Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionen. Plan för konsumentsäkerhetstillsyn (bilaga 3)

Transkript

1 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionen Plan för konsumentsäkerhetstillsyn (bilaga 3)

2 Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT TYNGDPUNKTSOMRÅDEN INSPEKTIONER INSPEKTIONERNAS INNEHÅLL OBJEKTENS INSPEKTIONSFREKVENS, RISKKLASSIFICERING SAMT TIDSÅTGÅNG FÖR INSPEKTIONER ICKE PLANENLIG TILLSYN RESURSBEHOV... 5 Bilageförteckning Bilaga 3.1 Planerade inspektioner inom konsumentsäkerhetstillsynen

3 1(5) 1. ALLMÄNT Eftersom konsumentsäkerhetslagen saknar detaljerade bestämmelser om genomförandet av tillsynen styrs konsumentsäkerhetstillsynen i kommunerna av det gemensamma riksomfattande tillsynsprogrammet för miljö- och hälsoskyddet samt det riksomfattande tillsynsprogrammet för konsumentsäkerhetstillsynen. Lokala särdrag påverkar tillsynen på kommunnivå via riskbedömningen. Kommunen ska upprätta en plan för regelbunden tillsyn över konsumentsäkerheten. I den kommunala tillsynsplanen skall hänsyn tas till det riksomfattande tillsynsprogrammet för konsumentsäkerhetstillsynen ( 22 i konsumentsäkerhetslagen). 2. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN Med hjälp av tyngdpunktsområden för konsumentsäkerhetstillsynen inriktas resurserna planenligt och riskbaserat. Utmaningar för tillsynen orsakade av ändringar i lagstiftningen beaktas också genom att dessa prioriteras som tyndpunktsområden. Hälsoinspektionen väljer tyngdpunktsområden enligt det riksomfattande tillsynsprogrammet för åren Tyngdpunktromåden beskrivs i tabell 1. Objekt Tyngdpunkter för konsumentsäkerheten Kvaliteten på tillsynen och riskbedömning Tillsynen bör inriktas på de områden där behovet är störst; där det förekommer problem och där tillsynen gör mest nytta Kommunen bör utföra riskvärderingar av objekten i sitt område och inrikta tillsynen därefter Vid behov bör högriskobjekt tas med i den systematiska tillsynen Övervakning av verksamhetsutövarnas egenkontroll Lekplatser: om egenkontrollen kan konstateras vara fungerande kan inspektionsfrekvensen minskas för de enskilda lekplatserna och istället ökas inspektionsfrekvensen av verksamhetsidkarens egenkontroll Kommunens tillsynsplan görs upp på basis av tillsynsbehovet. De tillgängliga tillsynsresurserna påverkar inte tillsynsbehovet och inte heller Säkerställande av konsumentsäkerhetstillsynens resurser inspektionsfrekvenserna utifrån detta behov Avgiftsbeläggning av tillsyn: De avgifter som kommunen tar ut för tillsynen är inte ens avsedda att täcka alla kostnader för tillsynen, men har ändå betydelse med tanke på säkerställandet av resurser,

4 2(5) Användning av det nya beräkningssättet som hjälp vid bedömningen av resursbehovet (de s.k. tillsynskriterierna har förnyats) Inriktning av resurserna och lokal bedömning av tillsynsbehovet över olika objekt Specialisering av tjänsteinnehavare. Varje tillsynsenhet borde ha åtminstone en tjänsteinnehavare som specialiserat sig på konsumentsäkerhetstillsyn och en kompetent ersättare. Tillsynens synlighet Bland annat årlig information om tillsynsresultaten. Utgångspunkten är att informera om tillsynsprojekt som kommunen ordnar inom sitt eget område Aktuella och lokala frågor lyfts fram i kommunen Modern utveckling av kommunikationen utöver traditionella pressmeddelanden och webbsidor, t.ex. sociala medier Intressentgrupper Tillsynens effektivitet kan förbättras genom att främja beaktandet av säkerheten redan när objekten planeras. Samarbete ska i mån av möjlighet bedrivas med verksamhetsutövare, och de bör instrueras och motiveras att uppfylla sina lagstadgade skyldigheter. Säkerhetsaspekter ska beaktas mycket omsorgsfullt när ny utrustning anskaffas, när nya objekt planeras eller byggs eller när befintliga objekt repareras. Tabell 1. Tyngdpunkter för konsumentsäkerheten Det praktiska genomförandet av att tyngdpunktsomåden beaktas i tillsynen säkerställs av chefen för miljöhälsovården. Tyngdpunktsområdena sätts in i hälsoinspektionens egna arbetsplaner där målsättningarna tydliggörs och konkreta handlingsplaner beskrivs. 3. INSPEKTIONER Enligt den gällande arbetsfördelningen inom konsumentsäkerhetstillsynen hänför sig tillsynen och inspektionerna på kommunnivån till lokala konsumenttjänster. Prioriterade områden inom tillsynen överkonsumenttjänster är objekt med stora risker. Syftet med inspektionen av ett tillsynsobjekt är att säkerställa att tjänsteleverantören har sett till att tjänsten inte äventyrar konsumenternas säkerhet och att kundsäkerheten faktiskt upprätthålls och utvecklas. Tillsynsmyndighetens uppgift går inte ut på att hitta på sätt genom vilka risker relaterade till tjänsten kan undanröjas, utan verksamhetsutövaren ska kunna visa genom vilka åtgärder en tillräcklig säkerhetsnivå uppnås och bevaras. I en situation där säkerheten inte kan garanteras på något sätt, bör verksamhetsutövaren avhålla sig från att tillhandahålla tjänsten.

