Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin

Transkript

1 Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin

2 Undervisnings-och kulturministeriet om verkstäder Vi placerar oss i gränsområdet mellan socialsektorns tjänster och den öppna utbildnings- och arbetsmarknaden inom offentliga sektorn. Alltså realiserar vi principerna om tidigt ingripande och social samverkan och tillämpar metoder som handlar om att lära sig och bli motiverad genom att göra. Undervisnings - och kulturministeriet 2010

3 Arbetsförvaltningens verkstadsdefinition Med en verkstad avses i denna förordning en social sammanslutning som underhålls av kommunen, en förening eller stiftelse, där man med hjälp av arbete och med arbete samhörande handledande och förberedande tjänster strävar efter att förbättra färdigheterna för i första hand för långtidsarbetslösa unga eller unga som har risk för marginalisering att söka sig till skolning, arbete eller företagande. (tillägg.. rehabilitering..)

4 Verkstadsverksamhetens historia PROFESSIONALISERING AV VERKSAMHETEN (2000-) social sysselsättning samt arbets- och individträning i kombination med beställare-producent-modellen UTVECKLING AV INNEHÅLLEN (1997/ ) utvidgning av klientgruppen verkstadsskolor och träningsinriktning EXISTENSBERÄTTIGANDE OCH UTBREDNING ( ) vid nödhjälpssysselsättning av unga central till ungdomar riktad åtgärd i finsk arbetskraftspolitik. möjligheterna som EU-samarbetet medför UTVIDGNING (1990-TALETS BÖRJAN 1995) massarbetslöshet kombinering av stödsysselsättning, läroavtalsutbildning samt verkstadshandledning UPPKOMST ( TALETS BÖRJAN) ungdomar utan yrkesskolning kombinering av ungdomsarbetets metoder och arbetsförvaltningens målsättningar till verkstadsverksamhet Källa: Janne Marniemi

5 Nationella verkstadsföreningen rf, Työpajayhdistys ry Valtakunnallinen työpajayhdistys ry (TPY) - Nationella verkstadsföreningen rf. är en organisation som har grundats år 1997 av personer som är anställda vid verkstäder. Syftet är att stöda utvecklingen av kunnande och yrkeskunskaper av båda organisationer och av de personer som är anställda vid verkstäder. I dagsläget har nationella verkstadsföreningen 207 c.(50% kommunala) medlemsorganisationer / verksamhet i 264 kommuner/ 80% av kommunerna 10 stycken lokala verkstadsnätverk lokalt ALU ( en av dem svenskspråkigt ULA) ( 1997 En kabinett vid kryssningsseminariet, nu årligen deltagare vid nationella verkstadsdagar...!)

6 Verkstäder här och nu Inom verkstadsfältet arbetar ca 1600 arbets- och individuell tränare Antalet människor som får verkstadsträning har jämt ökat, år 2008 hade verkstäderna över deltagare, år 2009 c , år ,år Arbetsförvaltningen (Arbets och näringsbyrån) är den största sändande instansen, 57 % riksomfattande En stigande trend är samarbetet med utbildningsarrangörer 8% Via social och hälsovården kommer 11% av deltagarna Direkt till verkstäder 6% Över 50% har utfört endast grundskolan Källor : Erik Häggman Närings-, trafik- och miljöcentralen. Nationella verkstadsföreningen (Valtakunnallinen työpajayhdistys)

7 Valmentautujien määrä Utbildarna verkstädernas kärna Utbildare antal (htv) ja deltagare antal Hela landet 885, Valmentajat Kaikki valmentautujat Nuoret (alle 29) Alle , , , , , , Vuosi Valmenntajat htv NTM-centralen Egentliga Finland, Inspektör för bildningsväsendet Erik Häggman 7

