Likabehandlingsplanen Käppala skola 5-9

Transkript

1 Likabehandlingsplanen Käppala skola September

2 Grunduppgifter. Ansvariga för planen är: Ulla Hyséus - rektor Sara Sjöberg - kurator Birgitta Sturk - biträdande rektor Vår vision. Alla som befinner sig i Käppala skola ska känna sig trygga. Elevernas delaktighet Vid varje läsår arbetar elever och lärare med likabehandlingsplanen utifrån givna teman. I arbetet läggs också fokus på handlingsplanen mot kränkande behandling och trakasserier. Skolans regler är också ett arbetsområde. Eleverna bereds möjlighet att kommentera och ge förslag till likabehandlingsplanens utformning och innehåll via elevrådets representanter. Vårdnadshavarnas delaktighet. Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsplanen vid varje läsårs start och att den finns på skolans hemsida. Föräldrarna uppmanas att ta kontakt med skolan vid minsta misstanke om kränkning eller trakasserier. Rektor träffar regelbundet skolans föräldraråd där föräldrarna bereds möjlighet att komma med kommentarer och åsikter om utformning och innehåll av planen. 2

3 Personalens delaktighet. Personalgruppen är organiserad enligt följande; Samordnare Sophia Barthelson Uppgift Tar i första hand ärendet och tar vid samtal hjälp av övriga samtalsledare. Kontrollerar att dokumentationen är fulltalig. Titta på statistiken tillsammans med kuratorn. Samtalsledare. Sophia Barthelson Mårten Larsson Ulrica Björkblom Helena P - Kling Administrativ grupp Sara Sjöberg Birgitta Sturk biträdande rektor Uppgift. Hålla likabehandlingsplanen levande och aktuell. Ansvara för uppföljning, utvärdering och kartläggning. Uppgift Samordnar samtalen till samtalsledarna. Samtalsledare genomföra samtal med de elever som kränkts, trakasserats och diskriminerats samt de som kränker, diskriminerar och trakasserar. Samtalen sker efter given mall. Samordnare Birgitta Sturk, bitr.rektor Sara Sjöberg, kurator Uppgift. Ansvarar för mötesordning. Ser till att dokumentationen fungerar och arkiveras. 3

4 Förankring av planen. Planen i sin helhet presentas och gås igenom sedan fördjupar sig eleverna i de olika diskrimineringsgrunderna. Beroende på vilken årskurs eleven tillhör fördjupar de sig enligt följande; År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Könsdiskriminering Funktionshinder Trakasserier Sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck Rektor går igenom planen på höstterminens första möte med föräldrarådet. Planen presenteras för personalen av kurator och biträdande rektor vid varje terminstart och tar emot förslag för utveckling av planen till kommande läsår. Utvärdering av likabehandlingsplanen Beskriv utvärderingen läsåret 11/12 läsåret 12/13 Observationer har gjorts. Elevrådet och föräldrarådet har utvärderat likabehandlingsplanen. Under läsåret har följande gjorts: Trygghetsvandring tillsammans med elever från elevrådet och bitr. rektor Trygghetsenkät med alla elever på skolan. BRUK-utvärdering med personalen med fokus på likabehandlingsarbetet. Utvärdring av arbetet i likabehandlingsgruppen. Incidentrapporterna är sammanställda och analyserade. 4

5 läsåret 13/14 Under läsåret har följande gjorts: Trygghetsvandring tillsammans med elever från elevrådet och bitr.rektor. Trygghetsenkät under februari med samtliga elever på skolan. Incidentrapporteran är sammanställda och analyserade. Utvärdering av likabehandligsarbetet i likabehandlingsgruppen. Delaktighet i utvärderingen läsåret 11/12 läsåret 12/13 läsåret 13/14 UF:s kvalitetsgrupp, likabehandlingsgruppen, elevrådet samt föräldrarådet. Elever, elevrådet, personal, personal i likabehandlingsgruppen. Elever, elevrådet, personal i likabehandlingsgruppen. Resultatet av utvärderingen läsåret 11/12 läsåret 12/13 Utifrån fjolårtes dokumentation av mobbingärenden kan vi utläsa att det sker kränkningar i korridorerna och att det uppfattas att vuxna inte reagerar. Några elever upplever en rädsla för att situationen skall bli värre om man tar kontakt med en vuxen. Detta framkom också när UF:s kvalitetsgrupp intervjuade skolans elever. Vid läsårets slut konstaterade ledningsgruppen att eleverna i år 4-6 har haft en otrygg rast verksamhet under vissa perioder samt att studiemiljön inte alltid varit bra. Utifrån BRUK-enkäten med personalen har vi sett att våra styrkor när det gäller likabehandlingsarbetet ligger i att skolledningen prioriterar elevärenden och arbetar mot kränkande behandling. Handlingsplan för kränkningar fungerar bra. Även kartläggningarna fungerar bra. Personalen känner till hur vi arbetar. Antalet incidentrapporter på skolan är högt. Tolkningen vi gör av detta är att vi har blivit mycket bättre på att se, elever berättar mycket mer för oss. Detta gör att personalen rapporterar in incidenter mer än tidigare. Personalen önskar regelbunden uppdatering av likabehandlingsplanen. Utifrån trygghetsvandringen och trygghetsenkäten lokaliserar vi följande större problemområden. 5