5 3(5) Vid inspektioner borde man komma ihåg att granska objektet (t.ex. ett gym) utifrån den övergripande säkerheten (som tjänst), i stället för enskilda anordningars tekniska säkerhet. Framför allt bör man fästa uppmärksamhet vid egenkontroll och administration. kan dock inte helt slopas, eftersom genomförandet av egenkontrollen och administrationen i praktiken måste säkerställas genom stickprovsliknande inspektioner. Viktiga aspekter med tanke på den övergripande säkerheten till exempel på en lekplats är ett relevant säkerhetsdokument, tillräckligt ofta förekommande planmässiga underhållsbesök, inhägnad kring området enligt riskbedömningen, en barnsäker port, informationstavla för lekplatsen samt en säker placering av redskapen och lekplatsens skick. 3.1 nas innehåll De planerade inspektionernas innehåll definieras på Tukes extranet under fliken checklistor (tarkastuslistat). na definieras även i checklistor som kommit från regionförvaltningsverket samt hälsoinspektionens egna checklistor. Dylika checklistor finns för följande objekttyper: Dagklubbar (egen) Gym (egen) Ishockeyrinkar (egen) Maskinuthyrning (AVI) Skatingplatser (AVI) Skönhetssalong (egen) Sommarläger (AVI) Tatuering och piercing (egen) görs i huvudsak med förhandsanmälan. Ett inspektionsbesök förbereds så, att man bekantar sig med handläggningsintyg, tidigare inspektionsberättelser och kraven i lagstiftningen gällande objektet i fråga. En inspektionsrapport i två exemplar utarbetas över inspektionerna. Ett exemplar arkiveras och det andra sänds till näringsidkaren. Därtill tas en kopia som sätts i objektmappen. Mall för uppgörande av inspektionsrapport finns i dataprogrammet. Planerad inspektion Med en planerad inspektion avses en inspektion som ingår i tillsynsplanen. Även den första inspektionen vid nya tillsynsobjekt räknas som en planerad inspektion. En uppföljningsinspektion räknas som planenlig ifall den baserar sig på en inspektion enligt tillsynsplanen. Uppföljningsinspektioner ingår inte i tabellen i bilaga 3.1. Uppföljningsinspektion En uppföljningsinspektion avser en inspektion som görs för att kontrollera, att de vid en tidigare inspektion observerade bristerna, har åtgärdats. En uppföljningsinspektion räknas som en icke planenlig inspektion, ifall den

6 4(5) ursprungliga inspektionen som föranlett uppföljning, varit en inspektion utanför tillsynsplanen. Dokumentinspektion Dokumentinspektion avser en inspektion av handlingar och dokument som görs på annan plats än hos tillsynsobjektet. Handlingar och dokument granskas också i samband med inspektionsbesök, varvid detta ingår i inspektionsbesöket. Dokumentinspektioner kan t.ex. utgöras av utvärdering av säkerhetsdokument. Projektinspektion En projektinspektion avser en inspektion som ingår i ett tillsynsprojekt, som syftar till utredning eller främjande av en viss sak som hänför sig till tillsynen. Projekt kan utgöras av riksomfattande tillsynsprojekt eller egna lokala projekt och kan ingå i tillsynsplanen. Förhandsinspektion En förhandsinspektion kan utföras på begäran av en verksamhetsidkare redan innan en anmälan enligt 6 i konsumentsäkerhetslagen har inlämnats. Avsikten med förhandsinspektionen är oftast att konsultera myndigheten i ärenden som berör säkerhetsfrågor gällande konsumenttjänstens utföranden. 3.2 Objektens inspektionsfrekvens, riskklassificering samt tidsåtgång för inspektioner Tillsynsplanen för konsumentsäkerheten uppgörs utifrån behovet av att utöva tillsyn över tillsynsobjekten på hälsoinspektionens område. De tillgängliga resurserna utgör därför inte utgångspunkt vid uppgörande av tillsynsplanen. Tillgängliga resurser beaktas däremot i hälsoinspektionens konkreta arbetsplaner, där konkreta mål och handlingsplaner för tillsynen årligen fastställs. Tillsynsobjekten registreras i dataprogrammet Digia tarkastaja. I dataprogrammet registreras också prestationer såsom inspektioner och provtagningar. Objektspecifik riskbedömning har inte gjorts inför år Därför används inspektionsfrekvenser definierade i det riksomfattande tillsynsprogrammet för hälsoskyddet åren Inspektionsfrekvenser framkommer i bilaga 2.1. Vid objekttyper som inte nämns i bilagan utförs inspektioner och andra tillsynsåtgärder enbart på basen av anmälan enligt 6 i konsumentsäkerhetslagen eller klagomål. Utvecklande av den objektspecifika riskbedömningen utgör ett av hälsoinspektionens tyngdpunktsområden, som nämns i tillsynsplanens allmänna del.

