SYDSPETSENS MILJÖHÄLSA TILLSYNSPLAN FÖR ÅREN UPPDATERING 2016

Transkript

1 SYDSPETSENS MILJÖHÄLSA TILLSYNSPLAN FÖR ÅREN UPPDATERING

2 Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT... 4 DEL I: MILJÖHÄLSOVÅRD LAGSTIFTNING OCH SYFTET MED TILLSYNEN RESURSER OCH UPPGIFTER INOM TILLSYNEN Personal och uppgifter Förändringar i verksamhetsmiljön Användningen av resurser Utbildning Register över tillsynsobjekten AVGIFTSBELAGD TILLSYN INFORMATION BEREDSKAP FÖR EXCEPTIONELLA SITUATIONER ADMINISTRATIVA TVÅNGSMEDEL OCH STRAFFPÅFÖLJDER TILLSYNSOBJEKT TILLSYNSOBJEKT ENLIGT LIVSMEDELSLAGEN TILLSYNSOBJEKT ENLIGT HÄLSOSKYDDSLAGEN TILLSYNSOBJEKT ENLIGT KONSUMENTSÄKERHETSLAGEN TILLSYNSOBJEKT ENLIGT TOBAKSLAGEN TILLSYNSOBJEKT ENLIGT LÄKEMEDELSLAGEN TILLSYNSOBJEKT ENLIGT ÖVRIG LAGSTIFTNING PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV INSPEKTIONERNA KONTROLLFREKVENS OCH RISKBEDÖMNING Livsmedelsstillsynen Hälsoskyddstillsynen Konsumentsäkerhetstillsynen Tobakstillsynen Tillsynen av nikotinpreparat INSPEKTIONERNAS INNEHÅLL OCH GENOMFÖRANDE Livsmedelstillsynen Hälsoskyddstillsynen Konsumentsäkerhetstillsynen Tobakstillsynen Tillsynen av nikotinpreparat Tidsåtgången för genomförande av inspektioner INSPEKTIONSPROTOKOLL INSPEKTIONSVERKSAMHETENS TYNGDPUNKTSOMRÅDEN Livsmedelstillsynen Hälsoskyddstillsynen Konsumentsäkerhetstillsynen Tobakstillsynen PROVTAGNING MYNDIGHETSPROVTAGNING Livsmedelstillsynen Hälsoskyddstillsynen Övriga tillsynsslag LABORATORIER UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV TILLSYNSPLANEN BILAGOR BILAGA 2. LIVSMEDELSTILLSYNENS OBJEKT, KONTROLLFREKVENSER OCH GENOMSNITTLIG TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER UNDER ÅR

3 BILAGA 3. HÄLSOSKYDDSTILLSYNENS TILLSYNSOBJEKT, KONTROLLFREKVENSER OCH TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER UNDER ÅR 2016 SAMT KOMMANDE TEMAÅR FRAM TILL BILAGA 4. KONSUMENTSÄKERHETSTILLSYNENS TILLSYNSOBJEKT, KONTROLLFREKVENSER OCH TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER UNDER ÅR 2016 SAMT TEMAÅR BILAGA 5. TOBAKSTILLSYNENS TILLSYNSOBJEKT OCH TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER UNDER ÅR BILAGA 6. OBJEKT, KONTROLLFREKVENSER OCH TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER ENLIGT LÄKEMEDELSLAGEN UNDER ÅREN BILAGA 7. LITTERATURFÖRTECKNING

4 1. ALLMÄNT Tillsynsplanen för Sydspetsens miljöhälsa har upprättats i överensstämmelse med det gemensamma riksomfattande tillsynsprogrammet för åren Vid upprättandet av tillsynsplanen har man också strävat efter att beakta lokala förhållanden och lokala riskfaktorer. Planen gäller enhetens verksamhetsområde, som omfattar Hangö, Ingå och Raseborg. Tillsynsplanen är en del av enhetens helhetsplanering och den utgörs av två delar, den ena gäller miljöhälsovårdens tillsyn, den andra delen utgörs av planen för tillsynen över djurens hälsa och välfärd samt över kommunala veterinärtjänster vid Sydspetsens miljöhälsa. Planen uppdateras vid behov och åtminstone vart tredje år. Enligt statsrådets förordning om kommunala tillsynsplaner för miljö- och hälsoskyddet (665/2006) ska den tillsynsplan som kommunen godkänt för följande år lämnas till regionförvaltningsverket före kalenderårets slut. Före behandling i Sydspetsens miljöhälsonämnd ges områdets invånare möjlighet att bekanta sig med förslaget och ge sitt utlåtande om det. Allmänheten hörs också vid uppdateringar av planen. Uppdatering inför 2016: Då det vidtagits åtgärder för att lyfta bort konsumentsäkerheten från kommunerna har planen uppdaterats med beaktande av detta. Om de föreslagna lagändringarna godkänns i sin nuvarande form upphör tillsynen av konsumentsäkerheten i kommunerna fr.o.m Mera om de praktiska konsekvenserna för tillsynen hittas i textdelen nedan. Vid uppdateringen har också beaktats ändringar i organisationen. DEL I: MILJÖHÄLSOVÅRD 1.1 Lagstiftning och syftet med tillsynen Med begreppet miljö- och hälsoskydd (miljöhälsoskydd) avses enligt folkhälsolagen (66/1972) bestämmelser om hälsoskydd som gäller individen och livsmiljön. Miljöhälsovårdslagstiftningens målsättning är att tillförsäkra kommuninvånarna en trygg och säker livsmiljö som är fri från sådana faktorer som medför olägenheter för människors hälsa och miljö (sanitär olägenhet). I lagstiftningen betonas verksamhetsutövarnas eget ansvar, men myndighetstillsyn behövs för att säkerställa att verksamheten och produkterna överensstämmer med gällande bestämmelser, liksom för att trygga konsumentskyddet samt tillförsäkra aktörerna likvärdig behandling och goda produktionsförutsättningar. Den rättsliga grunden för tillsynsplanen för miljöhälsovården utgörs av: hälsoskyddslagen (763/1994), livsmedelslagen (23/2006), konsumentsäkerhetslagen (920/2011), tobakslagen (693/1976), läkemedelslagen (395/1987) samt Statsrådets förordning om kommunala tillsynsplaner för miljöhälsovården (665/2006). Tillsynen över miljöhälsovården i kommunerna regleras av ytterligare ett antal författningar, av vilka de viktigaste upptas i bilaga 1. Enligt det nationella programmet är syftet med lagstiftningen om miljö- och hälsoskyddet att främja och övervaka livsmiljöns och individens hälsa och säkerhet samt djurens hälsa och välbefinnande. Avsikten är att säkerställa en högklassig tillsyn över miljö- och hälsoskyddet vilket kräver att tillsynen är planmässig, att tillräckligt med resurser står till förfogande för denna och att den är rätt fokuserad, effektiv samt behandlar olika aktörer på ett jämlikt och rättvist sätt. Genom tillsynen säkerställs iakttagandet av lagarna om miljö- och hälsoskydd genom rådgivning för verk- 4

