Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Transkript

1 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) Norrsätraskolans kvalitetsredovisning Organisation Skolan består av flera byggnader. L-huset, M-huset, matsal, idrottshus, slöjdhus. Personalen är indelade i tre arbetslag. F-3, 4-6 och fritids. I F-3 undervisas eleverna av sina klasslärare i alla ämnen utom idrott. Skolan har en idrottslärare anställd till alla elever. I åk 4-6 har eleverna en mentor och sedan olika lärare i alla ämnen för att möta kompetenskraven. Förskoleklass har en förskollärare som undervisande lärare. Fritidshemmet har haft förskollärare och lärare under läsåret men saknat fritidspedagogkompetens. Vi har haft fyra landningsklasser under läsåret. I dessa klasser startar nyanlända elever sin skolkarriär. Grundskolan och grundsärskolan är lokalintegrerade. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Se bilaga 3. Normer och värden Mål från arbetsplanen : Skolans värdegrund, ordningsregler och dess konsekvenser ska alla elever och vårdnadshavare ha kännedom om och kunna omsätta i praktiken, utifrån ett individperspektiv. Målet utvärderas kontinuerligt genom styrda frågor i t ex elevbok, enkät, dator för att få veta hur eleverna mår. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(11) Resultat: ÅK 3: Jag känner mig trygg i skolan. 13 3,7 3,5 14 3,5 3,4 15 3,5 3,4 Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i skolan. 13 3,7 3,5 14 3,6 3,6 15 3,6 3,5 På vår skola lär vi oss om alla människors lika värde. 13 3,6 3,5 14 3,6 3,5 15 3,8 3,8 Åk 5: Jag känner mig trygg i skolan. 12 3,39 3, ,4 3,5 15 3,5 3,4 Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i skolan. 12 3,36 3, ,3 3,3 15 3,5 3,6 2

3 Datum Sidan 3(11) På vår skola lär vi oss om alla människors lika värde. 13 3,4 3,7 15 3,5 3,9 Bedömning: Målet uppnått i hög grad ÅK 1-3: Vi har utökat antalet vuxna under rasttiderna. Vi har under läsåret arbetat extra med vår värdegrund vid elevens- val vecka. Vi har även löpande samtalat med eleverna om rättigheter och skyldigheter och tänkbara konsekvenser. På föräldramötet på ht-14 gick vi igenom reglerna som gäller på skolan. Under elevens -val veckan valde vi ut de punkter i barnkonventionen som eleverna tyckte var viktigast. Eleverna visade genom teater de olika punkterna för varandra. Vi pratade om likheter på olika sätt. Eleverna arbetade med klädsel, mat, kultur, religion och pojke/flicka. Värdegrundsarbetet är ett ständigt pågående arbete. Vi pratar om meningen av ordet empati så att eleverna tänker efter och försöker sätta sig in i andras situation. Vi påminner ständigt eleverna om hur vi ska bete oss och hur vi ska vara mot varandra. Eleverna lär av varandra och föregår med gott exempel. Vid konflikter tar vi vuxna tag i situationen på en gång och reder ut problemet. Detta arbete har bidragit till att vi har nått fina resultat. ÅK 4-6: Resultatet har uppnåtts i hög grad därför att vi jobbar med SET varje fredag där vi tar upp vår värdegrund och olika sociala situationer och förmågor. Trygghetsteamet jobbar aktivt med konfliktlösning genom att, direkt i samtal, arbeta med berörda elever för att lösa problem. Eleverna utvärderar i sina elevböcker varje vecka och berättar om sin skolsituation på så vis är mentor alltid uppdaterad på vad som eventuellt pågår för eleverna. Utifrån dessa kontaktar mentor föräldrar vid behov. Elevböckerna tas hem för läsning och påskrift varje fredag och tas tillbaka varje måndag. Resultaten kan förbättras genom att fortsätta arbetet med värdegrunden, SET, samtal med elever via trygghetsteam och konfliktlösning. Arbetet med att jobba med trygghet och värdegrund ska fortsätta att utvecklas på grund av att skolans gruppsammansättningar förändras ständigt. 3