6 Fotbollsplanen Eleverna berättar att det förekommer mycket tjafs kring dåliga och bra lag. Eleverna berättar att de är dåliga på att samsas om planerna, vem som spelar på vilken del. Mestadels mellanstadiet som är där och det är ofta småbråk/tjafs om vem som har vilket mål, vilken planhalva. När det händer saker orkar man inte gå och hämta rastvakterna för de är så långt borta. Inga rastvakter här och det skulle behövas. Om de är här får de inte bara titta och sedan gå. Jämna mellanrum eller vara med och spela fotboll. 9:ornas korridor Ganska tryggt för åk 9. Det är inte speciellt tryggt för yngre elever på skola, t.ex. gör man krokben för elever som passerar. Yngre elever undviker att passera i korridoren man vet aldrig vad som händer. Det har också varit mycket skadegörelse. Yngre elever tycker inte att det är bra att gå till Studion när åk 9 är där. De säger taskiga kommentarer, ex. orre (betyder hora slampa), bitch och liknande. Skolgården Skogen på vintern är det snöbollskrig och rastvakterna ser inte detta. läsåret 13/14 Vi valde i år att göra trygghetsenkäten i februari. Detta för att vi ville kartlägga läget på skolgården under vintertid. Vintern var mild varför vi inte fick något ordentligt svar på vår undran. Många elevsvar upplevde vi detta läsår var oseriösa vilket kan bero på att vi inte introducerat syftet med enkäten på ett tillräckligt bra sätt. Utifrån trygghetsenkäten ser vi att merparten av våra elever trivs i skolan och de upplever att de har kompisar. Eleverna lyfter fram Ask.se som ett ställe på nätet där eleverna på nätet där elever på olika sätt kan vara utsatta. Merparten av våra elever upplever inte att de blir retade, utstötta eller illa behandlade. Vilket även styrks av att antalet incidentrapporter under läsåret minskat jmf med föregående läsår. ( 21 st l.å. 13/14 jmf 35st l.å. 12/13) Vidare visar vår enkät och trygghetsvandring följande: Åk 6:s viste upplev av eleverna som stökigt. Man känner sig inte trygg där. Trapphuset jobbigt att passera eftersom det ofta sitter klungor av elever där. Omklädningsrummet upplevs som otryggt eftersom vi under läsåret hade stölder samt en eldning i en papperskorg. Utanför elevhälsan elever upplever att det är jobbigt att gå dit när andra elever använder väntrummet som ett uppehållsrum 6

7 Fotbollsplanen här uppstår lätt konflikter mellan de yngre barnen. Insats En fritidsledare från Nova har anställts på halvtid för att förstärka upp rastverksamheten. Beskriv hur årets plan ska utvärderas. Information till personal och elever om likabehandlingsplanen. Uppstartsvecka utifrån giva teman i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen utvärderar läsårets arbete. Planera uppstarten i augusti. Juni Juli Aug Oktober Sept Likabehandlingsplanen presenteras vid läsårets första föräldramöte. Rektor presenterar planen på första föräldrarådet. Utvärdering av planen tillsammans med föräldrarådet. Utvärdering av planen i lärarlagen. Maj April Okt Nov Mar Dec s Feb Jan Trygghetsenkät åk 5 9. Trygghetsvandring. v.8 7

