höstterminen Under och 2008 tas beslut om denna nya organisation, och under läsåret 2008/2009 genomförs förberedelserna. Under våren 2008 presenteras ett nytt förslag till skollag. Det ökande flyktingmottagandet i kommunen ställer högre krav på förskola och skola, och skapar behov av ytterligare förskoleplatser och utökade stödansatser i skolan i centrala Mellerud. Regeringen aviserar en stor satsning på fortbildning för lärare med start i januari 2008, det så kallade Lärarlyftet. Lärare ska kunna studera med 80 % av sin grundlön. Av detta skjuter regeringen till 70 %, medan kommunen får stå för 30 %. För att Mellerud ska kunna delta, och preliminärt under en fyraårsperiod skicka cirka 30 lärare, krävs att budgetmedel motsvarande 1,5 tjänst årligen reserveras för ändamålet. Inriktningsmål Ur Vision 2013, med kompletteringar för KUN Melleruds kommun ska utvecklas som turistmål och antalet sysselsatta inom turistnäringen ska öka. - Kulturbruket ska fungera som en regional angelägenhet och en naturlig besökspunkt för kulturintresserade i Dalsland med omnejd. Befintligt näringsliv ska utvecklas och bidra till ökad sysselsättning och god miljö Antalet nya företagsetableringar ska öka. Andelen högskoleutbildade anställda ska öka. Kommunens skolor ska erbjuda utbildning av hög kvalitet, som ger en god grund för yrkesliv och vidare studier. 23

25 Budget 2008 Kultur- och utbildningsnämnden - Det övergripande målet för utbildningsverksamheten inom Kultur- och utbildningsnämndens ansvarsområde är att höja kunskapsnivån hos eleverna i samtliga skolformer. - Samtliga skolformer ska bedriva en verksamhet som lever upp till de mål och riktlinjer som anges i skollag, läroplaner, kursplaner och vidhängande riksdagsbeslut. - Det ska på enheterna finnas god beredskap för att ta emot barn/elever i behov av särskilt stöd, och alla barn/elever ska i högsta möjliga utsträckning gå med sin ordinarie grupp/klass. - Kommunen ska erbjuda full behovstäckning inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. - Pedagogik och arbetsformer inom vuxenutbildningen i Mellerud ska möta individernas föränderliga och ökande behov av livslångt lärande i vårt kunskapsbaserade samhälle. Alla nivåer inom utbildningsväsendet i Mellerud ska ha internationella kontakter. Föreningslivet ska breddas och nå nya grupper. Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Det ska utvecklas positiva livsmiljöer för barn och ungdom. Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet. Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och mångfald, samt trygghet. Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans innevarande generation betalar sina kostnader. Förskoleverksamhet I enlighet med skollagen erbjuds förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år enligt följande: I den utsträckning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas arbete och/eller studier. 15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa. 15 timmar per vecka, 35 veckor/525 timmar per år, så kallad allmän förskola, avgiftsfritt för alla barn från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Med undantag för allmän förskola betalar föräldrarna avgift enligt särskild bestämmelse. Förskoleverksamhet bedrivs på fem förskolor, totalt 15 avdelningar med varierande bemanning, och i 13 familjedaghem (dagbarnvårdare), varav tre i Åsebroområdet och tio i centrala Mellerud. Dessutom bedrivs allmän förskola på Österrådagatan. All förskoleverksamhet är organisatoriskt integrerad med grundskolan. Verksamhetsförändringar De låga födelsesiffrorna under de senaste åren leder till att antalet barn i förskoleålder minskar. Nyttjandegraden antas öka vilket gör att antalet barn i förskoleverksamhet minskar marginellt. Den allmänna förskolan på Österrådagatan och träffpunkten för familjedaghemmen flyttas under 2008 till den nya mötesplatsen för ungdom vid Rådahallen. 24