5 samhetsutövare och konsumenter, handledning och utbildning, inspektioner, provtagningar, utlåtanden och beredskap för exceptionella situationer. Tillsynsmyndigheten ska också följa upp att aktören eliminerar missförhållanden. Efter behov tar tillsynsmyndigheten till administrativa tvångsmedel för att avhjälpa missförhållandena. Tillsynsmyndighetens åtgärder ska i enlighet med god förvaltning stå i proportion till missförhållandena, och tillhandahållandet av produkter och tjänster ska inte begränsas mer än nödvändigt. Tillsynsmetoderna och fokuseringen av tillsynen väljs så att tillsynen får så stor genomslagskraft som möjligt. I synnerhet den planmässiga tillsynen måste fokuseras utifrån riskerna. Kommunerna står för största delen av verkställandet av tillsynen inom miljöhälsovården. I Hangö, Ingå och Raseborg sköts uppgiften av en gemensam samarbetsorganisation, Sydspetsens miljöhälsa. Målet med programperioden är tillsynens genomslagskraft. De allmänna mål som beaktats vid uppgörandet av denna plan är: Att tillsynen är riskbaserad och fokuserad Effektivt uppbärande av tillsynsavgifter Datasystemens utveckling och tillämpning Säkerställande av tillsynens synlighet Tyngdpunkterna för de enskilda tillsynsområdena och beaktandet av dem presenteras vid punkt 3.4 nedan. 1.2 Resurser och uppgifter inom tillsynen Personal och uppgifter Sydspetsens miljöhälsa lyder under Hangö stad. Enligt instruktionen för enheten är avsikten med det regionala miljöhälsoskyddet att för kommunerna inom samarbetsområdet trygga en god och sund livsmiljö. Inom enheten arbetar sex hälsoinspektörer, de fyra veterinärtjänsterna sköts av sex veterinärer. Av veterinärernas arbetstid har ett årsverke reserverats för tillsyn, jämt delat mellan tillsynsveterinäruppgifter och övrig tillsyn. Enheten leds av direktören för hälsoövervakningen. Till resurserna hör också en kanslist på halvtid. Tillsynspersonalen har placerats i verksamhetspunkter i Hangö (2 hälsoinspektörer, kanslisten och direktören för hälsoövervakningen) och Raseborg (4 hälsoinspektörer och tillsynsveterinär i Ekenäs). Med tanke på de långa avstånden på verksamhetsområdet och antalet besök per objekt är det ändamålsenligt att ha flera verksamhetspunkter så att resorna minimeras. Tillfälligt kan t.ex. tillsynsuppgifter skötas av praktikerveterinärerna, som arbetar utgående från sina mottagningar. Laboratorietjänster och IT-tjänster köps av utomstående aktörer, i övrigt sköts de centrala uppgifterna själv Förändringar i verksamhetsmiljön I regeringens strukturpolitiska program föreslås en gallring av kommunernas tillsynsuppgifter samt en inskränkning av planeringsskyldigheterna. Ändringar i uppgifterna har planerats och är under arbete i statsförvaltningen. De centrala ämbetsverken uppnår i sin tur detta mål genom att utveckla den elektroniska rapporteringen. Även det gemensamma riksomfattande tillsynsprogrammet har sammanställts så att det gäller flera år och uppdateras så få gånger som möjligt. 5

6 Ur kommunens synvinkel väntas inte den elektroniska rapporteringen minska varken på kostnaderna eller på arbetstiden för rapportering. De praktiska erfarenheterna hittills visar att övergången från årsvis rapportering till händelsevis rapportering under år 2014 kom att kosta ungefär i bortkastad arbetstid och förlorade inkomster. Med tanke på detta tas nya arbetsskeden i bruk med tillförsikt och först efter ordentlig prövning och produktutveckling. Ändringar kan vara på kommande gällande tillsynsavgifter och sättet att uppbära dem. Vid behov görs ändringar i planer och taxor under planeperioden. Det har lämnats in en proposition om att kommunerna skulle upphöra med konsumentsäkerhetstillsyn under år Ifall detta verkställs, styrs arbetstiden som nu använts för konsumentsäkerhet, 40 dagsverken, till annan tillsyn. Ändringen skulle minska något på enhetens resursbrist Användningen av resurser Tillsynsplanen skall verkställas utgående från tillsynsbehov. Tillgängliga resurser ska inte få påverka tillsynsbehovet eller inspektionsfrekvensen. Detta verkställs i praktiken inte inom Sydspetsens miljöhälsa, då man p.g.a. långvarig resursbrist varit tvungen att i flera års tid skära ned på tillsynen jämfört med behovet. Miljöhälsoskyddets uppgifter har delats mellan hälsoinspektörerna med målsättningen att möjliggöra arbete i s.k. arbetspar. Dessutom har man strävat efter att fördela uppgifterna jämt inom det geografiska området. Tillsynen av verksamheter som har att göra med förädling av mjölk, kött och ägg övervakas fr.o.m i första hand av tillsynsveterinären, som också utför annan tillsyn. De tillsynsobjekt som omfattas av den planenliga tillsynsverksamheten finns upptagna efter sektor i bilagorna 2 9, liksom genomsnittliga inspektionstider och kontrollfrekvenser. Tillsynsobjekten specificeras i kapitel 2. Utöver den planenliga tillsynen har tid avsatts för den s.k. akuta övervakningen. En del av den akuta övervakningen kan förutses, som t.ex. uppdateringen av vattenverks kontrollundersökningsprogram eller badvattenprofiler. Till uppgifter som är svåra att förutse hör t.ex. utredning av epidemier och exceptionella situationer, bostadsinspektioner, fartygsinspektioner samt uppgifter med anknytning till skadedjursbekämpning och djurskydd. Man måste också avsätta tid för behandling av nya ansökningar, planer och anmälningar samt för upprättande av beslut. Tid i tillsynen går också till uppföljning av tidigare åtgärder. Myndighetsarbetet omfattar också rådgivning, vägledning, utbildning och kommunikation. Tid måste avsättas även för utvärdering och rapportering av tillsynsplanernas genomförande samt för upprättandet av planer för följande år. Omfattningen av de oplanerade uppgifterna är svår att förutse, men allmänt beräknas tillsynen kräva en arbetsinsats motsvarande 2,5 gånger den tid (h) som krävs för att genomföra den planerade kontrollen av tillsynsobjekten. Det skall dock konstateras att det råder en brist på resurser (se tabellen nedan). Via en geografisk granskning har konstaterats att personalbristen är som värst i Raseborg, där övervakningen har haft till förfogande ca. hälften av de resurser som skulle behövas. I praktiken jämnas skillnaderna inom verksamhetsområdet. Objekten varierar något under året, när nya verksamheter inleds och gamla avslutas. Storleksordningen hålls dock ungefär likadan från år till år. Enheten har gjort upp riskanalyser för bedömningen av tillsynssbehovet. I praktiken sjunker det uppskattade inspektionsbehovet ofta, när riskanalyserna görs lokalt. Detta 6

7 beror framförallt på att verksamheterna ofta är säsongbetonade eller jämförelsevis små. Dock försvåras jämförelsen av att man i inspektionstiderna inte får räkna med tiden som går åt för resor. Därför räknar man kategoriskt med en halvtimmes resor per inspektion, vilket torde motsvara genomsnittet relativt väl. I och med ibruktagandet av Oiva-systemet inom livsmedelsövervakningen borde tid också reserveras för uppföljningsinspektioner, som måste göras inom två veckor från utsatt tidsfrist, när vitsordet har varit bör korrigera (C) eller dåligt (D). Enligt Eviras uppskattning ska dessa utgöra 5-15 % av det totala antalet inspektioner. I enlighet med enhetens egna förväntningar har 64 % av inspektionerna (år 2014) på verksamhetsområdet lett till vitsordet C eller D, en markant skillnad från nationella förväntningar. I nuvarande resursläge kan inte uppföljningsinspektionerna prioriteras, utan de görs i enlighet med tjänstemännens prioriteringar på samma grund som övrig tillsyn. I den bedömningen måste den risk verksamheten utsätter konsumenterna för komma först, vilket kan betyda att en planenlig inspektion kan gå framom en uppföljningsinspektion. Resursbehovet har kompletterats med tanke på eventuell överföring av uppgifter till staten inom konsumentsäkerheten. Tabell 1: Resursbehov för den planenliga tillsynen baserat på antal objekt och riskanalyser Antal objekt 2014 Behovet av inspektioner, medeltal/a Behovet av planenlig tillsyn dagsverken/a htpv/a (personarbetsår/a) Livsmedelsövervakning och animalisk primärproduktion Ca Ca 500 (2,3), varav hygienikerarbetstid ca 45 (0,2) Övrig primärproduktion (0,1) Hälsoskyddsövervakning *Hhushållsvatten (0,13) ) *Badvatten (0,13) (0,12) *Övriga objekt enligt HsL (uppskattning) (0,3) Tobaksövervakning (0,04) Konsumentsäkerhet ,0 (0,18) Nikotinövervakning (0,04) Sammanlagt ca Hälsoinsp: 759 (3,5) eller 719 (3,2) om konsumentsäkerhetstillsynen upphör. Hyg: 45 (0,2) Resetid ½ h/inspektion, sammanlagt 99 (0,4) Totalt resursbehov (planenligtillsyn * 2,5) Drygt 8 personarbetsår +0,5 eller 8 personarbetsår om konsumentsäkerhetstillsynen upphör Då de statliga myndigheterna har sett över kommunernas uppgifter har antalet inspektionsobjekt sjunkit med över 500 inför år Dock har nedskärningarna i tillsynen riktats till objekt som annars också har små risker. Därför har antalet inspektioner som grovt sett skulle behövas årligen sjunkit endast med ca. 30. Det totala behovet av arbetskraft har i samband med åtgärderna minskat från 10,5 till 8,5. Ändringarna gör det möjligt för enheten att bättre uppfylla kraven för tillsynen. Dock saknas det resurser från livsmedelstillsynen, som inte kan täckas med enhetens nuvarande personal. Ändringar planeras fortfarande inom livsmedelstillsynen och bl.a. riskanalyserna har ändrats flera gånger vid senare uppdateringar av databaser, vilket gör att aktuell, exakt och enhetlig data om behovet inte finns att tillgå inför år Tills vidare baserar sig livsmedelstillsynens planer på data från När de centrala myndigheterna har nått re- 7