8 Kuratorn samtalar med utvalda elever under läsåret 13/14. Kränkningar och trakasserier kommer även fortsättningsvis att dokumenteras. Likabehandlingsplanen kommer att utvärderas utifrån ett personalperspektiv med hjälp av BRUK. Ansvarig för årets plan. Ulla Hyséus, Sara Sjöberg och Birgitta Sturk Främjande insatser Främjande insatser innebär att stärka förutsättning för likabehandlingsarbete i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem. Cafeterian Elgen. Cafeterian är ett uppehållsrum för högstadiet. I lokalen träffas eleverna och pratar, lyssnar på musik, tittar på TV, spelar pingis och TV spel och ibland ser på uppträdanden. Där ges också möjligheten att köpa mellanmål. Fritidsledare ansvarar för verksamheten, i sitt arbete har fritidsledare möjlighet att lyfta de elever som behöver extra stöd socialt genom att vara en samtalspart. RFSU. Varje år kommer informatörer från RFSU eller RFSL och informerar och upplyser eleverna i år 8 om könsidentitet/könsuttryck. Alla flickor och pojkar i år 7 kommer att ha samtal med kuratorn. Samtalen syftar till att samtala med flickorna om stress, nedstämdhet och utsatthet. Pojkar och flickor i år 9 besöker ungdomsmottagningen (UMT) på Lidingö under höstterminen. Detta för att eleverna skall få ta del av UMT:s verksamhet. Kurator och skolsköterska genomför hälsosamtal med eleverna i år 8. Dessa samtal dokumenters och kommer att ligga till grund för eventuella åtgärder. Bitr. rektor och kurator träffar alla klasser åk 5 9 vid läsårsstart. Då går kuratorn och bitr.rektorn igenom vikten av likabehandlingsplanen, hur vi arbetar efter den och vad som händer vid kränkningar och trakasserier. Pedagogerna i likabehandlingsgruppen åker i oktober på en utbildning gällande normkritiskt perspektiv på sexualitet och identitet. Övrig personal får på en måndagskonferens ta del av innehållet. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras ska ligga till grund för 8

9 planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kommande läsår. Kartläggningsmetoder Vi kommer att kartlägga problem och riskområden på följande sätt: Planerade samtal med elever i åk 8. Samtalen kommer att ske tillsammans med eleverna, kuratorn och skolsköterskan. Samtalen dokumenteras. Trygghetsvandring. Elevrådet går en trygghetsvandring med bitr.rektor. Syftet är att kartlägga inomhus miljön och utomhusmiljön utifrån trygghet och säkerhetsperspektiv. Vid varje form av kränkning och trakasserier skriva incidentrapport som ligger till grund för fortsatt arbete med händelsen. Trivsel och trygghetsenkät för samtliga elever åk 5-9. Elevskyddsombud arbetar med arbetsklimatet och miljön tillsammans med bitr.rektor Områden som berörs av kartläggningen Följande områden är berörda av kartläggningen: Skolgården Hemvisten Cafét Lektionssalar Toaletter Idrottshall och omklädning Arbetsklimatet i skolan Hur eleverna involveras i kartläggningen. Eleverna kommer att vara involverade genom samtalen med kuratorn under vt. 14. Elevrådet kommer att delta i trygghetsvandringen. Elever åk 5 9 deltar i trivsel och trygghetsenkäten. Hur personalen involverats i kartläggningen. All personal kommer att involveras genom att på APT ta upp frågan om var de anser att riskområden finns i skolan. Resultat och analys 9

