KUNNANDE GENOM INDIVIDUELLA STIGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNNANDE GENOM INDIVIDUELLA STIGAR"

Transkript

1 PROJEKTET AVARTAJAT KUNNANDE GENOM INDIVIDUELLA STIGAR Erkännande av studier som en del av samarbetet mellan läroanstalter och verkstäder

2 PROJEKTET AVARTAJAT KUNNANDE GENOM INDIVIDUELLA STIGAR Erkännande av studier som en del av samarbetet mellan läroanstalter och verkstäder 2014

3 Författarna e i n o hieta l a h t i (EM) har sedan 1995 arbetat med olika ESF-projekt för förebyggande av marginalisering. Under åren fungerade han som projektfinansiärernas representant och övervakare och från och med år 2003 har han genomfört flera riksomfattande utvecklingsprojekt, vars huvudsyfte har varit bland annat att öka samarbetet mellan läroanstalter och verkstäder och främja jämförbarheten mellan funktionell inlärning och traditionell skolinlärning. Det centrala fokusområdet i dessa projekt har varit erkännande av studier i arbetsverkstaden. t u i j a hämäläinen (LitM, tutor, utbildare, ingenjör) verkar som projektchef för Valtakunnallinen työpajayhdistys projekt Tekemällä oppii. Hon har i över 20 år arbetat med handledning och träning för unga, som individuell handledare vid fyra verkstäder i mellersta Finland och som handledande utbildare i arbetskraftsutbildningar. Tuija har också arbetat som länsrådgivare för andelsverksamhet. p i r j o ko va n e n(pem) är projektarbetare i Valtakunnallinen Työpajayhdistys för projektet Ammattiosaamista välityömarkkinoilta (Yrkeskunnande på övergångsarbetsmarknaden, ESF/SHM) som syftar till att utveckla och sprida modellen för erkännande av studier i verkstaden. Sedan år 2006 har hon verkat i olika ESF-projekt med att utforma, utveckla och sprida en läroplansenlig modell för identifiering och produktifiering av olika inlärningsmiljöer och kunnande inom arbetsträning. Pirjo har arbetat i projektet OPEQUAL vid Työvalmennussäätiö Tekevä i Jyväskylä och i projektet Monet polut ammattiin vid yrkesinstitutet Bovallius, för enheten i Laukas. Hon har verkat för att sprida god praxis inom erkännande av studier i arbetsverkstaden på ett riksomfattande plan även genom projektet Vaikuttavuutta työpajayhteistyöhön, för yrkesinstitutet Bovallius. m i r k k a nieminen-hirv e l ä (Samhällspedagog yh, yrkeslärare, karriärplanerare) verkar som projektarbetare och individuell handledare i det ESFfinansierade projektet Avartajat för utveckling av metoder för erkännande av studier i arbetsverkstaden. Hon har arbetat med yrkesutbildning som projektassistent i projekten UraAVVAIN och UraAVVAINpalvelu. Mirkka har varit aktiv inom verkstadsverksamhet sedan år 2004 som verkstadskurator och individuell handledare, och i olika ESF-projekt inom utveckling av utbildning och verkstadsverksamhet. Mirkka har också mycket internationell erfarenhet, bland annat inom inledande undervisning i Japan och invandrarverksamhet i Danmark. j u k k a ohto n e n (jukkaohtonen.fi) är sociolog och hälsovårdslicentiat. Han verkar som projektchef i Sosiaalikehitys Oy:s projekt Opit käyttöön, som utarbetar en handbok för kommuner som stöd för multiprofessionellt samarbete enligt ungdomslagen. Han har bland annat klarlagt ekonomiska faktorer i anslutning till lägre utbildning och arbetar nu med att utveckla användningen av kommunala datasystem och hörande av unga. Nästa projektutmaning gäller ingripande beträffande unga med våldsamt och självdestruktivt beteende. r e e t ta pietikäinen (PM) har verkat inom verkstadsfältet i utvecklings- och forskningsuppdrag och inom kundgränssnittet för den sändande instansen. Hon arbetar för närvarande som utvecklingschef för Valtakunnallinen työpajayhdistys och med utvecklingsverksamhet för socialt stärkande. Hon har tidigare verkat som föreningens organisationschef med ansvar för TPY:s medlemstjänster och som projektchef för projekten Tekemällä oppii och Palvelutori. Reetta har också arbetat som riksomfattande koordinator för handledningen Nuottavalmennus, undersökt tjänster som är riktade till unga i Ungdomsforskningsnätverket samt arbetat som arbetskraftsrådgivare för unga. pä i v i pa s a n e n arbetar som chef för studerandeservicen vid Tammerforsregionens yrkesinstitut Tredu. Hon är Tredus ansvarsperson och styrgruppsmedlem för projektet Avartajat. Inom den yrkesinriktade utbildningen har Päivi 25 års arbetserfarenhet som lärare, studiehandledare och administrativ direktör. Päivi har inom ramarna för olika projekt utvecklat stödåtgärder inom yrkesutbildning för personer med behov av särskilt stöd och deltagit i startandet av verksamheten för Birkalands koordinationscentrum för specialyrkesundervisning och i uppbyggandet avtalspartnerskapet. Päivi är också med i Birkalands nätverk för aktörer inom särskilt stöd. m a i j a schellhammer-tuominen är projektchef i det ESF-finansierade projektet Avartajat, som genomförs i samarbete mellan föreningen Silta- Valmennusyhdistys ry och Tammerforsregionens yrkesinstitut. Maija har arbetat i olika nationella och ESF-finansierade projekt för förebyggande av marginalisering och utveckling av yrkesstartverksamhet, bland annat i projekten Ammattipolku och Oksalla ylimmällä. Maija har också verkat som lärare i Ammattistartti (Yrkesstarten) och deltagit i utvecklingen av strategin för specialyrkesundervisning vid Birkalands yrkesinstitut.

4 Innehåll Inledning...7 Projektet Avartajat DEL 1 Den allmänna europeiska synvinkeln...14 Unga i det finländska samhället...20 Yrkesutbildningen i förändring...25 Arbetsverkstäderna som inlärningsmiljö: om inlärningen som sker på verkstäder..32 Samarbetet mellan läroanstalten och verkstaden...41 Öppnade läroplaner DEL 2 Erkännande av studier i projektet Avartajat...55 Processen för erkännande av studier på verkstaden...58 Den studerandes stig...68 Med jobbcoacens ord Vilken nytta gör erkännande av studier Föreningen Silta-Valmennusyhdistys verkstäder med erkända studier Työvalmentajan sanoin Mitä hyötyä on opinnollistamisesta...74 Läroplan DEL 3 Förberedande och rehabiliterande utbildning och att förvärva yrkesskicklighet i verkstadsmiljö...77 Individuell handledning och arbetsträning vid studier i verkstaden Jag avlade 10 sv till stylingexamen Att avlägga en examensdel i verkstadsmiljö speciallärarens tankar...84 Utvecklingsriktningar för individuella utbildningsstigar...89 Redigerat Författare Utgivare Ombrytning Översättning Tryckeri Maija Schellhammer-Tuominen Eino Hietalahti, Tuija Hämäläinen, Pirjo Kovanen Mirkka Nieminen-Hirvelä, Jukka Ohtonen, Päivi Pasanen Reetta Pietikäinen, Maija Schellhammer-Tuominen Silta-Valmennusyhdistys ry, med stöd från ESF Roisto Oy / Graafinen suunnittelu Hiilivirta Eva Klemets, LingArt Tammerprint Oy Översättningen till svenska har gjorts genom ULA Kompetenscenter, som finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet och upprätthålls av Svenska Folkskolans Vänner. Denna PDF bok kan laddas ner från Inledning Marginaliseringen av unga som samhällsfenomen väcker diskussioner såväl nationellt som internationellt. Ungdomsarbetslöshet och avbrutna studier anses vara betydande orsaker till samhälleligt utanförskap bland unga. Genomförd utbildning på andra stadiet är ett viktigt redskap för förankring i samhället, eftersom unga som endast har gått grundskolan sysselsätts på arbetsmarknaden i allt lägre grad. Att utbilda en hel åldersklass medför utmaningar i form av att erbjuda ett mångsidigt utbildningsutbud på andra stadiet och möjligheter till individuella utbildningsstigar. Det finns ett tydligt behov av utbildningsmöjligheter som är flexiblare och i högre grad skräddarsydda än i nuläget. Metoder att identifiera och erkänna tidigare förvärvat kunnande är viktiga för att man ska observera kunnande som har förvärvats på verkstäderna och i andra miljöer utanför läroanstalterna. Erkännande av studier på arbetsverkstaden är ett sätt att identifiera olika inlärningsmiljöer och att med läroplanens språk beskriva det som har inlärts på annat håll. Pirjo Kovanen definierar erkännande av studier i arbetsverkstaden enligt följande: Erkännande av studier i arbetsverkstaden handlar om att lyfta fram pedagogiken i en verkstad eller en annan arbetsbetonad inlärningsmiljö. Med hjälp av erkännandet av studierna synliggörs de värden, mål, rutiner och metodval som används när man lär genom att göra. Grunden är såväl samhällelig som utbildningsmässig jämlikhet och identifiering och erkännande av inlärning som sker i olika inlärningsmiljöer, till fördel för den enskilda individen. Med hjälp av handlingsmodellen vill man säkerställa att de unga får en så bra individuell och yrkesmässig utveckling som möjligt och placerar sig i arbetslivet. Den grundläggande avsikten med erkännande av studier i arbetsverkstaden är att utveckla kartläggningen av tidigare kunnande, det planmässigt förvärvade kunnandet och rutinerna för dokumentering av kunnandet på ett sätt som är mätbart och jämförbart med kunnande som förvärvas på yrkesläroanstalter. Genom erkännande av studier i arbetsverkstaden identifieras och synliggörs de möjligheter att utveckla den livshanteringsförmåga som föregår arbetslivskunnande och arbetslivsfärdigheter liksom möjligheterna att systematiskt utnyttja dessa som förvärvas inom inlärningsmiljöns fysiska, handledningsmässiga och stödfunktionsmässiga ram. (Pirjo Kovanen, TPY). Projektet Avartajat är Silta-Valmennusyhdistys ry:s och Pirkanmaan ammattiopistos (yrkesinstitutet i Birkaland, från och med Tammerforsregionens yrkesinstitut Tredu) samarbetsprojekt, som Ytterligare information ISBN

5 genomfördes under tiden Projektet finansierades av Europeiska Socialfonden. I projektet Avartajat har man identifierat inlärningsmiljöerna på Silta-Valmennusyhdistys ungdomsverkstäder och jämfört dem med läroplanerna. I samarbete med yrkesinstitutet i Birkaland har man utvecklat en modell med vars hjälp det kunnande som har tillägnats på verkstaden kan identifieras och erkännas som en del av en yrkesinriktad grundexamen. Studerandena på de två förberedande och rehabiliterande utbildningarna (Taika och Työammatti) vid yrkesinstitutet i Birkaland, vilka genomförs på Silta-Valmennus verkstäder, har erbjudits möjligheten att avlägga delar av examen på verkstaden som en del av förberedande och rehabiliterande utbildning. Den här publikationen syftar till att beskriva hur yrkesinstitutet i Birkaland (numera Tredu) och Silta-Valmennusyhdistys partnerskap har utvecklats till att svara mot behoven hos unga personer i utmanande livssituationer. Syftet med publikationen är att beskriva samarbetet mellan läroanstalten och verkstaden och processen med att erkänna studier i arbetsverkstaden utgående från erfarenheter som har samlats under projektet Avartajat. Därtill syftar publikationen till att beskriva bakgrunden och avsikten med att erkänna studier i verkstaden samt de samhälleliga effekterna av att identifiera och erkänna inlärning som skett på annan plats. Samhällsgarantin för unga trädde i kraft i början av år Enligt samhällsgarantin ska alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år erbjudas arbets-, praktik- verkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Enligt utbildningsgarantin ska alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en utbildningsplats i gymnasium, yrkesläroanstalt, läroavtalsutbildning, verkstad, inom rehabiliteringen eller på annat sätt. Genom samhällsgarantin och utbildningsgarantin för unga, dvs. ungdomsgarantin, försöker man säkerställa att inte en enda ung person ska hamna utanför utbildning och arbetsliv. Ungdomsgarantins aktualitet framgår tydligt genom hela publikationen. Publikationen är indelad i tre delar. I den första delen presenteras den samhälleliga problematiken som ligger bakom erkännandet av studier i verkstaden i ett bredare perspektiv och möjligheterna som samarbetet mellan läroanstalt och verkstad erbjuder i fråga om att öka de ungas delaktighet och stödja deras inlärning. Pirjo Kovanen beskriver i sin artikel de europeiska riktlinjerna för livslångt lärande och möjliggörandet av individuella inlärningsstigar. Jukka Ohtonen presenterar en överblick av de ungas situation i det finländska samhället och Eino Hietalahti beskriver skolsystemets utmaningar, vilka för sin del skapar ett behov av att utveckla samarbetet mellan verkstäder och läroanstalter och metoderna att identifiera och erkänna inlärning som skett på annan plats. Reetta Pietikäinen och Tuija Hämäläinen behandlar i sin artikel verkstadsverksamheten ur synvinkeln för inlärningsmiljö och inlärning och beskriver verkstadspedagogiken som uppbyggs utgående från dessa. Definitionen av verkstadspedagogik är under arbete i definitionsgruppen inom TPY:s projekt Tekemällä oppii ( ). Päivi Pasanen granskar vikten av samarbete mellan läroanstalt och verkstad som sinsemellan kompletterande inlärningsmiljöer under rubriken Samarbetet mellan läroanstalten och verkstaden. I den första delens sista artikel introducerar Pirjo Kovanen läsarna i det som på finska kallas OSSU (avatut opetussuunnitelmat), dvs. öppnade läroplaner och de olika användningsmöjligheter som de erbjuder. I publikationens andra del beskrivs den process för att erkänna studier i verkstaden som har utvecklats inom projektet Avartajat och förvärvande av kunnande för att avlägga en examensdel i verkstadsmiljö. I den tredje delen har sammanställts olika vardagliga erfarenheter av erkännande av studier i verkstaden, av samarbetet mellan verkstad och läroanstalt och av att avlägga en del av examen i verkstadsmiljö. I betänkandet i slutet av publikationen presenteras en sammanställning av samtliga författares tankar om framtida utmaningar och möjligheter för samarbetet mellan läroanstalt och verkstad under rubriken Utvecklingsriktningar för individuella utbildningsstigar. Publikationen är en gemensam satsning, och ett resultat av samarbetet mellan ett flertal aktörer som arbetar med erkännande av studier i verkstaden. Samarbetet har varit nödvändigt för att skapa en helhetsbild av erkännandet av studier i verkstaden. Ett tack till alla experter som har bidragit med sina artiklar till publikationen! Förutom till författarna riktas ett tack också till alla dem som har varit med och förverkligat den här boken genom att dela med sig av sin egen sakkunskap i ämnet. Maija Schellhammer-Tuominen Projektchef Projekt Avartajat 8 maija schellhammer-tuominen 9

6 Projektet Avartajat Individuell träning och handledning Gemensam ansökan/studieplats på andra stadiet Sändande instanser, nätverk Individuellt livshanteringsstöd PROJEKTET AVARTAJAT Erkännande av studier i verkstaden Möjligheter att avlägga delar av examen Analys av verkstädernas inlärningsmiljö Samarbete med arbetslivet Pedagogiskt handledningsgrepp, stöd på arbetsplatserna arbetslivet Perioder med förberedelse för arbetslivet P r o j e k t e t ava rta j at är Silta-Valmennusyhdistys ry:s och Tammerforsregionens yrkesinstituts samarbetsprojekt, som genomförs under tiden Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden. Målet för projektet Avartajat är 1) att vägleda unga personer som är arbetslösa, saknar yrkesutbildning eller håller på att avbryta sin yrkesutbildning till utbildning, arbetsliv eller annan aktiv verksamhet, 2) att utveckla yrkesutbildningen och flexibla utbildningsstigar genom att utveckla studierna på verkstaden så att de uppfyller de krav på yrkesskicklighet som ställs för yrkesinriktade grundutbildningar, 3) att förbättra överensstämmelsen mellan läroplanernas olika delar och arbetsuppgifterna och yrkesuppgifterna på verkstaden för att förbättra förberedandet inför arbetslivet och placeringen i arbete samt 4) att skapa en modell för samarbetet mellan läroanstalt och verkstad för att ordna undervisningen och utveckla utbildningspartnerskapet. Den egentliga målgruppen för projektet Avartajat är åringar, som har hänvisats till Silta-Valmennusyhdistys tjänster eller som löper risk att avbryta sina yrkesstudier vid yrkesinstitutet i Birkaland. Genom utbildningsförsök eller introduktion har de unga erbjudits möjlighet att delta i Tammerforsregionens yrkesinstituts förberedande och rehabiliterande utbildningar Taika eller Työammatti som ordnas på Silta-Valmennus verkstäder. Utbildningen Taika är en förberedande och rehabiliterande utbildning i den konstindustriella branschen och genomförs i anslutning till Silta-Valmennusyhdistys verkstad Silta-Taito. Utbildningen Työammatti är förberedande och rehabiliterande utbildning med fokus på den tekniska branschen och genomförs i verkstaden Silta- Metalli. Utbildningarna grundar sig på läroplanen för förberedande 11

7 och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionsnedsättning, i vilken man har kombinerat god praxis från verkstadsverksamhet och arbetsorientering samt arbetsbetonade inlärningsmetoder och verksamhet i arbetsgemenskaper. Som en del av den förberedande och rehabiliterande utbildningen har de studerande erbjudits möjlighet att på verkstäderna enligt individuella planer avlägga studier som erkänns som delar av yrkesexamen. Den centrala verksamheten i projektet Avartajat har varit effektiverat individuellt stöd under den förberedande och rehabiliterande undervisningen, vilket har hjälpt unga i en utmanande livssituation att engagera sig i utbildningen enligt sina individuella mål. Vid det individuella stödet har fokus lagts på att stärka livshanteringen, öka delaktigheten och stärka studie- och arbetslivsfärdigheterna. Förutom det individuella arbetet har de studerande erbjudits grupparbete i form av temadagar med livshanterings-, studie- och arbetslivsfärdighet på schemat. Erfarenheterna från projekt Avartajat har också piloterats tillsammans med andra utbildningsanordnare, t.ex. i samarbete med utbildningen Takova, som ordnas i samarbete mellan Kiipula yrkesinstitut och Silta-Valmennus och med studerande vid Tammerfors yrkesinstitut som deltar i arbets- och utbildningsorienteringen Silta-Koutsi. Målet är att sprida god praxis inom samarbetet mellan läroanstalt och verkstad även beträffande andra läroanstalter och verkstäder i Birkaland. Genom erkännande av studier i verkstaden har man kunnat utveckla verksamheten vid Silta-Valmennus verkstäder så att den bättre uppfyller grunderna i de nationella läroplanerna för yrkesutbildning och behoven i arbetslivet. Projektet med att beskriva processen för erkännande av studier i verkstaden har ansetts viktig, för att arbetet med erkännande av studierna i fortsättningen ska kunna användas som hjälpmedel för att vidareutveckla och ytterligare förbättra verkstädernas verksamhet. Genom att erkänna studierna på verkstaden och ta fram kompetensintyg för verkstäderna, har man fått i bruk ett nytt sätt att strukturera det kunnande som tillägnas på verkstaden. De klienter som deltar i arbetsverksamhet på verkstaden kan i slutet av perioden tilldelas ett kompetensintyg, som de kan använda när de söker arbete eller övergår till yrkesutbildning. DEL 1 För att ungdomsgarantin ska uppfyllas förutsätts nya grepp och verktyg av kommuner, stat och tredje sektorn. Det behövs ännu mera lyckade val av utbildningsbransch och ännu effektivare vägledning och bättre rådgivning till studerande för att undvika avbrutna studier, för att antalet unga som hänvisas till de alternativa systemen ska minska. Som stöd till de traditionella vägarna måste vi bygga alternativa stigar genom att skapa ett nära och multiprofessionellt samarbete mellan läroanstalter, verkstäder, socialarbetet och företag. eino hietalahti 12 maija schellhammer-tuominen

8 Den allmänna europeiska synvinkeln pirjo kovanen e u r o pa pågår en intensiv behandling av gemensamma utmaningar: den höga arbetslöshetsgraden I bland unga och den alltför stora mängden unga som avbryter studierna. Personer med låg utbildningsnivå löper stor risk att marginaliseras när den globala konkurrensen ökar, det blir svårare att få en arbetsplats och den relativa inkomstnivån sjunker. Det växande behovet av livslångt lärande har på EU-nivå skapat behov av att i samarbete utveckla kvaliteten på utbildningen, flexiblare sätt att erbjuda utbildning, skräddarsydda möjligheter till yrkesutbildning och system för identifiering och erkännande av vardagslärande och icke formellt lärande. I det europeiska strategiska utvecklingsarbetet började man i slutet av 1990-talet på allvar arbeta för ett formellt och ändamålsenligt utnyttjande av kunskap som förvärvats icke formellt och genom vardagslärande, och man började utveckla praxis för systematisk identifiering och erkännande av sådant kunnande. I takt med de snabba förändringarna och omvälvningarna i samhället blev det ett tydligt och gemensamt mål att strategiskt främja livslångt lärande och därigenom även en allt mera systematisk utveckling av system för identifiering och erkännande av detta lärande. I Lissabonstrategin, EU:s utvecklingsplan som godkändes år 2000, var huvudmålet att utveckla EU till världens konkurrenskraftigaste ekonomiområde. För att nå målet ansågs det nödvändigt att höja kunnandet, sysselsättningen och den sociala samhörigheten. Det här var grunden till utvecklingsprogrammen för utbildning (Utbildning 2010, Utbildning 2020) i vilka man betonar utvecklingen av tillgängliga yrkesutbildningar och inlärningsmiljöer samt skapandet av sådana metoder för erkännande som är effektiva, kvalitetssäkrade, formellt giltiga, transparenta och enhetliga i Europa. För att nå målen har man utvecklat gemensamma europeiska utvecklingsprocesser och praktiska arbetsredskap. Den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) grundades för att främja livslångt lärande. EQF består av åtta olika nivåer som beskriver kunnande, med vilka inlärningsresultaten definieras enligt den gradvisa ökningen av kunskap, kompetens och färdighet. Kunnandet beskrivs oberoende av det examenssystem eller sätt genom vilket personen har förvärvat sig sitt kunnande. EQF underlättar vid erkännande, överföring och användning av examina och kompetens i olika utbildningssystem samt vid identifiering och erkännande av icke formell inlärning som sker i vardagen. Olika examina med allmänbildande inriktning och yrkesinriktning samt inom vuxenutbildning och högskoleutbildning i Europa definieras genom de nationella systemen (NQF) till lämplig EQF-nivå. EQF nivån nämns idag i examensbevisen. Syftet med rekommendationen har varit att främja uppdateringen av utbildningssystemen, skapa kontakter mellan utbildning och arbetsliv och bygga broar mellan formell och icke formell inlärning samt inlärning som sker i vardagen, vilket även leder till att inlärningsresultat som förvärvas genom erfarenhet valideras. På nationell nivå (NQF) har kompetens i Finland definierats enligt den europeiska referensramen (EQF) till åtta olika nivåer. Till exempel kompetens som motsvarar yrkesinriktade grundexamina är på nivå 4, vilket grovt räknat motsvarar det minimikrav på kunskap, kompetens och färdighet som i det finländska arbetslivet oftast krävs för sysselsättning i avlönat arbete på den öppna arbetsmarknaden. Som stöd i användningen av EQF har man skapat det europeiska systemet ECVET för ansamlingen och överföringen av meriter mellan olika utbildningssystem. EQF fungerar som ram för ECVETsystemet, och inlärningsresultaten beskrivs som kunskaps-, färdighets- och kompetensenheter i enlighet med kompetenshelheten. Enheterna kan tillgodoräknas, ansamlas och överföras mellan olika länder och olika system. ECVET främjar transparensen beträffande den kompetens som förutsätts för examina genom att erbjuda kompletterande numerisk information om examina och delar i examina och varje del kan beskrivas med studiepoäng. I strategin Europa 2020 anses en minskning i avbruten skolgång vara av avgörande betydelse för att nå målen beträffande smart och hållbar tillväxt för alla. Genom att minska avbrotten i studierna påverkar man de största riskfaktorerna för arbetslöshet, fattigdom och socialt utanförskap. För Finlands del är målet att minska andelen unga som avbryter 14 pirjo kovanen 15