7 5(5) 4. ICKE PLANENLIG TILLSYN Utöver den regelbundna och planenliga tillsynen som ingår i den kommunala tillsynsplanen ska man dessutom beakta annan i konsumentsäkerhetslagen avsedd tillsyn som åligger kommunen, och reservera arbetstids- och personresurser för den. Sådan icke planenlig tillsyn är exempelvis: behandling av anmälningar uppgörande av en plan för exceptionella situationer utvädera säkerhetsdokument kundkontakter samt utredningar och tillsynsåtgärder i anslutning till dem (reaktiv tillsyn) verksamhet som sakkunnig, rådgivare och styrande i konsumentsäkerhetsfrågor (t.ex. utbildningar, konsultationer) upprätthållande av datasystem och objektregister införande av uppgifter för det centraliserade datainsamlingssystemet YHTI utveckling av verksamheten: (synlighet, riskbedömning, genomslagskraft) utveckling av kvaliteten på tillsynen Inom konsumentsäkerheten åtgick 37 % av bokförd arbetstid år 2014 till icke planenlig tillsyn. Tillsynsfall till följd av klagomål skall prioriteras framom den planenliga tillsynen eftersom dessa fall i allmänhet bygger på misstanke om brott mot bestämmelserna i konsumentsäkerhetslagen. 5. RESURSBEHOV Arbetstidsbehovet har uträknats enligt Tukes anvisning om tillsynskriterier för den kommunala konsumentsäkerhetstillsynen. Arbetstidsbehovet beräknas utgående från två delområden: 1) Tillsynsbehovet hos objekt inom prioriterade områden (bilaga 3:1), baserar sig på - objektens antal inom tillsynsenhetens område - fastställda inspektionsfrekvenser och -tider för prioriterade områden 2) Den övriga arbetsmängden som konsumentsäkerhetstillsynen kräver beräknas med en koefficient. Det estimerade preliminära värdet på koefficienten är 1,7. Tillsynsenheten kan ändra värdet på koefficienten i intervallet 1,5 2,0 årligen beroende på hur behovet av konsumentsäkerhetstillsyn antas förändras. Summan av de olika objekttypernas produkter i punkt 1 multipliceras med koefficienten, vilket resulterar i ett estimat på det totala behovet av tillsynsresurser. Arbetstidsbehovet (faktor 1,7) vid hälsoinspektionen är totalt 68 dagsverken per år.

8 Tillsynsobjekt Inspektionsfrekvens Tidsåtgång / inspektion (h) Antal objekt 2015 Bilaga 3.1 Planerade inspektioner inom konsumentsäkerhetstillsynen Skidcenter eller annan skidanläggning Badstrand Vinterbadplats Inomhuslekplats som egen tjänst Nöjes-/tempark, tivoli, cirkus, zoo eller husdjurspark Skateboardramp och cyklingsplats av motsvarande typ 0, Programtjänst 0, Ridstall och andra ridtjänster 0, Simhall/utebassäng/badhotell/motsvarande 0, Publikevenemang 0, Klättercenter/-vägg, ej programtjänst 0, Kartingbana 0, Gym 0, Lekplats eller -park, invånarpark 0, Tatuering, piercing och andra tjänster för kroppsmodifiering Larmtelefon och andra motsvarande tjänster 0, SUMMA (st) TIDSÅTGÅNG (dv)

9 Objekt tillhörande icke planenlig tillsyn Övriga konsumenttjänster 81 Konsumentvaror 4 SUMMA (st) 85 Data ur tarkastaja