26 Kultur- och utbildningsnämnden Budget 2008 Obligatoriska skolformer inkl skolbarnsomsorg och förskoleklass I enlighet med skollagen erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år barnet fyller 6 år samt nioårig grundskola för alla barn i ålder 7-16 år. Barn som tillhör särskolans personkrets erbjuds skolgång inom särskolan. Kommunen har sex grundskolor, en med skolår 1-5, fyra med skolår 1-7 samt en med skolår 8-9. Förskoleklasserna är integrerade i 1-5/7-skolorna. Särskola finns på Nordalsskolan (skolår 1-7) samt på Rådaskolan (skolår 8-10). Elever i behov av träningsskola går i andra kommuner, främst i Åmål. Förvaltningen har ett centralt stödteam för att stödja enheterna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I teamet ingår 50 % särskolesamordnare, 75 % skolpsykolog, % specialpedagog, 100 % pedagog med social inriktning samt 2 * 100 % skolsköterska. Utöver detta finns specialpedagoger på tre av sex grundskolor samt elevassistenter för barn i behov av särskilt stöd. Skolbarnsomsorgen erbjuder omsorg för barn i åldern 6-12 år på lov och utanför ordinarie skoltider utifrån de behov som uppstår på grund av vårdnadshavares arbete och/eller studier. Föräldrarna betalar avgift. Verksamheten bedrivs i huvudsak i form av fritidshem. Fritidshem finns på samtliga grundskolor utom Rådaskolan. På Rådaskolan erbjuds förlängd skolbarnsomsorg för särskoleelever. För transporter av skoleleverna finns avtal med Buss i Väst AB. Detta avtal löper ut Verksamhetsförändringar Regeringen har aviserat nya kursplanemål för skolår 3 i ämnena svenska och matematik. Parallellt införs nationella prov i svenska och matematik för skolår 3. En översyn av läro- och kursplaner pågår på Utbildningsdepartementet, likaså en utredning om ett nytt betygssystem. Elevantalet inom grundskolan fortsätter att minska. Frivilliga skolformer Ungdomsgymnasium Kommunen bedriver egen gymnasieskola på Dahlstiernska gymnasiet. På skolan erbjuds följande nationella program: Barnoch fritidsprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna dans och musik, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetarprogrammet och Teknikprogrammet. Dessutom finns det individuella programmet. Inom ramen för det individuella programmet erbjuds lärlingsutbildning. I samarbete med Socialnämnden bedrivs verksamhet för elever med stort socialt stödbehov, Passagen. För övriga nationella program köps platser i andra kommuner. Melleruds kommun ingår i samverkansområdet Fyrbodals gymnasieskola, och har genom detta samarbete samverkansavtal med samtliga Fyrbodalskommuner utom Åmål. 25

27 Budget 2008 Kultur- och utbildningsnämnden För särgymnasieelever köper Mellerud platser från flera olika utbildningsanordnare, främst Dals-Ed, Nuntorp, Vänersborg och Trollhättan. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen innefattar Utbildning på grundskolenivå för vuxna Utbildning på gymnasienivå för vuxna Svenska för invandrare Särskola för vuxenstuderande Uppdragsutbildning Stöd till studerande på utlokaliserade högskolekurser Utbildningsdelen bedrivs till stor del i egen regi, men även genom samverkan mellan Dalslandskommunerna (det så kallade Dalslandsvis), inköp av tillfälligt efterfrågad kompetens samt i mindre utsträckning genom köp av utbildningsplatser i andra kommuner utanför Dalsland. Verksamhetsförändringar Antalet elever i gymnasieålder når sin kulmen under läsåren /2008 och 2008/2009. Antalet elever i gymnasiesärskolan fortsätter att öka. Rätt att söka de gymnasieutbildningar kommunen anordnar även i andra kommuner införs från och med höstterminen En genomgripande gymnasiereform utreds på Utbildningsdepartementet. Inför sänktes de statliga bidragen till Vuxenutbildningen med cirka 30 %. Inriktningsmål Ur Vision 2013, med kompletteringar för KUN Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har påbörjat en högskoleutbildning ska öka. Kulturbruket/Dahlstiernska ska utvecklas till ett centrum för utbildning av ungdom och vuxna samt kultur i Melleruds kommun. Dahlstiernska gymnasiet ska ses som ett naturligt förstahandsval för de Mellerudselever som står i färd att påbörja sin gymnasieutbildning. Dahlstiernska gymnasiet ska ha ett aktivt samarbete med andra gymnasieskolor inom Fyrbodals gymnasieskola. Dahlstiernska gymnasiet ska erbjuda ett brett utbud av utbildningar. Det ska finnas goda möjligheter för vuxna att i kommunen studera på både gymnasie- och högskolenivå, hel- eller deltid och på flexibla tider. Vuxenutbildningen i Mellerud ska vara den givna mötesplatsen, mäklaren och motor för det livslånga lärandet i kommunen. Det ska finnas en väl fungerande samverkan mellan utbildningsanordnare och näringslivet. 26