9 studierna till under åtta procent. I Europeiska unionens råd har man konstaterat att det i förebyggandet av avbrott i studierna är viktigt att identifiera och känna riskgrupperna och genomföra helhetsbetonade och övergripande strategier för att hantera de faktorer som leder till avbrutna studier. Orsakerna till avbrutna studier anses vara individuella. Faktorer som är viktiga att observera är emellertid familjebakgrund och mera övergripande socioekonomiska förhållanden. Konsekvenserna av dessa förstärks eller mildras av utbildningssystemets struktur och hurudana studiemöjligheter och inlärningsmiljöer som erbjuds. Att få unga att återuppta sina studier kan stödjas i enlighet med Europeiska rådets rekommendation genom att man erbjuder flexibla vägar och möjligheter att avlägga de delar av studierna som saknas. Antalet avbrott minskas genom att man erbjuder utbildningsprogram för en andra chans, skapar inlärningsmiljöer som motsvarar behoven hos dem som har avbrutit sina studier samt smidiga sätt att återuppta studierna. Identifiering och validering av tidigare studier, inklusive färdigheter som har förvärvats på icke formell väg och genom inlärning i vardagslivet, förbättrar de ungas självförtroende och självkänsla och underlättar återgången till utbildning. Identifiering av kompetens motiverar också till att fortsätta studierna, underlättar vid kartläggningen av färdigheter och bidrar till mera lyckade val av yrkeskarriär. Därtill bidrar individuellt stöd till unga som befinner sig i en svår livssituation till att de fortsätter sina studier. Erkännandet av studier i verkstaden och verkstadsstudierna svarar mot de allmäneuropeiska utmaningarna. I figur 1 åskådliggörs hurudan ställning erkännandet av studier har i det sameuropeiska och nationella utvecklingsarbetet. Genom erkännande av studier utvecklas sådana miljöer för förvärvande av kunnande som är tillgängliga för olika inlärare, där det identifierade och förvärvade kunnandet är transparent och jämförbart såväl nationellt som internationellt. Erkännande av studier i verkstaden gör att kvalitetskontrollen av undervisningen, rehabiliteringen och handledningen omfattas av den gemensamma europeiska strategin för främjande av livslångt lärande och främjar den nationella och internationella rörligheten, eftersom erkännandet av studier grundar sig på nationella grunder för beskrivning av kunskaps-, kompetens- och färdighetskriterier i yrkesexamina. De gemensamma europeiska principerna för identifiering och erkännande Främjande av livslångt lärande Flexibla studiestigar Strategin Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla Nationellt pionjärprogram ERKÄNNANDE AV STUDIER NQF, FINECVET EQF, ECVET Identifiering och erkännande av kompetens Samhällsgarantin för unga Minskade avbrott FIGUR 1. Erkännande av studier och dess placering på EU-nivå och i nationellt utvecklingsarbete. 16 pirjo kovanen

10 Unga i det finländska samhället jukka ohtonen I f i n l a n d finns en miljon unga och nästan en femtedel (18 procent) av hela befolkningen är i åldern år. De finländska ungdomarna hör till de lyckligt lottade i världen. De är friska, går i skola och studerar, har hobbyer, lever ett fritt och socialt liv utan större yttre hot, utbildar sig till ett yrke och bildar familj. Av de finländska ungdomarna förutsätts att de fattar självständiga beslut, vilket de gör med stöd av den för alla gemensamma grundskole- och gymnasieutbildningen, som är oberoende av familjens boningsort, välstånd och sociala ställning. Mitt i all välfärd befinner sig de finländska ungdomarna emellertid oberoende av sin vilja i en av mänsklighetens genom tiderna största omvälvningar, när den teknologiska stilen förändras. Den epok av fabriksindustri och massproduktion, som i Finland hade sitt genombrott på 1870-talet och ledde till aldrig tidigare upplevd materiell välfärd, tillväxt och välstånd, har nått sitt slut. I dess ställe har det vuxit fram en epok av flexibel produktion, som grundar sig på information och datateknik, med fokus på ständig förändring, kunnande och reaktionsförmåga. Experter inom de långa konjunktursvängningarna i ekonomin, såsom den venezuelanska sociologen Carlota Perez, talar om tekniska omvälvningar, vilka genom mänsklighetens hela historia endast är tre till antalet: 1) jordbrukets uppkomst i den forntida mellanöstern, det s.k. området för den fruktbara halvmånen, för cirka år sedan, 2) industrialismens och massproduktionens frammarsch, som startade i Storbritannien och bredde ut sig över nästan hela världen under 1800-talet och 3) datateknikens epok, vars centrala manifestationer utgörs av Intels mikroprocessors inträde på marknaden år Dessa förändringar har var och en på sitt sätt påverkat livsbetingelserna för hela mänskligheten. Industrialismens frammarsch förändrade grunden för den materiella försörjningen liksom även uppfattningen om tid och effektivitet. För flera generationer av människor som levde med naturens rytm enligt växtperioderna var det övermäktigt att godkänna till exempel betydelsen av den i den kemiska industrin vardagligt förekommande femte decimalen. Fabriksindustrin förutsatte nya tänkesätt, nytt kunnande och även identifiering och godkännande av nya betydelser och utvecklingen av en människa som är organiserad på ett nytt sätt. Det samma sker nu, när massproduktionen övergår i flexibel produktion. För fabriksindustrin typiska effektivitetsuppfattningar och vardagliga modeller och rutiner förlorar sin betydelse och i deras ställe utvecklas nya sätt att arbeta och fungera. Informationssamhällets och den flexibla produktionens effektivitetsuppfattning är en annan än den var under fabriksindustrins och massproduktionens epok. I kvantitetsekonomins ställe har uppkommit nya slag av krav, såsom träffsäkerhets-, förändrings- och reaktionssnabbhet. Produkten och tjänsten måste formas så exakt som möjligt enligt användarens behov. Effektivitet är en så lyhörd och snabb reaktion som möjligt på förändringar i efterfrågan, varvid utmaningen istället för att gallra i omväxlingen är att godkänna omväxlingen och den ständiga förändringen. Den förändrade teknologiska stilen manifesterar även de ökade kraven på kundorientering. Det är då inte enbart fråga om att lyssna på kunden, utan om ett helt nytt handlingskoncept, ett tanke- och handlingssätt där både producentens och kundens sakkunskap är lika mycket i användning. Arbetet har övergått från att vara en fysisk och mekanisk verksamhet som kräver muskelstyrka till att grunda sig på information och kunnande, vara spontant och självständigt. Massproduktionens överlägsna kraft att producera välfärd har börjat ge vika. Trots den så gott som kontinuerliga materiella tillväxten har den reella välfärden i Finland inte ökat på över 20 år. Den för massproduktionssamhället praktiska bruttonationalprodukten som mätare av ekonomi och välfärd har fått allt mera kritik, och vid dess sida har utvecklats nya mätare som illustrerar utveckling. Den mest centrala av dessa är indikatorn för genuin utveckling (Genue Progress Indicator, GPI), där man vid sidan av ekonomin även observerar sociala och ekologiska faktorer. I Finland utvecklades BNP och GPI parallellt fram till slutet av 1980-talet. Därefter inträffade en vändning, varvid, trots BNP:s fortsatta tillväxt, GPI vände i en långvarig nedgång, som har fortsatt och nu gått så långt att vi är på samma nivå som på 1960-talet. (Hoffrén J. Kestävän hyvinvoinnin mittaamisen vaihtoehdot. Hyvinvointikatsaus 1/2011. Tilastokeskus.) 20 jukka ohtonen 21

11 ETT NYTT SAMHÄLLE KRÄVER NYA FÄRDIGHETER Ibruktagandet av ny teknologi förutsätter nya färdigheter och nytt kunnande. Industrins uppgång skapade ett tryck på skolväsendet. Folkskolan skapades samtidigt som det industriella genombrottet startade och folkskolan behövdes för att svara mot de ökade kvalifikationskraven på arbetskraft inom industrin och servicen. Den flexibla produktionen och informationssamhället ökar ytterligare utbildningskraven på hela befolkningen, så att en låg utbildning börjar utgöra en såväl personlig som samhällelig riskfaktor. Eftersom de finländska eleverna har klarat sig utmärkt i internationella jämförelser (PISA), borde vi ha en stadig grund för övergången till det informationssamhälle som den nya teknologiska stilen för med sig. Statistiken visar emellertid att det inte längre räcker med enbart grundskola. Därför möter den andel om cirka 15 procent av åldersklassen, som enligt Statistikcentralens uppgifter endast har gått grundskolan, den allra hårdaste konkurrensen på arbetsmarknaden och de ostadigaste anställningsförhållandena. År 2010 stod cirka 40 procent av de 29-åringar som endast hade gått grundskola utanför studier och arbetsliv, medan motsvarande andel för personer som hade avlagt en examen var 13 procent. De personer som endast har gått grundskolan möter således sysselsättningsproblem ungefär tre gånger oftare än de som har en högre utbildning. Sammanlagt är det ungefär unga personer som på grund av låg utbildning omfattas av den här risken. Förändringarna skapar utmaningar för hela utbildningssystemet, inte enbart för de unga som har lämnat och lämnar sin utbildning på grundskolenivå. I Finland pågår också en strukturförändring inom de olika branscherna. Industrin och lantbruket har radikalt minskat sin arbetskraft, och enligt uppskattningar kommer denna minskning att fortsätta. De här branscherna har sysselsatt stora mängder lågt utbildad arbetskraft och när sysselsättningen i branscherna minskar, är det de lägst utbildade unga som oftast hamnar i svårigheter. I den här frågan är skillnaden mellan dem som enbart gått grundskola och dem som enbart avlagt studentexamen intressant. Medan sysselsättningen för personer med enbart grundskoleutbildning är en tredjedel lägre än genomsnittet för personer med yrkesutbildning eller högre utbildning, avviker inte sysselsättningen för personer med enbart studentexamen från genomsnittet för personer med avlagda examina. Det verkar således uppenbart att en allmänbildning som är större än den grundskolan ger redan i sig tryggar den genomsnittliga framgången på arbetsmarknaden. Till de stora samhälleliga förändringarna verkar även höra en förändrad efterfrågan på arbetskraft. På samma sätt som de nya odlingsmetoderna vid sidan av den växande industrin gav upphov till ett stort relativt befolkningsöverskott, skapar förflyttningen av industriproduktion till länder med billig arbetskraft och databranschernas oförmåga att skapa motsvarande mängd nya arbetsplatser dagens relativa befolkningsöverskott, som tar sig uttryck i höga arbetslöshetssiffror. I Pekka Myrskyläs utredning (Hukassa keitä ovat syrjäytyneet nuoret? EVA analyysi No ) kunde vi läsa att efter år 1990 har störst antal arbetsplatser ( stycken) försvunnit inom uppgifter med låga utbildningskrav. I praktiken handlar det om en minskning av arbetsplatserna inom industriproduktionen och lantbruket. Flest arbetsplatser har uppkommit inom sådana uppgifter i utbildningsbranschen som kräver hög utbildning, inom vetenskapligt och tekniskt arbete samt inom administrations- och stödtjänster. Trots att läroplikten i Finland endast täcker den grundläggande utbildningen och sträcker sig till slutet av det läsår, inom vilket den unga fyller 17 år, fortsätter 86 procent sina studier antingen vid gymnasium eller yrkesläroanstalt. Men alla lyckas inte med fortsatta studier efter att läroplikten är uppfylld. Då avbryts yrkesutbildningen, eller så hamnar den unga utanför utbildningssystemet genast efter grundskolan. Läsåret var andelen som helt avbröt examensstudier 5,5 procent och för yrkesutbildningens del var andelen 8 procent, dvs. cirka personer. En del av dessa unga fortsätter emellertid sina studier senare och skaffar sig en examen. Eftersom antalet unga som åter söker sig till utbildning inte framgår av Statistikcentralens uppgifter, klarlade vi år 2012 i projektet Opit käyttöön följderna av avbrott i studierna bland unga i utbildningssamkommunen Sataedu i Kokemäki i Satakunta. Det framgick att av dem som helt hade avbrutit sina studier i Sataedu var en tredjedel senare arbetslösa, en tredjedel arbetade och en tredjedel studerade. Det visade sig alltså att ungefär en tredjedel av dem som helt avbryter sina studier senare söker sig till någon utbildning på nytt. PÅ VILKA SÄTT DRABBAS DEN UNGA AV MARGINALISERING? I Finland och även allmänt i Europa har man sedan 1980-talet fört en samhällelig diskussion om marginaliseringen av unga. Som kriterier 22 jukka ohtonen 23

12 för att en person ska anses vara marginaliserad kan användas låg utbildning, att inte delta i arbetslivet, vaka på kvällar och nätter och sova dagtid, ha få sociala kontakter, inte delta i sociala aktiviteter, tillbringa mycket tid vid dator och på internet, osv. Enligt dessa kriterier är marginalisering alltså inte, förutom beträffande låg utbildning, beroende av social klass. En ung person kan vara marginaliserad oberoende av föräldrarnas sociala ställning. Eftersom marginalisering främst handlar om ett samhälleligt fenomen, är det fruktbarare att begrunda orsakerna till marginalisering än att fundera på vem som är marginaliserad. På så vis flyttas uppmärksamheten från individen till samhället och från följderna till orsakerna. En granskning av fenomenets samhälleliga karaktär visar att förekomsten av marginaliserade unga inte ens är nödvändig i ett samhälle där marginalisering förekommer. Bland unga som klassas som marginaliserade kan förekomma mycket rörelse mellan marginalisering, studier och arbete. Trots detta är till exempel andelen som hamnar utanför studier eller arbetsliv, liksom förändringsriktningen, i hög grad den samma från ett år och ett årtionde till nästa. År 1990 var andelen 29-åringar som endast hade grundskoleutbildning 18 procent av åldersklassen, år 2007 uppgick andelen till 17 procent och år 2010 var den 16 procent. Utgående från detta kan vi förutse att av den årsklass som avslutar grundskolan i år kommer cirka 15 procent utan effektiva stödåtgärder inte att genomgå någon yrkesinriktad eller annan utbildning som leder till examen. Till antalet handlar det om cirka tiotusen unga personer. Av erfarenheter från tidigare åldersklasser kan man dra slutsatsen att nästan hälften av dessa unga får stora svårigheter att komma in i arbetslivet och hålla sig kvar i arbete och för ungefär av dem är förklaringen uttryckligen låg utbildning och avsaknad av yrkesutbildning. När man räknar med alla ungdomsåldersklasser efter grundskoleutbildning (17 29-åringar) är det här antalet cirka På grund av ringa utbildning och svag ställning på arbetsmarknaden stannar deras förvärvsinkomst på hälften av nivån för dem som har skaffat sig examensutbildning. Man kan således utan överdrift säga att genom att försumma sin utbildning löser tusentals unga ut en säker enkelbiljett till en svag ställning i samhället. Detta för sin del indikerar många olika sociala och hälsomässiga problem och överlag en svagare förmåga att klara sig i livet. V Yrkesutbildningen i förändring eino hietalahti ä r l d e n förändras, företagens verksamhetsbetingelser förändras och människornas handlingssätt förändras. Företagen måste anpassa sig till förändringarna snabbt och ständigt uppdatera produktutbud och tjänster. Annars tynar företaget bort och försvinner från marknaden. Den offentliga sektorn producerar årligen en väldig mängd tjänster för medborgarna, såsom social- och hälsovårdstjänster, utbildningstjänster samt tjänster i anslutning till väghållning och trafik. Hurudan är då den offentliga sektorns förmåga att svara på förändringarna i omvärlden genom de tjänster den producerar? Utbildningen är ett av de viktigaste områdena inom den offentliga sektorn. Ordnandet av utbildning är samtidigt ett monopol. Nästan all utbildning genomförs i organisationer som ägs av staten eller kommunerna. Men inlärning, såväl yrkesinriktad som allmänbildande, sker även på annat håll. Nästan alla barn i Finland slutför grundskolan, eftersom det förutsätts enligt läroplikten. Men eftersom utbildningen efter grundskolan är frivillig har de unga frihet, om än oftast med föräldrarnas stöd, att självständigt bestämma sig för gymnasium eller yrkesinriktad grundutbildning. Trots att den finländska utbildningen är av väldigt god kvalitet och ofta svarar mot de ungas behov, har den också sina svaga punkter. Yrkesutbildningen avbryts varje år av ungefär tio procent av de studerande, vilket för en treårig utbildning innebär att andelen som avbryter studierna uppgår till närmare 30 procent. En del av problemet orsakas av att yrkesutbildningen för drygt tio år sedan blev treårig. Den examen som studierna leder till har ytterligare fjärmats från arbetslivet, och de ungas uppfattning om framtiden sträcker sig 24 jukka ohtonen 25

13 inte alltid ända fram till utexamineringen. Det har uppstått en sådan situation, också som en biverkning av utbildningsgarantin, där det första utbildningsvalet allt mera sällan träffar rätt. Den unga är tvungen att söka en utbildningsplats och man måste också försöka placera honom eller henne någonstans, trots att beredskap för valet kanske ännu inte finns. Yrkesläroanstalter har under de senaste tio åren genomfört ett stort antal projekt med avsikten att minska antalet personer som avbryter sina studier. Den huvudsakliga uppmärksamheten i projekten verkar riktas mot hur man ska kunna påverka den ungas tankevärld, så att han eller hon ska orka slutföra sina studier. Handledning, rådgivning och träning erbjuds mera än tidigare och tionde klasser och yrkesstarter har lagts till i övergångsskedet. Ändå förblir grundskolebetyget det enda avgångsbetyget för i genomsnitt 14 procent av varje åldersklass. Situationen är besvärlig om man ska tro de prognoser som säger att andelen arbetsplatser som lämpar sig för personer utan yrkesutbildning sjunker under fem procent av samtliga arbetsplatser. Utvecklingen borde i fortsättningen i högre grad fokusera på att möjliggöra individuella utbildningsstigar. Den centrala tanken i ungdomsgarantin som trädde i kraft i början av år 2013 är att man ska sträva efter att hålla alla unga i en sådan ordnad verksamhet som ökar deras yrkesfärdigheter, för att de ska få tillräcklig beredskap för sysselsättning, såvida en arbetsplats på den öppna arbetsmarknaden inte går att få. Vid sidan av yrkesutbildning har arbetsgruppen för ungdomsgarantin i sina rapporter haft som exempel rehabilitering, arbetsprövning och olika praktikperioder samt ungdomsverkstäder. Varje ung person ska erbjudas möjlighet till verksamhet inom tre månader från det att han eller hon har registrerats som arbetslös. Eftersom man samtidigt effektiverar arbetet med att nå de ungdomar som står helt utanför systemen och få dem med i verksamheten, utgör ungdomsgarantin en väldig utmaning för samtliga aktörer. För att lyckas med verksamheten enligt de nya föreskrifterna förutsätts att kommuner, stat och tredje sektorn har ett nytt grepp och nya arbetsredskap för att nå målen. För att antalet unga som hänvisas till de alternativa systemen ska minska behövs ännu flera lyckade val av utbildningsbransch och ännu effektivare vägledning och bättre rådgivning för att undvika avbrutna studier. Som stöd till de traditionella vägarna måste vi bygga alternativa stigar genom att skapa ett nära och multiprofessionellt samarbete mellan läroanstalter, verkstäder, socialarbetet och företag. SVÅRIGHETEN OCH VÅNDAN MED ATT VÄLJA YRKE När en ung person inte fortsätter åt något håll efter grundskolan, kan man påstå att högstadieskolan har misslyckats med handledningen av den unga. Det handlar om både den tid som finns till förfogande för yrkesval och den kvalitet på information som eleverna erbjuds om hurudana de framtida studierna är till karaktär och innehåll. Eleverna ska under sitt nionde skolår fatta sitt hittills viktigaste beslut i livet. Det finns tillräckligt med information för att göra ett val, men den är splittrad och ger ofta en bristfällig, ibland till och med felaktig, bild av verkligheten. Spektret av utbildningar är så brett, att en enskild elevhandledares kännedom knappast kan täcka det omfattande utbudet. Av denna anledning bör läroplanerna för yrkesutbildning göras så klara och tydliga att de är lätta att använda och förstå både för handledare och för de unga som ska göra sina yrkesval. Den tid som finns till förfogande för val av utbildningsbransch bör också utökas avsevärt. Många unga som har gått ut grundskolan har fått en överdos av den kunskap som erbjuds, av mätningen av kunskapen, av konkurrensen och av att sitta i ett klassrum. Enligt Pisa-undersökningen, som mäter kvantitativ och kvalitativ inlärning, hör Finlands utbildningssystem till världens bästa, men skoltrivseln är enligt undersökningar på en lägre nivå än genomsnittet. De elever som lär sig bäst genom att göra har under hela sin grundskoleutbildning befunnit sig i en inlärningsmiljö som är dåligt lämpad för deras behov. Dessutom verkar de unga uppleva att det under skolgången i högstadiet inte utvecklas en enda sådan förtroendefull relation till någon vuxen (lärare) att de kunde ta upp eller hitta en lösning på problem i anslutning till inlärning. Trots att hindren för inlärning ofta är utom räckhåll för skolsystemet, t.ex. i levnadsförhållanden, hemmiljö och fostran, är de offentliga servicesystemen uppbyggda för att även hjälpa personer i svag ställning. Den typiska situationen för en ung person som hamnar i svårigheter i utbildningen är att misslyckanden följer på varandra och det uppstår en nedåtgående spiral av underprestationer, likgiltighet, uppror, störande beteende, ringaktning och till och med psykiska problem, då tron på den egna inlärningsförmågan 26 eino hietalahti 27