8 sultat i inspektionsbehov och riskbedömningar förenhetligas också datan och planeringen kan återgå till normal praxis. Enligt det nationella programmet ska tillsyn enligt klagomål och anmälningar beaktas framom planenlig tillsyn. När information om olägenheter kommer in, granskas uppgifterna av tjänsteinnehavarna och tas upp på arbetslistan enligt bl.a. följande faktorer: Hur många klagomål har kommit in, hur seriöst är klagomålet, hur många personer berörs av problemet och hurudana konsekvenser (ekonomiska, hälsomässiga) har bristen. På detta sätt fås en riskbaserad helhetstillsyn. Rapporterings- och förvaltningsuppgifter sköts av enhetens ledning tillsammans med kanslisten. Resurssituationen granskas av Sydspetsens miljöhälsonämnd årligen i samband med rapporteringen och uppgörandet av budgeten. I och med de bristfälliga resurserna är man tvungen att prioritera även i den lagstadgade övervakningen, så att resurserna kan styras mot de största riskobjekten. Om tiden inte räcker till för den planerade övervakningen strävar man i första hand att lämna bort tillsynen från de objekt som har mindre verksamhet och mindre risker. Samtidigt skall också färre inspektioner göras till livsmedelsobjekt, för att få en mer heltäckande tillsyn och riskbild. Av olika typers objekt prioriteras hälsoskydds- och livsmedelsobjekt framom konsumentsäkerhetsobjekt. Detta eftersom konsumentsäkerhetens objekt oftare har mindre risker än de övriga. Ifall konsumentsäkerhetstillsynen faller bort, uteblir också inspektionerna och tillsyn verkställs under övergångsperioden endast i akuta fall i enlighet med centrala myndighetens anvisningar. Under alla resurssituationer strävar man inom den planenliga tillsynen efter att säkerställa den regelbundna övervakningen av hushållsvatten och de viktigaste livsmedelsobjekten. Tillsynen av objekt enligt tobakslagen och läkemedelslagen görs i samband med övriga inspektioner till objekten, vilket ger ändamålsenligare användning av resurser. Ändringar i uppbärandet av avgifter beaktas och tilläggsresurser planeras i enlighet med möjligheter Utbildning Budgeten för år 2016 upptar anslag för utbildning och individuella skolningsplaner har gjorts för personalen i enlighet med kvalitetshandbokens beskrivning. Regionförvaltningsverken, centrala ämbetsverk, ministerier och privata aktörer ordnar utbildningsdagar, där det ges information om lagstiftningsändringar och aktuella frågor. Inspektörerna deltar regelbundet i lokala och regionala utbildningsträffar i frågor som gäller deras uppgiftsområde. Enheten för bok över erhållen skolning och strävan är att bedöma skolningsbehoven regelbundet. Målsättningen i enlighet med det nationella programmet är att åtta dagsverken/person används till utbildning. I detta ingår kurser, intern utbildning och självstudier. Om personalen vill åta sig större helheter behandlas dessa enligt principer godkända av personalsektionen i Hangö stad Register över tillsynsobjekten Sydspetsens miljöhälsa använder databasen TerveKuu för registrering och organisering av övervakningen. I databasen införs systematiskt alla tillsynshändelser och de uppgifter som behövs på nationell nivå. I den data som lagras ingår också bl.a. de objektvisa riskanalyserna, som ger en noggrannare bild av resursbehovet. Originaldokumentationen av tillsynshändelser och undersökningsresultat arkiveras vid de olika verksamhetspunkterna. Med hjälp av TerveKuu-programmet kan man producera årsrapporter, sammandrag av undersökningsresultat samt olika objektförteckningar. Databasens utvidgade registerbeskrivning, datasäkerhetsbeskrivningen, har uppdaterats 8

9 2015. Via databasen förverkligas de centrala myndigheternas föreskrifter om dataöverföring till Evira, Valvira och Tukes. P.g.a. resursbrist har inte samtliga objekt inom hälsoskyddet och konsumentsäkerheten kunnat överföras under 2014 och 2015 så som förordnats. I stället har resurserna i första hand riktats in på utförandet av tillsynen. Uppgifterna kommer att överföras under den rutinmässiga tillsynen fortast möjligt, dock så, att tillsynen inte lider av uppgiftens genomförande. En del registerbeskrivningar saknas för de centrala myndigheternas register, vilket gör att personuppgifter överförs endast med eftertanke, då konsumenten har rätt att veta vad som görs med deras uppgifter. Tillsynspersonalens rättigheter, verkställandet av tillsynen m.m. kontrolleras via det statliga Hanteringssystemet för uppgifter om tillsynsenheter inom miljö- och hälsoskyddet VYHA. Nödvändig rapportering utförs via detta statliga system. Även uppgifterna om enheten hålls uppdaterade inom VYHA. Elektroniska ärende- och hanteringstjänster för miljöhälsovården planeras inom projektet tillstånd och anmälningar inom miljöhälsoskyddet, YLLI. Myndighetstjänsterna skulle bli synliga och tillgängliga under webbtjänsten FöretagsFinland. Enheten följer upp projektets framskridande och avstår efter hand och enligt möjligheter från de egna blanketterna och hänvisar sedan i stället till den valda centrala tjänsten för dessa. 1.3 Avgiftsbelagd tillsyn I miljöhälsovårdslagstiftningen föreskrivs att kommunens tillsynsmyndighet hos verksamhetsutövaren ska ta ut en avgift för sådana kontroller, provtagningar och undersökningar som ingår i kommunens tillsynsplan (71 i livsmedelslagen, 32 i konsumentsäkerhetslagen, 50 i hälsoskyddslagen och 25 a i tobakslagen). Avgift tas ut även för tillsynen över föreskrifter som meddelats med anledning av en kontroll som ingår i tillsynsplanen, om föreskrifterna har meddelats på grund av uraktlåtenhet att iaktta givna bestämmelser. Angående avgifter som ska tas ut för andra prestationer, såsom handläggning av anmälningar, godkännande av objekt jämte tillhörande kontroller föreskrivs separat. Den planenliga avgiftsbelagda tillsynen omfattar anmälnings- och tillståndspliktiga objekt samt sådana objekt som inte kräver anmälnings- eller tillståndsbehandling i enlighet med miljöhälsovårdslagstiftningen. Tillsynsavgifterna tas ut så att de täcker kostnaderna för tillsynen, vilket inbegriper den arbetstid som använts för förberedande åtgärder, utförandet av tillsynen och behandlingen av tillsynsärendet. För resor debiteras skilt, dock så att avgiften är lika oberoende av var företaget befinner i förhållande till Sydspetsens miljöhälsas verksamhetspunkter. Avgifterna tas ut i enlighet med en godkänd taxa. Taxan för Sydspetsens miljöhälsa ses över årligen och uppdateras vid behov. Om konsumentsäkerhetslagen ändras, kommer också inkomsterna från den delen av tillsynen att ersättas med inkomster från annan tillsyn. 1.4 Information Sydspetsens miljöhälsa informerar på sina internet-sidor, som är underställda Hangö stads sidor, på adressen Man strävar till att hålla nödvändiga länkar från Ingås och Raseborgs sidor uppdaterade, men i praktiken kan inte enheten ändra innehållet på andra kommuners sidor. Om ärenden som kommer till behandling vid Sydspetsens miljöhälsa meddelas vid behov på anslagstavlorna i kommunerna inom verksamhetsområdet. Till de uppgifter som framkommer denna väg hör bl.a. planeringen och verkställandet av tillsynen, dess tyngdpunktsområden och tillsynsprojekt. Vid behov ges information om aktuella fenomen eller problem i lokalpressen och i radio. I praktiken har informationen som getts denna väg nått media och invånare väl. 9