8 Verkstadsverksamhet i Finland Verkstadsverksamhetens grundbegrepp: Träningens grundläggande begrepp arbets- och individuell träning etablerad, personalens benämningar kan fortfarande vara en arbetsledare, arbetstränare, handledare, verkstadshandledare etc. Arbetsträning betyder dagligt stöd i arbetet och främjande av arbetsförmågan, samverkan med andra praktikanter samt bl.a. träning av kontinuitet, omsorg och renlighet. Praktikanten stöds med hjälp av målinriktat arbete, planerat utgående från praktikantens individuella behov och färdigheter. Förutom att utföra ett arbete och utveckling av arbetsförmågan stöds praktikanten i den egna livssituationen. Genom individuell träning får praktikanten stöd att förstärka sin prestationsförmåga och förbättra hanteringen av vardagen, planera sin utbildnings-och arbetskarriär samt motivation att ta ansvar för sitt eget liv.

9 Verkstadsverksamhetens grundbegrepp: När en praktikant behöver särskilt stöd med vardagsrutiner kan man erbjuda personen startträning. Starträningens mål är att först kartlägga praktikantens arbets- och funktionsförmåga och samt förutsättningar att delta i arbetsträningen, och stöda personen i att förbättra hanteringen av vardagen. Under träningsperioden försöker man finna en lämplig träning eller stödtjänst för personen (modell sektorövergripande nätverkssamarbete). Andra begrepp är bl.a. uppsökande ungdomsarbete och jobbcoach TPY

10 Exempel på samarbete utbildning&verkstäder Grundskolan: Verkstadsskola, 4+1 modell, arbetslivet blir bekant, höja vitsord Yrkesutbildning: Studiehelheter kan utföras helt eller delvis vid en verkstad Stöd till livet utanför studierna Praktik på verkstaden Utbildningsarrangören och verkstaden samarbetar kring arbetspraktik Över 80% av verkstäderna samarbetar med yrkesutbildningen 45% med grundskolan, 46% med läroavtalsenheten, 32%vuxenutbildning, 30%gymnasier

11

12

13

14 Sektorövergripande (samarbets)grupp För allmän planering och utvecklande av verkställigheten av det sektors- övergripande samarbetet mellan myndigheter på lokal nivå ska kommunen bilda ett koordinerande nätverk för vägledning av och tjänster för unga med företrädare för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet samt för arbets- och polisförvaltningen. Utöver dessa kan företrädare för försvarsmakten och för övriga myndigheter höra till nätverket. Nätverket fungerar i växelverkan med sammanslutningar som producerar tjänster för unga. Flera kommuner tillsammans kan också bilda ett gemensamt nätverk. Nätverket behandlar inte enskilda ungas ärenden.

15 Exempel på sektorövergripande grupp /handlednings och servicenätverk Representanter från: Grundläggande utbildning ( Från alla huvudstadsregionens kommuner) II stadiets yrkesutbildning (vidaregående skola) Arbets och Näringsbyrån(TE-tjänster) Ungdomssektorn Personalcentralen + fortsättningen socialtjänster och företagare

16 Uppsökande ungdomsarbete i Finland Uppgift att hjälpa ungdomar under 29 år, som är utanför utbildning och arbetsliv, och behöver stöd med att nå offentliga sektorns tjänster, eller riskerar marginalisering. UU var år 2011 i kontakt med ungdomar. (2010, st.) Kontakt betyder ett besök, en uppmaning av myndighet m.m. Ta kontakt räknas samtal, e-post, kontakt via nätverk, skriftlig kontakt osv. Nådda ungdomar år 2011 är Med nådd ungdom betyder att man har diskuterat med den unga på ett personligt plan och t.ex. utrett den ungas stöd. ( 2010 är 5724st. C. 60% pojkar Erik Häggman 2012 Raportti työpajatoimintasta ja etsivästä nuorisotyöstä