14 och anpassningen till det normala systemet brister. Resultatet är en motvilja mot allt som har att göra med skola och inlärning. Fenomenet har träffande kallats skolallergi. Jopo-klasser har varit till hjälp i sådana situationer, men deras kapacitet täcker bara en liten del av behovet. I yrkesläroanstalternas läroplaner, broschyrer och strategier beskrivs utbildningarna som praktiska och inriktade på elevernas behov. Men speciellt till en början fokuserar undervisningen väldigt mycket på teori. Med hjälp av studiehandledning och rådgivning kan man minska antalet avbrutna studier, men så länge målet är att den unga ska anpassa sig själv till ett sådant inlärningssätt som inte passar, förblir resultaten måttliga. Man borde äntligen våga ta ett steg framåt och satsa på att utforma utbildningssystemet så att det bättre motsvarar de ungas individuella behov. PRAKTISKT ARBETE BÖR STÖDJAS Ett av de bästa sätten att minska avbrotten i studierna är att flytta inlärningen till funktionella miljöer, arbetsklasser eller riktiga arbetsplatser. I grundskolan har man suttit i klassen tillräckligt mycket, och för majoriteten av dem som söker sig till yrkesinriktade studier är besvikelsen stor, när de märker att samma system fortsätter. Den traditionella metoden är att man först går igenom en sak i teorin och sedan, någon gång i framtiden, får man göra på riktigt. Teorin hålls länge på en abstrakt nivå och konkretiseras först senare, när man kanske har glömt vad det handlade om. Men genom att göra skapas ett behov av kunskap, vilket främjar tillägnandet av kunskapen. Handlingsmodellerna borde vändas upp och ned. Även de allmänna ämnena, dvs. de examensdelar som kompletterar yrkesfärdigheten, kan i högre grad anknytas till den aktuella yrkesbranschen och till och med undervisas i arbetsklasser. Bra exempel på det här är bland annat handlingsmodellerna i Åbo yrkesinstitut, yrkesinstitutet Bovallius och Silta-Valmennusyhdistys. De mål som ställs upp beträffande mängden och kvaliteten av kunskaper och färdigheter som de studerande ska tillägna sig har ökat kontinuerligt i takt med att världen och tekniken blir allt mera komplicerad. I försöken att uppfylla kraven har inlärningsgruppernas välmående och gemenskap fått mindre uppmärksamhet. Vid utvecklingen av skolsystemet borde man främst fokusera på att förbättra läroanstalternas inre livskvalitet, kollektiva inlärning och förtroendefulla relationer mellan lärare och studerande, även om det skulle innebära att den kunskap som förmedlas minskar rent kvantitativt. Ungdomsgarantin kan förverkligas genom att man tar i bruk nya handlingsmodeller. Alternativa vägar till ett yrke har utvecklats bland annat vid specialläroverk och verkstäder, där man har strävat efter så stor arbetsandel som möjligt. På verkstäderna beror denna strävan naturligtvis också på verksamhetens natur. Ett flertal arbetsverkstäder har fått verksamhet som sker på verkstaden erkänd som studier. Det här betyder att det arbete som görs på verkstaden har granskats ur synvinkeln för läroplanerna för yrkesutbildning. Målet har varit att i varje verkstad identifiera sådana aktiviteter som motsvarar innehållet i den aktuella läroplanen. Identifieringen visar vilka läroplansenliga studier det går att genomföra på verkstaden. För varje verkstad har man tagit fram ett utbud av studiehelheter, som kan presenteras för läroanstalten. En studerande med svårigheter i studierna vid läroanstalten kan hänvisas till verkstaden för att avlägga dessa studiehelheter. Verkstäderna har lyckats beträffande de unga som i läroanstalterna upplevs som särskilt krävande och bromsar upp studietakten för övriga studerande. Verkstädernas styrka är inlärningsmiljön och gemenskapen som liknar arbetslivet samt arbetsorienteringen och den individuella handledningen som stöder inlärningen. Med handledningen strävar man efter både ökade yrkesmässiga färdigheter och balans i livshanteringen. Under utvecklingsprojekten har verkstäderna strävat efter att ta med läroplansenlig teori i det praktiska arbetet, och på några verkstäder har man också examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. Som ett resultat av utvecklingen kan man på verkstäderna i stor utsträckning skaffa sig ett yrkeskunnande som motsvarar det som studerande på yrkesläroanstalterna får. Med hjälp av de läroplansversioner för yrkesutbildning som har utvecklats inom ESF-projekten som stöd till erkännande av studier i verkstaden är det nu enklare än tidigare att analysera olika inlärningsmiljöers möjligheter att erbjuda läroplansenligt kunnande. De här tabellerade läroplanerna skapar gemensamma begrepp för verkstäderna och läroanstalterna, vilket förhoppningsvis möjliggör ännu tätare samarbete. För verkstäderna har man skapat en sådan handlingsmodell som gör att de kan fungera som stödkonstruktion 28 eino hietalahti 29

15 till utbildningssystemet. För att modellen ska kunna utnyttjas effektivt förutsätts att samarbetsparterna bekantar sig med varandras verksamhet, och kommer överens om en enhetlig tolkning av bedömningskriterierna och hur de unga ska röra sig mellan systemen. Därtill behöver man uppnå en gemensam uppfattning om hur finansieringen ska fördelas när studerande flyttas från läroanstalter till verkstäder för att avlägga sina studier. REGERINGSPROGRAMMET OCH MINISTERIERNAS RIKTLINJER Multiprofessionellt samarbete, i enlighet med ungdomslagen som förnyades i början av 2011, förutsätter organisering av samarbetet mellan de olika sektorerna i kommunerna. Samarbetsgruppernas uppgift är att observera de ungas förhållanden och utvecklingen av de åtgärder som berör dem, samt vid behov ge anvisningar till arbetstagare inom de egna förvaltningsområdena. Lagens syfte sträcker sig längre än till enbart samarbetsgruppens verksamhet. Man borde också i stor utsträckning utveckla det klientarbete som görs i samarbete. För det här har emellertid inga resurser anvisats, och i många kommuner har situationen inte förändrats särskilt mycket jämfört med innan lagen trädde i kraft. När ungdomslagen ändrades stadgades också angående det uppsökande ungdomsarbetet, vars uppgift är att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa dem att anlita sådana tjänster som de kan ha nytta av. Begreppet utbildningsgaranti lanserades under förra årtiondet. Enligt den ska varje person som har slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en plats för fortsatt utbildning eller alternativ fortsatt väg. Utbildningsgarantin har bekräftats i det nuvarande regeringsprogrammet. Antalet utbildningsplatser har graderats på nytt enligt behoven i olika regioner, så att alla ska kunna erbjudas en studieplats. Med hjälp av utbildningsgarantin kan man lösa en del av problemen, men när en ung person upplever att utbildning enligt traditionell modell är olämplig som inlärningsmiljö, behövs samarbete och ett flexiblare utbildningssystem. Andelen avbrutna studier inom yrkesutbildningen har efter en liten nedgång åter ökat. Samhällsgarantin för unga som trädde i kraft år 2013 ökar ytterligare kommunernas ansvar att se till att de unga förvärvar sig sådana yrkesmässiga färdigheter som behövs för att ha möjlighet att komma in i arbetslivet. Som olika möjligheter nämns bland annat läroavtal, verkstadsverksamhet, rehabiliterande arbetsverksamhet, praktik och arbetsprövningar. Yrkesläroanstalterna har effektiverat handledning, rådgivning och övriga tjänster för de studerande. Men ett omfattande samarbete, för att utveckla funktionerna i utbildningssystemets stödstruktur till normal praxis, förutsätter också nya finansieringsmodeller. I det ikraftvarande regeringsprogrammet konstateras, liksom i UBS:s riktlinjer, att tidigare förvärvat kunnande ska kunna räknas som en del av en yrkesexamen. Det här förutsätter att rutinerna för identifiering och erkännande av kunnande måste utvecklas. I regeringsprogrammet bekräftas också strävan att göra utbildningssystemet flexiblare och skapa möjligheter att förvärva yrkesfärdigheter genom alternativa vägar. Enligt programmet främjas möjligheterna att skaffa sig yrkesutbildning flexibelt på läroanstalt, med läroavtal, genom fristående examen, på verkstad eller genom en kombination av dessa. UBS har siktat på att göra systemet flexiblare bland annat genom att uppmuntra läroanstalterna att godkänna att studierna fullgörs i delar som består av turvis arbete och studier. Enligt regeringsprogrammet ska också yrkesutbildningens finansiering förnyas så att den bättre än i nuläget stöder hela åldersklassens utbildning, förbättrar möjligheterna att slutföra utbildningen och gör övergången till arbetslivet snabbare. Läroanstalterna ska även belönas för utbildningens kvalitet och förbättrade kvalitet. I planerna beträffande samhällsgarantin för unga ingår tanken att man ska ordna stödstrukturer kring läroanstalterna, vilka gör det möjligt att avancera mot ett yrke med hjälp av olika alternativ och en kombination av dessa. Stödstrukturerna finns redan delvis. Bland annat har många aktörer i tredje sektorn, i första hand arbetsverkstäder, utvecklat sina verksamhetsmodeller så att kunderna dokumenterat kan förvärva sig samma kunskaper och färdigheter som man tillägnar sig genom studier vid läroanstalt. 30 eino hietalahti 31

16 Arbetsverkstäderna som inlärningsmiljö: om inlärningen som sker på verkstäder reetta pietikäinen & tuija hämäläinen I a rt i k e l n beskrivs kontexten för erkännande av studier i arbetsverkstaden och verkstadsverksamheten ur synvinkeln för inlärningsmiljö och inlärning. Arbetet på verkstäderna är systematiskt och inlärningen målinriktad, men eftersom de befinner sig utanför det formella utbildningssystemet, är den inlärningsmiljö de erbjuder icke formell. På verkstäderna sker inlärning även i form av vardagslärande, dvs. informellt, genom arbete. Verkstäderna placeras ofta i gränszonen mellan utbildning och arbetsliv. De kan ses som alternativa inlärningsmiljöer, som alternativ till den pedagogik som används i traditionell, klassformad skolundervisning. Med hjälp av erkännande av studier i verkstaden är det möjligt att identifiera verkstädernas inlärningsmiljöer, synliggöra framstegen i inlärningen och bygga upp inlärningsmiljöerna så att de är läroplansenliga. Med inlärningsmiljö avses fysiska, psykiska och sociala faktorer som bildar en miljö, i vilken inlärning sker. Det är en plats, en gemenskap eller en handlingsmodell, som främjar inlärning (Hämäläinen & Komonen 2003, 41; Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2004). I artikeln beskrivs verkstadsaktörernas uppfattningar och erfarenheter i anslutning till verkstädernas inlärningsmiljöer och den inlärning som sker på verkstäderna, och utgående från detta uppskisseras baserna för verkstadspedagogiken. Materialet har insamlats under Valtakunnallisen työpajayhdistys regionala ALU-nätverks arbetsmöten med grupparbetsmetoder¹. ¹ Grupparbetet genomfördes enligt metoden Learning Café under våren och hösten 2012 i nio av TPY:s regionala nätverk. Totalt deltog 104 personer som arbetar på verkstäder i olika handlednings- och utvecklingsuppgifter. VERKSTADEN SOM INLÄRNINGSMILJÖ GAGNAR SÄRSKILT PERSONER SOM LÄR GENOM ATT GÖRA OCH SOM BEHÖVER STÖD Enligt verkstadsaktörerna lämpar sig verkstaden som inlärningsmiljö speciellt för dem som lär sig genom att göra och personer med kinestetisk och visuell inlärningsstil. Att lära genom att göra innebär målinriktad och handledd inlärning som ordnas och utvärderas i samband med praktiska arbetsuppgifter (Hevosmaa & Paavilainen 2008). Kinestetiskt lagda personer har nytta av den möjlighet som verkstäderna erbjuder att lära sig genom aktivitet, med hjälp av kroppsrörelser och arbete med händerna samt genom att delta aktivt i inlärningssituationen. Visuellt lagda personer lär sig på verkstaden främst genom att iaktta, dvs. genom att se konkreta exempel. (Se t.ex. Koskinen & Hautaluoma 2009, ) Verkstadsaktörer anser att verkstädernas centrala fördel är att man kan kombinera arbetsuppgifterna med teori. Det här motiverar speciellt dem som inte har fått tillräckligt med positiva inlärningsmöjligheter genom den faktaoch teoribetonade undervisningen. Verkstädernas inlärningsmiljö är också speciellt fördelaktig för dem som behöver stöd i att klara av den egna livssituationen och stärka vardagshanteringen. På arbetsverkstaden erbjuds de unga handledande stöd och tid att fundera ut egna lösningar och intresseområden och bygga upp sina stödnätverk och fortsatta vägar. Verkstadsarbetet utgör också ett fungerande stöd för dem som har svårt att fungera i stora grupper och som har nytta av individuellt stöd och kollektiva handlingsmetoder. PÅ VERKSTADEN LÄR MAN SIG VARDAGSHANTERING OCH ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Enligt verkstadsaktörerna läggs fokus vid den inlärning som sker på verkstäderna vid vardagshantering och självkännedom. Utan tillräckligt god vardagshantering, dygnsrytm, målinriktning och ansvarskänsla är det inte möjligt att i framtiden engagera sig i utbildningen och arbetsmarknaden. På verkstaden lär man sig också viktiga saker om sig själv. Det handlar om att genom identitetsarbete underlätta framtidsplaneringen. Verkstadsaktörerna anser att verkstadsarbetet främjar initiativtagande, mod och självkänsla och stärker de sociala färdigheterna. På verkstaden lär de unga sig enligt verkstadsaktörerna även olika yrkesmässiga arbetsfärdigheter och arbetslivets spelregler samt stärker sina allmänna 32 reetta pietikäinen & tuija hämäläinen 33

17 arbetslivsfärdigheter. Det är fråga om stöd beträffande inlärning, utveckling av de egna färdigheterna, problemlösning, att tillägna sig och tillämpa ny kunskap, grupparbete, att anpassa sig till förändringar och att lyfta fram sitt eget kunnande. Totalt sett kan man se det som att man på verkstäderna stöder känslan av självtillit. Med självtillit avses individens uppfattning om sina egna förmågor och sig själv som inlärare (se t.ex. Taipale 2008). Bristande tro på sig själv och de egna möjligheterna stör inlärningen, minskar företagsamheten och kan leda till att man överger sina planer beträffande utbildning (Partanen 2012). På verkstaden skapas en positiv uppfattning om den egna utbildningsförmågan och utbildning i allmänhet och de grundläggande färdigheterna för utbildning stöds (Vehviläinen 2004, 47 50, 59). På det hela taget kan man sluta sig till att man på verkstaden lär sig sådana färdigheter i anslutning till identitet, vardagshantering, inlärning och utbildning samt färdigheter med anknytning till arbetslivet som främjar integreringen i samhället. Verkstadsverksamhet när den är som bäst erbjuder betydande inlärningserfarenheter erfarenheter som inverkar på uppbyggnaden av individens självbild och levnadsförlopp (se t.ex. Taipale 2008, 27-28). INLÄRNING PÅ VERKSTÄDERNA MED NYCKELORDEN GÖRANDE, HANDLEDNING, INDIVIDUALITET OCH GEMENSKAP Enligt verkstadsaktörerna sker inlärningen på verkstaden ofta obemärkt, till en början utan att deltagaren är medveten om det, i samband med arbetet. Med hjälp av metoder för gemensam reflektion, (själv)utvärdering och verifiering av kunnande är det möjligt att medvetet lyfta fram inlärningen och fördjupa den. Reflektionen är av stor betydelse för att färdigheterna och kunnandet ska kunna tilllämpas i fortsättningen. Den syftar till att lyfta fram erfarenheterna för medveten granskning och hitta deras betydelse för framtida verksamhet (Ollikainen 2009, 38-41). I fråga om konstruktivistisk inlärningsteori anser verkstadsaktörerna att den inlärning som sker på verkstaden är viktig för att skapa personliga erfarenheter, meningsfulla helheter och praktiska lösningar och samspel i arbetslivet. (Se Tynjälä 2002, 61 67, ). Inlärningsprocessen på verkstaden är övergripande och, som en verkstadsaktör uttryckte saken, på verkstaden lär man sig genom att göra, uppleva, leva och vara en del av gemenskapen. Görandet som inlärningsmetod Verkstadsaktörerna anser att inlärningen på verkstaden framför allt sker genom att man utför arbetsuppgifter, alltså arbetsbetonat. Det handlar om arbetslivsinriktad inlärning, ofta genom att man utför äkta arbetshelheter och beställningsjobb. På verkstaden lär man sig genom praktisk verksamhet. Man kan också tillämpa teoretiska saker i praktiken och lära sig på ett pragmatiskt sätt. Att lära genom att göra, eller learning by doing (t.ex. Dewey, se t.ex. Hämäläinen & Komonen 2003) är en av de äldsta formerna av inlärning. Det handlar om aktiv och erfarenhetsbaserad inlärning (Dewey; Kolb 1984; se t.ex. Korpela 2009), och som inlärningsmiljö är verkstaden arbetsbetonad, operativ och pragmatisk. Man har lyft fram att många unga finner en mening i inlärningen genom betoningen på arbete (Hämäläinen & Komonen 2003). Enligt verkstadsaktörerna uppmuntrar intressant och meningsfullt arbete på verkstäderna de unga att öka sitt kunnande och sporrar dem att lära sig mera. Individuellt anpassade uppgifter och utmaningar ger erfarenheter av att lyckas, vilket för sin del ökar motivationen att fortsätta vidare och lära sig mera (se Hassinen 2004). Enligt Gardemeister & Miiki (2011) strävar man på verkstäderna genom att lära genom att göra efter att minska de hinder som står i vägen för inlärningen. Verkstadsaktörerna ser som de centrala hindren för inlärning att en person är rädd för misslyckanden och har en negativ inställning till sin egen förmåga att lära sig. Inom verkstadsverksamheten har man möjlighet att påverka de här inställningarna. Handledning som stöd att bli mött Enligt verkstadsaktörerna är verkstädernas särdrag det handledande stödet: på verkstaden arbetar man med stöd av arbetsorienteringen och den individuella träningen. Många verkstadsaktörer betonar verksamhetens pedagogiska natur, att man stöder den ungas individuella tillväxtprocess och fokuserar på tidigt ingripande och stöd. På verkstaden får de unga råd, stöd och handledning på ett personligt plan, förutom i fråga om att utföra arbetsuppgifterna även när det gäller att förbättra vardagshanteringen. Enligt verkstadsaktörerna utför man på verkstaden arbete samtidigt som man stöder den unga i vardagen: På verkstaden lever man i en vanlig vardag.. 34 reetta pietikäinen & tuija hämäläinen 35