10 Föredragningslistorna och protokollen för Sydspetsens miljöhälsonämnd publiceras på Hangö stads sidor, tillsammans med övriga dokument av samma typ. Protokollen och föredragningslistorna skickas också till samarbetskommunerna för påseende. Rådgivning och vägledning av verksamhetsutövare och invånare ges både per telefon och i samband med inspektionsbesök. Information har också getts genom deltagande i informationstillfällen som ordnats av lokala aktörer, t.ex. yrkeshögskolor. Då området domineras av små företagare med relativt små resurser och låg kunskapsnivå i starten kräver också tillsynen mera tid för bl.a. informering. Detta har beaktats vid tidsplaneringen av inspektionerna. I en exceptionell situation ska utredningsarbetsgruppen snarast möjligt göra en bedömning av informationsbehovet och informationsmetoderna, vid behov efter att ha konsulterat centrala myndigheter. Interna anvisningar om informering ingår i enhetens kvalitetssystem och den uppdateras enligt behov. Respons över enhetens verksamhet kan ges personligen eller genom hemsidornas responssystem, som kan användas anonymt. 1.5 Beredskap för exceptionella situationer Beredskapsplanerna i samarbetskommunerna är under kontinuerlig uppdatering. Sektorvisa planer har arbetats på under räddningsverkets handledning. En preliminär plan för den egna verksamheten är under provanvändning i enheten. Planen beskriver på varierande sätt miljöhälsovårdens uppgifter och verksamhetsberedskap i exceptionella situationer såsom epidemier, kemikalieolyckor, misstänkta fall av förgiftning samt sådana exceptionella situationer som avses i konsumentsäkerhetslagen. Utredningsgrupperna för vatten- och livsmedelsburna epidemier har förnyats under år 2013 och följer till sammansättningen kraven som ställs i lagstiftningen. 1.6 Administrativa tvångsmedel och straffpåföljder Den kommunala miljöhälsovårdsmyndigheten har rätt att med stöd av olika lagar meddela enskilda förbud och föreskrifter som är nödvändiga för att avhjälpa eller förebygga sanitära olägenheter eller faror för konsumenternas hälsa. Hälsoskyddsmyndighet på verksamhetsområdet är Sydspetsens miljöhälsonämnd, som har medlemmar från samtliga deltagande kommuner. För att garantera en smidig övervakning har uppgifter delegerats till tjänstemännen enligt behov. Sydspetsens miljöhälsonämnd bestämmer dock alltid om icke brådskande åtgärder eller hot om vite. Nämnden tar också alltid åtminstone till kännedom de brådskande åtgärder som tjänstemännen vidtagit. Av brådskande tvångsåtgärder enligt konsumentsäkerhetslagen behandlas åläggande och förbud av nämnden, medan temporärt förbud, avbrytande av verksamhet och tvångsutförande avgörs av Säkerhets- och kemikalieverket Tukes. Enligt övrig lagstiftning inom miljöhälsovården avgörs brådskande ärenden alltid slutgiltigt av den kommunala nämnden. 2. TILLSYNSOBJEKT Denna tillsynsplan baserar sig långt på den uppskattning av resursbehovet som presenteras ovan. Det har i praktiken konstaterats att övervakningsobjekten inom de olika övervakningsområdena varierar något under kalenderåret (verksamheter avslutas, påbörjas och ändras) men i stort hålls antalet objekt på samma nivå från år till år. Änd- 10

11 ringarna beaktas under året, genom att upphörda verksamheter avslutas i databasen och nya objekt införs i och med att anmälningar och ansökningar kommer in. Övervakningsbehovet för nya objekt bestäms till att börja med i enlighet med nationella anvisningar och efter hand i enlighet med objektvisa riskanalyser. Nya objekt inspekteras i enlighet med nationell riskbedömning eller i samband med att anmälan behandlas. På det viset försäkrar man sig om verksamhetens sakenlighet och får en god kontakt med verksamhetsidkaren genast från verksamhetens början. Inspektionsobjektens riskanalyser uppdateras efter inspektioner och när ny information framkommit. Resultaten av riskanalyserna beaktas vid planeringen av den praktiska tillsynen, vilket kan leda till att samma typs objekt inspekteras med olika intervall. 2.1 Tillsynsobjekt enligt livsmedelslagen Till området för livsmedelstillsyn hör ca 35 typer av tillsynsobjekt, sammanlagt kring 1100 tillsynsobjekt (bilaga 2). Av dessa är ca 550 växtproducerande primärproducenter. De oftare besökta objekten är till antalet ca 600. Bland tillsynsobjekten finns såväl sådana som förutsätter godkännande och sådana som förutsätter anmälan. Storkök och försäljningsplatser dominerar i antal, men verksamheterna varierar stort från primärproduktion till förädling och försäljning. Över hälften av de objekt som inte är primärproduktion finns i Raseborg och ca en fjärdedel i Hangö. Ingå i sin tur har förhållandevis många primärproducenter. P.g.a. resursbrist ingår enheten inte längre avtal med Livsmedelssäkerhetsverket Evira om övervakningen av första ankomstplatser och köttkontroll. De tillgängliga resurserna behövs till den övervakning som enheten ansvarar för. Provtagning presenteras under punkt Tillsynsobjekt enligt hälsoskyddslagen Tillsynsobjekt enligt hälsoskyddslagen är antingen tillstånds- eller anmälningspliktiga objekt så som vattenverk, offentliga nöjes-, samlings- och inkvarteringslokaler, simhallar och badstränder, skolor samt dagvårdslokaler och frisersalonger. Den regelbundna tillsynen enligt hälsoskyddslagen omfattar inte fr.o.m alla anmälda verksamheter, utan i den ingår endast de mest riskfyllda objekten (se bilaga 3). De övriga verksamheterna övervakas enligt klagomål och inkommen information och prioriteras på det sätt som presenterats under punkt användningen av resurser. Antalet tillsynsobjekt inom hushållsvattenövervakningen är välkänt och stort i förhållande till invånarantalet på området. Antal objekt uppgick 2014 till 68, varierande från stora s.k. EU-vattenverk till enstaka livsmedelslokalers brunnar. Antalet övriga tillsynsobjekt enligt hälsoskyddslagen på området uppskattas vara över 400. Det exakta antalet är svårt att ange, eftersom kartläggningen av objekten är bristfällig (bilaga 3). Över hälften av objekten finns i Raseborg, ca. en fjärdedel i Hangö och dryga tiondedelen i Ingå. Enhetens egen provtagning har skurits ned till ett minimum p.g.a. de bristfälliga resurserna. Från bassängerna tas lagstadgade parallellprov enligt behov och i samband med inspektioner. Prov enligt hälsoskyddslagen tas annars enligt behov, t.ex. från EUbadstränderna i samband med inspektioner, när objektens egen provtagning har visat sig vara bristfällig eller p.g.a. dåliga resultat i rutinövervakningen. I övrigt anlitar verksamhetsidkarna provtagare som myndigheterna har konstaterat vara kompetenta för arbetet. 11