10 De riskområden som finns kommer att analyseras via intervjuer och enkäter med personal, elever och föräldrar. För vårt underlag använder vi BRUK, trygghetsvandringen och trivsel och trygghetsenkäten. Förebyggande åtgärder, Läsåret Förebyggande åtgärder riktas mot de riskfaktorer som framkommit vid kartläggning och tidigare kända riskfaktorer. Skolgården d.v.s. fotbollsplanen och skogen är ett riskområde för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för de yngre eleverna år 4-6. Insats. Innevarande läsår har två fritidsledare anställts för att finnas på skolgården alla raster med eleverna år 5-6. Fokus ska ligga på eleverna i år 5-6. I samråd med mentorerna ska fritidsledarna även delta på lektionerna i år 6 och vara ett stöd för de elever som behöver extra vuxenstöd i sitt samspel med andra. Fritidsledarna kommer att organisera aktiviteter på skolgården i samband med raster. T.ex. en fotbollsturnering för elever åk 5-6. Uppföljning Fritidsledarnas arbete följs upp via regelbunden handledning av kurator. Efter läsårets slut utvärderas insatsen av ledningsgruppen i samråd med berörda lärare. Utvärdering Via tygghetsenkät och trygghetsvandring vet vi att fotbollsplanen utgör fortfarande ett område där det lätt uppstår konflikt mellan de yngre barnen Insats Korridoren längst ner, där åk 9 har haft sina skåp är borta. Nya skåp har köpts in och alla elever har numera skåp på platser i skolan där eleverna är synliga för vuxna. De äldre eleverna har skåp över hela skolan. Utvärdering Via tygghetsenkät och trygghetsvandring ser vi att problemet försvunnit. Eleverna upplever en lugnare skåpmiljö nu när alla elever är uppblandade vid skåpen. 10

11 Utvärdering Trygghetsenkäten vt -13 visade på en utsatthet på nätet. Några incidentrapporter har även handlat om elevers utsatthet på nätet. Insats Åk 8 kommer att arbeta på ett tema om detta Rätt eller fel där ungdomsstyrelsens material Ses off line kommer att användas. De kommer även att få se en teater <3 mig med teatergruppen Ung utan pung: denna föreställning behandlar även unga människors utsatthet på nätet. Även föreställningen bygger på ungdomsstyrelsens undersökning om unga människors liv på nätet. Uppföljning Temat genomfördes som planerat med hjälp av pengar från Skapande skola. Eleverna i åk 8 gjorde en skriftlig utvärdering. Utvärdering eleverna upplever att arbetet varit givande. Teaterbesöket var uppskattat. Eleverna tyckte att de fick information om rätt eller fel på nätet på ett sätt som de förstod. Föräldrarådet lämnade ett önskemål om föreläsning för föräldrar på samma tema. Då dessa föreläsare är kostsamma för en enskild skola skickades frågan vidare till UF samt till Ikt-samordnaren för grundskolorna i Lidingö stad. Förebyggande åtgärder, Läsåret Under förra läsåret upplever vi att eleverna inte tagit trygghetsenkäten på allvar. Många oseriösa svar har lämnats in. Detta kan ha olika orsaker men framförallt tror vi att detta beror på följande: Vi förankrade inte syftet med varför vi gör enkäten tillräckligt väl bland eleverna innan de gjorde den. Viktigt att någon i likabehandlingsgruppen är med och förklarar syftet med enkäten i samband med att den görs. Åk 6 vistet är ett riskområde för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för elever i åk 6. Insats eleverna i åk 6 kommer under läsåret inte att få ha ett eget viste. De får skåp ute i skolan på samma sätt som eleverna i åk 7 9. Ulla informerar åk 6 om detta vid läsårsstart. Ulla informerar åk 7 9 om detta vid läsårsstart. Uppföljning med hjälp av trygghetsenkät och trygghetsvandring kommer vi att se om detta skapat ett lugnare klimat för åk 6 vid deras skåp. 11

12 Trapphuset och väntrum utanför elevhälsan utgör ett riskområde för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Insats vi behöver se över möjligheter att skapa sittplatser för elever på andra platser i skolan. Uppföljning under slutet av vt 2015 ser vi om detta genomförts. Omklädningsrum idrottshuset en känsla av otrygghet fanns under läsåret 13/14 då omklädningsrummen var utsatta för upprepade stölder. Insats idrottslärarna inrättade en hylla i anslutning till idrottssalen där eleverna kunde förvara värdesaker, väskor m m. På interntv:n finns även en påminnelse till eleverna där de ombeds låsa in sina värdesaker i sina skåp. Uppföljning - med hjälp av trygghetsenkät och trygghetsvandring Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner och åtgärder för att tidigt upptäcka kränkande behandling och trakasserier En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling och/eller trakasserad ska anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att en elev blivit utsatt i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälan görs på Incidentrapporten som Utbildningsförvaltningen utarbetat. Vid alla anmälningar är rektor skyldig att upprätta dokumentation. Dokumentationen förvaras i elevhälsans dokumentationsskåp. Incidentrapporten lämnas till rektor omgående. Rektor skickar rapporten vidare till Utbildningsförvaltningen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Den egna mentorn i klassen. RoseMarie Göltl Skolsköterska rosemarie.goltl@lidingo.se Sara Sjöberg Kurator sara.sjoberg@lidingo.se 12