18 På verkstaden är arbetet bara ett verktyg för att individen ska nå sina mål. Syftet med arbetsorienteringen är att förbättra individens arbetsförmåga och kunnande, och den individuella träningen syftar till att stärka funktionsförmågan och vardagshanteringen (Pekkala 2005). Målen för handledningen nås med hjälp av arbetsuppgifter och andra aktiva handlingar. I handledningen betonas den ungas egna aktiva och funktionella roll, och inlärningsuppfattningen i anslutning till handledningen är starkt individ- och inlärarorienterad. Man har också lyft fram att handledningen på verkstäderna till stor del är informell. Den unga är inte nödvändigtvis medveten om alla handledningssituationer (Vehviläinen 2004, 58 59). Verkstadsaktörerna ser handledarnas olika roller på verkstaden som mångfacetterade: förutom att de ger stöd och går bredvid, är de också arbetsledare och förmän. Det väsentliga är emellertid det övergripande stödet, att observera de ungas livssituation i sin helhet. Handledningen beskrivs ofta som framtidsinriktad, och genom att betona upplevelserna av att lyckas lyfter den fram positiva drag och styrkor. På så vis erbjuds de unga nya roller, och enligt en verkstadsaktör får alla lysa på verkstaden. Det handlar om ett arbetssätt som inriktar sig på kraftresurser och lösningar och använder sig av kollektiva rutiner och därigenom stärker de ungas delaktighet. Som handledarnas centrala uppgift lyfter verkstadsaktörerna fram att uppmuntra, inspirera, sporra, motivera, stärka och möjliggöra. Man har påpekat att det har varit svårt att möta elevens övergripande behov av stöd i den nuvarande undervisningsmodellen vid läroanstalter (Vilppola 2007). Verkstadsaktörerna anser att handledningens centrala element är en växelverkan med dialog, äkta möten och närvaro. Ett av särdragen för verkstadsverksamheten är att verkstaden erbjuder multiprofessionellt kunnande i den kombination som de unga behöver, med stöd från ett sektorövergripande nätverk av yrkesmänniskor. Verkstäderna är en handledande inlärningsmiljö. De kan också ses som en handledningsmiljö (Vehviläinen 2004). Handledarna har tid för möten och att vara närvarande och verkstäderna erbjuder de unga möjligheten att bli sedda, hörda och accepterade. Det handlar om handledningsarbetets kärnteman tid, uppmärksamhet och respekt (se t.ex. Onnismaa 2007, 38 43). Eller som en verkstadsaktör uttryckte det på verkstaden lyssnar vi inte förhör. Individualiteten i fokus - skräddarsytt På verkstäderna arbetar man i smågrupper med hjälp av individuellt handledningsstöd. Det här möjliggör individualisering, eftersom man kan skräddarsy inlärningen individuellt enligt varje enskild persons situation och behov. Verkstadsdeltagarna ges uppgifter som motsvarar deras egen förmåga och nivå och de får den tid och det stöd som uppgifterna kräver. Enligt verkstadsaktörerna är det viktigt att man i arbetet beaktar personens individuella inlärningstakt. Det handlar om att erbjuda uppgifter enligt inlärningsförutsättningarna och att göra framsteg enligt den egna utvecklingen inte enligt en arbetsordning som är gemensam för alla (Sandholm 2007). Också Vehviläinen (2004, 56) ser individualiteten och de individuella handledande rutinerna som verkstadsverksamhetens viktigaste element. Gemensamma drag med läroanstalterna stödmetoder är således främst differentiering, dvs. att fastställa den individuella målnivån och programplaneringen (jfr Hämäläinen & Komonen 2003). I verkstadsarbete har man möjlighet att bygga upp lämpliga delmål och gå framåt stegvis och vid behov med mycket små steg. Också utförandet av arbetsuppgifter och utvärderingen av inlärningen grundar sig på personliga mål. Prestationer bedöms inte separat, utan i relation till individens utvecklingsprocess och personliga framsteg. Enligt verkstadsaktörerna är responsen på verkstaden omedelbar och stöder ansvarstagande. Kunnande som har observerats i konkreta situationer lyfts fram och man ger konstruktiv kritik, vilket för sin del stärker verkstadsdeltagarens självkänsla, ökar motivationen och gör det lättare att sätta målen på en realistisk nivå. Verkstäderna är inlärningsmiljöer som beaktar individualiteten. Gemenskap med modellen mästare gesäll och inlärning i kamratgrupp Enligt verkstadsaktörerna är verkstadsarbetet starkt präglat av gemenskap. Gemenskapen stöds och byggs medvetet upp genom verkstadsrutinerna i form av gruppbildning och gemensamma reflektioner som stöder möjligheterna att påverka verksamheten. Inlärningen på verkstaden är fokuserad på social inlärning (t.ex. Bandura, se t.ex. Korpela 2009). När man arbetar tillsammans lär man sig av varandra genom att observera, genom modellinlärning och genom 36 reetta pietikäinen & tuija hämäläinen 37

19 att samverka i grupp. Man diskuterar arbetet, söker lösningar, utför arbetsuppgifterna och utvärderar inlärningen tillsammans. På verkstaden tillämpas modellen mästare gesäll, dvs. lärlingsmodellen (se t.ex. Heikkilä 2006, 71 73), i vilken det centrala är stödd verksamhet och aktivitet, växelverkan och samarbete. På verkstaden lär man sig genom växelverkan i en arbetsgemenskap. Verkstädernas atmosfär anses stödja inlärningen. Atmosfären beskrivs som positiv, tolerant, uppskattande och respektfull, dvs. en atmosfär som stöder tilltro och sammanhållning gemenskap. Verkstadsdeltagarna uppmuntras att försöka och att våga misslyckas och lära sig genom det. Enligt verkstadsaktörerna får man på verkstaden vara sig själv och man behöver inte känna prestationskrav. Det har framförts att speciellt för unga med skolproblem är det bra att fokusera på inlärarorientering, gruppbildning och stöd från en fungerande kamratgrupp (Pirttiniemi 2004, 24-25). Enligt verkstadsaktörerna är det viktigt att deltagarna i verkstaden känner att de hör till en gemenskap och är likvärdiga medlemmar i den. Verksamheten anses grunda sig på handledarnas och deltagarnas sinsemellan förtroendefulla och jämförelsevis jämbördiga relationer. Deltagarna lär sig av varandra. De får också kamratstöd av varandra, eftersom de ofta har mycket gemensamt i sina livssituationer. Inlärningen på verkstaden sker gemensamt, och verkstaden som inlärningsmiljö är en trygg gemenskap. En verkstadsaktör sammanfattade det som att verkstadens gemenskap bär. VERKSTADSPEDAGOGIK Verkstadspedagogiken har hittills undersökts väldigt litet, och struktureringen av pedagogik och teori på verkstäderna anses vara i början av sin utveckling (Kapanen 2010; Komonen 2007). Enligt Vataja m.fl. (2012, 109) är verkstadspedagogiken handledningsverksamhet i en öppen och stödjande inlärningsmiljö i trygg omgivning. Kapanen (2012) anser att verkstadspedagogikens utgångspunkt är övergripande stöd och stärkande av livshanteringen. Hon påpekar vidare att den bygger på socialpedagogiska grunder, vilket konkretiseras som stärkande handledning och att man går bredvid deltagaren. Enligt Kapanen är det grundläggande antagandet beträffande pedagogik inom skolsystemets ramar att den största delen av eleverna följer samma utbildningsstig. Verkstadspedagogiken däremot grundar sig på accepterande av olikheter och erkännande av individuella utbildningsstigar och individuella sätt att lära sig och ² Målet med det av RAY finansierade projektet Tekemällä oppii ( ) är få grepp om livet. (Kapanen 2010, 94, 98, 102.) att definiera verkstadsverksamhet och arbetspedagogik och förbättra verkstädernas Enligt verkstadsaktörernas uppfattning förenas i verkstadspedagogiken aktivt görande, målinriktad verksamhetsbetingelser och verksamhetskvalitet. Arbetet med att definiera verkstadspedagogiken görs i olika arbetsgrupderna genomförs handledning i form av systema- inlärning och pedagogiska synvinklar. På verkstäper och grundar sig på forskningsuppgifter och verkstadsaktörernas erfarenhetsbaserade expertis. processer, självtillit och integrering i samhället. De tisk verksamhet, som stöder individuella tillväxt- här målen nås framför allt genom möten och aktiv verksamhet. Verkstadspedagogiken bygger på en grund vars centrala element är att lära genom att göra, handledningsstöd, att beakta individualitet och gemenskap. Ett mål för Valtakunnallinen työpajayhdistys projekt Tekemällä oppii2 är att noggrannare definiera verkstadspedagogiken, verkstädernas inlärningsmiljö och den inlärning som sker på verkstaden. Arbetet färdigställs under år ² Målet med det av RAY finansierade projektet Tekemällä oppii ( ) är att definiera verkstadsverksamhet och arbetspedagogik och förbättra verkstädernas verksamhetsbetingelser och verksamhetskvalitet. Arbetet med att definiera verkstadspedagogiken görs i olika arbetsgrupper och grundar sig på forskningsuppgifter och verkstadsaktörernas erfarenhetsbaserade expertis. LITTERATUR Gardemeister, Anna-Kaarina & Miikki, Pirjo 2011: Työpajan merkitys oppimisessa: Olen saanut itsevarmuutta, onnistumisen tunteita ja uskon itseeni. Kehittämishanke, ammatillinen opettajakorkeakoulu. Tampere: Tampereen ammattikorkeakoulu. Hassinen, Jukka 2004: Näkökulmia hyvään oppimiseen. Teoksessa Hassinen, Jukka & Marniemi, Janne (toim.) Oppiva koulu: pajakoulut muutoksen tekijöinä. Helsinki: Valtakunnallinen työpajayhdistys ry. Heikkilä, Kirsi 2006: Työssä oppiminen yksilön lähtökohtien ja oppimisympäristöjen välisenä vuorovaikutuksena. Tampere: Tampereen yliopisto. Paavilainen, Tamara & Hevosmaa, Anita 2008: Tekemällä oppiminen ammattiin oppimisen menetelmänä. Ammatillinen opettajakorkeakoulu, kehittämishanke. Tampere: Tampereen ammattikorkeakoulu. Hämäläinen, Juha & Komonen, Katja 2003: Työkoulumalli ammatillisessa koulutuksessa. Itä-Suomen työkoulun julkaisuja 2. Kuopio: Kuopion yliopisto. Kapanen, Anna 2010: Uusia avauksia tekemällä oppimiseen. Työpajojen ja ammattiopistojen välisen yhteistyön kehittyminen Etelä- ja Pohjois-Savossa. Mikkeli: Mikkelin ammattikorkeakoulu. 38 reetta pietikäinen & tuija hämäläinen 39

20 Komonen, Katja 2007: Puhuttu paikka. Nuorten työpajatoiminnan rakentuminen työpajakerronnassa. Mikkeli: Mikkelin ammattikorkeakoulu. Korpela, Jenni 2009: Kyllähän täällä tehdään kaikenlaista laidasta laitaan.... Nuorten työpajatoiminta ja oppiminen työpajoilla työharjoittelijoiden kokemana. Pro gradu -tutkielma. Helsinki: Helsingin yliopisto. Koskinen, Karoliina & Hautaluoma, Marja 2009 (toim.) Valmennuksessa erilainen oppija. Välineitä työ- ja yksilövalmennukseen. Helsinki: Valtakunnallinen työpajayhdistys ry. Sandholm, Jari 2007: Työvaltainen koulutus Huittisten ammatti- ja yrittäjäopistossa. Teoksessa Miettinen, Kaija (toim.) Työvaltainen koulutus mahdollisuus toiminnalliselle oppijalle. Työammattihankkeen kokeiluja ja kokemuksia vuosilta Moniste. Helsinki: Opetushallitus. Ollikainen, Anne-Mari 2009: Marginaalista maailmalle. Työllistämispalvelut oppimisympäristönä. Helsinki: VATES-säätiö. Onnismaa, Jussi: Ohjaus- ja neuvontatyö. Aikaa, huomiota ja kunnioitusta. Helsinki: Gaudeamus. Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2004, Opetushallitus, (viitattu ) Partanen, Anne 2012: Koulutuksellinen minäpystyvyys ohjauksen lähtökohtana. Elinikäisen ohjauksen verkkolehti /01. Pekkala, Terho (toim.) 2005: Työ- ja yksilövalmennuksen perusteet 2000-luvun työpajojen palvelut ja menetelmät. Helsinki: Valtakunnallinen työpajayhdistys. Pirttiniemi, Juhani 2004: Ohjauksen tarve peruskoulun päättyessä. Teoksessa J. Hassinen & J. Marniemi (toim.) Oppi va koulu pajakoulut muutoksen tekijöinä. Helsinki: Valtakunnallinen työpajayhdistys. Taipale, Sanna 2008: Yhdessä eteenpäin Vertaisryhmätoiminta aikuisopiskelijoiden minäpystyvyyden tunteen vahvistajana. Pro gradu -tutkielma. Kasvatustieteiden laitos. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto Tynjälä, Päivi 2002: Oppiminen tiedon rakentamisena. Konstruktivistisen oppimiskäsityksen perusteita. Tammi: Helsinki. Vataja, Raija & Peltonen, Mervi & Sarmeen, Piia 2012: Pajapedagogiikka. Tulevaisuuden osaajaksi työpajan ja oppilaitoksen yhteistyöllä. Kankaanpää: Kankaanpään aikuiskoulutussäätiö, Valtti-työpaja. Vehviläinen, Jukka 2004: Keppi, porkkana ja kompassi mikä nuoria liikuttaa? Teoksessa Hassinen, Jukka & Marniemi, Janne (toim.) Oppi va koulu pajakoulut muutoksen tekijöinä. Helsinki. Valtakunnallinen työpajayhdistys. Vilppola, Tuomo 2007: Reaalipedagoginen toimintaprosessi sosiaalipedagogisen työn sovellus koulutuksesta syrjäytymässä olevien nuorten kokonaisvaltaisessa tukemisessa. Väitöskirja. Oulu: Oulun yliopisto. I Samarbetet mellan läroanstalten och verkstaden päivi pasanen l a g s t i f t n i n g e n om yrkesutbildning stadgas om den studerandes möjligheter till individuella val som gäller studierna och om erkännande av kunnande. Den studerandes individuella valmöjligheter förverkligas när man utarbetar en personlig studieplan för den studerande, vilken uppdateras under hela utbildningstiden. Verkligheten innanför läroanstaltens väggar kan emellertid vara en annan. Den största delen av de unga följer klara utbildningsstigar och gör de förväntade personliga valen, men varför är siffrorna så höga för avbrutna studier och så låga för slutförda studier? Är det något som borde ändras i utbildningens strukturer och funktioner? Enligt lagstiftningen ska läroanstalterna verka tillsammans med kommunerna i ett sektorövergripande nätverk till de ungas fördel, och på läroanstalterna finns lärare och övrig personal till stöd för eleverna. Men det verkar som att det här inte längre räcker till. Utmaningarna är stora, speciellt eftersom samhälls- och utbildningsgarantin för unga som trädde i kraft år 2013 ställer ännu högre krav på handledningen och stödet som ges till unga och unga vuxna för att de ska hitta sin plats i samhället. Det finns speciellt ett behov av att utveckla och utöka samarbetsformerna i nätverken för yrkesinriktad utbildning. Vid läroanstalterna finns behov speciellt av ökade sociala och interaktiva färdigheter. De ungas sociala kultur har förändrats avsevärt under de senaste årtiondena. Ojämlikheten har ökat i de unga åldersklasserna och livshanteringsfärdigheterna varierar betydligt. Det här har ställt nya krav på läroanstalterna att öka stödet i livshanteringsfärdigheterna genom att stärka dem i icke formella situationer. Samtidigt behöver läroanstalterna expertis, vilket innebär kunnande, förmåga och möjlighet att påverka de unga. Skolans roll håller så småningom på att glida från pedagogisk till social fostrare, vilket kräver identifiering och möjliggörande av icke formella 40 reetta pietikäinen & tuija hämäläinen 41

21 inlärningssituationer i undervisningssituationerna och inlärningsmiljöerna. Utbildningen har fortfarande en viktig roll när det gäller att ge de unga möjlighet att engagera sig i samhället. Det här kräver ett nytt sätt att tänka, ett pedagogiskt förändringsarbete och mindre fokus på de yrkesmässiga rollerna. Personlig handledning och stöd är vad de unga själva har längtat efter, bland annat enligt den riksomfattande enkät som gjordes i samband med beredningen av ungdomsgarantin. Utbildningsgarantin är en del av ungdomsgarantin. Alla unga söker sig inte till eller kommer in på läroanstalter med examensinriktad utbildning. De klarar inte av studier i läroanstaltsmiljö, de motiveras och engageras inte av, och söker sig inte till, formella inlärningsmiljöer. Unga i utbildning är i allt större utsträckning i behov av särskilt stöd och de skulle ha allra störst nytta av undervisningsmetoder som avviker från det traditionella, såsom arbetsbetonade metoder. Bristen på alternativ kan orsaka avbrutna studier. För unga med behov av särskilt stöd finns i Birkaland inte tillräckligt med studieplatser i den egna kommunen eller i närområdets yrkesläroanstalter eller specialyrkesläroanstalter. De här unga har mest nytta av undervisning i små grupper eller arbetsbetonad undervisning. Många unga blivande studerande har olika slag av hälsoproblem och svårigheter med livshantering och inlärning. De behöver längre tid och mera stödåtgärder för att bli redo för ett självständigt liv och en utbildning som leder till examen och för att klara sig i en yrkesutbildning som leder till grundexamen. Våren 2012 har Pirkanmaan ammatillisen erityisopetuksen koordinaatiokeskus (koordinationscentrumet för specialyrkesundervisning i Birkaland) gjort en förhandsenkät i Birkalands grundskolor, med hjälp av vilken man har kartlagt stödbehoven inför övergången till andra stadiets utbildning. Det är anmärkningsvärt att av dessa elever som går ut grundskolan behöver i andra stadiets utbildning cirka 15 procent undervisning i små grupper på heltid, procent undervisning i små grupper på deltid, procent anpassning (individualisering) integrerad i normal undervisning och procent har nytta av utbildningsformer där examen avläggs med arbetsbetonade metoder i funktionell inlärningsmiljö. En del av de unga kan studera vid en vanlig läroanstalt, om de ges möjlighet att få tillräckligt stöd och en personlig assistent som stöd i studierna. VILKA FÖRÄNDRINGAR BEHÖVS? Läroanstalternas utmaning är att utveckla och producera mångsidiga och flexibla undervisnings- och handledningstjänster som stöd i de studerandes olika livssituationer och att garantera de studerande möjligheter till individuella studier och individuell inlärning. Speciellt behövs ett flexibelt system för de studerande att avlägga examen i delar och arbetsbetonad undervisning, varvid den studerande enligt sina egna förutsättningar kan placera sig i arbetslivet (sk. verkstadsmodell). Ett övergripande stöd till de studerande för att avlägga examen och placera sig i arbetslivet är också viktigt. Med övergripande avses att man beaktar den studerandes mål, personlighet, inlärningsberedskap och livssituation när studierna planeras, genomförs och utvärderas. Läroanstalten måste bygga upp ett effektivt och multiprofessionellt samarbetsnätverk och ett utbildningsfrämjande och pedagogiskt verksamhetssätt, där processerna stöder jämlikhet i fråga om utbildning. Verksamhetsprocesserna måste svara mot de individuella utbildnings- och sysselsättningsutmaningarna för studerande med olika inlärningsförutsättningar. Inlärningsmiljöer som avviker från den formella läroanstalten stöder på olika sätt den unga att engagera sig i sina studier och på så sätt nå sina egna mål. I formella inlärningsmiljöer är den främsta utgångspunkten en ekonomiskt sett förmånlig utbildning och så stort antal utexaminerade studerande som möjligt. En inlärningsmiljö som organiseras på ett annat sätt möjliggör emellertid att den unga uppmärksammas på ett individuellt plan, t.ex. i en verkstadsmiljö. En ung person med behov av särskilt stöd behöver en gemenskap och personliga kontakter för att växa och utvecklas. Trots att man vid läroanstalterna fokuserar på att stödja och handleda de studerande, får de ofta för litet uppmärksamhet för att de ska engagera sig och känna motivation i sina studier. Små grupper, personliga handledare och en arbetsbetonad handledning i arbete och studier hjälper den unga att bli en del av gemenskapen och att därigenom även förbättra sin livshantering. Är det så att verkstadsmiljöer och arbetsbetonad undervisning möjliggör det som formella inlärningsmiljöer inte möjliggör? Förverkligas principerna för skapandet av en gemenskap och sättet att föra en respektfull dialog bättre i en icke formell miljö än i en formell? 42 päivi pasanen 43

22 Vad består gemenskap av? POSITIVITET RÄTTEN ATT DELTA MÖJLIGHETEN ATT UTVECKLAS RESPEKT UPPSKATTNING EN ÖPPEN, RESPEKTFULL DIALOG INDIVID FÖRTROENDE UPPLEVELSER AV ATT LYCKAS KÄNSLAN AV JÄMLIKEHT KÄNSLAN AV ATT TILLHÖRA EN GRUPP KÄNSLAN AV ATT MAN LYSSNAR KÄNSLAN AV ATT BLI SEDD KÄNSLAN AV ATT VARA ACCEPTERAD Är det skäl att noggrannare utvärdera vad man borde göra vid läroanstalterna, för att ytterligare förbättra förutsättningarna för inlärning och övervinna utmaningarna i fråga om marginalisering av unga? För alla individer, i synnerhet unga, är det viktigt att känna sig som en del av en helhet, att tillhöra en grupp. Det ger bättre förutsättningar för att bygga upp en egen identitet. Gemenskapen skapas utgående från interaktion mellan individen och de människor som finns runtomkring. Gemenskapen byggs upp av individens erfarenheter och känslor i gemenskapen och på detta inverkar de element som presenteras i figur. VERKSTÄDERNA SOM EN DEL AV LÄROANSTALTERNAS INLÄRNINGSMILJÖ En ung studerande har möjlighet till individuella studieval och en personlig utbildningsstig. Studerande vid Tammerforsregionens yrkesinstitut Tredu erbjuds för närvarande som personliga studiestigar bland annat individuella studieplaner, stödd handledning på Ohjaamo (examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen, yrkesvägledning), särskilt stöd i små grupper (förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning, yrkesinriktade smågrupper) eller i integrerad undervisning, studier på verkstäder (bland annat Silta-Valmennus, Tikas-paja), läroplansenlig verksamhet med erkännande av studier i verkstad eller examensdelar som avläggs som en del av verkstadsstudierna. Dessutom kan de unga söka till Ammattistartti, Silta-Lisä, Ama 10 eller någon annan tillläggsundervisning för övergångsskedet och få stöd inom ramarna för olika projekt. De studerande kan också få stöd i studierna av stödtjänstpersonal. Vid planeringen av utbildningshelheten måste verkstadsverksamheten tas i beaktande som en viktig inlärningsmetod och inlärningsmiljö och utbildningens rehabiliterande betydelse måste också beaktas. Verkstädernas roll i denna helhet är att tillsammans med de unga planera individuella studie- och arbetslivsstigar i en alternativ inlärningsmiljö. På verkstäderna får de unga handledning i avläggandet av examensdelar enligt planerna och tillsammans med den unga bygger man upp kraftresurser för att genomföra studierna arbetsbetonat. Verkstadsverksamheten ger den unga olika möjligheter att visa sitt kunnande med hjälp av erkännande av studier och arbetsprov i verkstadsmiljö och på lämpliga arbetsplatser. Figur: Elementen i en gemenskap (Päivi Pasanen) 45