12 Hamnarna i Hangö och Ingå är namngivna som hamnar där sanitetsintyg enligt WHO:s hälsoreglemente ges. Dessa inspektioner ingår i den hälsoskyddstillsyn som hälsoinspektörerna gör. Inspektionerna görs i enlighet med Valviras anvisningar. 2.3 Tillsynsobjekt enligt konsumentsäkerhetslagen Tillsynsobjekt enligt konsumentsäkerhetslagen är lokala leverantörer av konsumenttjänster. Tillsynen över konsumenttjänster inriktas speciellt på tillsynen över s.k. tyngdpunktsområden (bilaga 4). I fråga om övriga objekt sker tillsynen på basis av bl.a. anmälningar och klagomål. På verksamhetsområdet finns ca. 225 objekt som tillhör tyngdpunktsområden. Över hälften av objekten finns i Raseborg, ca. en fjärdedel i Hangö och ung. en sjundedel i Ingå. Det är möjligt att denna del av tillsynen utgår från kommunernas uppgifter under år Tillsynsobjekt enligt tobakslagen Tillsynen enligt tobakslagen omfattar både övervakning av restauranger med rökrum och objekt med minutförsäljningstillstånd eller partiförsäljningstillstånd. Totalt finns det ca. 65 detaljhandelsställen, 1 partihandel och 3 restauranger med rökrum på området (bilaga 5). Enligt uppskattningarna finns de flesta objekten i Raseborg (ca. 56 %). Objekten i Hangö är väl kartlagda och utgör ca. en tredjedel av de kända objekten. Ca. en tiondedel av objekten finns i Ingå. 2.5 Tillsynsobjekt enligt läkemedelslagen Tillsynen av objekt som fått tillstånd att sälja nikotinprodukter omfattas av tillsynen enligt läkemedelslagen. Antalet sådana objekt är ca. 30 (bilaga 6). Av dessa finns över två tredjedelar i Raseborg, lite under en fjärdedel i Hangö och lite under en tiondedel i Ingå. 2.6 Tillsynsobjekt enligt övrig lagstiftning Hälsoinspektörerna fungerar också som tillsynsmyndigheter enligt miljöskyddslagens (527/2015) 24 och förordningen om underhåll av anläggningar som innehåller ämnen som bryter ned ozonskiktet samt vissa fluorerade växthusgaser (452/2009). Om dessa inspektioner utförs, görs de i samband med övriga inspektioner i enlighet med anvisningar från miljöförvaltningen (anvisning 3/2015). 3. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV INSPEKTIONERNA Inspektionerna utförs enligt behov som saminspektioner, under vilka kraven enligt flera lagstiftningar kan kontrolleras. T.ex. kan saminspektioner göras gällande hushållsvatten och livsmedelslokaler eller simhallens säkerhet och badvattenärenden. Med tanke på verksamhetområdets omfattning är detta ändamålsenlig användning av de knappa resurserna. Specialiseringen verkställs genom att den inspektör som ansvarar för övervakningsområdet uppgör inspektionsanvisning och vid behov checklistor för objekten i fråga. Hon hjälper också vid behov vid uppgörandet av protokoll. Förfarandet tillämpas endast om den inspektör som utför inspektionen är tillräckligt sakkunnig för att utföra saminspektionen. Checklistorna och anvisningarna fungerar som verktyg i arbetet och definierar också inspektionernas innehåll, som en del av enhetens strävan till jämlik behandling av objekten. Målet är att högst två inspektörer ansvarar för varje objekt. Detta underlättar samarbetet och kommunikationen med verksamhetsidkaren. Inspektören som ansvarar för objektet bestämmer inspektionens omfattning enligt behovsprövning som baserar sig på de uppgifter man har om objektet. Som grund för bedömningen kan användas typen av objekt, tidigare inspektioner, tyngdpunkter i tillsy- 12

13 nen, riskanalys, klagomål och övriga uppgifter man har om objektet. Bestämmelser och anvisningar gällande hemfriden beaktas. Tyngdpunkten av inspektionen kan ändras under inspektionens gång, men inspektionen skall alltid betjäna syftet med respektive lagstiftning. Noggrannare inspektionsplaner görs av tjänsteinnehavarna med hjälp av tillsynsplanen för att avhjälpa det praktiska arbetet. Dessa godkänns av förmannen. Över inspektionerna uppgörs inspektionsprotokoll, där också slutsatser görs på basis av det som observerats. Åtgärder vidtas vid behov inom ramen för lagstiftningen. Samtidigt uppdateras riskanalyserna för objektet. Informationen överförs till de statliga myndigheterna enligt bestämmelser och med beaktande av hanteringen av personuppgifter. Målet är att nå en rutinnivå på inspektionerna, så att dessa kan genomföras med tillräckligt god kvalitet, effektivt och ekonomiskt sunt. 3.1 Kontrollfrekvens och riskbedömning Riskbedömningen av tillsynsobjekten baserar sig dels på nationella anvisningar, dels på objektvisa riskbedömningar. Egna riskbedömningar har gjorts för livsmedelsobjekt, tobaksövervakningens objekt, skolor och daghem (HsL), konsumentsäkerhetsobjekt och vattenverk. Interna anvisningar har gjorts för att underlätta användningen av dem. Eftersom det finns några objekt bl.a. inom livsmedelstillsynen och hälsoskyddstillsynen som inte har inspekterats på flera år, har inte objektvisa riskbedömningar kunnat göras för dessa. I sådana fall används nationella anvisningar vid bestämmandet av behovet av inspektioner. När riskbedömningarna ändras väsentlig ändras också inspektionsbehovet för objektet, vilket beaktas i det praktiska arbetet. Mindre risker leder till färre inspektioner, större risker leder till ökad prioritet i tillsynen. På basen av tidigare objektvisa projekt inom hälsoskyddstillsynen har bl.a. skolor, daghem och ålderdomshem införts i den rutinmässiga tillsynen i enlighet med objektvisa risker. Trots en viss variation leder detta till att en stor del av objekten inom en viss grupp skall inspekteras ett visst år. Därför har temaår för tillsynen namngetts i planen (se bilaga 3 och 4). Vissa objekt som klarat sig sämre eller bättre i riskbedömningen än medeltalet inspekteras avvikande från dessa temaår. En gruppvis granskning av riskanalyserna har gjorts för att se över användningen av dem och för att för tillsynsplanens del se över det typiska tillsynsbehovet för objektgruppen, så att planeringen förenklas. Inom grupperna av objekt används riskanalyserna för att bedöma prioritetsordningen. Även tidpunkten för senaste inspektionen kan inverka på prioriteringen, då det är viktigt objekten inspekteras inom en rimlig tidsrymd. Det har i praktiken visat sig att ca. 40 % av personalens totala arbetstid kan reserveras för den planenliga tillsynen. I den här planen har man utgått från detta traditionella räknesätt. Enligt den skulle ca. 2,5 arbetsår av hälsoinspektörernas arbetstid kunna reserveras för den planenliga övervakningen, när behovet enligt anvisningar och med beaktande av lokala förhållande skulle vara 3,5 arbetsår. I praktiken behövs tid också till uppföljning av tidigare inspektioner och utlåtanden, vilket gör att endast 1,5 arbetsår har planerats. Eftersom enhetens resurser inte är tillräckliga för utförandet av all övervakning som behövs har inspektioner prioriterats. Som grunder i prioriteringen har använts bl.a. typ av verksamhet, mängden människor som utsätts för verksamheten samt sättet som de utsätts för verksamheterna. Användningen av eventuella tilläggsresurser och arbetstid som blir över från övrig övervakning har presenterats under de olika övervakningsområdena. 13