28 Kultur- och utbildningsnämnden Budget 2008 Kulturverksamhet Bibliotekslagen och våra egna mål slår fast att alla kommuninnevånare och besökare ska ha tillgång till ett bibliotek för att kunna ta del av litteratur, tidningar, tidskrifter och media i annan form samt information och kulturell verksamhet. Biblioteksverksamhet bedrivs vid biblioteket i Mellerud. Biblioteket har öppet 45,5 timmar per vecka. Bokutlåning sker även genom lanthandeln i Grinstad samt föreningen Bolstads prästgårds vänner. På biblioteket anordnas utställningar och biblioteket har ansvar för kommunens konst- och filmsamlingar. Både vad det beträffar biblioteksverksamhet och kulturarrangemang finns ett fungerande samarbete med grundskolan. Samtliga grundskolor har skolbibliotek. Biblioteket lånar också ut barnböcker via förskolorna. Musikskolan bedriver följande verksamhet: Individuell undervisning i instrument och sång, dans- och ensembleverksamhet, klassundervisning inom grundskolan och medverkan inom det estetiska programmet och det individuella valet på gymnasieskolan. Musikskolan samarbetar med musikskolorna i övriga Dalsland. Ansvarig för programverksamheten på Kulturbruket är Kulturbruksstyrelsen, ett självstyrelsorgan som rapporterar till Kultur- och utbildningsnämnden. Kulturbruksstyrelsen har som uppgift att marknadsföra Kulturbruket, samordna aktiviteterna där samt genom egna insatser komplettera programutbudet. För programverksamheten har Kulturbruksstyrelsen bidrag från Västra Götalandsregionen. Det finns ett etablerat samarbete med Konserthuset i Vara, vilket innebär regelbundna framträdanden i Mellerud av de ensembler som har sin bas där. Inriktningsmål Ur Vision 2013 Kulturbruket/Dahlstiernska ska utvecklas till ett centrum för utbildning av ungdom och vuxna samt kultur i Melleruds kommun. Mellerud ska utvecklas till ett kulturellt centrum inom regionen med ett brett utbud av olika kulturella arrangemang. Mellerudsborna ska ha tillgång till ett högklassigt mediabestånd. Kommunens invånare ska ha goda möjligheter att själv utöva kultur. 27

29 Budget 2008 Socialnämnden Socialnämnden Belopp i tkr Bokslut 2006 Prognos Budget Intäkter Kommunbidrag Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löpande kostnade Kapitalkostnader Summa kostnad Periodens result Inriktningsmål Förvaltningsövergripande Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning, öppenhet och mångfald, samt trygghet. Mellerud är en välskött kommun med ekonomi i balans innevarande generation betalar sina kostnader. Andelen högskoleutbildade anställda ska öka. Socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Ökad delaktighet och deltagande i samhällsutvecklingen i alla åldrar. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. Insatserna inom vård och omsorg skall för den enskilde ge förutsättningar för trygghet, delaktighet och självständighet. Socialtjänsten ska aktivt bidra till det gemensamma kommunala målet att 2008 öka Melleruds befolkning. Mellerud ska ha en positiv utveckling, som gör att en större andel människor stannar kvar i eller återgår till arbetslivet och klarar sin egen försörjning under en längre del av livet. Individ- och familjeomsorg Socialtjänstens ska aktivt verka för att människor stimuleras att i sitt vardags- och arbetsliv ta socialt ansvar för att förebygga och bryta isolering, passivitet och missbruk. Socialtjänsten ska främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Barnets bästa ska sättas i centrum vid alla åtgärder som rör barn. (Det ska utvecklas positiva livsmiljöer för barn och ungdom.) Insatserna ska inriktas mot att stödja och utveckla vuxna i deras roll som förälder Vård och omsorg Det ska skapas förutsättningar för en god hälsa bland äldre, vilket innebär att fler klarar sin egen omsorg under en större del av livet. 28