23 Öppnade läroplaner pirjo kovanen KORTVARIGA STUDIER AVLÄGGANDE AV EXAMENSDELAR AVLÄGGANDE AV INTE SLUTFÖRDA STUDIER UTBILDNING OCH KARRIÄRHAND- LEDNING DEN STUDERANDE AVLÄGGANDE AV EXAMEN Personliga val i studierna A r b e t s l i v s ko m p e t e n s förvärvas i olika inlärningsmiljöer, till exempel på arbetsplatser, i verkstadsverksamhet, vid läroanstalter och i samband med olika hobbyer. Ibland förvärvar man också sådant kunnande som inte främjar placeringen i arbetslivet eller som man måste göra sig av med för att klara sig i arbetslivet. När vårt mål är att stödja tillägnandet av sådant kunnande som främjar sysselsättning behöver vi ett kvalitetssystem som talar om för oss vad de allmänna arbetslivsfärdigheterna byggs upp av och hurudan grundläggande yrkeskompetens och yrkesmässigt specialkunnande som behövs i arbetslivet. För detta ändamål används de öppnade läroplanerna (på finska OSSU), som är läroplansbaserade planeringsverktyg för produktion och ansamlande av kunnande. PERSONLIG HANDLEDNING OCH PERSONLIGT STÖD Arbetsträning PLANERING AV OCH HANDLEDNING I PERSONLIG STUDIESTIG ERKÄNNANDE AV STUDIER Informella miljöer, bl.a ungdomslokaler Verkstäder Arbetsplatser FRÅN EXAMENSGRUNDER TILL UTVECKLAD LÄROPLAN För sysselsättning förutsätts ur arbetsmarknadens synvinkel att man synliggör det för ändamålet lämpliga kunnandet. Av en eller annan orsak kan man inte alltid uppnå giltigt kunnande den traditionella vägen genom att delta i yrkesinriktad utbildning, och då måste man hitta andra vägar att föra fram och ytterligare öka det kunnande som arbetsmarknaden kräver. Urvalskriterierna för yrkesinriktade studier och yrkeskompetenskraven skapar i alla fall en karta för identifiering av den för arbetsmarknadens del formella kompetensnivån (oberoende av hur den förvärvas) och fungerar som en grund för allmängiltigt erkännande av kompetens. De utgör de mål som man bör sikta mot i handledningsarbetet och utgående från vilka man kartlägger och dokumenterar det kunnande Figur: Läroanstaltens helhet av individuella studiestigar, där verkstadsverksamheten är en del av de individuella studiestigarna och inlärningsmiljöerna. 47

24 som visar verkstadsdeltagarnas yrkesmässiga och allmänna arbetslivsfärdigheter. I det finländska samhället blir det allt svårare att utan identifierat och erkänt yrkesmässigt kunnande hitta sysselsättning på den fria marknaden. Utbildning är högt värderad i Finland och skriftliga intyg har stort värde på arbetsmarknaden. Verkstäderna är specialiserade på att lära genom att göra, varvid man genom att göra och beskriva görandet kan öppna möjligheter till täckande identifiering och kartläggning av verkstadsdeltagarnas kunnande med tanke på arbetslivet. Med hjälp av beskrivning av kunnandet enligt de offentliga kriterierna för kompetensintyg kan man få ett giltigt erkännande för sitt kunnande från läroanstalten eller arbetsgivaren. Utbildningsstyrelsen har utarbetat de riksomfattande examensgrunderna i samarbete med representanter för arbets- och näringslivet. Den kunskapsnivå som utgör målet för grundexamen motsvarar det arbetslivskunnande, med vilket individen kan få ett arbete med en lön som minst motsvarar löneklassen enligt branschens kollektivavtal. Det här ger individen en möjlighet till en så självständig kontroll över livet som möjligt. Grunderna till läroplanen för handledande och förberedande utbildning för sin del erbjuder en karta för analys av de livshanteringsfärdigheter som föregår de egentliga arbetslivsfärdigheterna. Då kan den här kartan användas vid identifiering av olika inlärningsmiljöer i vilka arbetslivskunnande ansamlas och därigenom vid planeringen av flexibla vägar för förvärvande av arbetslivskunnande, även i verkstadshandledningen. Med hjälp av kartan kan man kartlägga, följa upp och utvärdera förvärvandet av arbetslivskunnande och beskrivningarna av kunskaper, färdigheter och kompetens kan användas i dokumenteringen av verkstadsdeltagarens kunnande på det språk som gäller i arbetslivet och yrkesutbildningen. Det här är grunderna för verksamhetsmodellen för erkännande av studier i verkstaden och utvecklingen av stödverktyg som görs på verkstäderna. ÖPPNA LÄROPLANER I ANVÄNDNING Som stöd för verksamhetsmodellen för erkännande av studier i verkstaden har man utarbetat praktiska arbetsredskap, med vilka yrkesmässiga kriterier används i handledningsarbetet för att identifiera och stödja utvecklingen av kunnandet. Öppna läroplaner utvecklades inom ESF-projekt i samband med att man utvecklade läroplanerna så att de bättre skulle stödja planeringen, uppföljningen och utvärderingen av handledning inför arbetslivet. De här arbetsredskapen grundar sig på de riksomfattande grunderna för yrkesinriktade grundexamina och grunderna i läroplanen för yrkesstarten och förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning, dvs. valmentava 1 (förberedande 1). Öppnade läroplaner innehåller verktyg för identifiering, erkännande och utvärdering av kunnande. De skapar en kunskapskarta som representerar arbetslivet och lämpar sig sålunda väl för att stödja verksamhet och kvalitetskontroll i enlighet med arbetsverkstädernas grundläggande uppgift. Öppnade läroplaner klargör innehållet i den grundläggande utbildningen i olika yrkesbranscher. De presenterar strukturerna i det grundläggande kunnandet i olika branscher i arbetslivet i en lättfattlig och transparent form. Korstabellerna i den allmänna översikten visar innehållet i branschens arbetsfält och gemensamma och sinsemellan avvikande innehåll i de olika examinas och arbetsbenämningarnas arbetslivsområden. De olika utbildningshelheterna bildar en karta över arbetslivets fristående kompetenshelheter, som bildar kunskaps-, färdighets- och kompetensenheter som kan dokumenteras, ansamlas och överföras i studiesystemet och har sin egen poängsättning och värde som en del av examenskompetensen. Genom att med hjälp av öppnade läroplaner granska den allmänna översikten över innehållet i olika examina, kan man snabbt få en uppfattning om spektret av kunskapskrav i branschen i fråga. Det här underlättar t.ex. vid planeringen av individuella utbildningsoch arbetslivsstigar. Översikterna öppnar också allmänt arbetsgivarfältets kunskapsbehov i varje bransch, varvid man får en bild av det arbetsgivarfält, i vilket en arbetssökande som har förvärvat det aktuella kunnandet kan erbjuda sin kompetens. Genom att undersöka översikterna av olika branscher kan man också bilda en uppfattning om kunskapsbehov som är gemensamma för olika branscher i arbetsgivarfältet, vilket är till nytta t.ex. vid byte av bransch. Här nedan finns en bild av översikten i den öppnade läroplanen för bilbranschen (FIGUR 1). I den öppnade läroplanen kommer man också vidare från översikten över branscherna, så att man noggrannare kan granska innehållet i kunskapskraven (FIGUR 2). De centrala innehållen presenteras som 48 pirjo kovanen 49

25 DEL 2 Erkännande av studier i projektet Avartajat maija schellhammer-tuominen I arbetet med erkännande av studier i verkstaden är det viktigt att bevara en gemenskapsbetonad och icke formell inlärningsmiljö, som påminner om arbetslivet, i vilken inlärningen sker genom att man gör och där verkstadspedagogiken används. Målet är att bevara den för verkstaden karakteristiska metoden att lära genom att göra. På så vis kan man erbjuda ett alternativ till utslagning från utbildning för de unga som inte lyckas engagera sig i läroanstaltsstudier på andra stadiet. maija schellhammer-tuominen S o m gru n d i arbetet med att erkänna studier i verkstaden har man i projektet Avartajat använt öppnade läroplaner, som har omarbetats så att de motsvarar behoven i Silta-Valmennusyhdistys verkstäder. För ändamålet har man öppnat yrkesfärdighetskraven och bedömningskriterierna i läroplanerna till arbetsuppgifter och kunskapshelheter vid de olika verkstäderna. MÅLET MED ARBETET MED ATT ERKÄNNA STUDIERNA I VERKSTADEN HAR VARIT att synliggöra det kunnande som förvärvas i verkstäderna att utveckla verkstädernas metoder så att de allt bättre motsvarar behoven bland verkstadsdeltagare/studerande och i arbetslivet att beskriva det förvärvade kunnandet med läroplansspråk, för att det ska vara lätt att identifiera som en del av yrkesinriktade studier att tillsammans med läroanstalten utveckla en gemensam modell för identifiering och erkännande av det som inlärs på verkstäderna Utgångspunkten för erkännande av studier i verkstaden har varit behovet att utveckla individuella inlärningsstigar för de unga som inte avlägger andra stadiets studier på läroanstalt och som löper risk att förbli utan andra stadiets utbildning. Läroplanerna har omarbetats så att de på bästa möjliga sätt ska svara mot den studerandes ökade yrkesmässiga kunnande, för att främja yrkesidentiteten och arbetslivsfärdigheterna samt den personliga utvecklingen. Ett centralt mål är att läroplanen även ska svara mot kunskapsbehoven i arbetslivet. Med hjälp av genomförandeplanen beskriver man på läroanstalterna, hur kunskapsmålen i läroplanen uppnås i teoristudierna och i studierna i arbetssal, samt vid platserna för inlärning i arbetet. Inlärningen i verkstäderna sker genom att utföra arbete i en arbetsgemenskapsliknande miljö. Också de möjligheter som verkstädernas inlärningsmiljö erbjuder bör synliggöras, så att inlärningen kan göras systematisk, målinriktad och på ett jämförbart sätt kunna beskrivas och utvärderas. 55

26 I arbetet med erkännande av studier i verkstaden är det viktigt att bevara en gemenskapsbetonad och icke formell inlärningsmiljö som påminner om arbetslivet, i vilken inlärningen sker icke formellt genom görande och verkstadspedagogiken används. Målet är att bevara den för verkstaden karakteristiska metoden att lära genom att göra. På så vis kan man erbjuda ett alternativ till utslagning från skolan för de unga som inte lyckas engagera sig i andra stadiets studier vid läroanstalt. Läroplansorienteringen bör inte styra utvecklingen av verksamheten i riktning mot läroanstalternas verksamhet, trots att det förvärvade kunnandet beskrivs med begrepp som används i den gemensamma läroplanen. VILKET KUNNANDE FÖRUTSÄTTER ARBETSLIVET? ACT Agera CHECK Studera PLAN Planera DO Gör DET BESKRIVER LÄROPLANEN DET LÄRS UT I YRKESUTBILDNINGEN DET GÖRS PÅ VERKSTÄDERNA Erkännandet av studier i verkstaden utgör i bästa fall en central del av verkstädernas kvalitetshantering och det kan utvecklas enligt metoden för Demingis kvalitetscirkel, dvs. planera gör studera agera. Erkännandet av studierna är inte ett engångsarbete, utan det är ett sätt att arbeta och utveckla inlärningsmiljöerna och metoderna för att identifiera det som inlärs i olika miljöer. Verkstadsfältet innehåller väldigt många former av verksamhet. En del av verkstäderna fungerar enligt arbetslivets rytm, så att man i vardagen utför kundbeställningar och kunduppdrag enligt principerna för affärsverksamhet. I en del av verkstäderna bygger verksamheten däremot på framställning av produkter som har planerats ur rehabiliteringssynvinkel, varvid man inte nödvändigtvis känner till kunden i Demingis kvalitetscirkel framställningsskedet, utan produkten förs ut till försäljning, förutsatt att den uppfyller kvalitetskraven för en försäljningsprodukt. Ur kvalitetsarbetets synvinkel utvecklas verkstadens kvalitet först ur synvinkeln för rehabiliteringsmottagaren, dvs. hur kundens mål uppfylls under verkstadstiden i fråga om rehabilitering, livshantering och kunskapsförkovrande och även i fråga om de fortsatta planerna. Å andra sidan bör man utvärdera den kvalitet som den beställande kunden får, dvs. den kvalitet som beställaren av arbetshandledningen (läroanstalten, TE-byrån, Fpa, kommunen) köper, som definieras enligt beställarens egna kvalitetskriterier. För det tredje bör man utvärdera den kvalitet som den köpande kunden får, alltså den produkt eller tjänst som verkstaden producerar. För att säkerställa den kvalitet som den köpande kunden får har verkstaden en central roll i utvecklingen av rehabiliteringsmottagarens yrkesmässiga kunnande och träning inför arbetslivets krav. 56 maija schellhammer-tuominen 57

27 Processen för erkännande av studier på verkstaden maija schellhammer-tuominen övriga betydelse, dvs. hur examensdelen påverkar stärkandet av yrkesvalet, utvärderingen av de egna studiefärdigheterna och utvecklingen av de allmänna arbetslivsfärdigheterna. M ed hjälp av analysen av inlärningsmiljö kartläggs verkstadens inlärningsmiljö genom att man går igenom vad man kan lära sig på verkstaden. På verkstaden beskrivs de inlärningsmiljöer som verkstadsdeltagarna/de studerande arbetar i. De kan förutom verkstadens egna lokaler vara kunders arbetspunkter. Det centrala i analysen av inlärningsmiljö är de anordningar och redskap som används i arbetet och den resurs som finns till förfogande i arbetsorienteringen. I analysen deltar i så stor utsträckning som möjligt den personal som arbetar på verkstaden. I jämförelseskedet sätter man sig in i de nationella grunderna för läroplanerna för de yrkesexamina som ligger nära verkstadens verksamhet och i samarbetsläroverkens läroplaner, av vilka man kan välja en eller flera examensdelar för erkännande av studier i verkstaden. Vid val av examensdelar fäster man främst uppmärksamhet vid examensdelens arbetslivsorientering, dvs. möjligheterna till sysselsättning genom att avlägga en eller flera delar av examen utan att avlägga hela grundexamen krav på utgångsnivå, dvs. huruvida verkstadsdeltagaren/den studerande kan avlägga en examensdel utan tidigare studier i branschen inlärningsmiljö- och resurskrav, dvs. om examensdelen kan avläggas som en del av verkstadsverksamheten med befintliga resurser, eller hurudana förändringar som skulle behövas Vid Silta-Valmennus verkstäder är processen att få studier vid verkstaden erkända indelad i fem olika skeden. Syftet med skedet för erkännande av studier i verkstaden är att förena målen i analysen av inlärningsmiljö med målen i läroplanen. Man får då grunderna för utvärdering och kompetensintyg, i vilka man detaljerat beskriver med vilka arbetsuppgifter på verkstaden det kunnande som beskrivs i läroplanen uppnås. I de öppnade läroplanerna finns en förteckning över yrkesfärdighetskraven för en examensdel i Excel-tabellens mellanblad, i det verkstadsspecifika erkännandet av studier finns under varje yrkesfärdighetskrav en förteckning över de arbetsuppgifter, som ska genomföras för att förvärva sig den kravenliga färdigheten. Yrkesfärdighetskraven som är beskrivna på allmän nivå spjälkas alltså upp i konkreta arbetsuppgifter, varvid man kan följa förvärvandet av kunnande genom små och konkreta arbetsuppgifter. Separat utvärdering av de olika arbetsuppgifterna underlättar också självutvärderingen och identifieringen av det egna kunnandet för verkstadsdeltagaren/den studerande. I samband med erkännande av studier i verkstaden beskriver jobbcoacherna med vilka arbetsuppgifter och hurudana arbetsredskap man uppnår det kunnande som krävs. Med tanke på samarbetet med läroanstalten är det viktigt att de lärare vid samarbetsläroanstalten som är experter i undervisning inom branschen i fråga deltar i utvecklingsarbetet. I projektet Avartajat har yrkeslärare i branschen, inom vilken studier i verkstaden ska erkännas, bjudits in att bekanta sig med verkstaden och de examensdelar som ska erkännas. Redogörelse över utvecklingen av de examensdelar som ska erkännas som studier har också skickats till lärarna för kommentarer. INLÄRNINGSMILJÖ ANALYS Kartläggning av de arbeten som ska utföras på arbetsplatsen, metoderna och redskapen JÄMFÖRELSE Val av examensdel, jämförelse av läroplanen och inlärningsmiljön ERKÄNNANDE AV STUDIER Läroplanen spjälkas upp i arbetsuppgifter, man hör lärare och jobbcoacher BESKRIVNING AV PROV OCH PLANERING AV UTVÄRDERING Godkännande i branschavdelningen och yrkesläroanstaltens organ INFORMATION Läroverk Verkstad De studerande som möjligheten gäller 58 59

28 Arbetet med erkännande av studier i verkstaden kräver tid att fundera över med vilken noggrannhet arbetsuppgifterna ska beskrivas och registreras, för att man ska nå en tillräckligt konkret nivå. Beskrivningarna får emellertid inte vara för omfattande och detaljerade, eftersom tabellerna då blir otympliga och mindre användbara. I tabellen för bedömning av kunnande finns en förteckning över bedömningskriterierna enligt läroplanen, dvs. de kunskapsområden som bildar den studerandes vitsord. Bedömningskriterierna beskrivs också under varje bedömningskriterium genom de vardagsfärdigheter som förvärvas i verkstaden. I läroplanens bedömningskriterier HAR BEKANTAT SIG KAN UNDER HANDLEDNING KAN SJÄLVSTÄNDIGT HANDLEDNINGS- FÄRDIGHET INGEN ERFARENHET Kunnandet uppnår inte ännu nivån för vitsord enligt bedömningskriteriet, men deltagaren har bekantat sig med arbetsuppgifter enligt bedömningskriteriet Kunnandet når nivå N1 enligt läroplanens bedömningskriterier, dvs. kan utföra arbetsuppgifter enligt bedömningskriterierna under handledning Kunnandet uppnår nivån G2 enligt läroplanens bedömningskriterier, dvs. deltagaren klarar av arbetsuppgifterna enligt bedömningskriterierna självständigt Kunnandet uppnår nivån B3 enligt läroplanens bedömningskriterier, dvs. deltagaren klarar av arbetsuppgifterna enligt bedömningskriterierna självständigt och har tillräckligt kunnande för att fungera som kamrathandledare i arbetsuppgifterna i fråga Deltagaren har inte haft möjlighet att utföra arbetsuppgifter enligt bedömningskriterierna, kunnande har inte förvärvats alls (ingen erfarenhet utvärderingens syfte är att ur synvinkeln för examensdelen synliggöra det kunnande som inte uppnås på verkstaden, dvs. i det kompetensintyg som deltagaren/den studerande får behöver detta inte synliggöras) har för de olika vitsorden beskrivits kunskapsnivå N1 (nöjaktig), G2 (god) och B3 (berömlig). Avsikten med bedömningstabellen är att den ska fungera som hjälp i fastställandet av kunskapsnivån för den jobbcoach som gör bedömningen. Bedömningsskalan har beskrivits i fem steg ur synvinkeln för verkstadens vardagliga verksamhet: Förutom de läroplansenliga bedömningskriterierna utvärderas i samband med varje examensdel i verkstaden som erkänns de allmänna arbetslivsfärdigheterna, som är av stor betydelse för att man ska komma in i arbetslivet och fungera i en arbetsgemenskap. Sådana färdigheter är bland annat att iaktta arbetstider och klara av att samarbeta och utföra sina arbetsuppgifter. Tabellen för bedömning av kunnande fungerar som arbetsredskap för den som gör utvärderingen. Det kunnande som förvärvats blir synligt i kompetensintyget i den detaljerade intygsmodellen, kunnandet utvärderas uppgiftsspecifikt. Vid uppbyggandet av bedömningstabellen har den centrala delen för att öppna utvärderingen blivit behärskandet av arbetsredskap och arbetsmetoder, där man väldigt detaljerat har beskrivit de anordningar och metoder som man använder på verkstaden. För att underlätta den praktiska utvärderingen kan bedömningstabellen länkas så att de utvärderingar som har märkts ut i tabellen direkt överförs till kompetensintyget. På så vis hålls kompetensintyget uppdaterat och man kan skriva ut ett uppdaterat intyg mitt i en arbetsträningsperiod. Kompetensintyget, i vilket det yrkesmässiga kunnandet har utvärderats, kan utnyttjas mångsidigt när man söker arbete och även i olika nätverk, i vilka syftet är att kartlägga kundens kunnande, arbetslivsfärdigheter och arbetsförmögenhet. I kompetensintyget finns en separat del för allmänna arbetslivsfärdigheter, som betonas i de dagliga rutinerna i en arbetsgemenskapsliknande inlärningsmiljö och är centrala i arbetslivet. Sådana är bland annat att komma i tid till arbetet och känna till och iaktta regler i anslutning till anmälan om frånvaro. I kompetensintyget handlar det om identifierat kunnande och en uppskattande utvärdering, som inte ersätter läroanstaltens intyg utan är avsett att beskriva det kunnande som har förvärvats på verkstaden eller motsvarande plats. Kompetensintyget kan användas vid läroanstalten som ett dokument för erkännande av 60 maija schellhammer-tuominen 61

29 kunnande i det skede då man övergår till att studera på en yrkesläroanstalt. Erkännandet av studier i verkstaden görs och vitsordet i studieintyget ges alltid av läroanstalten. I samband med erkännandet av kunnandet visar den studerande sitt kunnande, i fall läroanstalten förutsätter det. Yrkesprovsbeskrivning och bedömningsplan kan utarbetas för samarbetsläroanstalten i det fall att läroanstalten erbjuder studerandena möjligheten att avlägga studierna i verkstadsmiljö. Genom att godkänna yrkesprovsbeskrivningen och bedömningsplanen för den examensdel som avläggs i verkstadsmiljö godkänner läroanstalten verkstaden som sin egen inlärningsmiljö. Med yrkesprovsbeskrivningen och bedömningsplanen möjliggörs visning av arbetskunnande på verkstaden. I yrkesprovsplanen kan man som utvärderare av yrkesprovet ange en lärare och/eller jobbcoach eller en arbetsplatshandledare. Förutsättningen för att avlägga ett yrkesprov är att den som avlägger provet är studerande vid den läroanstalt som ansvarar för utvärderingen av yrkesprovet. För utvärderingen ansvarar alltid utbildningsarrangören, även om en jobbcoach på verkstaden har angivits som utvärderare av yrkesprovet. Under tiden för projektet Avartajat har processen med att få examensdelar godkända vid yrkesinstitutet i Birkaland överenskommits så att man i samband med varje godkännande också har presenterat projektet, verkstäder som inlärningsmiljö och målet för och avsikten med samarbetet. På så vis har man så småningom utvecklat ett gemensamt språk och en gemensam betydelse för godkännande av yrkesprovsbeskrivningar och bedömningsplaner. Processen för godkännande: för den examensdel som ska erkännas görs en yrkesprovsbeskrivning och bedömningsplan vid verkstaden yrkesprovsbeskrivningen och bedömningsplanen godkänns i sektionen för branschen i fråga. Det finns fyra sektioner: teknik, industri, tjänster samt kultur och välfärd godkännandet förs in på mötets agenda och man utarbetar texten till agendan Projektet Avartajat, Silta-Valmennusyhdistys som inlärningsmiljö, erkännandet av studier och möjligheten att avlägga examensdelen i fråga presenteras för sektionen på mötet sektionen ber vid behov om korrigeringar och ändringar i yrkesprovsbeskrivningen och bedömningsplanen, eller godkänner dem som sådana sektionen framför godkännande av beskrivningen och bedömningsplanen för organet för yrkesprov godkännandet behandlas i organet för yrkesprov. Organet är ett lagstadgat beslutsfattande organ, vars medlemmar företräder utbildningsanordnaren, lärarna och de studerande, och vars lagstadgade uppgifter är enligt följande: godkänner de planer för genomförande och bedömning av yrkesprov som utgör en del av utbildningsanordnarens läroplan, övervakar yrkesprovsverksamheten och fattar beslut om bedömare av yrkesprov, samt behandlar rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studerande. Organets ordförande undertecknar det yrkesprovsbetyg som ges den studerande. sektionens sekreterare ser till att framförandet förs in i organets agenda och lämnar in förhandsmaterial i ärendet Projektet Avartajat, Silta-Valmennusyhdistys som inlärningsmiljö, erkännandet av studier och möjligheten att avlägga examensdelen i fråga presenteras på organets möte organet ber vid behov om korrigeringar/ändringar eller godkänner framförandet som sådant. organets godkännande auktoriserar möjligheten att avlägga examensdelen i de miljöer som fastställs i beskrivningen och bedömningsplanen Det är viktigt att informera om samarbetet och möjligheterna att avlägga studier både i läroanstalten och verkstaden. På så vis kommer den i samarbete utvecklade modellen till bästa möjliga nytta, och man kan utveckla och förbättra den utgående från praktiska erfarenheter. 62 maija schellhammer-tuominen 63

30 Kompetensintyg, modell: (logga) Namnet på den beviljande organisationen KOMPTENSINTYG Betyget ges för tiden xx.xx.2014 xx.xx.2014 (h/v) Stina Medelina Svensson Födelsetid Kompetensintyget innehåller preciserat det yrkeskunnande som betygsmottagaren under perioden har visat att han eller hon behärskar på den nivå som förutsätts för avläggande av yrkesexamen. Kunnandet har jämförts med grunderna för examina inom yrkesinriktade grundexamina som är godkända av Utbildningsstyrelsen. Kunnandet har visats i en verksamhetsmiljö vars möjligheter att producera kunnande enligt yrkesinriktad grundexamen är identifierade. Allmänna arbetslivsfärdigheter Under perioden har betygsmottagaren utvecklat sina nyckelfärdigheter för livslångt lärande och arbetsliv. Betygsmottagaren behärskar följande färdigheter som anges i examensgrunderna på minst godkänd nivå (N1): 1. Inlärning och problemlösning 2. Interaktion och samarbete 3. Yrkesetik 4. Arbetssäkerhet Yrkesmässigt kunnande Grundexamens namn Tammerfors xx.xx.2014 Utbildningsprogrammets namn, examensbenämning Hanna Handledare Jobbcoach Charlotta Chef Verksamhetsledare Betygsmottagaren behärskar kunnande i ovan nämnda studiehelhet för grundexamen på det sätt som beskrivs i bilagan. Övrigt kunnande kortutbildningar (t.ex. data-körkort, hygienpass osv.)