14 3.1.1 Livsmedelsstillsynen Målet är att verkställa övervakningen med anknytning till hygienikerns arbetsområde i sin helhet i enlighet med rekommendationerna. Placeringen av hygienikertjänsterna på samma plats med övrig tillsyn fr.o.m. början av 2016 väntas göra tillsynen och kundbetjäningen smidigare. Den övriga livsmedelstillsynens inspektionstätheter för åren 2015 är mindre än de rekommendationer som Livsmedelssäkerhetsverket Evira har gett. Planen täcker inte mer än år 2015, eftersom det finns planer på att ändra på riskbedömningen på nationell nivå. Eventuella ändringar i riskbedömningen ses över och tas vid behov i bruk under år Då uppskattas också behovet av resurser på nytt. Nya riskbedömningar har inte blivit färdiga under 2015, men en del riskbedömningar har ändrats under året, vilket gör att datan inte är täckande eller enhetlig. Planeringen inför 2016 följer föregående års planering. Nya riskbedömningar tas i bruk när de blivit färdiga och används för planeringen när datan är enhetlig. I praktiken har ca. hälften av de inspektioner som skulle behövas för livsmedelstillsynen lämnats bort p.g.a. resursbrist. Den nu planerade mängden livsmedelsinspektioner är ambitiös och kan verkställas endast om en god rutinnivå uppnås. Inspektionerna har koncentrerats till de mera riskfyllda verksamhetstyperna, dock delvis med mindre inspektionsfrekvenser än rekommenderat. Antalet inspektioner per objekttyp har skurits ned till ett minimum, riskerna med verksamheterna beaktas i stället i den tid tillsynen av objektet kräver. Ju mer riskfylld verksamheten är, desto mera arbete kräver tillsynen, vilket leder till längre inspektioner. Uppföljningsinspektionerna som tillhör Oiva-systemet görs utanför det planerade arbetet och utförs enligt individuell riskbedömning. Livsmedelstillsynsobjekten har indelats i riskklasser efter verksamhetens karaktär och omfattning. Bland tillsynsobjekten finns såväl sådana som förutsätter godkännande och sådana som förutsätter anmälan. Målet är att täcka flera objekt i stället för att koncentrera flera inspektioner till få objekt. Ifall det är nödvändigt att minska på antalet inspektioner från det planerade, lämnas först bort inspektioner till mindre riskfyllda objekt eller så minskas inspektionsantalet för objekten. I bilaga 2 anges de objekt som omfattas av regelbunden tillsyn, kontrollfrekvensen samt tidsåtgången för inspektionerna (uppskattad tidsåtgång för inspektionsbesök och upprättande av inspektionsprotokoll). För objekt med godkänd egenkontrollplan och fungerande egenkontroll kan tidsåtgången vara mindre än den beräknade. Oiva-systemet inom livsmedelsövervakningen togs i bruk under år 2013 för minuthandelns del. Uppgörandet av protokoll har blivit mer mödosamt i och med det ändrade systemet och i praktiken har den krävt t.o.m. mera arbetstid än s.k. traditionella inspektioner. Oiva kommer småningom att utvidgas till att omfatta flera objekttyper. Enheten är med i utvecklingen och tar de utvidgade delarna i bruk, om och när det fungerar på båda inhemska språken. Enligt anvisningar skall förnyad inspektion göras inom 2 veckor efter given tidsfrist i det fall Oiva-vitsordet har varit C el. D. I praktiken kan dessa inte i resursernas nuläge utföras i enlighet med förutsättningarna, utan samtliga inspektioner prioriteras i enlighet med den risk som verksamheten förutsätter. Det är också svårt att få ut Oiva-protokollen i enlighet med anvisningarna inom 6 arbetsdagar från inspektionen utan att övrig övervakning blir och lida. I praktiken strävar man därför till att skicka in huvuddelen av protokollen inom 10 arbetsdagar. Målet är att under planeperioden uppnå en rutinnivå på Oiva-inspektionerna, så att evalueringen av objekten tar mindre tid och en bättre effektivitetsnivå kan nås. 14

15 3.1.2 Hälsoskyddstillsynen Av tillsynsobjekten enligt hälsoskyddslagen övervakas anläggningar som levererar hushållsvatten täckande. Detta med anledning av mängden vattenanvändare, den relativt stora mängden vatten som används dagligen och för att användarnas valmöjligheter är begränsade. Också det hushållsvatten som används i små livsmedelslokaler, daghem, kurscentraler o.dyl. där man i bara den egna verksamheten använder bara eget vatten ur egen brunn övervakas även om det inte är fråga om anläggningar som levererar hushållsvatten. Brunnarna granskas vid problem med vattenkvaliteten och i samband med andra inspektioner till objektet. Andra objekt som ingår i den planerade tillsynen är simhallar, simbassänger och badstränder. Skolor, daghem och ålderdomshem har kartlagts under och införs nu i rutintillsynen i enlighet med respektive objekts riskanalys. Som nya objekttyper kartläggs utrymmen som används av barn och ungdomar samt allmänna bastun under granskas de gruppinkvarteringar som inte granskades 2015 samt mindre övernattningsställen med betoning på verksamheter av typen B & B. Inspektioner till dessa objekt görs i riskordning enligt bilaga 3. Riskbedömning av tillsynsobjekten enligt hälsoskyddslagen är möjlig i TerveKuu-databasen. Riskbedömningar har gjorts upp för vattenverken, badstränderna, skolorna och daghemmen i takt med inspektionerna och bedömningen fortsätter med nya objekttyper an efter att inspektioner utförs. Där som inte enhetens riskanalyser har använts, används frekvenserna i det nationella programmet. Tillsynsobjekten enligt hälsoskyddslagen, deras kontrollfrekvenser och tidsåtgången för inspektioner framgår av bilaga Konsumentsäkerhetstillsynen OBS! Denna del utgår från planen om konsumentsäkerhetstillsynen överförs helt till staten! Om den givna propositionen går igenom i sin nuvarande form, utförs endast akut tillsyn under januari-april De genomsnittliga kontrollfrekvenserna för tillsynsobjekten inom konsumentsäkerhetstillsynens tyngdpunktsområden baserar sig på den riskbedömning för olika typer av tillsynsobjekt som utförts av Tukes och de objektvisa riskanalyser som utförts på enheten. Riskanalyserna görs upp efter hand och där som objektet ännu saknar bedömning används Tukes riktgivande värden vid uppskattningen av resursbehovet. Konsumentsäkerhetstillsynens objekt, kontrollfrekvenser och tidsåtgången för inspektionerna framgår av bilaga Tobakstillsynen De objekt som omfattas av tobakstillsynen, antalet inspektioner samt tidsåtgången för inspektionerna framgår av bilaga 5. Kontrollfrekvenserna efter typ av tillsynsobjekt framgår av bilaga 5. Tillsynen utförs i praktiken i samband med övriga inspektioner, för att optimera resursanvändningen Tillsynen av nikotinpreparat Försäljningsställena för nikotinpreparat de samma som objekt som säljer tobak. Med nuvarande resurser övervakas försäljningen av nikotinpreparat endast i samband med 15

16 livsmedelsinspektioner. Objekten och deras riskbedömning samt rekommenderade inspektions-tätheter presenteras i bilaga Inspektionernas innehåll och genomförande Inspektionerna genomförs antingen utan förhandsanmälan eller efter anmälan, om detta är nödvändigt på grund av inspektionens art eller p.g.a. lagstiftning. Inspektionens innehåll bestäms enligt objektet och den verksamhet som utövas där. En fullständig genomgång av hela verksamheten är ofta inte möjlig eller ändamålsenlig att genomföra i samband med varje inspektion. Å andra sidan kan inspektionen gälla flera olika övervakningsområden och utföras som en s.k. saminspektion, om detta är ändamålsenligt med tanke på övervakningen. Inspektionens innehåll är förenligt med anvisningar från högre myndigheter och enhetens egna anvisningar. Den enskilda inspektionens innehåll definieras inom ramen för anvisningarna av den tjänsteman som utför inspektionen. Under inspektionerna kan brister och riskfaktorer observeras även utanför anvisningarna. I sådana fall beaktas även dessa vid uppskattningen av inspektionsresultaten. I samband med de regelbundna inspektioner som genomförs enligt en på förhand uppgjord plan gör tillsynsmyndigheten en bedömning av hur väl tillsynsobjekten uppfyller de uppställda kraven. För ett enskilt tillsynsobjekt är inspektionernas innehåll och frekvens beroende av den uppskattade risken, vilken i sin tur är beroende av verksamhetens omfattning, karaktär och kvalitet. Vid beskrivningen av verksamhetens omfattning, karaktär och kvalitet beaktas bl.a. produktionsvolymen, verksamheten och verksamhetens interna kvalitetssystem och hur aktören tidigare har följt de krav som ställs. Inspektioner kan utföras utanför den s.k. planerade övervakningen t.ex. vid misstanke om sanitär olägenhet, projekt eller för uppföljning. Om inspektionen har lett till åtgärder, följs ärendet upp med uppföljningsinspektioner. Dessa utförs i likhet med övriga tillsynen i prioriteringsordning. Vid behov följs faktorer som kommit fram vid inspektionerna upp med andra tillsynsenheter. Samarbetet ger också nationellt el. internationellt sett en effektivare tillsyn. Den utförda övervakningen dokumenteras alltid. Uppgifterna om inspektionerna och den övriga övervakningen samlas i TerveKuu-databasen Livsmedelstillsynen Syftet med livsmedelstillsynen är att garantera livsmedlens och livsmedelshanteringens säkerhet i varje skede av livsmedelskedjan. Kontrollmetoderna kan basera sig på organoleptiska observationer, mätningar eller provtagning. Myndighetstillsynens tyngdpunkt ligger på att övervaka egenkontrollen och att se till att den fungerar bra. Kontrollen inriktas också speciellt på livsmedelslokalernas skick, placeringen av processen i utrymmena, utredning av personalens yrkeskompetens, arbetsanvisningar och arbetssätt, spårbarhet, förpackningsmärkningar samt mätanordningarnas funktion. Inom ramen för Oiva-systemet betonas speciellt de faktorer som skall granskas vid varje inspektion. De enskilda områdena för inspektionerna beaktas vid upprätthållandet av enhetens checklistor, vid Oiva inspektionerna tillämpas de nationellt givna anvisningarna. Genomförandet av de föreskrivna åtgärderna övervakas med hjälp av efterkontroller. Vid behov kan tilläggsuppgifter erhållas genom utredningar som görs av utomstående sakkunniga Hälsoskyddstillsynen 16

17 Syftet med hälsoskyddstillsynen är att utreda förekomsten av eventuella sanitära olägenheter eller sådana förhållanden som kan orsaka sanitär olägenhet samt att kontrollera verksamhetens lagenlighet. Dessutom kontrolleras vid eventuella solarieinspektioner även faktorer enligt strålsäkerhetslagen (592/1991) 41 åt Strålsäkerhetscentralen. En del objekt har tidigare hört till regelbunden tillsyn, men övervakas numera endast på basen av klagomål. Dessa är: djurhållning på detaljplanerat område, eller på annat motsvarande område bingohallar, spelsalar, kasinon, danssalar och -lavan kyrkor, sjömanskyrkor och motsvarande auditorier och föreläsningssalar som inte finns i samband med skolor eller läroverk teatrar, bion, opera- och konsertsalar, cirkus, balettsalar, festvåningar och övriga utrymmen inomhus som är ämnade för föreställningar och evenemang övriga samlings- och festlokaler arbetsutrymmen i bostadshus eller i områden med bostäder frisörer och barberare solarier gravgårdar, gravplatser, gravgårdar för djur övriga motsvarande anläggningar eller lokaler vars verksamhet sannolikt inte orsakar sanitär olägenhet Verksamhetsidkaren är fortfarande skyldig att göra en anmälan enligt hälsoskyddslagens 13 också för objekten ovan, så att tillsynsmyndigheten har uppgifter om verksamheten. Vid de inspektioner som genomförs med stöd av hälsoskyddslagen beaktas de centrala punkterna i det riksomfattande tillsynsprogrammet för hälsoskyddet. Inspektionerna baserar sig i första hand på organoleptiska observationer och resultat från provtagningar. På basis av observationerna görs en bedömning av behovet av utförligare mätningar och utredningar. Inspektionerna omfattar vägledning och rådgivning samt eventuellt provtagning. Vid behov kan tilläggsuppgifter erhållas genom utredningar som görs av utomstående sakkunniga. För rutininspektionerna används antingen verktyg som uppgjorts av Valvira som modeller för kvalitetssystem för kommunerna, eller egna checklistor och anvisningar som baserar sig på dessa. Enheten tar i regel inte själv prov för att utreda sanitära olägenheter i lokaler, utan man utför endast de inledande undersökningarna själv. Utdelningsområdena är tillsynsobjekt när det gäller anläggningar som levererar hushållsvatten. I tillsynen kan ingå inspektionsbesök till vattentagen och t.ex. dokumentinspektioner, som granskning av analysresultat. Objekt inom hushållsvattenövervakningen som inte är anläggningar som levererar hushållsvatten inspekteras genom övervakning av resultaten.. Om problem med vattenkvaliteten förekommer kan inspektioner till platsen utföras Konsumentsäkerhetstillsynen OBS! Denna del utgår från planen om konsumentsäkerhetstillsynen överförs helt till staten! Om den givna propositionen går igenom i sin nuvarande form, utförs endast akut tillsyn under januari-april

18 Syftet med konsumentsäkerhetstillsynen är att utreda om en tillhandahållen tjänst är tillräckligt säker för konsumenterna samt hur man sörjer för upprätthållandet och utvecklandet av kundtryggheten. Vid inspektionerna använder man sig av Tukes tillsynsanvisningar, checklistor, modelldokument och arbetsinstruktioner Tobakstillsynen Syftet med tobakstillsynen är att kontrollera att tillsynsobjektens verksamhet och lokaler överensstämmer med bestämmelserna i tobakslagen. Vid inspektionsbesök med stöd av tobakslagen använder man sig i första hand av organoleptisk bedömning och intervjuer. I samband med myndighetskontroller räcker det vanligen med en organoleptisk bedömning som grund för bedömning av rökfrihet. Vid behov kan tobaksrökens spridning utredas med hjälp av spårröksundersökning eller passiv uppsamlare. Genom inspektioner som genomförs med stöd av tobakslagen övervakas parti-och minutförsäljningsställen för tobak samt rökrum i restauranger. Tillsynen av försäljning av tobaksprodukter och rökdon samt egenkontroll och reklam genomförs med hjälp av egna checklistor som uppgjorts inom kvalitetssystemet, eller med hjälp av nationella anvisningar och blanketter. Anvisning görs upp för granskning av rökrum i restauranger Tillsynen av nikotinpreparat Vid ställen där det säljs nikotinpreparat kontrolleras att försäljningen sker med behörigt tillstånd i överensstämmelse med läkemedelslagen. Som redskap vid inspektionerna kan användas färdiga checklistor Tidsåtgången för genomförande av inspektioner Vid specificeringen av den genomsnittliga tidsåtgången för inspektion av olika typer av tillsynsobjekt beaktas inspektionens syfte, förberedelserna av inspektionen, inspektionens innehåll samt upprättandet av inspektionsprotokollet. Uppgifterna används även i enhetens taxa, där avgifterna för de enskilda inspektionerna fastställs. 3.3 Inspektionsprotokoll För varje inspektion upprättas ett inspektionsprotokoll över de omständigheter som inspektionen gällde, även om inga missförhållanden skulle ha framkommit i samband med inspektionen. I inspektionsprotokollet antecknas inspektionens syfte, vilka metoder som använts, gjorda observationer/erhållen information, slutsatser som fattas med anledning av dessa och vid behov vilka åtgärder som aktören har ålagts att vidta för att rätta till eventuella missförhållanden. Tillsammans med aktören kommer man överens om de åtgärder som bör vidtas för att rätta till eventuella missförhållanden samt en tidsplan för genomförandet av åtgärderna. De överenskomna åtgärderna och tidsplanen antecknas i inspektionsprotokollet. Vid behov ges uppmaningar med tidsfrister. Ifall tidigare föreskrivna åtgärder har genomförts, antecknas även detta i inspektionsprotokollet. Uppgifterna över inspektionen överförs till statliga myndigheter i enlighet med gällande anvisningar. 3.4 Inspektionsverksamhetens tyngdpunktsområden Livsmedelstillsynen Under åren kommer man i samband med inspektionerna att lägga särskild vikt vid livsmedelslokalernas skick och tillräcklighet i förhållande till verksamheten samt 18

19 egenkontrollplaner och vid att utreda hur de fungerar och hur omfattande de är. Dataöverföringen till Livsmedelssäkerhetsverket Evira gällande objekten och inspektioner till dem fortsätter i enlighet med Eviras anvisningar inom KUTI-projektet i den mån systemets funktion det tillåter. Oiva-inspektionerna utvidgas på motsvarande sätt. Evira har preliminärt planerat projekt gällande spårbarhet vid tillverkning, servering och försäljning av livsmedel. Beslut om deltagande i projektet fattas av direktören för hälsoövervakningen när noggrannare uppgifter om projektet har erhållits. Granskningen av spårbarheten ingår i rutintillsynen och uppmärksamhet fästs fortgående även vid detta. Deltagandet i projekt avgörs från fall till fall, beroende på deras betydelse för övervakningen och de tillgängliga resurserna. I praktiken inkluderas tyngdpunkterna i rutinövervakningen. Målsättningen för hygienikerns arbetsområde är utförandet av övervakningen inom den givna timresursen. Inom övervakningen betonas utvecklandet av anläggningarnas egenkontroll i enlighet med gällande anvisningar för att motsvara HACCP-systemet. Egenkontrollsystemen och deras förverkligande granskas årligen. Av objekt som inte har kartlagts försöker man hitta speciellt de primärproducenter som saknas från enhetens register och de fiskare som levererar produkter till partihandeln. Övriga tyngdpunkter för hygienikerns övervakning är ibruktagande av Oiva-inspektioner, säkerställandet av livsmedlens säkerhet genom inspektion av produktionsutrymmen samt förhindrandet av zoonoser till människor Hälsoskyddstillsynen Tyngdpunkter år 2015 är vattenverkens och enhetens beredskap för specialsituationer. Proven torde i stort redan fylla kraven ställda i förordningarna utreds och inspekteras inkvarteringar enligt bilaga 3. Under kommande år kan övriga tyngdpunkter i det nationella programmet utredas. Skolor, daghem och ålderdomshem med normal risk inspekteras i huvudsak enligt temaåren presenterade i bilaga 3. Simhallarnas bastun ingår i simhallsinspektionerna, hotellens bastun sparas till kommande år när de kan utföras i samband med inspektion av hotellen. Inom tillsynen av samtliga badvatten fästes under 2015 uppmärksamhet vid eventuella variationer i vattenkvaliteten och orsaker till dessa. Uppdateringen av vattenverkens kontrollundersökningsprogram och beredskapsplanering tar relativt mycket tid utanför den planerade övervakningen och skall beaktas i uppskattningen av den tid som behövs i övervakningen. Om objekten inte har program och planer sätts arbete i första hand på att göra en plan, inspektionsprotokoll skrivs över processen och åtgärder vidtas vid behov för att kraven i lagstiftningen skall fyllas. Inom gruppen hudbehandlingar o. dyl. prioriteras under senare planeperioden granskningen av verksamheter där huden penetreras. Uppmärksamhet fästs vid de hygieniska förhållande och renhållningen av redskapen. Genomförandet av förordningen om inomhusluft kommer att innebära ändringar i utförandet av mätningar (sertifiering). Ärendet följs upp och fältet informeras om läget vid behov. Planenliga inspektioner till skolor strävas efter att göras i samråd med övriga myndigheter, vilket är ett nytt sätt att arbeta. Vid inspektioner till daghem, ålderdomshem och skolor på områden med känt höga halter radon kontrolleras att radonhalten har undersökts. Ifall så inte har skett, uppmanas verksamhetsidkaren att kontrollera halterna före nästa inspektion. 19

20 En viktig del av hälsoskyddstillsynen är planeutlåtanden, där eventuella faktorer som kan påverka hälsa kan beaktas i god tid före praktiska åtgärder utförs Konsumentsäkerhetstillsynen OBS! Denna del utgår från planen om konsumentsäkerhetstillsynen överförs helt till staten! Om den givna propositionen går igenom i sin nuvarande form, utförs endast akut tillsyn under januari-april Inspektioner inom konsumentsäkerheten görs vid behov i kombination med annan övervakning, som övervakning enligt hälsoskyddslagen. Detta t.ex. om stall också ordnar läger med övernattning. Ifall oregistrerade objekt inom tyngdpunktsområden hittas, begärs anmälan enligt konsumentsäkerhetslagen i och verksamheten införs i enhetens databas Tobakstillsynen Inom tobakstillsynen deltar man i de tillsynsprojekt som leds av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) endast om resurserna tillåter det. Inspektioner inom tobaksövervakningen görs huvudsakligen i samband med livsmedelsövervakningen. 4. PROVTAGNING 4.1 Myndighetsprovtagning Prov kan tas för att försäkra säkerheten och kravenligheten av produkter och tjänster eller för att kontrollera egenkontrollens funktion. Prov kan tas eller mätningar utföras för att granska sanitära förhållanden i vistelseutrymmen t.ex. vid inomhusluftsundersökningar. Vanligtvis ingår provtagning inte i konsumentsäkerhets-, tobaks-, eller nikotinövervakningen. Vid behov kan dock prov tas i enstaka fall enligt enskild behovsprövning. Konsumenttjänster kan provas för att kunna uppskatta deras säkerhet. Beredskap finns för provtagning och undersökningar med tanke på utredning av matförgiftningsepidemier eller övriga möjliga situationer som kan orsaka hälsofara. Det finns också beredskap att på begäran utföra provtagning för nationella projekt eller program. Deltagandet i nationella projekt eller program avgörs dock från fall till fall. Prov kan tas för undersökning av mikrobiologiska, kemiska eller sensoriska faktorer. Myndighetsproven tas av enhetens personal eller av utomstående sakkunniga som godkänts av myndigheten. Då det är fråga om aktörer, där det visat sig att provtagningen inte i praktiken fungerar och det är fråga om något så viktigt som dricksvatten, kan tjänsteinnehavarna överta provtagningen, som i det fallet ingår i planerad tillsyn. Strävan är att hälsoinspektörerna tar prov endast i samband med inspektioner eller när gränsvärden överskridits inom den rutinmässiga hushålls- eller badvattenövervakningen eller vid undersökning av epidemier. Då sparar man arbetstid till övriga uppgifter. Verksamhetsidkarna uppmanas att efter uppvisade färdigheter ta proven själv, eller att använda utomstående provtagning. Som grund för godkännande som provtagare används sertifieringar eller tjänsteinnehavarnas egna granskningar om provtagarens tillräckliga kunskaper för provtagningen. Godkännande av provtagaren antecknas i dokumenteringen för objektet. Provresultaten skickas alltid till övervakningsobjektet och övervakande myndigheter. För objekt som har lagstadgad provtagning uppgörs objektvisa provtagningsprogram. 20