Lära och utvecklas tillsammans!

Transkript

1 Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Att synliggöra språkutveckling Karin Johansson Renata Merc Cwifeld Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

2 Att synliggöra språkutveckling Jag vill lära mig mer svenska och jobba sedan, är ett återkommande svar från de vuxenstuderande vid intagningssamtalen. Sedan kommer nästa kommentar: Arbetsförmedlingen säger att jag måste få sfi-nivå först, sedan kan jag få jobb. Som undervisande lärare ser vi målformuleringarna ovan som rätt så komplicerade trots all sin enkelhet. Vad innebär det att kunna mera svenska för de studerande? Förstår de vilka svenskkunskaper som krävs för att uppnå målen för sfi-nivå? Av erfarenhet vet vi att de allra flesta kortutbildade studerande bedömer sina språkliga kunskaper utifrån språkets funktion. Den som klarar sig i närsamhället utan tolk, anses kunna svenska ganska bra. Den som läser dagstidningar och klarar av kontakter med myndigheter, bedöms som mycket duktig i svenska. Det funktionella skrivandet är för de allra flesta en begränsad färdighet, exempelvis ifyllande av någon blankett eller något formulär. Därför uttrycker många ett önskemål om att utveckla sitt skrivande. För vuxna, som har bott i Sverige en relativt lång tid och som har förvärvsarbetat, kan det vara svårt att godta arbetsförmedlingens argument om nödvändigheten av en bättre svenska. De som har läst svenska på komvux i ett par år, jämför sina aktuella kunskaper med den egna startnivån och känner sig tillräckligt duktiga för att klara av ett arbete. Tyvärr hittar de sällan något och blir tvungna att fortsätta utveckla språket mot diffusa mål i skolmiljön. Om vi vill att de studerande ska uppnå goda studieresultat, måste vi se till att de blir väl medvetna om vad de ska förbättra i svenska. Vi måste också synliggöra den specifika nivå som de bör sträva efter att uppnå. Vi är två lärare vid Komvux i Södertälje som har de senaste åren arbetat med sfi med elever som läser C- och D- kurs. Våra studerande har svenska 15 timmar i veckan och cirka 9 timmar av dessa är vi två lärare samtidigt i klassrummet. För fem år sedan började vi bygga upp en undervisningsmodell med tydliga, avgränsade delmoment. Med modellen har vi också velat att de studerande lär av förebilder samt utvecklas både individuellt och med gruppens stöd. Delar av modellen presenterar vi i det följande. Beskrivning av elevgruppen Gruppen består av elever i åldrarna 20 till 50 år varav de flesta är år. De kommer från olika länder i Mellanöstern och från Thailand. Eleverna har varit i Sverige från 2 år till 20 år. Deras skolbakgrund i hemlandet är också skiftande från 3 till 9 år, det vanligaste är dock 5-6 år. Det betyder att de inte är färdiga med sin läs- och skrivutveckling och att de inte heller har så mycket omvärldskunskap. Klassrummets utformning Eleverna sitter 3 och 3 vid runda bord vilket underlättar vid samarbete. Det är lätt för läraren att sitta bredvid en enskild elev eller en liten grupp elever. En annan fördel är att det skapar möjlighet för interaktion vilket är en viktig aspekt av lärande. I klassrummet finns hyllor med texter där eleverna själva får välja sina texter som passar deras intresse och nivå. Det finns skåp med skönlitteratur (mest av LL-typ och en del ungdomsböcker) och pärmar med övningar som innehåller facit för självrättning. Likaså finns fack till varje elev där de kan lägga sina skrivuppgifter och göra en förteckning på vilken skönlitteratur de har läst. Placering av elever