13 Ulla Hyséus Rektor Birgitta Sturk Bitr. rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elever kränks av andra elever En incidentrapport om händelseförloppet görs omgående och lämnas till rektor och samtalsledare. Samtalsledarna samtalar med den elev som utsatts och dokumenterar händelsen utifrån den utsattes situation. Mentor informeras. Vårdnadshavaren till den utsatte eleven informeras. Samtalsledarna samtalar med den eller de som kränkt, trakasserat eller diskriminerat och dokumenterar samtalet och åtgärderna enligt given mall. Förövaren får kvällen på sig att berätta för föräldrarna vad han/hon utsatt annan elev för. Dagen efter ringer samtalsledaren till föräldrarna och bekräftar det som skett. Uppföljning sker 1-2 veckor efter samtalen. Vid behov ytterligare uppföljning. Om trakasserierna/kränkningarna eller diskrimineringen inte upphör kallar rektor föräldrarna och elev till en elevhälsokonferens. Beslut om åtgärder dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när elever kränks av personal En incidentrapport om händelseförloppen skrivs och lämnas omgående till rektor. Rektor samtalar med den utsatte och den som kränkt, trakasserat eller diskriminerat. Rektor kontaktar även vårdnadshavare. Rektor beslutar om åtgärder och dokumenterar samt förvarar dokumentationen. Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av elev En incidentrapport om händelseförloppen skrivs och lämnas omgående till rektor. Rektor samtalar med den utsatte och den som kränkt, trakasserat eller diskriminerat. Rektor kontaktar även vårdnadshavare. Rektor beslutar om åtgärder och dokumenterar samt förvarar dokumentationen. Disciplinära åtgärder Rektor får vidta tillfälliga åtgärder som är nödvändiga för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller komma tillrätta med elevs uppträdande. Skollagen 5 kap 6. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass. Skollagen 5kap.8. Som disciplinär åtgärd får läraren uppmana eleven att stanna kvar en timme i skolan efter dagens slut eller påbörja dagen en timme tidigare. 13

14 En elev får inte avstängas från undervisning även om eleven uppträder hotfullt. Kollektiv bestraffning av elever är inte tillåtet. För elev som kränkt annan elev upprepande gånger genomför skolans kurator en social utredning. Efter det upprättas en handlingsplan i syfte att komma till rätta med problemet. Planen utvärderas efter 8 veckor. En elev får inte flyttas till annan skola av disciplinära skäl utan som en stödåtgärd för att eleven ska bättra sig. Ovanstående åtgärder måste genomförts innan beslut om omplacering till annan grupp/annan skola sker. En elev kan på högst 6 månader på försök tas emot i annan grundskola om huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare lämnar sitt medgivande. Med stöd av brottsbalkens nödregel kan föremål omhändertas för att avvärja omedelbar fara. Störande föremål t.ex. mobil får omhändertas om läraren upplever att hanterandet av föremålet är störande och/eller att föremålet används på ej tillåten plats. Eleven får tillbaka föremålet vid skoldagens slut. Det är tillåtet för skolledningen att öppna och visitera elevskåp under förutsättning att eleven fått information om att skåpen inte är privata. Rutiner för uppföljning av samtalen Uppföljning av samtalen sker 1-2 veckor av samtalsledaren. Vid behov ytterligare uppföljning. Uppföljning av sociala handlingsplanen sker efter 8 veckor. Rutiner för dokumentation Varje utredning dokumenteras och sparas i särskilt dokumentskåp. Vid läsårets slut sammanställs dokumentationen i syfte att planera kommande års utvecklingsområde och förebyggande insatser. Ansvarsförhållande Samordnare Sara Sjöberg Birgitta Sturk Uppgift. Ansvarar för mötesordning och att dokumentationen fungerar och arkiveras. Samordnande samtalsledare Sophia Barthelson Samtalsledare Ulrica Björkblom Mårten Larsson Helena P Kling Sophia Barthelson Uppgift Genomföra samtal med de elever som kränkts, trakasserats och diskriminerats. Samtalen sker efter given mall. En samtalsledare och en bisittare håller alltid i samtalen. 14

15 Uppgift Samordna incidenter med övriga samtalsledare 15