4 Datum Sidan 4(11) Om tryggheten och kunskaper om värdegrunden ökar, ökas även måluppfyllelsen. 4. Kunskaper Mål från arbetsplanen : Öka antalet gröna markeringar i måluppfyllelsedokumentet. Förskoleklass: Resultat: 6%klarar ej målen 5% klarar ej målen Antal som överstiger lägsta nivån. 75% 67% Det har tillkommit flera barn i gruppen under läsåret som inte har det svenska språket än. Det har skett personalförändringar i gruppen som kan ha påverkat barnens mentala närvaro samt flödet i utbildningen. För en högre måluppfyllelse krävs att vi ges möjlighet till att dela gruppen för att få bättre arbetsro vilket i sin tur innebär att vi ges chans att kunna se och möta barnen där de är. Inför nästa läsår ska ny personal bli förtrogen med och arbeta med Bornholmsmodellen och ha gemensam planeringstid med lärarna i åk 1-3 för att få ett flöde och en röd tråd i undervisningen och det viktiga arbetet med språket. Förskollärarna ska också delta i läslyftet LÅ 15/16. FRITIDS: Vi har försökt att ha en fungerande verksamhet, det har varit svårt att få till planeringstid. Vi har under året haft många personalbyten vilket påverkat kontinuiteten i arbetet på fritids. Arbetet med Islandsmodellen har inte fullföljts så som tanken och ambitionen varit. Vi behöver möjlighet att strukturera upp vårt arbetssätt så att all personal arbetar på samma sätt i arbetslaget, vilket är gynnsamt för eleverna. Arbete pågår med rekrytering av pedagoger. 4

5 Datum Sidan 5(11) Åk 1- HT-14 Ma-17%klarar ej målen Sva-14% klarar ej målen Sv- 0% klarar ej målen 22% klarar ej målen 21% klarar ej målen 25% klarar ej målen Antal som motsvarar D eller C Ma-44% 28% Sva-36% 50% Sv-0% 50% Åk 2- Ma- 37% klarar ej målen Sva-53% klarar ej målen Sv- 0% klarar ej målen 40% klarar ej målen 44% klarar ej målen 0% klarar ej målen Antal som motsvarar D eller C Ma-58% 40% Sva-24% 33% Sv-50% 50% Åk-3 Ma-17% klarar ej målen Sva-33% klarar ej målen Sv- 0% klarar ej målen 37% klarar ej målen 65% klarar ej målen 0% klarar ej målen Antal som motsvarar D eller C Ma-28% 32% Sva-28% 29% Sv-0% 50% Siffrorna är missvisande pga att blåa markeringar kan ha blivit gröna, att gula kan ha blivit gröna. Trots att gröna markeringar har ökat har även röda markeringar ökat. 5

6 Datum Sidan 6(11) Bedömning: Målet är ej utvärderingsbart, eftersom ytterligare en färg lagts till i måluppfyllelsedokumentet. Vi har utökat elevantalet i alla grupper. De elever som är i behov av stöd behöver så mycket att det de får inte räcker till. Externa resurser behövs. Eleverna har ej fått stöd i form av specialundervisning och språkstöd under en längre tid. Flera gröna markeringar har blivit blå och många gula har blivit gröna till vårterminen De flesta röda markeringarna beror på att många av eleverna är nyanlända från andra länder och inte hunnit lära sig svenska i tillräckligt hög grad. De andra eleverna med röda markeringar visar brister i sin grundläggande läs-och-skrivförmåga. Åk 4-6: För att utveckla elevernas läs-och-skrivförmåga har vi i arbetslaget på mellanstadiet haft ett gott och nära samarbete i alla teoretiska ämnen samt att vi har jobbat på ett Sva-inriktat arbetssätt i alla ämnen genom Cirkelmodellen och Ett språkutvecklande arbetssätt. Vi har sett till att skapa arbetsro och gemenskap mellan alla klasser genom mentorsgrupper som innefattar elever från åk 4-6 vilket har gynnat deras inlärningskapacitet. I bedömningar av de teoretiska ämnena har lärarnas nära samarbete resulterat i diskussioner om elevernas utveckling i måluppfyllelsedokumentet, vilket har säkerställt denna bedömning. Lärarna har också utarbetat anpassade arbetsuppgifter och kunskapsmätningar i de olika skolämnena utifrån elevernas olika behov. Genom lärarnas nära samarbete har olika elevgruppskonstellationer kunnat genomföras och detta har medfört att elevernas olika kunskapsoch-inlärningsförmåga har tillgodosetts. Utifrån elevernas olika behov, har lärarna också haft ett kontinuerligt samarbete med föräldrar för att stötta och hitta vägar till kunskapsinhämtning. Slutsatser av analyser: ÅK 1-3: Ett tydligt resultat är att de som ej nått målen i sv/sva i åk 3 ej nått LUS15. Resultatet kan bero på att många elever inte har tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Vi har många elever som har varit för kort tid i Sverige för att ha en möjlighet att nå målen. 6