31 Beskrivning av yrkesprov och bedömningsplan VERKSAMHET I INKVARTERINGS- OCH FÖRPLÄGNADSBRANSCHEN Krav på yrkesfärdigheter erksamhet i inkvarterings- och förplägnadsbranschen är en obligatorisk examensdel för alla studerande i grundexamen till hotell-, restaurang- och cateringbranschen. I utbildningen omfattar det tillhörande kompetenspaketet 20 sv. Kunnande för verksamhet i inkvarteringsoch förplägnadsbranschen som baserar sig på nivån för grundexamen utgörs av följande kompetensområden: h a r b e k a n tat s i g med k a n under h a n d l e d n i n g k a n sjä lvs tä n d i g t h a r bereds k a p at t h a n d l e da säljer produkter eller tjänster och registrerar försäljningen Använder kassan och gör redovisning ordnar och snyggar upp kund- och arbetsutrymmen och/ eller ställer i ordning inkvarteringsproducentens rum h a r b e k a n tat s i g med k a n under handledning k a n sjä lvs tä n d i g t h a r bereds k a p at t h a n d l e da h å l l a kund- och arbetsutry m m e n i skick Torkar bordsdukar Rengör kryddhållare (salt, tandpetare, responslappar, pennor) Skriver menyn på tavlan Fyller besticklådorna (knivar, gafflar, skedar) Rengör matsalens bord, brödbordet, matserveringsbord och golv efter lunch Ordnar tidningar och för gamla tidningar till pappersinsamling Ordnar bord och stolar i salen fungerar i kärlhanteringsuppgifter Diskar morgondisken och för bestick och kärl till sina platser Sköter om diskningen För rena kärl till sina platser f ö r b e r e d e r eller fä r d i g s tä l l e r verksamhetspunkt e n s produkter och tjä n s t e r för försäljning Ser till kryddor och renhet på salladsvagnen Brygger kaffe och för till salen Ser till att produkter för försäljning är av god kvalitet och i tillräcklig mängd Ser till tepåsar, socker, sötningsmedel, mjölk, grädde, tesilar, kaffeskedar, dessertskedar, knäckebröd och pålägg Ser till att det finns tillräckligt med mjölk, saft och vatten Ser till att det finns tillräckligt med bröd och pålägg under lunchen Meddelar om produkter som håller på att ta slut rengör arbetsredskap, maskiner och apparater i kund- och arbetsutrymmen Dammsuger golv och mattor i kontor och matsal Torkar golvet i matsalen Rengör de använda städredskapen och för dem till sina platser Ser till att mjölk-, saft- och vattenautomater är rena Ser till att borden är rena under lunchen Ser till att matserveringsborden och dessertbordet är rena under lunchen Sköter om vården av arbetskläder (strykning, ordning i skåpet enligt storlek) Rengör diskmaskinen Rengör diskborstarna b e t j ä n a r kunder Samlar upp brickor med använda kärl från borden och för dem till disken Ser till att det finns tillräckligt med bestick och kärl i salen under lunchen (knivar, gafflar, skedar, tallrikar, glas, dessertskålar, koppar, brickor) Rengör stolarna i salen följer planen för egenkontroll Ser till att det finns tillräckligt med hushållspapper Byter till rena kärl- och bordshanddukar i köket Tar prov av ytorna Meddelar om tvättmedel tar slut Registrerar temperaturer i mjölk-, saft och vattenautomater Beskrivning av yrkesprov och bedömningsplan

32 Beskrivning av yrkesprov och bedömningsplan Yrkesinstitutet i Birkaland Silta-Valmennusyhdistys ry LÄROPLAN Grundexamen i hotell-, restaurang- och cateringbranschen 4 Grundexamen i hotell-, restaurang- och cateringbranschen 4.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla Verksamhet i inkvarterings- och förplägnadstjänster 20 sv b e d ö m n i n g av examensdel y r k e s fä r d i g h e t s k r av ö v r i g bedömning y r k e s p r o v g e n o m f ö r a n d e av u n d e r v i s n i n g e n Den studerande kan ställa i ordning kund- och arbetsutrymmen förbereder eller framställer verksamhetspunktens produkter och tjänster för försäljning kontrollerar att produkter för försäljning är av tillräcklig kvalitet och mängd betjänar kunder säljer produkter eller tjänster samt registrerar försäljningen ordnar och snyggar upp kund- och arbetsutrymmen eller iordningställer inkvarteringsrum sköter uppgifter i anslutning till skötsel av servis rengör arbetsredskap, maskiner och apparater i kund- och arbetsutrymmen följer planen för egenkontroll N1 B3 Bedömningsobjekt och bedömningskriterier: Enligt de riksomfattande grunderna för grundexamen i hotell-, restaurang- och cateringbranschen Med övrig bedömning bedöms: Till den del som det i yrkesprovet inte går att konstatera den yrkesfärdighet som krävs i examensdelen, kompletteras det med bedömning på annat ställe, med hjälp av t.ex. intervjuer, uppgifter och andra metoder N1 B3 Bedömningsobjekt och bedömningskriterier: Behärskande av arbetsprocessen Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Behärskande av grundläggande arbetskunskap Nyckelfärdigheter för livslångt lärande Yrkesprovmiljö: Silta-Valmennusyhdistys Silta- Lounasravintola, Silta-Lounas eller Café 13 Genomförandet yrkesprovet: Den studerande verkar i kundservice (servitör, kassa) eller med tillredning av mat (kock) eller diskare och lokalvårdare i Silta- Lounasravintola, Silta-Lounas eller Café 13 Arbetet görs i en sådan omfattning att yrkesfärdigheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesfärdighet Bedömare av yrkesprov: Lärare och/eller jobbcoach/ arbetsplatshandledare Fastställande av vitsord för yrkesprovet: Grundar sig på bedömningsmaterialet, i vilket ingår den studerandes självutvärdering Materialet behandlas i bedömningsdiskussion, i vilken deltar den studerande, läraren (ordförande) och jobbcoach/ arbetsplatshandledare Vitsordet bestäms av läraren och jobbcoachen/arbetsplatsledaren Inlärningsmiljöer: Silta-Lounasravintola, Silta-Lounas eller Café 13 eller annan miljö som motsvarar kraven för yrkesfärdighet Menetelmät: verkstadsarbete par- och grupparbete ansvarig studerande som arbetsledare arbetsorientering under ledning av jobbcoachen arbetsbetonad inlärning studiearbetskort Studiematerial: arbetsredskap, maskiner och apparater litteratur arbetsanvisningar internet Sätt på vilka yrkesfärdighet i examensdel visas och yrkesprov samt bestämmande av vitsord Sätt på vilka yrkesfärdighet visas: Den studerande eller den som avlägger examen visar sin yrkesfärdighet genom att utföra enskilda arbetsuppgifter som medlem i en arbetsgrupp i ett företag eller på en arbetsplats i inkvarterings- och förplägnadsbranschen. Den studerande iordningställer kund- och arbetsutrymmen och/eller inkvarteringsrum, förbereder eller framställer produkter eller tjänster, betjänar kunder och sköter om snygghet och trivsel i kund- och arbetsutrymmen. Arbetet utförs i en sådan omfattning att yrkesfärdigheten kan konstateras motsvara yrkesfärdighetskraven. Utgående från yrkesprovet bedöms minst: Behärskandet av arbetsprocessen i sin helhet Behärskandet av arbetsmetoder, redskap och material i sin helhet Behärskande av kännedom om råvaror och funktion i arbete och arbetsgemenskap som arbetet grundar sig på Nyckelfärdigheterna för livslångt lärande i sin helhet. Bestämmande av vitsordet för examensdelen: Vitsordet för examensdelen bestäms utgående från yrkesprovet och övrig bedömning. Vitsordet för yrkesprovet är riktgivande vid bestämmandet av vitsordet för examensdelen. För att få vitsordet N1 förutsätts att den studerande uppnår kunnande enligt kriterierna för nivån N1. Dessutom förutsätts t.ex. att den studerande iakttar arbetstider och överenskommer om eventuellt avvikande i förväg och utför de till studierna hörande uppgifter och övningsarbeten som jobbcoachen bestämmer.

33 Den studerandes stig maija schellhammer-tuominen Vitsord och yrkesprovsbetyg Undervisning, arbetsträning, individuell handledning Fortsatt handledning Kompetensintyg (identifierat kunnande) Respons och bedömning Arbetsverksamhet på verkstaden Utarbetande av plan Identifiering av tidigare inlärt Respons och bedömning Yrkesprov Yrkesprovsplan V id identifiering av det tidigare inlärda är det centrala att identifiera det kunnande som är av betydelse ur synvinkeln för den studerandes individuella mål, fortsatta sysselsättning eller kraven i examensdelen. Identifieringen sker i arbetsträningen genom görande, varvid den studerande kan visa sitt kunnande genom att utföra arbete. Därtill behandlas det tidigare kunnandet i diskussioner och den studerande kan ha dokument som påvisar kunnande, till exempel ett betyg över avlagda studier eller ett arbetsintyg. Vid identifiering av det tidigare inlärda är det viktigt att identifiera kunnandets nivå och omfattning med tanke på yrkesskicklighetskrav och bedömningskriterier. Ibland kan det tidigare inlärda också vara icke önskvärt, varvid inlärningen bör fokusera på att lära bort det tidigare inlärda. Till exempel i självlärda färdigheter kan det förekomma omfattande brister i arbetssäkerhetskunnande eller handlingssättet kan vara opassande ur synvinkeln för säkerhet eller yrkesetik. Vid utarbetandet av planen antecknas för deltagarens del målen för perioden redan vid det första besöket. Deltagarens mål har oftast redan antecknats i aktiveringsplanen. Hur målen nås uppföljs regelbundet under arbetsträningsperioden. För den studerandes del kopplas planen till den individuella inlärningsplanen (fi. hops) och för specialstuderandens del dessutom till planen för ordnandet av den personliga undervisningen (fi. hojks), i vilken man ställer upp mål för arbetsträningen ur synvinkeln för inlärning. I planen beaktas förutom yrkeskunnandet även de individuella målen i fråga om t.ex. vardagshantering, arbetslivets spelregler eller arbetsfärdigheter. Arbetsverksamheten vid verkstaden börjar alltid med introduktion. Verkstäderna är arbetsgemenskaper i vilka inlärningen sker genom att man utför arbete. I arbetsverksamheten fungerar man enligt arbetslivets spelregler och följer de arbetstider och mål som har avtalats i planen. Verkstadens jobbcoach ansvarar för utdelningen av uppgifterna och för arbetssäkerheten. I arbetsverksamheten i 71

34 verkstaden fyller studeranden och deltagaren dagligen i arbetskortet, i vilket man antecknar de dagliga arbetsprestationerna, använd tid och självutvärdering av arbetsuppgifterna. Respons och utvärdering ingår som en permanent del i arbetsverksamheten Jobbcoachen ger respons på det utförda arbetet och på hur deltagaren fungerar i arbetsgemenskapen. Betydelsen av den beräknande utvärderingen för den studerande/deltagaren betonas vid ansökning till fortsatta studier eller jobbsökning. Utvärderingen har också betydelse för individens egen identifiering av sitt kunnande och sina styrkor. Arbetskortet för sin del fungerar som redskap för responsgivning och utvärdering. Kompetensintyget är en beskrivning av det kunnande som har identifierats på verkstaden. Den studerande/deltagaren kan ha nytta av kompetensintyget såväl i jobbsökande som vid ansökning till fortsatta studier. I studierna är det möjligt att med hjälp av kompetensintyget ansöka om erkännande av kunnande. Innehållet i kompetensintyget är uppbyggt enligt bedömningskriterierna som anges i läroplanens grunder. Dessutom beskrivs i kompetensintyget den studerandes/deltagarens allmänna arbetslivsfärdigheter och arbetsskicklighet enligt bedömningskriterierna för de arbetsuppgifter som har utförts i verkstaden. Kunnande som beskrivs på arbetsuppgiftsnivå hjälper läroanstalten att i processen för erkännande av kunnande också observera de delområden, för vilka kunnande inte har förvärvats i tillräckligt omfattande utsträckning eller överhuvudtaget. Yrkesprovsplanen är ett dokument med vars hjälp man förbereder sig för genomförandet av yrkesprovet och planerar med vilka arbetsuppgifter, när och var det förvärvade kunnandet ska visas och bedömas. Den studerande utarbetar själv under handledning en personlig yrkesprovsplan, utgående från vilken man kan säkerställa att den studerande är tillräckligt väl insatt i yrkesprovsuppgiften och bedömningskriterierna. Man kommer överens om yrkesprovet och yrkesprovsuppgiften i god tid, eftersom den studerande måste ha möjlighet att öva och i förväg lära sig det kunnande som bedöms i yrkesprovet. Den studerande måste också få tillräckligt med förhandsträning, stöd och handledning av jobbcoachen, arbetsplatshandledaren eller läraren. (www.pao.fi) Yrkesprovet genomförs enligt den individuella planen enligt principen för kontinuerlig utvärdering på så vis att den studerande systematiskt visar sitt kunnande som en del av arbetsuppgifterna under arbetsdagen. Det centrala i genomförandet av yrkesprovet är att den studerande vet vilken del av provet det handlar om och hur det bedöms. Yrkesprovet genomförs i verkstaden eller på en plats som hänvisas av den beställande kunden. (www.pao.fi) Responsen på och bedömningen av yrkesprovet är en del av själva yrkesprovet. I bedömningen av yrkesprovet deltar den studerande med sin egen självutvärdering, läraren och jobbcoachen samt den individuella handledaren enligt behov. Utvärderingsdiskussionen bör vara uppmuntrande och stödja den yrkesmässiga tillväxten. Läraren fungerar som ordförande, hjälper till med tolkningen av bedömningskriterierna och dokumenterar diskussionen med motiveringar för yrkesprovets bedömningsblankett. Den studerande inleder diskussionen med att gå igenom skedena i yrkesprovet och beskriva vilka delar som lyckades och vilka delar han eller hon skulle göra annorlunda. Den studerande speglar sin prestation mot bedömningskriterierna och ger sig själv ett vitsord i alla bedömningspunkter. Därefter bedömer jobbcoachen och läraren (om han eller hon har varit med och observerat yrkesprovet) med hjälp av bedömningskriterierna och genom att ta fram konkreta observationer av yrkesprovet. Under bedömningsdiskussionen kartläggs avvikande åsikter och man försöker med hjälp av observationerna och kriterierna hitta och motivera en gemensam syn på helhetsbedömningen. Slutligen avgör jobbcoachen och/eller läraren vitsordet för yrkesprovet enligt organets bestämmelser. Parterna undertecknar bedömningsblanketten. Läraren för in uppgifterna i förvaltningssystemet. Yrkesprovsbetyget är ett betyg över avlagda examensdelar, i vilket har införts vitsordet för yrkesprovet. Yrkesprovsbetyget undertecknas av ordföranden för organet för yrkesprov. Yrkesprovsbetyget är ett betyg för en avlagd examensdel, som är en erkänd del av en yrkesinriktad grundexamen enligt läroanstaltens principer för erkännande av kunnande. Målet med den fortsatta handledningen är att hitta en fortsatt väg mot arbetsliv, studier eller annan aktiv verksamhet. Den studerande/deltagare som kommer till verkstaden får under verkstadsperioden information och arbets- och utbildningsmöjligheter och handledning i utarbetandet och genomförandet av sin egen fortsatta plan. Utgångspunkten i den fortsatta handledningen är alltid målsättningar som ska motsvara den studerandes/deltagarens beredskap. 72 maija schellhammer-tuominen 73

35 Työvalmentajan sanoin Mitä hyötyä on opinnollistamisesta VALMENTAUTUJA/OPISKELIJA voi seurata oman osaamisen kehittymistä jakson aikana saa työpajalta jakson päätteeksi osaamistodistuksen osaamisestaan tulee tietoiseksi omasta osaamisestaan ja osaa markkinoida sitä esimerkiksi työhaastattelutilanteessa ja koulutuksiin hakeutumisessa työpajalla suoritetut tutkinnon osat mahdollista myöhemmin tunnustaa osaksi perustutkintoa TYÖVALMENTAJA/OPETTAJA pystyy suhteuttamaan ja kohdentamaan työtehtävät ja valmennustavat valmentautujan/opiskelijan osaamistason mukaan työn laajuus tulee kirjallisesti näkyväksi, työtehtävät selkiintyvät ja hahmottuvat kokonaisuuksiksi yhteinen kieli lähettävän tahon kanssa myös arvioinnissa (esimerkiksi oppilaitoksen) omien ammatillisten taitojen edelleen kehittäminen kattamaan mahdollisimman laajasti koko opetussuunnitelman oman työn kehittäminen Silta-Valmennusyhdistys verkstäder med erkända studier Examensdelar som är godkända av organet för yrkesprov i Birkaland SILTA- VALMENNUS VERKSTAD Silta-Rakennus Silta-Taito, Taikakoulutus Silta-Taito, Taikakoulutus, Silta-Viestintä Silta-Viestintä Silta-Kiinteistö GRUNDEXAMEN Grundexamen i byggbranschen Grundexamen i hantverk och konstindustri Grundexamen i visuell framställningo Grundexamen i audivisuell kommunikation Grundexamen i fastighetstjänster EXAMENSDEL (godkänd av organet för yrkesprov vid yrkesinstitutet i Birkaland) Inomhusarbeten valbar del av yrkesexamen för alla Reparationsbyggnad valbar del av yrkesexamen för alla Styling valbar del av yrkesexamen för alla Konsthantverk valbar del av yrkesexamen för alla Bildformgivning obligatorisk del a av yrkesexamen för alla Bildhantering valbar del av yrkesexamen för alla Produktion av kundorienterade fastighetstjänster obligatorisk del av yrkesexamen för alla OMFATTNING 10 sv 10 sv 10 sv 10 sv 10 sv 10 sv 10 sv TYÖNANTAJA työnhakijan / työharjoittelijan osaaminen tulee näkyväksi yksityiskohtaisemmin saa työvoimaa, jolla on näyttöä osaamisestaan (esimerkiksi tutkinnon osien suorittamisen kautta) Maskinhantering valbar del av yrkesexamen för alla Byggtekniska reparationsarbeten valbar del av yrkesexamen för alla Skötsel av utemiljöer valbar del av yrkesexamen för alla 10 sv 10 sv 10 sv LÄHETTÄVÄ TAHO tietää millaista osaamista asiakkaalle voi työpajalla kertyä ja saa informaatiota asiakkaan ammatillisesta osaamisesta edistää erilaisille oppijoille soveltuvien oppimisympäristöjen kehittymistä kehittää työpaja-oppilaitos yhteistyön perustaa, joka perustuu sopimukselliseen yhteistyöhön Silta-Metalli, Arbetsbetonad yrkesutbildning Silta-Lounasravintola Grundexamen i maskinoch metallbranschen, utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll Grundexamen i hotell-, restaurang- och cateringbranschen Underhåll valbar del av yrkesexamen för alla Att verka inom hotell- och restaurangtjänster obligatorisk del av yrkesexamen för alla 20 sv 20 sv