3 Eftersom vi har en ständig genomströmning av elever, då vi har rullande intagning, betyder det att det alltid finns några gamla elever kvar när det kommer nya. Vi försöker då att vid första placering använda dessa som värdar vid varje bord. De som är inne i gruppens arbetssätt kan då hjälpa de nya. Vi försöker också att blanda språkgrupper i den mån det går. Vi placerar sedan om eleverna 2 gånger under terminen och kan då ta andra hänsyn till hur vi placerar dem, t ex om vi har märkt vilka som jobbar bra tillsammans. Den sista perioden får de som ska göra sfi-prov i slutet av terminen sitta vid egna bord för att de ska kunna samarbeta när de jobbar med att träna på gamla sfi-prov. Det gör de 3-4 timmar i skolan varje vecka och resten hemma. Det blir då tydligt för övriga elever att målet är nära och att nästa gång är det kanske deras tur att sitta i sfi-hörnan. Perioder Vi delar upp terminen i tre perioder. Det är lättare för våra elever att få syn på sin egen utveckling inom en kortare tidsbestämd period. Varje period som oftast är fyra veckor lång, avslutas med en vecka med repetition, prov och utvärdering. Två gånger per termin har vi utvecklingssamtal. Vi tar emot nya elever vid varje periods början. Schema Ett terminsschema, är navet i undervisningsmodellen. Gruppen läser 15 timmar i veckan. Dessa 15 timmar i ämnet svenska har vi spaltat upp i ett antal delmoment. Vi vill att alla färdigheter som man måste behärska för att kunna svenska ska bli tydliga för de studerande. Namn på de olika delmomenten används sedan vid utvärdering och utvecklingssamtal. MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG grammatik/ skrivning litteratur texter grammatik/ skrivning data Mitt i mål / SO grammatik/ skrivning diskussion R A S T hörförståelse nyheter Mitt i mål / SO texter Delmoment I delmomentet Grammatik/skrivning arbetar vi med skrivproduktion i olika genrer: - funktionella kommunikativa korta texter (meddelanden, annonser, kort av olika slag) - beskrivande och berättande texter (privata brev, reklamationer, skadeanmälan, försäkringsärenden) - argumenterande texter (insändare) Till varje genre kopplar vi undervisning av adekvata grammatiska strukturer och skrivregler. När vi tränar att skriva meddelanden och kort, fokuserar vi på interpunktion och användning av versaler. I grammatiken uppmärksammar vi verbformer och ordföljd i huvudsatser. I de beskrivande texterna tar vi upp adjektivböjning och i de berättande fortsätter vi med verben i olika tempus och tränar ordföljd i både huvudsatser och bisatser.

4 Nyheter återkommer en gång i veckan och innebär att varje studerande ser eller lyssnar på nyheter hemma och återberättar dessa i skolan. Läraren formulerar sedan ca 10 meningar av de berättade nyheterna. Nyhetsmeningarna kopieras och tränas in av de studerande till nästa veckas nyhetstimme. Med hjälp av frågor återges nyhetsmeningarna först i små grupper och skrivs efteråt på tavlan. Under återgivning av nyhetsmeningarna uppstår det både grammatikoch stavningsdiskussioner. Därför är en del av nyhetstimmen även skriv- och grammatikträning. Diskussionstimmen ställer samtal i centrum. Till skillnad från ett återberättande av nyheter handlar det här om att formulera egna tankar och åsikter, förklara dessa, och argumentera för eller emot en ståndpunkt. Diskussionerna sker alltid i små grupper. I mån av tid sker sedan redovisning inför alla med slutlig allmän diskussion. Litteratur innebär att grupper på 3-6 studerande läser, återberättar, skriver om och diskuterar en för sin nivå passande skönlitterär bok. Gruppen delar sin bok i 4-5 avsnitt som sedan läses hemma och bearbetas i skolan under 4-5 veckor. Nivåspridningen när det gäller litteraturläsning är stor. En del grupper läser LL-böcker medan andra tar sig an obearbetad ungdomslitteratur, såsom God natt Mr Tom, Oliver Twist, Alex Dogboy och dylikt. Vid sidan av läsförståelse av skönlitterära texter, tränar litteraturmomentet även reflekterande skrivning. Var och en i gruppen skriver ner två starka meningar ur det lästa avsnittet samt förklarar och motiverar sitt val skriftligt. Kravet på dessa skrivna texter är att innehållet ska vara begripligt. Vi lärare läser och kommenterar dessa texter men ställer inget krav på dess korrekthet. Texter är ett sammansatt delmoment. Grundtanken är att var och en av kursdeltagarna ska välja en fakta- eller tidningstext utifrån sitt eget intresseområde och sin språkliga nivå. För detta ändamål har vi iordningställt några hyllor med faktaböcker, skrifter och broschyrer samt en tidningshylla. Varje kursdeltagare väljer 2-3 texter per period och arbetar med dessa enligt en given mall. En text är färdigbearbetad när den studerande har valt åtta ord, översatt dessa till modersmålet (en frivillig uppgift), förklarat dem på svenska och skrivit egna meningar med dem. Texten ska också sammanfattas skriftligt samt berättas för läraren. Delmomentet tränar också lexikonanvändning. Mitt i mål är en lärobok i svenska som andraspråk. Boken använder vi för gemensam bearbetning av olika SO-teman. Dessa lektioner baseras på läsförståelsefrågor till faktatexter och diskussioner kring både textinnehåll och det studerade ämnesområdet. I datasalen lär sig kursdeltagarna att skriva i Word. De arbetar individuellt med boken Våga klicka. Boken guidar dataanvändaren systematiskt genom word - programmets olika funktioner. Att använda boken på detta sätt ställer höga krav på läsarens förståelse av instruerande texter. Vissa studerande som har liten datavana, behöver förstås mycket hjälp med både olika datafunktioner och instruktionerna i boken. Andra mer vana dataanvändare kan däremot ägna lektionstiden åt att träna förståelse av instruktioner. Proven Vi brukar ha 3-4 prov efter varje period. Ordproven är individuella för varje elev eftersom de själva har valt vilka texter de ska arbeta med under perioden. Det är 24 ord som lärs in under en period och vi testar deras ordförståelse på olika sätt: luckmeningar, förklaring eller synonym och vilken ordklass orden tillhör. Vi använder en sorts mall när vi gör dessa prov så det blir relativt lätt för oss att göra olika prov. Nyhetsprovet består av ett urval av de

5 meningar och frågor till meningar som är samma som de har tränat på under perioden. Skrivprovet blir någon typ av skrivuppgift som vi har arbetat med. Ibland har vi också ett grammatikprov eller SO-prov. Sfi-målen Sfi-målen har vi omformulerat till lätt svenska och går igenom dem då och då. De studerande som vill får också en kopia på dem. Utvärdering Sista dagen i varje period skriver kursdeltagarna en utvärdering av den egna arbetsinsatsen och progressionen. De som är nya i gruppen får besvara detaljerade frågor medan de som har gått i gruppen längre, själva formulerar sin språkliga utveckling. Här följer ett exempel på en utvärdering efter den första perioden i gruppen. Nyheter Målet med nyhetslyssnande och nyhetsmeningar är a. inlärning av nyhetsord b. träna att förstå nyheter - hörförståelse c. få vana att lyssna på och samtala om nyheter på svenska d. presentation inför en grupp e. bli bättre på stavning, stor bokstav, skiljetecken f. skriva grammatiskt bättre Sätt ett kryss vid de tre punkter som du har gjort mest framsteg inom. Finns det några punkter som du inte har gjort framsteg inom? Förklara varför. Texter Målet med arbetet med texter är att a. kunna välja en text som är lagom svår b. kunna välja en text som är intressant för dig c. förstå hur man letar i lexikon d. träna in ett system för ordinlärning e. kunna använda flera ord när man talar och skriver f. träna in ett självständigt arbetssätt Sätt ett kryss vid de tre punkter som du har gjort mest framsteg inom. Finns det några punkter som du inte har gjort framsteg inom? Förklara varför. Exempel på utvärderingsfrågor för de studerande som är mer vana vid att formulera sig om sin språkliga utveckling: Vad har du lärt dig på datalektionerna? Vad har du lärt dig av hörförståelsen? Vad har du blivit bättre på under den här perioden? Är det något du behöver ändra på hos dig själv när det gäller dina studier? Är det något som vi (dina lärare) ska ändra på? Utvecklingssamtal Vid ett utvecklingssamtal, som sker direkt efter en avslutad period, jämför vi den enskilde kursdeltagarens utvärdering och vår samlade kännedom om dennes prestationer. Med hjälp av

6 en fiktiv studerande, Sara, presenterar vi här ett tänkbart resonemang under ett utvecklingssamtal. Vi pratar om Saras läs-, skriv- och talutveckling. Sara säger att skönlitteraturen är lätt att läsa och förstå och är beredd att läsa en mer avancerad bok under nästa period. Detsamma gäller också de självvalda faktatexterna. SO-texter i boken Mitt i mål och Våga klicka (databoken) känns fortfarande svåra att arbeta med, påstår hon. Det gäller nu att komma fram till vad det svåra består i. Vilka lässtrategier använder Sara när hon arbetar med Mitt i mål? Är ordförrådet obegripligt eller är textmassan för stor? Har hon tillgång till ett bra lexikon eller till någon person som kan förklara orden och begreppen på modersmålet? Är hon ängslig att svara fel på innehållsfrågor på texter och rädd att skriva fel på datalektioner? Efter samtalet rekommenderar vi Sara att byta lässtrategier och förklarar hur hon kan ta sig an de svåra texterna. Skrivprovet har gått bra för Sara. Vi ser på hennes texter att hon har ett stort ordförråd och rätt så grammatiskt korrekt svenska. Sara är dock en ovan skribent och hon skriver som hon talar, sätter inte punkt och blandar ibland små och stora bokstäver. Sara tycker att hon har lätt för att formulera sina tankar i skrift. Detta kan vi bekräfta och berömma henne för de fina texter hon skriver om den skönlitterära boken, när hon förklarar sina starka meningar. Hon är också duktig på att skriva egna meningar till de ord som hon har valt att lära sig från faktatexter. Då har hon inga problem med interpunktionen, eftersom hon skriver en mening i taget. Vi ber Sara att vara extra noga med att sätta punkt i sina texter under den kommande perioden. Förslagsvis kan hon läsa sina skrivna texter högt för sig själv och lyssna efter de pauser som hon gör då. Vi rekommenderar också att hon repeterar alfabetet och lägger märke till hur vissa små och stora bokstäver ser ut. I talet ligger Sara redan på sfi-nivå. Hon har bott länge i Sverige och har även arbetat på dagis i några år. Hon är van att samtala med både barn och vuxna och kan anpassa sitt språk i olika situationer. Hon är van att se på svenska tv-program och förstår en hel del av nyhetsrapporteringen. Hon är bra på att diskutera och argumentera. Men Sara säger att det är svårt för henne att berätta nyheter och de faktatexter som hon har valt. Vi har också märkt att hon helst vill återge texter och nyheter detaljerat och ordagrant. Vi ber Sara att tänka på vad som är allra viktigast i en nyhet eller en text. Hon behöver träna sig i att sovra i informationen. Vi ber henne också att försöka träna på att berätta en nyhet eller en text för en kamrat eller någon i familjen bara med hjälp av stödord. Vi pratar också mycket om detta när vi har nyhetslektioner och när eleverna har i uppgift att berätta sin valda text för läraren. Eleverna får upp ögonen för att om de berättar nyheten eller texten med egna ord så förstår lyssnarna mycket bättre vad den berättande pratar om än om de läser direkt från ett papper. Sara är en studerande med språkliga färdigheter som delvis ligger över sfi-nivå. De moment som hon fortfarande behöver arbeta med har hon, efter utvecklingssamtalet, klart för sig. Hon kan troligtvis inte uttrycka sin språkliga utveckling i teoretiska termer men hon börjar bli uppmärksam på variationerna i läsning, skrivning och tal. Den här undervisningsmodellen har vi nu provat i 5-6 år och har förstås gjort en del modifieringar efterhand men i stort sett tycker vi att den fungerar bra nu och resultatet visar sig genom att vi får fler och fler kortutbildade personer som först klarar att uppnå sfi-nivå och även att fortsätta på sas-nivå och i en del fall till fortsatt utbildning på högre nivå. Detta gläder oss och sporrar oss att fortsätta. Modellen måste förstås anpassas till den situation man har vid sin egen undervisning, men vi tror att den kan börja införas redan i B-kursen.

7 Karin Johansson och Renata Merc Cwifeld, sfi-lärare i Södertälje