17 ATT LÄMNA UT UPPGIFTER TILL UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETE 7 c För att lämna ut information krävs den ungas samtycke. Utan hinder för lagen om sekretess skall dock den ungas kontaktuppgifter lämnas ut om det gäller; 1. Om en ungdom efter den grundläggande utbildningen inte får en studieplats, inte tar emot sin studieplats eller påbörjat studierna. 2. En ungdom under 25 år som avbryter yrkes- eller gymnasieutbildning. 3. En ungdom under 25 år som befriats från värnplikt och civiltjänstgöring för att man inte är tjänstduglig eller avbryter och sin tjänstgöring. 4. Också andra myndigheter har rätt att lämna över uppgifter till uppsökande ungdomsarbete, om man i sin myndighetsroll har bedömt att den unga utan dröjsmål är i behov av stöd och tillgång till andra tjänster.

18 UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETE Syftet med uppsökande ungdomsarbete är att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa dem att anlita sådana tjänster och övrigt stöd som främjar deras tillväxt och självständighetsprocess och som bidrar till deras möjligheter till utbildning och till inträde på arbetsmarknaden. Arbetet grundar sig i första hand på information som den unge själv har gett och på den unges bedömning av sitt behov av stöd. När kommunen ordnar uppsökande ungdomsarbete ska den till ansvarsperson för verksamheten utse en kommunal tjänsteinnehavare eller en person som står i arbetsavtalsförhållande till kommunen. Den som arbetar inom uppsökande ungdomsarbete ska ha tillräcklig utbildning och erfarenhet av arbete bland unga. Uppsökande ungdomsarbete verkställs av en kommun eller av flera kommuner gemensamt. Kommunen kan ordna med uppsökande ungdomsarbete också genom att skaffa tjänster från en sammanslutning som producerar tjänster för unga. I detta fall ansvarar kommunen för att de tjänster som den har skaffat ordnas på det sätt som avses i denna lag. Ungdomslagen ( /693)

19 UNGDOMSLAGEN Förändring i 5 i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret, där det föreskrivs om uppgifter som får lämnas ut ur registret. Anteckning om den som har anmält den ungas kontakt- och identifieringsuppgifter, beslut om fortsatta åtgärder samt vilka uppgifter om den unga som lämnats ut och till vem. Uppsökande ungdomsarbetet kontaktar den unga och ta reda på om han eller hon behöver stöd. Uppsökande ungdomsarbetet hjälper den unga att finna lämpliga tjänster samt att den unga binder sig till dessa. Uppsökande ungdomsarbete kan ge den ungas information vidare enbart med den ungas samtycke. Uppgifterna ska förstöras omedelbart när de inte längre är nödvändiga för skötseln av uppgiften. Särskild sekretessbestämmelse.

20 Finland-socialt förstärkande Mycket har hänt Ungdomsverkstäder Uppsökande ungdomsarbete / Lämna uppgifter till uppsökande ungdomsarbete Ändring av ungdomslagen / Sektorövergripande samarbete ( ) Ungdomsgarantin

21 Framgångsfaktorer/Möjligheter Dokumentation ( verkstäderna svarar noggrant, statistisk uppföljning) Gemensamma riktlinjer ( startträning, samarbete med utbildningsarrangörer m.m.) Nätverkande Finansieringen

22 Sektorövergripande svenskspråkigt samarbete i huvudstadsregionen CASE SVEPS Ungdomsverkstad

23 SVEPS / Svenska produktionsskolan Enda svenskspråkiga verkstaden i huvudstadsregionen Arbetsspråk svenska Under år 2012 har 219 personer deltagit i verksamheten Inom vårt verksamhetsområde beräknas det bo nästa 1 miljon människor varav c har svenska som modersmål samt minsta lika många tvåspråkiga personer i åldern svenska som modersmål och berörs av ungdomslagen

24 SVEPS ÄR TILL FÖR Personer i åldern från Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda och Kyrkslätt som inte studerar eller befinner sig på arbetsmarknaden. Utan studieplats Avbrutit studier Avslutat studier Behöver yrkesvägledning Arbetslös Behöver arbetspraktik

25 Allmänna drag hos ungdomar i Sveps verksamhet (Jämför Unge på kanten) Avbrutna studier på andra stadiet Ensamhet Depression Funktionsnedsättning Ekonomiska problem Inga eller få intressen Svårigheter att på egen hand söka sig till existerande service Svårigheter med rutiner Utan arbetsplats, utan studieplats

26 SVEPS VERKSAMHET Uppsökande ungdomsarbete (vägledning) Uppgift att hjälpa ungdomar under 29 år, som är utanför utbildning och arbetsliv eller som behöver stöd att få tillträde till de tjänster dessa behöver. Sveps start (social träning) Starten är en lågtröskelverksamhet för unga som behöver en längre stödprocess. Verksamheten betonar övning av sociala färdigheter i grupp. NonStop (arbetsträning) Helheten utgörs av arbetsträning, individuell handledning, studieplanering samt arbetssökning. Jobbcoachen (Företags och föreningssamarbete, arbetssökning) Kartlägger arbets och praktikplatser för samtliga verksamheter Ledområdet (uppföljning) Då en praktikperiod avslutas i NonStop flyttas deltagarna till ledområdet. Där följs den unga upp i tre års tid och har möjlighet till individuell handledning. Ungdomarna i ledområdet kontaktas minst 2 ggr/år.

27 27

28

29

30 Samarbete mellan ungdomsverkstad (Sveps) och Arbets- och näringsbyrån (TE-tjänster) TE-tjänster kan hänvisa arbetslösa ungdomar till Sveps, vilket innebär att den unga måste besöka verkstaden och bekanta sig med verksamheten. Ifall den unga tar kontakt med Sveps utan att ha skrivit in sig som arbetslös arbetssökande vid TE-byrån, hjälper Sveps den unga att göra detta Sveps samarbetar med alla TE-tjänster i huvudstadsregionen

31 Allmänt samarbete mellan ungdomsverkstad och utbildningsanordnare Sveps strävar till att få ut information om sin verksamhet till alla som går ut grundskolan genom att delta på nionde klassisternas infotillfällen. Sveps tar också emot skolklasser på studiebesök. Sveps samarbetar med kuratorer, studiehandledare och speciallärare som känner till vilka ungdomar som är i risk för att avbryta studier och försöker i samarbete hitta individuella lösningar för ungdomarna. Alla ungdomar som är under 25 år och saknar yrkesutbildning måste per år söka in till utbildningar med den gemensamma elevansökan. Sveps hjälper unga som inte är inskrivna i någon skola med detta. Enligt önskemål ordnar Sveps studiebesök till olika utbildningsanordnare så att ungdomarna kan bekanta sig med olika studiealternativ.

32 Utbildningskarusellen vid övergångsskedet av studier

33 Alternativa tillvägagångssätt - Målsättning Utbildning+yrke Varsinais-Suomen ELY-keskus, 33 Sivistystoimentarkastaja Erik Häggman

34 Vad kunde vi mera göra tillsammans? Utvecklandet av flexibla inlärningsmiljöer Vidareutveckla verkstädernas (jobbcoachen) utbildningsarrangörers och näringslivets(företagens) samarbete + Vi hittar allt mera ungdomar som varit långe utanför Gemensamma strukturer hur långa stöd/handledningsperioder är vi överens om?

35 Svenskspråkiga verkstadsnätverket ULA (Ungdom, Lärande, Arbete) SVEPS, Helsingfors Resurscentret Föregångarna, Vasa After Eight, Jakobstad Job Center, Kristinestad, Närpes Troja, Åbo Aktiva, Pargas Katapult, Mariehamn Do It, Borgå Lilla Petters Gård, Lovisa Raseborgs sysselsättningsavdelning Via, Hangö

36 Tack SVEPS Georgsgatan Helsingfors SVEPS.FI