36 DEL 3 I den utbildning som sker på verkstaden bör arbetet och studierna rytmiseras. Det behövs tid för gemensamma funderingar över hur undervisningen ska ställas i relation till verkstadsmiljön. På verkstaden övar man sig på att utföra arbete, man får handledning och kamratstöd i arbetet. För att få verkliga arbetslivsfärdigheter bör man på verkstaden följa arbetslivets spelregler. Det är viktigt för att den studerande ska förvärva sig arbetslivsfärdigheter. Arbetet kan vara roligt, trevligt och tryggt, men när man arbetar måste man hålla sig till reglerna, precis som i verkliga arbetslivet. sari huotari D Förberedande och rehabiliterande utbildning och att förvärva yrkesskicklighet i verkstadsmiljö maija schellhammer-tuominen e förbereda n d e och rehabiliterande utbildningarna (Taika och Työammatti) som har varit målgruppen i projektet Avartajat har också fungerat som främsta målgrupp för pilotverksamheten beträffande examensdelar som anordnas i verkstadsmiljö. Läroplanen för förberedande och rehabiliterande utbildning och handledning för studerande med funktionsnedsättning möjliggör avläggande av en del eller flera delar av yrkesinriktad grundexamen i samband med utbildningen, varvid bedömningen sker enligt bedömningskriterierna för yrkesinriktad grundexamen. Avlagda delar av yrkesinriktad grundexamen kan senare identifieras och erkännas som en del av den yrkesinriktade grundexamen. Enligt läroplanen för förberedande och rehabiliterande utbildning och handledning är avlagda delar av yrkesinriktad grundutbildning ett betydelsefullt tillägg i betyget som ges över förberedande och rehabiliterande utbildning. I den förberedande och rehabiliterande undervisningen och handledningen inom yrkesinriktad grundutbildning (Förberedande 1) är utbildningens omfattning minst 20 studieveckor och högst 40 studieveckor. Av särskilda skäl kan studiernas omfattning vara högst 80 studieveckor. Under projektets gång har man observerat att avläggandet av en examensdel som en del av förberedande och rehabiliterande utbildning är en krävande process. Enligt erfarenheterna från projektet Avartajat är avläggandet av en examensdel ofta inte aktuellt för studerande i den förberedande och rehabiliterande utbildningen, eftersom det främsta målet är att få den egna livssituationen på rätt köl och bekräfta det egna yrkesvalet. Enligt erfarenheterna är processen 77

37 med att avlägga en examensdel ändå betydelsefull för de unga som har tagit itu med den. Förutom yrkeskunnande får den studerande bättre studiefärdigheter och förmåga att klara av studierna. De personer i projektet Avartajat som har avlagt en examensdel har antingen tidigare förvärvat kunnande/livserfarenhet eller deltagit i förberedande studier över ett år, varvid de har hunnit förvärva kunnande under utbildningen. En viktig utgångspunkt vid förvärvande av kunnande på verkstaden är just det att studierna inte är tidsbundna, utan inlärningen får ta tid. Utgångspunkten kan till exempel vara en situation där den studerande som ska handledas och rehabiliteras har sådant kunnande som har förvärvats genom hobbyer, en tidigare arbetserfarenhet eller annan verksamhet som identifieras under arbetsträningen vid verkstaden. Under den förberedande och rehabiliterande utbildningen har den studerande möjligheten att komplettera sitt kunnande i verkstadsmiljö enligt kraven för examensdelen. Jobbcoachen identifierar den studerandes kunnande och planerar arbetsuppgifterna på verkstaden så att kunnandet enligt examenskraven förvärvas under studierna på verkstaden. För kunnande som identifieras på verkstaden ges den studerande ett kompetensintyg, som beskriver det kunnande i enlighet med yrkesfärdighetskraven och bedömningskriterierna i läroplanen som har förvärvats. Det här intyget kan den studerande visa i samband med ansökan om erkännande av kunnande i de yrkesinriktade studierna. Om kunnande förvärvas under den förberedande och rehabiliterande utbildningen så att det motsvarar målen för en examensdel, kan den studerande avlägga ett yrkesprov i verkstadsmiljö. Yrkesprovet planeras, tas emot och bedöms av en lärare som idkar nära samarbete med jobbcoachen på verkstaden. Avläggandet av examensdelar till en yrkesinriktad grundexamen är till stor hjälp för den studerande som avlägger läroplansenliga förberedande och rehabiliterande studier att hitta fortsatta vägar och engagera sig i andra stadiets studier och arbete. E Individuell handledning och arbetsträning vid studier i verkstaden mirkka nieminen-hirvelä n l i g t läroplanen för förberedande och rehabiliterande utbildning och handledning är målet att öka den studerandes kännedom om yrkesinriktad utbildning. Den studerande ska skaffa sig mångsidig information om olika alternativ beträffande yrkesstudier och känna till utbildningen inom olika branscher. Den studerande ska bekanta sig med yrkesfärdighetskraven och studieinnehållet inom minst ett område för yrkesinriktad utbildning. Samtidigt ska den studerande utvärdera sin lämplighet för yrkesinriktade studier. För att stödja den studerande att nå dessa mål har man inom projektet Avartajat strävat efter att ta fram information och innehåll för undervisningen och handledningen. Innehållet i temadagarna riktade till de studerande har utgjorts av läroplanen samt frågor och delområden enligt de studerandes önskemål. De studerande har erbjudits möjligheten att bekanta sig med olika branscher och utbildningsalternativ och man har informerat om avläggande av examensdelar och yrkesfärdighetskraven i olika branscher. Information om möjligheten att avlägga en examensdel har inom ramen för projektet getts i såväl individuell handledning som gruppträning. Av responsen från de studerande framgår att temadagarna som ordnades inom ramen för projektet var lyckade. De studerande har känt att de på temadagarna har fått nyttig information och bekräftat tidigare inlärda saker. Inom projektet Avartajat har man också utformat modeller för individuell handledning inom förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning. De studerande i den förberedande och rehabiliterande utbildningen har också getts individuellt stöd och individuell handledning av två projektanställda. I den individuella handledningen har man fokuserat på att ge den studerande stöd i att klara av vardagen och livshanteringen och därtill har man erbjudit intensivt stöd i karriär- och yrkesval. Den individuella handledningen ingår också i processen med att avlägga en examensdel. 78 maija schellhammer-tuominen 79

38 För studerande i förberedande och rehabiliterande utbildning har man i samband med Avartajat-projektets arbete för erkännande av studier i verkstaden öppnat upp en möjlighet att avlägga examensdelar och yrkesprov i verkstadsmiljö. Varje studerande har fått information om examens delar, mål, krav och möjligheter. Om den studerande har blivit intresserad av att avlägga någon del, har hans eller hennes individuella plan för hur undervisningen ska ordnas uppdaterats i fråga om examensdelen och avläggandet av yrkesprov. Den studerandes handledning och arbetsuppgifter har skräddarsytts för att möjliggöra förberedelser och inlärning inför yrkesprovet. Man har strävat efter att anpassa arbetsuppgifterna och arbetsmiljön så att de ska motsvara den studerandes behov, utgångsnivå och tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter. I enlighet med den individuella planen har den examensdel och det yrkesprov som den studerande ska avlägga antingen genomförts i verkstadsmiljön eller i den beställande kundens lokaler. När en studerande i handledande och rehabiliterande utbildning som ordnas i verkstadsmiljö avlägger en examensdel i verkstadsmiljö har den individuella handledningen och arbetsträningen en central roll. Den viktigaste uppgiften för arbetsträningen och den individuella handledningen är att tillsammans med den studerande svara för fastställandet av uppgifter och mål. För den studerande som avlägger en examensdel ökar arbetsträningens betydelse speciellt i fråga om inlärningen av yrkesfärdigheter och yrkeskunskap samt inlärningen av arbetet. Proportionerna och mängderna av undervisning och arbetsträning bestäms utgående från examensdelen i fråga. Arbetsträningen fokuserar på daglig, funktionell träning och handledning och på behandling av frågor med anknytning till arbetsuppgifterna. Den individuella delen i träningsarbetet grundar sig på att jobbcoachen med sin yrkeskännedom delar in arbetsuppgifterna enligt målen beträffande färdigheter och beredskap. Den individuella handledningen i arbetsträningen genomförs genom dialog och närvaro. Syftet med den individuella handledningen är att bidra med en uppskattning av den studerandes fysiska och mentala färdigheter och kraftresurser att avlägga en examensdel och även att delta i utarbetandet av den individuella planen. Under handlednings- och inlärningsprocessen ger den individuella handledningen den studerande stöd med att orka med och klara av såväl arbetsuppgifter som olika uppgifter i vardagen. Samarbetet och dialogen mellan handledarna och läraren är av stor betydelse för att handledningen ska vara framgångsrik. Ger tid Sporrar Sätter gränser Går bredvid Närvarande (vuxen) INDIVIDUELLA HANDLEDAREN Finns till hands/är nåbar Figur: Den individuella handledarens roll (Mirkka Nieminen-Hirvelä) Bygger förtroende Observerar Gestaltar Förmedlar information Håller handen/ en axel att luta sig mot 80 mirkka nieminen-hirvelä

39 Jag avlade 10 sv till stylingexamen mirkka nieminen-hirvelä M a r i k a som har studerat i utbildningen Taika är 23 år och utan yrkesutbildning. Läsåret avlade hon en del (10 sv) av stylingexamen, som en del av förberedande och rehabiliterande studier. Marika har tidigare avlagda studier inom cateringbranschen, vilka hon avbröt eftersom branschen kändes fel. Till en del begränsas hennes studier av hälsoaspekter. Hon är intresserad av hantverk och framför allt av sömnad och konfektionsbranschen. Marika blev intresserad av att avlägga en examensdel när hon deltog i ett informationsmöte för studerande. Hon hade fått ny information om målen för och bedömningen av yrkesprovet av aktörerna i projektet Avartajat. Marika ville pröva någonting nytt och lära sig mera om och få erfarenheter av sömnadsarbete. Hon bestämde sig för att avlägga en examensdel. Marika anser att avläggande av en examensdel lämpar sig för dem som faktiskt vill framåt och ha nytta av det inlärda. Hon konstaterar att avläggandet av en examensdel som en del av förberedande och rehabiliterande studier var stressigt, men ändå en positiv erfarenhet. Man måste utmana sig själv, det är mycket vettigare att man börjar med att avlägga en liten del, man måste våga satsa! Enligt Marikas uppfattning lämpar sig avläggandet av en examensdel inte för dem som kommer direkt från grundskolan, eftersom det behövs litet mognad. För att avlägga en examensdel krävs tålamod, egen aktivitet och kundservicekunnande. Den som avlägger en examensdel måste vara beredd att vara flexibel och planera sin tidtabell så att det går att hålla den. Hon konstaterade att det är psykiskt, fysiskt och socialt tungt att avlägga en examensdel. Man måste också offra sin fritid [ ] man kan inte hela tiden hålla på med yrkesprovet, man måste också träffa andra människor. Marika upplevde under arbetet med yrkesprovet att hon fick tillräckligt mycket handledning, stöd och tydliga råd från läraren, jobbcoachen och den individuella handledaren. Hon tyckte att det var viktigt att den individuella handledaren också var med i utarbetandet av tidtabellerna och gav stöd i att orka. Det var bra att ha någon som frågade hur jag orkade och hur jag mår. I framtiden tänker Marika att hon har nytta av den avlagda examensdelen speciellt när hon söker jobb. Hon känner att hon nu är bättre än tidigare på att berätta för en arbetsgivare om sitt eget kunnande och sina intressen. När det blir dags att söka sig till en utbildning tänker hon utnyttja sin prestation genom att ansöka om validering. Inför arbetsintervjun måste man gå igenom de saker man har studerat, så att man kan berätta, man måste kunna efteråt. Marika har planer på att i framtiden söka in till studier i konfektionsbranschen. Hon gav vitsordet 4 för processen med att avlägga en examensdel (på skalan 1 utmanande, tungt 5 utmärkt, nyttigt, lämpligt). Att avlägga en examensdel som en del av förberedande och rehabiliterande studier har enligt Marika varit en lätt, men ändå invecklad process. Man måste själv utbilda sig [ ] vem som helst klarar av det, om man bara är redo för det. 82 mirkka nieminen-hirvelä 83

40 Att avlägga en examensdel i verkstadsmiljö speciallärarens tankar maija schellhammer-tuominen S a r i huota r i har verkat som speciallärare när studerande, inom ramen för utbildningen Taika under läsåret , har avlagt en examensdel i verkstadsmiljö inom förberedande och rehabiliterande utbildning. En av de studerande i Saris grupp avlade en examensdel om 10 sv i styling under den förberedande och rehabiliterande utbildningen. SARI HUOTARI, TELEFONINTERVJU Vilken betydelse för den studerande hade enligt dig avläggandet av en examensdel som del av förberedande och rehabiliterande utbildning? I bästa fall aktiverar en examensdel som en del av de förberedande studierna den ungas studiefärdigheter. I avläggandet av en examensdel ingår mycket självständig informationssökning och reflektering över det inlärda, vilka är nyckelfärdigheter för livslångt lärande. Sedan finns det sådana unga som skulle uppleva det alldeles för tungt att avlägga en examensdel under den förberedande och rehabiliterande perioden. Om de unga utifrån pressas att avlägga en examensdel blir det inte tid över för den grundläggande meningen med förberedande och rehabiliterande utbildning, dvs. att hela sig själv och få rätsida på sitt eget liv. Avläggandet av en examensdel får inte belasta den unga. Om de grundläggande delarna är i skick, kan man bygga vidare på möjligheten att avlägga en examensdel. Men den grundläggande avsikten med den förberedande och rehabiliterande utbildningen måste komma i första hand. Examensdelen måste vara en individuell lösning, om den studerande har tillräcklig beredskap för uppgiften. Om målgruppen är de unga som inte är intresserade av någonting, krävs det av läraren ett pedagogiskt öga och yrkesskicklighet för att hitta dem som man kunde utmana och pressa att avlägga en examensdel. Frågan vill du? lönar det sig inte att ställa. Det behövs en pedagogisk utmaning, för att den studerande ska se sin egen förmåga och sina färdigheter. Det är också en konst att på ett finkänsligt sätt avstyra planen, om examensdelen inte tjänar sitt syfte i den studerandes situation. Läraren har tämligen fria händer att fatta pedagogiska beslut, men det krävs att läraren är lyhörd och har tålamod att fundera över den studerandes ork. Det är viktigt att läraren har förståelse för den studerandes situation. Läraren måste styra, kräva, stödja och förstå på olika sätt med varje studerande. De studerande i Taika-utbildningen balanserar ofta på en knivsegg, varför det krävs noggrannhet och en stabil och exakt uppföljning och stöd, för att förhindra att de ska vända sig mot sig själva och gå i baklås. Det centrala är timing och att på ett helhetsbetonande sätt stödja välbefinnandet. När man går in för att avlägga en examensdel ska målet vara tydligt och innehålla studieansträngningar. Man får inte obemärkt lägga till en examensdel i betyget. När den studerande ska avlägga en examensdel måste det vara medvetet och kräva ansträngningar och satsningar. Så skapas stolthet över studieprestationerna. Enligt min erfarenhet vill de studerande inte få studieprestationer som nådebröd. Tågordningen är planering, utförande, resultat. De här skedena utvecklar de färdigheter som behövs i framtiden. Avläggandet av examensdelen ska sänka tröskeln till skolvärlden och dess verklighet, verksamheten får inte lindas in i bomull. Man måste satsa på att informera och diskutera. I grupp diskuteras vad det innebär att avlägga en examensdel ur individens och gruppens synvinkel. Man måste fundera över hur övningarna och övriga rytmiseringar av läsåret inverkar på avläggandet av en examensdel. Vad gör de andra när en studerande avlägger en examensdel? Vilka delar kan man erbjuda alla, vilka hör till avläggandet av examensdelen? 84 maija schellhammer-tuominen 85

41 2. Vilken är verkstadsmiljöns roll och betydelse vid avläggandet av en examensdel? Vad man avlägger är till stor del beroende av i vilken miljö man befinner sig. Jobbcoachen måste ha insikt i avläggandet av examensdelen och de mål den omfattar och även i läroplanen för förberedande och rehabiliterande utbildning. Arbetsfördelningen mellan läraren och jobbcoachen måste vara väldigt tydlig. På verkstaden kan man öva rutinerna för de arbetsuppgifter som ingår i examensdelen. Verkstaden liknar en arbetsplats, där det finns ett klart arbete som ska utföras och en produkt som har en destination. I bästa fall blir den studerande en tilläggsresurs i en viss del av arbetsprocessen på verkstaden. Jobbcoachen behärskar arbetsprocesserna och ansvarar för arbetets framskridande och det utförda arbetets kvalitet. Jobbcoachen är således en arbetsledare, en erfaren skomakare eller skräddare, som kan ge råd från början till slut och vid behov hittar på nya arbetsredskap och metoder vid till exempel en fysisk skada eller begränsning. I den utbildning som sker på verkstaden bör arbetet och studierna rytmiseras. Det behövs tid för gemensamma reflektioner över hur undervisningen ska ställas i relation till verkstadsmiljön. På verkstaden övar man sig i att utföra arbete, man får handledning och kamratstöd i arbetet. För att få verkliga arbetslivsfärdigheter bör man på verkstaden följa arbetslivets spelregler. Det är viktigt för att den studerande ska förvärva sig arbetslivsfärdigheter. Arbetet kan vara roligt, trevligt och tryggt, men när man arbetar måste man hålla sig till reglerna, precis som i verkliga arbetslivet. Vid avläggandet av en examensdel undervisar läraren i de grundläggande färdigheterna och det praktiska arbetet lär man sig på verkstaden. Den som avlägger examensdelen berättar för läraren vad han eller hon har lärt sig på verkstaden. Läraren observerar hur inlärningen fortskrider och stöder avläggandet av examensdelen ur synvinkeln för inlärningen, ställer frågor, ber den studerande att söka information och lära sig mera i anslutning till arbetsuppgifterna på verkstaden. På verkstaden bör man ha en förteckning över de färdigheter som man måste behärska för att kunna avlägga en examensdel. Kunnandet kan kompletteras enligt förteckningen och man kan konstatera vilka områden man behärskar. Läraren ansvarar för inlärningsfärdigheterna, jobbcoachen för arbetsfärdigheterna. Läraren och jobbcoachen bör tala samma språk för att kunna stödja den studerandes arbete och inlärning. 3. Vilken var lärarens roll vid avläggandet av en examensdel och hurudana krav ställde det på läraren? För att upprätthålla kontrollen måste läraren ha en klar uppfattning om varje studerandes individuella arbetsordning. Vilka är de individuella målen? Var kan vi vara flexibla? Var sätter vi gränserna? Om några i gruppen avlägger en examensdel och andra inte, måste man fundera över förhållandet mellan individualitet och grupp och lärarens fördelning av sin egen tid. Man bör inleda avläggandet av examensdelen i ett väldigt tidigt skede, och då har läraren ännu inte tillräckliga uppgifter om den studerandes beredskap. Man hamnar lätt i en situation där beredskapen för avläggandet av en examensdel är tillräcklig först när den förberedande och rehabiliterande utbildningen är på slutrakan. Bedömningen borde vara tredelad: studerande - lärare - jobbcoach. Kundresponsen är också en viktig del av bedömningen i de fall examensdelen avläggs som kundarbete i verkstaden. Bedömningsdiskussionen bör föras om såväl arbetet (processen) som slutresultatet (kundarbetet). Man måste lyssna på vad den studerande anser om vad som gick bra och vad man kunde ha gjort bättre. Den studerande ska också själv bedöma vad som gick bra och vad han eller hon skulle göra annorlunda nu. Då kan man bedöma den viktigaste processen, dvs. inlärningsprocessen, hur hjulet har börjat rulla i det avseendet. Kundarbetet är bara ett redskap, den studerandes egen process är det viktigaste. 4. Hurudan nytta anser du att den studerande i fortsättningen kan ha av den avlagda examensdelen (t.ex. ur synvinkeln för arbete eller fortsatta studier)? Avläggandet av en examensdel har betydelse för den studerande. Om bakgrunden är full av misslyckanden, kan man genom avläggandet av examensdelen skapa erfarenheter av att lyckas. Med stöd och i en positiv atmosfär kan man få erfarenheten av att genomföra en sak från början till slut. Den avlagda examensdelen har betydelse för arbetssökande och ansökan om praktikplats, den är 86 maija schellhammer-tuominen 87