7 Datum Sidan 7(11) Vi på skolan saknar språkstöd i tillräcklig omfattning, vilket påverkar kommunikationen. Vi arbetar med språkutvecklingsplanen och med cirkelmodellen. Vi behöver nivågruppera eleverna och då behövs fler vuxna och fler lokaler. Vi reflekterar och omvärderar vår undervisning hela tiden. Vi ser att de elever som har förmågan och som fungerar socialt och har stöd hemifrån går framåt. De som är i behov av stöd, direkt feedback och en till en undervisning är många och detta försvårar vårt arbete. I arbetet med det svenska språket hamnar vi i att diskutera och förklara svenska ord. De svenska ord som de ej kan är ofta vardagsord och det är de orden vi i första hand arbetar med. I de texter de läser och får tester på möter de ord som är obekanta för dem. Vi täcker bara en liten del av alla områden det finns texter kring. Timplanen gör att vi känner en tidspress att hinna med alla områden och hinna gå igenom så många ord som möjligt. Samtidigt måste man gå igenom grundligt för att det ska ge något. Resultatet blir att vi inte täcker allt. Vi läser och diskuterar texter varje dag men det räcker inte. Detta bör göras i mindre och homogena grupper vilket inte alltid fungerar. Särskilt stöd behövs under en längre tid, under hela skolgången för att ge resultat. Med särskilt stöd menar vi speciallärarstöd. Elever med särskilda behov behöver stöd under en längre tid och kontinuerligt för att uppnå resultat. Vi använder alltid vital och ljuda. Förståelsen för en text kommer i diskussion med andra och med vägledning av vuxen. ÅK 4-6: Fler röda markeringar har blivit gula och fler gula markeringar har blivit gröna p.g.a. att eleverna har medvetandegjorts i högre grad vilken betydelse deras egna insatser och ansvarstagande i skolarbetet har. Detta har vi implementerat genom att synliggöra förmågorna i Big 5. Vi lärare på mellanstadiet har också i högre grad arbetat med att synliggöra kunskapskraven och kursplanens mål i undervisningen. Arbetet med Sva-inriktad undervisning i flera ämnen ska fortsätta och utvecklas för att nå ännu högre resultat. Ett mer omfattande stöd av speciallärare och specialpedagog behöver arbeta med elever i riktade insatser för att möta elevernas behov av läsoch-skrivutveckling samt med grundläggande matematiska kunskaper. Detta behöver sättas in för att öka måluppfyllelsen för fler elever. Vi har också analyserat våra samlade resultat i åk 1-6. Vi har använt skolans måluppfyllelsemall och reflekterat över resultaten ht -14. Det vi ser är att det finns en stor variation när det gäller resultaten i åk 1-3. I åk 4-5 finns inte lika stor variation. Ett antal elever är ej godkända, övriga har nått nivå godkänd. 7

8 Datum Sidan 8(11) Reflektioner : Diskussioner förs i hela arbetslaget vid bedömningstillfällena i åk 1-3, det blir en säkrare och mer varierad bedömning i samtal med kollegor. Arbetslaget åk 4-6 för också diskussioner vid summering och betygssättning. I åk 5 har alla elever nått samma resultat, endast godkänd nivå i ma och no ämnena. Lärare som hade eleverna i åk 3 anser att flera elever borde ha nått högre resultat. Ma/No läraren i åk 4-6 har varit ensam i sina undervisande ämnen och inte haft ma/no lärare att diskutera bedömning med. En annan anledning kan vara att pedagogerna i åk 1-3 anpassar uppgifter i större utsträckning för att möta elevernas behov. Ger vi för mycket stödstruktur så nivån upplevs som hög i åk 4? Eller ska lärarna i åk 4 möta eleverna och fortsätta ge stödstruktur på samma sätt? Stödstruktur kan vara i form av att eleverna får modeller, mind map mm. Resultaten i åk 6 visar att 9 elever ej når godkända resultat. 7 av de eleverna har bott i Sverige mellan 0,6 2 år. Två elever har adekvat stöd, bl a av speciallärare. Lärarna kan se tydliga progressioner i elevernas utveckling och anser att de kommer att nå godkänt eller högre resultat i åk 9. Åtgärder: Rektor ska avsätta tid till att diskutera undervisning och bedömning mellan arbetslagen, framförallt i övergången mellan åk 3 och 4. Det ska synas i nästa läsårs kalendarium. Ny förstelärare i Ma/No nästa läsår som ska ha uppdraget att tillsammans med övriga ma lärare på skolan fortsätta att utveckla matematiken, och fördjupa sig i resultaten i ma i åk5. En måndag varje månad besöker forskare från Högskolan i Dalarna lärararbetslagen för att diskutera och utmana lärarna i kollegialt lärande för att utveckla undervisningen. 5. Ansvar och inflytande Mål från arbetsplanen : Öka antalet gröna markeringar i måluppfyllelsedokumentet. 8

9 Datum Sidan 9(11) Resultat: ÅK 3: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 13 3,5 3,5 14 3,4 3,3 15 3,4 3,2 ÅK 5: 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 12 3,28 3, ,2 3,0 15 3,2 3,5 Bedömning: Målet nått i hög grad ÅK 1-3: Vi pratar mycket om målen och varför man ska kunna saker men det finns elever som har svårt att se helheter. Det finns en kopplig till kunskapsresultaten på så vis att de inte ser helheter och kan dra slutsatser inom de olika ämnena heller. Det kan vara abstrakt för eleverna. Det är inte alltid högsta prioritet att veta och uppnå målen för eleverna. Vissa elever prioriterar annat före. Oro för framtid och annat kan göra att målen i skolan inte är så viktiga. Åk 4-6: Målet har nåtts i hög grad på mellanstadiet därför att vi är tydliga i undervisningen med att synliggöra kunskapskraven och kursplanens mål i undervisningen. Vi ser i elevernas utvärderingar i Elevböcker att de kan verbalisera sin kunskapsutveckling utifrån mål och förmågor som vi har jobbat med. 9

10 Datum Sidan 10(11) 6. Skola och hem Mål från arbetsplanen : Alla nyanlända elever ska känna sig välkomna utifrån ett professionellt mottagande. Resultat: Bedömning: Målet uppnått i hög grad i åk 1-3 Vi har alltid mottagningssamtal där tolk ingår. På det samtalet tydliggörs regler och förhållningssätt. Vårdnadshavarna får en introduktion i hur vår skola fingerar. Vårdnadshavarna är alltid välkomna att besöka skolan och se sitt barn i undervisningen. Detta för att se hur undervisningen går till och som stöd för sitt eget barn. Eleverna vet att det alltid finns vuxna att vända sig till både på raster och i undervisningssituationer. Skolans elever har ofta egna erfarenheter av hur det är att komma som ny så de visar förståelse och är hjälpsamma. Slutsatser av analyser: Vi har genomfört de planer som finns för hur mottagandet ska gå till. Det märks på så vis att eleverna kommer och deltar i undervisningen. Under de återkommande samtalen så berättar vårdnadshavare och elever att de trivs i skolan. Vi kan utveckla detta genom att fortsätta diskussioner på landningsmöten. Medarbetare: Mål från arbetsplanen : Öka antalet gröna markeringar i måluppfyllelsedokumentet. Resultat: Går ej att utvärdera resultatet. Bedömning: I svenska/sva har vi uppnått målet till viss del. I matte har vi ej nått målet. En del av resultatet beror på att det under läsåret kommit många nyanlända elever. Eleverna har deltagit för kort tid i undervisningen för att vi ska kunna göra en rättvis bedömning. 10

11 Datum Sidan 11(11) Det sker ett tidskrävande och omfattande arbete i klasserna för att ge eleverna det de behöver. Det kan bero på många av det saker vi skrivit om tidigare. Många elever är i behov av särskilt stöd och vissa är under utredning. Behov av specialundervisning och en till en undervisning. Slutsatser av analyser: I första hand är målet fel. Vi vill öka måluppfyllelsen på alla plan. Det är många elever som behöver en till en undervisning och direkt feedback. De behöver mycket repetition för att befästa kunskaperna. 11