42 ett dokument över kunnande som gör det möjligt att ansöka om erkännande av kunnande i de fortsatta studierna. Erkänt kunnande ger till och med möjlighet till en lättare läsordning i något skede av studierna eller möjlighet att ta en tilläggskurs. Det viktigaste för vår målgrupp var emellertid ett avbrott i den ständiga cirkeln av halvfärdighet, bristfällighet och misslyckanden. Avläggandet av en examensdel ger beredskap att studera. Känslan av att nu arbetar jag för min egen framtid och det för mig framåt. Tron på framtiden är avgörande. Den är kärnan till allt. Jag följer inte längre bara strömmen, utan jag styr mitt liv med mitt eget arbete och mina egna val i den riktning som jag själv bestämmer. För mitt eget bästa. Man övar sig att ta ansvar för sitt eget liv genom att ta ansvar för studierna och avläggandet av examensdelen. Allt detta är redskap för att få till stånd en förändring i människan. Det handlar om långa stigar, men målet är att man ska stå på sina egna ben och känna att man klarar sig. Man borde inte stirra sig blind på redskapen utan fokusera på målet längre fram. Den studerande är i fokus och det är för hans eller hennes välmående man arbetar. Man sporrar den studerande genom enträgenhet och kärleksfullt pressande, vänliga buffar, utmaningar, genom att själv gå bredvid och tro att den studerande klarar uppgiften. På så vis når man små insikter. Den positiva cirkeln startar genom att man är med och ger stöd i små saker. Här och nu klarar vi upp saker, så att vi får grepp om dem. En sak i taget. 5. Övriga tankar och utvecklingsidéer beträffande avläggande av examensdel i den förberedande och rehabiliterande utbildning som ordnas i verkstadsmiljö? Arbetsfördelningen och arbetsrollerna utvecklas efterhand. Verkstadsmiljön bör vidareutvecklas så att den bättre motsvarar arbetslivet. Verkstäderna kunde utvecklas i en positiv riktning genom att ta modell av affärsverksamhet. På så vis kunde man få struktur på verksamheten, eftersom verkstadsverksamheten inte ska vara något pyssel. Man kan öka arbetslivskänslan med små åtgärder, t.ex. arbetskläder eller att fylla i arbetstidsuppföljning. Verkstaden bör ha en sådan struktur som gör den studerande till arbetskraft. En del av verkstäderna fungerar väl i arbetslivet, men hantverks- och konstindustribranschen utgör en utmaning på det området. Utvecklingsriktningar för individuella utbildningsstigar sammanställt av maija schellhammer-tuominen U n d e r de senaste åren har man runt om i Finland arbetat aktivt med erkännande av studier i verkstad. Olika metoder och lokala lösningar har både sökts och hittats. I det här kapitlet har vi sammanställt de tankar som författarna till denna publikation har om vad som kan och kanske till och med bör göras på fältet för erkännande av studier i verkstaden. Först ser vi på den närmaste framtiden, och var man härnäst bör lägga fokus i utvecklingsarbetet. I slutet av kapitlet presenteras en vision för år 2020, då praxis för de individuella utbildningsstigarna och erkännandet av studier i verkstaden har utvecklats i fråga om metoder, teknologi och attityder. Det viktigaste inom samarbetet mellan läroanstalter och verkstäder är att skapa gemensamma begrepp och stärka den gemensamma synen på samarbetet. Verkstadsverksamheten som stödform för unga har blivit allt mera känd och verkstäderna bör ses som inlärningsstödjande, arbetsbetonande, handledande och gemenskapsbetonande inlärningsmiljöer. Som ett resultat av utvecklingen av samarbetet mellan läroanstalter och verkstäder utvidgas möjligheterna för individuella inlärningsstigar och för studerande inom yrkesutbildningar kan man också i verkstäderna erbjuda allt mera individuella lösningar vid behov av särskilt stöd. Identifiering och erkännande av det som inlärts på verkstad som en del av en yrkesinriktad grundexamen utvecklas till en del av den normala utbildningsvägen och erbjuder ett alternativ till att hamna utanför utbildning. Avtalsenligheten och finansieringsprinciperna som utgör grunden för samarbetet mellan läroanstalten och verkstaden måste stärkas och man måste utarbeta en riksomfattande rammodell, som kan tillämpas enligt regionala behov. Erfarenheter från försök med den öppna yrkesinriktade utbildningen kan utnyttjas för att förbättra styrbarheten och sammanställningen av olika tjänster till en. Verkstäderna bör småningom få en tydlig plats som stödjande aktör till utbildnings-, arbets- och näringslivsförvaltningen och socialväsendet, på att sådant sätt att de bevarar sin självständiga ställning. 88 maija schellhammer-tuominen 89

43 Genom erkännande av studier i verkstaden bör examensdelar och examina kunna avläggas flexibelt också i verkstadsmiljö. Verkstäderna erbjuder ett alternativ till att hamna utanför utbildningen för alla de unga som har nytta av verkstaden som inlärningsmiljö. När metoderna för erkännande av studier i verkstaden så småningom sprids och blir en del av verksamheten i alla verkstäder får de ett gemensamt kvalitetsledningssystem, med vars hjälp de kan utvecklas och utvärderas. I samband med utvecklingen av de individuella studiestigarna kan man t.ex. med hjälp av modellen för öppet yrkesinstitut handleda unga som står utanför yrkesinriktad utbildning att individuellt förvärva sig kunnande på verkstäder, läroanstalter och i företag. Undervisningsmetoderna, handledningens kvalitet och mängd samt inlärningsmiljön kan man ordna enligt den studerandes personliga behov genom att utnyttja de möjligheter till förvärvande av kunnande som olika inlärningsmiljöer erbjuder. Den traditionella studiemodellen kan fritt blandas med funktionell inlärning och t.ex. läroavtalsstudier, eller så kan man välja det lämpligaste av dessa alternativ. Genom att beakta separata helheter av arbetslivskunnande och examensdelar i arbetsmarknadskompetensen och lönegrunderna kan man snabbt få kunnig arbetskraft till sådana arbetsuppgifter som inte kräver omfattande yrkesmässigt kunnande. På så vis stärks sysselsättningen av personer med partiell arbetsförmåga. Genom att möjliggöra kompletteringen av examen vid sidan av arbetet kan man svara snabbare på såväl individens som arbetslivets föränderliga behov. Genom att utveckla rutinerna för identifiering och erkännande av kunnande och utnyttja teknologi (metoder för nätidentifiering och näterkännande) kan man dra nytta av tidigare förvärvat kunnande inom både utbildningen och arbetslivet. Endast genom att ta i bruk varje ung persons kunnande kan vi nå hög sysselsättningsnivå, produktivitet och social samhörighet. Genom att utveckla delaktighet i utbildningen och flexibla studiestigar (rutiner för identifiering och erkännande av kunnande) kan vi närma oss målet och erbjuda en möjlighet till jämlikhet inom utbildning och allmänbildning. SYNPUNKTER PÅ FINANSIERINGEN eino hietalahti Enligt regeringsprogrammet beviljas finansiering för yrkesinriktad utbildning på andra stadiet i enlighet med tidigare praxis till utbildningsanordnarna, dvs. till yrkesläroanstalterna. I författningarna finns däremot inga bestämmelser om var och hur undervisningen ska genomföras. Läroanstalterna har bland annat friheten att bestämma att själva undervisningen flyttas till en utomstående aktör, trots att ansvaret för resultaten förblir hos läroanstalterna. Runt om i landet har läroanstalter och verkstäder prövat att delvis flytta över studier till verkstäderna. Resultaten har varit goda, men frågan om finansieringsmodell för verksamheten har inte lösts. Verkstäderna producerar sina tjänster enligt samma lagar som läroanstalterna, vilket betyder att tjänsterna har ett pris. Läroanstalternas ekonomi är stram under konjunkturnedgångar, och de är ofta inte villiga att överföra den finansiering de har fått till verkstäderna. Att en enskild studerande flyttas till studier utanför läroanstalten minskar inte verksamhetskostnaderna. Lokalutgifterna och lärarnas löner är de samma oberoende av om gruppen har 14 eller 15 studerande. Det genomsnittliga priset för en verkstadsdag varierar avsevärt. Den stora variationen beror bland annat på mängden produktiv verksamhet och tjänstens kvalitet samt på huruvida verkstaden upprätthålls av en kommun eller en annan aktör. Ersättningen som en yrkesläroanstalt får för en studerandearbetsdag är i genomsnitt drygt 60 euro. För närvarande har många orter ett ikraftvarande avtal, enligt vilket läroanstalten betalar 75 procent av ersättningen för en studerandearbetsdag (cirka 45 euro) till verkstaden, då den studerande är placerad i verkstaden för att avlägga sina studier. Tanken om att summan för studerandearbetsdagen ska följa med den studerande till den som ordnar undervisningen är förstås god, men systemet verkar inte fungera. Läroanstalterna baserar sina årliga budgeter på beräknade inkomster och dimensionerar sina utgifter enligt inkomsterna. Det finns inte mycket spelrum. Studerande flyttas till inlärningsmiljöer som är lämpligare endast om det är den sista utvägen, och då har problemen hopat sig så att det krävs för mycket resurser för att återställa förutsättningarna för inlärning. Finansieringen av verksamheten borde lösas på ett nytt sätt

44 Den enklaste finansieringsmodellen vore att kommunen beviljar stödpeng för studier som avläggs i verkstad. Om läroanstaltens andel skulle stanna på cirka 50 procent av priset för en studerandearbetsdag och den resterande delen skulle finansieras med separata stödpengar avsedda för överflyttningar, skulle tröskeln till att använda tjänsten förmodligen bli mycket lägre. En stödpeng på euro kunde möjliggöra cirka tusen studerandearbetsdagar i verkstad. Avbrotten i studierna skulle förmodligen minska mera med den här modellen än genom att t.ex. satsa samma summa på utökad handledning. I dagens läge måste handledningen fokusera på att anpassa den studerande till systemet, och på det sättet påverkar man inte strukturerna. Med ett arrangemang som möjliggör överflyttning till en verkstad skapar man ett nytt arbetsredskap för utbildningssystemet. Möjligheten att placera den studerande utanför läroanstalten är att förändra strukturerna så att de bättre än tidigare motsvarar de studerandes individuella behov. Ett annat alternativ vore att koppla medel som är avsedda för genomförandet av samhällsgarantin för unga till verkstadsverksamheten genom att öronmärka pengar för överflyttning av studerande från läroanstalter till verkstäder. I båda ovan nämnda alternativ är finansieringen emellertid projektbetonad, vilket kan försämra förankringen av modellen. Å andra sidan, om finansieringen kunde vara minst treårig, skulle man hinna påvisa att verksamhetsmodellen är fungerande och nödvändig. Det tredje alternativet är radikalt jämfört med nuvarande system. Det handlar om öppet yrkesinstitut, som det har talats om runtom i landet. I östra Finland prövar man ett sådant alternativ, som fokuserar på handledningen och att göra rätt val av bransch. I den version som har utvecklats i Birkaland ingår tanken om att ett öppet yrkesinstitut kunde vara en aktör som finns utanför de nuvarande läroanstalterna, som efter att den unga har valt sin yrkesbransch erbjuder den unga olika alternativa vägar att fortsätta framåt. I den här modellen utnyttjar man mångsidigt de tillgängliga alternativen för förvärvande av yrkesmässigt kunnande, så att resultatet är det kunnande som krävs för en yrkesexamen eller en examensdel. Producenterna av utbildningen kunde vara läroanstalter, verkstäder och övriga aktörer inom tredje sektorn, företag och enheter inom den offentliga sektor, av vilka det öppna yrkesinstitutet köper tjänster. I utbildningen kunde man växla mellan läroavtalsperioder, skolinlärning, verkstadsperioder och arbete i kortare eller längre perioder. Centrala utvecklingsområden i initialskedet skulle vara dokumenteringen av förvärvat kunnande, identifieringen av inlärningsmiljöer och ökat handledningskunnande på arbetsplatserna. Arbetsbeskrivningen för personalen vid det öppna yrkesinstitutet skulle i huvudsak omfatta handledning och utbildningsplanering, men där skulle också ingå bedömning av utvecklingen av kunnandet. Modellen skulle samtidigt innebära att den flexibla praxis som används i Centraleuropa (bl.a. i Holland) skulle införas i det finländska utbildningssystemet. En finansieringsmodell för studier i tredje sektorn är förutom ovan nämnda en sådan där den unga bär med sig det anslag som är reserverat för hans eller hennes egna studier. Till läroanstalterna betalas i genomsnitt euro för en treårig yrkesutbildning för en studerande, årspriset är således euro. Enligt modellen har den studerande möjlighet att konkurrensutsätta sin utbildning, antingen i delar eller som en helhet. De utbildande organisationerna skulle vara läroanstalter, verkstäder, företag osv. Det här skulle förutsätta certifiering av olika utbildares verksamhet, så att garantierna för produktionen av kunnande och iakttagandet av bedömningskriterierna skulle vara enhetliga för alla. Alternativet kunde vara en utomstående bedömning av kunnande, t.ex. enligt det nuvarande systemet för yrkesprov. I den finländska vuxenutbildningen kan det yrkesmässiga kunnandet visas genom yrkesprov. Systemet med yrkesprov har skapats för att man ska kunna identifiera och erkänna förvärvade yrkesfärdigheter och få ett dokument över sitt kunnande. Yrkesprov kan avläggas över kunnande i enlighet med läroplanerna för yrkesexamina. Med hjälp av systemet kan alltså färdigheter som har förvärvats på verkstäder, på andra håll inom tredje sektorn eller kanske ute i arbetslivet dokumenteras. De aktörer som ordnar vuxenutbildning är emellertid väldigt ovilliga att ordna enbart yrkesprovtillfällen. De erbjuder utan undantag en förberedande utbildning, vilket är en förutsättning för deras verksamhet ska vara lönsam. Yrkesprovet kan förstås ordnas separerat från den egentliga utbildningen, men då blir kostnaderna höga. En finansieringsmodell för fristående examina som ordnas utan förberedande utbildning är inte heller en lösning. Yrkesproven skulle erbjuda en utmärkt verksamhetsmodell för att visa och dokumentera det kunnande som t.ex. verkstädernas kunder förvärvar sig

45 Det första steget mot ett allvarligt övervägande av finansieringsmodellerna tas vid den tidpunkt då man medger att systemet för yrkesutbildning, inklusive läroavtal, inte ensamt klarar av att svara på den förestående utmaningen att minska antalet personer som är utan yrkesmässiga beredskaper. Det andra steget är att identifiera de delfaktorer genom vilka utvecklingen kan vändas i en positiv riktning. I de dokument som arbetsgruppen för ungdomsgarantin har producerat har dessa delfaktorer identifierats. Tiden är alltså förhoppningsvis mogen för avgörandet av en riksomfattande finansieringsmodell. För att skapa en riksomfattande finansieringsmodell behövs ministeriernas gemensamma beslut i samma anda som ungdomsgarantin. Ministerierna måste tillsammans instruera aktörerna inom sina egna förvaltningsområden så att fokus läggs på huvudmålet, dvs. att få alla unga ut på arbetsmarknaden i arbetsmarknadsdugligt skick. ANTECKNINGAR Projektet Avartajat tackar de aktörer som har deltagit i utvecklingssamarbetet: Projektets utvecklingsgrupp Projektets styrgrupp Silta-Valmennusyhdistys ry:s jobbcoacher Silta-Valmennusyhdistys ry:s individuella handledare Organet för yrkesprov vid yrkesinstitutet i Birkaland De olika branschsektionerna vid yrkesinstitutet i Birkaland Lärare och utbildningschefer vid yrkesinstitutet i Birkaland drufva satu holmberg kirsti huotari sari huttu-hiltunen henni järvelä sampo kannisto pirjo korkeamäki maarit laukkanen maija lohvansuu-kumpulainen mari rautiainen anssi saarinen susanna sipilä erkki sormunen päivi vahtera marika valtatie mia vulli kari-pekka

46 ANTECKNINGAR ANTECKNINGAR

47 ANTECKNINGAR

48 KUNNANDE GENOM INDIVIDUELLA VÄGAR Projektet Avartajat är Silta-Valmennusyhdistys ry:s och Pirkanmaan ammattiopistos (yrkesinstitutet i Birkaland, från och med Tammerforsregionens yrkesinstitut Tredu) samarbetsprojekt, som genomfördes under tiden Projektet finansierades av Europeiska Socialfonden. I projektet Avartajat har man identifierat inlärningsmiljöerna på Silta- Valmennusyhdistys arbetsverkstäder och jämfört dem med läroplanerna. I samarbete med Tredu har man utvecklat en modell, med vilken det kunnande som har tillägnats på verkstaden kan identifieras och erkännas som en del av en yrkesinriktad grundexamen. Studerandena på de två förberedande och rehabiliterande utbildningarna (Taika och Työammatti) i Tredu, vilka genomförs på Silta-Valmennus verkstäder, har erbjudits möjligheten att avlägga delar av examen på verkstaden som en del av förberedande och rehabiliterande utbildning. ISBN

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen

BILAGA 1. Avbrott i yrkesutbildningen BILAGA 1 Orienterande och förberedande utbildning inför den grundläggande i promemorian av Arbetsgruppen för utveckling av övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet: (Undervisningsministeriets

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Undervisnings-och kulturministeriet om verkstäder Vi placerar oss

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012)

ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) ARBETS- OCH NÄRINGSBYRÅNS TJÄNSTER FÖR ENSKILDA KUNDER (lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012) 1. Arbetsförmedling 2. Information och rådgivning 3. Sakkunnigbedömningar kartläggning

Läs mer

Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN

Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN Allra först vill jag tacka för att man bett även finansministeriet framföra ett inlägg vid seminariet. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR

Läs mer

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning

Leonardo da Vinci. Europeiska unionens. program för. yrkesutbildning Leonardo da Vinci Europeiska unionens program för yrkesutbildning Leonardo da Vinci Programmet för livslångt lärande Leonardo da Vinci -programmet är Europeiska unionens program för yrkesutbildning. Från

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Yrkesutbildningen i Finland Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Utbildningssystemet i Finland Doktors- och licentiatexamina Universitet Högre högskoleexamina

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Stig in i arbetslivet

Stig in i arbetslivet Stig in i arbetslivet te-tjanster.fi Stig in i arbetslivet, TE-tjänsterna är tillgängliga för dig Söker du arbete? Vill du byta din nuvarande arbetsplats mot en du gillar bättre? Undrar du hur du kan vidareutbilda

Läs mer

Kompetensförsörjning och matchning

Kompetensförsörjning och matchning Kompetensförsörjning och matchning Arbetslivet behov, utbildningens innehåll och individens kompetens. Hur kan de europeiska verktygen vara ett stöd för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsystemet?

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx. BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet

Läs mer

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Nedan följer en sammanställning av möjligt material till stöd för utvärdering enligt Virvatuli-modellen. I tabellerna ges också exempel på

Läs mer

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Till projektledaren! Projektet är avslutat och för uppföljningen av ESF-

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015

Bästa nyhetsbrevsläsare 1/2015 I detta nyhetsbrev berättar vi om gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning, ibruktagandet av egrunder, utbyggnaden av ansöknings- och antagningstjänsten för vuxna sökande och om marknadsföringen

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Utbildningsgrunder HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 5/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 HANDLEDANDE UTBILDNING FÖR DEN

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet

Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom social-, hälso- och idrottsområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Grundexamen i tandteknik Grundexamen inom

Läs mer

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors Petri Puroaho Min talets teman Övergångsarbetsmarkanden i arbetslivet -projektet Projekts viktigaste målen och samarbete Övergångsarbetsmarknadens

Läs mer

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna

Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation av kriterierna Arbetsseminarium i Vasa Kompetens i självvärdering av kvalitetssystemen Vasa 15.1.2015 kl. 9.15-10.45 Linjedragningar för UKM:s kvalitetsgrupp Verkställande av självvärdering av kvalitetssystemen och presentation

Läs mer

UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2010

UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2010 UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2010 FÖRESKRIFT 09/011/2010 grunder för LÄROPLAN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE Kontaktinformation för Helsingfors läroavtalsbyrå Helsingfors stad Utbildningsverket Läroavtalsbyrån PB 3000 00099 Helsingfors stad Besöksadress Tavastvägen

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna Jan Strandström / Folio Bildbyrå Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC Finländska vuxnas 202 grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna PIAAC 202 I den internationella

Läs mer

Sökande till utbildning 2012

Sökande till utbildning 2012 Utbildning 2014 Sökande till utbildning 2012 Nya studerandes tidigare utbildning och överlappande sökande Något under hälften av nya studerande inom yrkesutbildning kom direkt från grundskolan Av dem som

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Utvärderingsplan för utbildningen 2012 2015. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:15

Utvärderingsplan för utbildningen 2012 2015. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:15 Utvärderingsplan för utbildningen 2012 2015 Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:15 Utvärderingsplan för utbildningen 2012 2015 Undervisnings- och kulturministeriets publikationer

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

ÄR ATT LÄRA. Unga som utexamineras för ett yrke får redan under studietiden praktiska kunskaper om arbetsuppgifterna

ÄR ATT LÄRA. Unga som utexamineras för ett yrke får redan under studietiden praktiska kunskaper om arbetsuppgifterna ATT GÖRA ÄR ATT LÄRA av Unga som utexamineras för ett yrke får redan under studietiden praktiska kunskaper om arbetsuppgifterna inom branschen. I varje treårig yrkesinriktad grundexamen ingår minst ett

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon splaner Grundexamen inom husteknik Rörmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av yrkesprov... 3 2 splaner...

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals Huvudaktiviteterna i programmet Erasmus+ (Key Actions) KA1 Mobilitet (Learning Mobility of Individuals) KA2 Samarbetsprojekt (Cooperation for innovation and

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering

Allmän presentation av kriterierna och verkställandet av självvärdering Introduktionstillfälle -självvärdering av det system som stöder en fungerande kvalitetsledning och en fortsatt förbättring av kvaliteten Vaasa 31.10.2014 Allmän presentation av kriterierna och verkställandet

Läs mer

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder.

Läs mer

Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet

Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Ann-Maj Törnroos, utbildningsrådgivare på TE-byrån i Vasa, projektledare för Lähde/Källan projektet Datum 15.8.2012, kl. 9-10.15 Dokumentation rapport

Läs mer

Studieinfo.fi Hitta, Jämför, Sök. Producent Regina Westermark-Niskala, UBS

Studieinfo.fi Hitta, Jämför, Sök. Producent Regina Westermark-Niskala, UBS Studieinfo.fi Hitta, Jämför, Sök Producent Regina Westermark-Niskala, UBS En kanal till gymnasieoch yrkesutbildning samt till annan utbildning efter grundskolan Förnyad ansökan till andra stadiet samt

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

IRV- och kompetensutveckling för unga

IRV- och kompetensutveckling för unga Rådplägningsdagar 2.12.2010 IRV- och kompetensutveckling för unga Överinspektör Liisa Winqvist Arbets- och näringsministeriet Avdelningen för sysselsättning och företagande Unga arbetssökande i Finland

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Outi Hedemäki (red.) VÄGGLÖS TRÄNING PÅ VERKSTADEN. Nationella verkstadsföreningen rf

Outi Hedemäki (red.) VÄGGLÖS TRÄNING PÅ VERKSTADEN. Nationella verkstadsföreningen rf Outi Hedemäki (red.) VÄGGLÖS TRÄNING PÅ VERKSTADEN Nationella verkstadsföreningen rf Publikationen ger en introduktion i principerna och presenterar en modell för vägglös träning. Med hjälp av modellen

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

KOMPETENS OCH BILDNING 2020. Utbildningsstyrelsens strategi

KOMPETENS OCH BILDNING 2020. Utbildningsstyrelsens strategi KOMPETENS OCH BILDNING 2020 Utbildningsstyrelsens strategi Ledning och påverkan genom information Ett växande nationellt kompetenskapital Effektivare anordnande av studier och utbildning FÖR KUNSKAP OCH

Läs mer

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Utbildning 2014 Befolkningens utbildningsstruktur 2013 Unga kvinnor högt utbildade, den mest välutbildade befolkningen bor i Nyland Före utgången av år 2013 hade 3 164 095 personer avlagt examen inom gymnasieutbildning,

Läs mer

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015 VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi Företagarakademin Företagarakademin det naturliga valet för företagare i Österbotten! Företagarakademin riktar sig till företagare

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Högskolestuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Högskolestuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Högskolestuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer