Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar

Transkript

1 Rapport 2015 Lernia - utvärdering av grundläggande och gymnasiala teoretiska utbildningar -ut Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Carin Dahlin, rektor för vuxenutbildningen, Järfälla kommun samt Ulrika Grönqvist, rektor för Järfälla Lärcentrum

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Lernias grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning teoretiska kurser... 4 Organisation och personal... 4 Utvärderingsperiod och intervjupersoner... 6 Utbud och resultat... 7 Studieavbrott Kunskaper, utveckling och lärande Styrkor Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck (42)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden (42)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 3(42)

5 Lernias grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning teoretiska kurser Organisation och personal Lernia erbjuder en bred verksamhet inom utbildning, bemanning och omställning. Inom området utbildning anordnar Lernia, jämte vuxenutbildning (komvux), också yrkeshögskola, lärlingsutbildning, arbetsmarknadsutbildning, företagsutbildning samt svenska för invandrare (sfi). Affärsområdet Komvux leds av en affärsområdeschef och på respektive skolenhet finns verksamhetschefer med ansvar för personal och den pedagogiska verksamheten. Inom vuxenutbildningen (komvux) erbjuder anordnaren utbildning på flera platser i länet och inom olika områden. Hösten 2014 besöktes två av dessa enheter; Liljeholmen som utbildar VVS-montörer samt Örnsberg som erbjuder utbildningar till elektriker och fastighetstekniker. Föreliggande rapport behandlar enheterna i Globen, Järfälla, Kista, Liljeholmen och Upplands-Väsby som erbjuder grundläggande och gymnasial teoretisk utbildning. Globen Sedan augusti 2013 är Per-Åke Carlsson verksamhetschef och Sara Magnusson utbildningsansvarig för Lernias enhet i Globen. På enheten finns också en administratör, som delar sin tjänst mellan vuxenutbildningen och sfi, samt en studie- och yrkesvägledare som arbetar heltid. Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Globen till fyra, vilket motsvarar tre heltidstjänster. Tre av lärarna har pedagogisk examen och samtliga är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Undervisningstiden uppgår till timmar i veckan (för en heltidsanställd lärare). Det finns tillgång till specialpedagog, som kopplas in vid behov. Järfälla I Järfälla heter verksamhetschefen Karin Olsson och har ansvarat för verksamheten sedan januari Maarit N. Persson är utbildningsansvarig sedan september samma år. På enheten finns också en administratör om 75 procent av en heltidstjänst samt en studie- och yrkesvägledare som arbetar mellan 20 och 30 procent av en heltidstjänst, beroende på elevernas behov. 4(42)

6 Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Järfälla till sex, vilket motsvarar ca 4,5 heltidstjänster. Samtliga lärare har pedagogisk examen och 70 procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Undervisningstiden uppgår till timmar i veckan (för en heltidsanställd lärare). Kista Verksamhetschef och utbildningsansvarig i Kista är sedan januari 2014, Karin Olsson. På enheten finns också en administratör och en studie- och yrkesvägledare, båda med heltidstjänster. En eller två dagar i veckan arbetar vägledaren med sfi-elever. Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Kista till 13, vilket motsvarar ca 8,5 heltidstjänster). 77 procent av lärarna har pedagogisk examen och 70 procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Undervisningstiden uppgår till 20 timmar i veckan (för en heltidsanställd lärare). Specialpedagog finns tillgänglig och används vid behov. Liljeholmen Enheten i Liljeholmen har samma verksamhetschef och utbildningsansvarig som Globen. Därtill finns en uppdragskoordinator samt en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare som delar sin tjänst mellan vuxenutbildningen och sfi. Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i Liljeholmen till sex, vilket motsvarar fem heltidstjänster). Hälften av lärarna har pedagogisk examen och lärarlegitimation, men samtliga är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Undervisningstiden uppgår till timmar i veckan (för en heltidsanställd lärare). Tillgång till specialpedagog är densamma som i Kista och Globen. Upplands-Väsby Verksamhetschef och utbildningsansvarig för Lernias enhet i Upplands- Väsby är sedan december 2013 Christina Holmström. På enheten finns också en administratör (en halvtidstjänst) samt en studie- och yrkesvägledare som finns tillgänglig för eleverna, som studerar grundläggande svenska som andraspråk, en kväll i veckan. I Upplands-Väsby finns endast en lärare som undervisar på grundläggande nivå. Läraren saknar behörighet, men studerar på lärarutbildningen. Läraren har en erfaren och utbildad pedagog som mentor. Läraren undervisar två kvällar i veckan, 2,5 timmar per tillfälle. 5(42)

7 Utvärderingsperiod och intervjupersoner Lernias grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning utvärderades följande dagar: 16, 17, 19, och 26 februari samt 26 mars, Följande personer och grupper har intervjuats på plats: - utbildningsansvarig i Liljeholmen och Globen (två samtal) - utbildningsansvarig/verksamhetschef i Kista - verksamhetschef och utbildningsansvarig i Järfälla - utbildningsansvarig/verksamhetschef och en lärare i Upplands-Väsby - två studie- och yrkesvägledare i Liljeholmen och Globen - en studie- och yrkesvägledare i Kista - uppdragskoordinator i Liljeholmen - fyra lärare som undervisar svenska som andraspråk på grundläggande nivå (två i Globen, två i Liljeholmen) - två lärare i Järfälla för samtal om betyg och bedömning - en lärare i svenska som andraspråk på gymnasial nivå (samtal om betygoch bedömningsfrågor (Globen) - två lärare i svenska som andraspråk och engelska på grundläggande och gymnasial nivå i Kista (samtal om betyg- och bedömningsfrågor) - fyra lärare som undervisar matematik, svenska som andraspråk samt engelska på grundläggande och gymnasial nivå (Kista) - sex elever, varav två läser svenska som andraspråk 2, två studerar svenska som andraspråk 3 och två läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå (Liljeholmen) - 14 elever, varav 12 på grundläggande svenska som andraspråk (olika delkurser) och två elever som läser svenska som andraspråk 1 på gymnasial nivå (Globen) - fyra elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå (Upplands-Väsby) - sju elever som läser svenska som andraspråk, matematik och engelska på grundläggande nivå i Kista - sex elever i Järfälla som studerar olika gymnasiala kurser, bl.a. matematik 3 och samhällskunskap 2. Utöver intervjuer gjordes ett antal klassrumsbesök: matematik på grundläggande nivå (Kista), svenska som andraspråk på grundläggande 6(42)

8 nivå och svenska som andraspråk 1 (Liljeholmen), svenska som andraspråk på grundläggande nivå (Upplands-Väsby) samt matematik 2 och svenska som andraspråk 2 (Järfälla) Under lektionsbesöken samtalade vi med undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan. Utbud och resultat Globen Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala kurserna uppgick i Globen till cirka 415 under verksamhetsåret I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under , antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på respektive kurs. Grundläggande kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Svenska som andraspråk, delkurs 1, dag Svenska som andraspråk, delkurs 1, kväll Svenska som andraspråk, delkurs 2, dag Svenska som andraspråk, delkurs 2, kväll Svenska som andraspråk, delkurs 3, dag Svenska som andraspråk, delkurs 3, kväll Summa 549 Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Summa 128 Under verksamhetsåret antogs 470 elever till Globens grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 393 elever, dvs. 84 procent, sin utbildning. Under året sattes 596 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 94 procent. Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs, men andelen är överlag hög. Under verksamhetsåret nådde 90 procent av eleverna betyg E eller högre på samtliga kurser enheten gav. 7(42)

9 Järfälla Det totala antalet elever på de olika gymnasiala kurserna i Järfälla uppgick till cirka 505 under verksamhetsåret I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under , antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på respektive kurs. 8(42)

10 Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Biologi Biologi Engelska Engelska Engelska Filosofi Filosofi Fysik 1a Fysik Företagsekonomi Företagsekonomi Marknadsföring Geografi Geografi Historia 1b Historia 2a Historia Hållbart samhällsbyggande Miljö- och energikunskap Politik och hållbar utveckling Kemi Kemi Matematik 1b Matematik 1c Matematik 2b Matematik 2c Matematik 3b Matematik 3c Matematik Matematik Naturkunskap 1a Naturkunskap 1a Naturkunskap 1b Naturkunskap Psykologi Psykologi 2a Religionskunskap Religionskunskap Internationell ekonomi 6 83 Samhällskunskap 1b Samhällskunskap Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Svenska (42)

11 Svenska Svenska Summa 1138 Under verksamhetsåret antogs 568 elever till Järfällas gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 505 elever, dvs. 89 procent, sin utbildning. Under året sattes 1263 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 82 procent. Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. Under verksamhetsåret återfanns högst andel elever som nådde kunskapskraven på kurser (med minst 10 elever) såsom Religionskunskap 2 och Naturkunskap 2. I dessa kurser nådde 100 respektive 97 procent av eleverna nivån för godkänt (betyg E). Bland kurserna med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg återfinns Engelska 6, Svenska 2 och Svenska som andraspråk 2. På dessa kurser var andelen godkända elever 63, 65 respektive 65 procent. Kista Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala kurserna i Kista uppgick till cirka 1228 under verksamhetsåret I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under verksamhetsåret, antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på respektive kurs. Grundläggande kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Engelska, delkurs Engelska, delkurs Engelska, delkurs Engelska, delkurs Matematik, delkurs Matematik, delkurs Matematik, delkurs Svenska som andraspråk, delkurs Svenska som andraspråk, delkurs Svenska som andraspråk, delkurs Svenska som andraspråk, delkurs 1, kväll Svenska som andraspråk, delkurs 2, kväll Svenska som andraspråk, delkurs 3, kväll Summa (42)

12 Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Engelska Engelska Matematik 1b Matematik 2b Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Summa 461 Under verksamhetsåret antogs 1446 elever till Kistas grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 1228 elever, dvs. 85 procent, sin utbildning. Under året sattes 1906 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 81 procent. Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. Under verksamhetsåret återfanns högst andel elever som nådde kunskapskraven på kurser såsom Svenska som andraspråk 3, Svenska som andraspråk, delkurs 3 (kväll) samt Matematik, delkurs 1. I dessa kurser nådde 97, 92 respektive 92 procent av eleverna nivån för godkänt (betyg E). Bland kurserna med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg återfinns Engelska, delkurs 3 och Matematik 2b. På dessa kurser var andelen godkända elever 65 respektive 67 procent. Liljeholmen Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala kurserna i Liljeholmen uppgick till cirka 145 under verksamhetsåret I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under , antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på respektive kurs. Grundläggande kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Svenska som andraspråk, delkurs Svenska som andraspråk, delkurs Svenska som andraspråk, delkurs Summa 179 Gymnasiala kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Summa 39 11(42)

13 Under verksamhetsåret antogs 155 elever till Liljeholmens grundläggande och gymnasiala kurser. Av dessa påbörjade 145 elever, dvs. 93 procent, sin utbildning. Under året sattes 226 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 95 procent. Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar något från kurs till kurs. Under verksamhetsåret var måluppfyllelsen mellan 94 och 100 procent för de kurser som gavs i ämnet svenska som andraspråk. Upplands-Väsby Det totala antalet elever på den grundläggande utbildningen i Upplands- Väsby uppgick till cirka 52 under verksamhetsåret I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under , antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på respektive kurs. Grundläggande kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Svenska som andraspråk delkurs Svenska som andraspråk delkurs Svenska som andraspråk delkurs Summa 62 Under verksamhetsåret antogs 55 elever till Upplands-Väsbys grundläggande kurser. Av dessa påbörjade 52 elever, dvs. 94 procent, sin utbildning. Under året sattes 65 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 98 procent. Under verksamhetsåret nådde nästan samtliga elever nivån för godkänt på de grundläggande kurser i ämnet svenska som andraspråk som erbjöds. Endast på delkurs 1 fanns någon enstaka elev som inte nådde kunskapskraven för betyg E. Studieavbrott Andelen studieavbrott under pågående utbildning varierar mellan tio procent i Globen och 13 procent i Kista (genomsnitt ca 12 procent) på grundläggande kurser under år verksamhetsåret Av de elever som påbörjat gymnasiala kurser avbröt i genomsnitt 18 procent sina studier under samma period. Här är variationen mellan enheterna större. I Järfälla gjorde åtta procent studieavbrott, medan motsvarande siffra i Kista är 30 procent. 12(42)

14 Andelen studieavbrott varierar också mellan kurser (med minst tio inskrivna elever). Höga andelar avbrott förekom t.ex. på kurserna svenska som andraspråk 1 och 2 i Globen (22 respektive 22 procent avbrott) och engelska 5 och matematik 2b i Kista (40 respektive 36 procent avbrott). I Järfälla sker högst andel studieavbrott i svenska 3 och svenska som andraspråk 2 (29 respektive 28 procent avbrott). I Liljeholmen är andelen studieavbrott högst på kursen svenska som andraspråk 1 (23 procent). 13(42)

15 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna har överlag en positiv bild av sina lärare. Eleverna menar att lärarna har bra kurs- och lektionsplaneringar. De upplevs också vara duktiga på att förklara och använda olika arbetssätt och arbetsformer så att alla förmågor tränas i klassrummet. Eleverna som läser svenska som andraspråk berättar att de får träna på att skriva, läsa och argumentera/diskutera och lyssna. Ibland skriver och formar eleverna texter tillsammans i storgrupp. Eleverna är också nöjda med den konstruktiva och utvecklande feedback, som de tycker att de får. Eleverna menar dessutom att de får god individuell hjälp. På flera av de lektioner vi besöker kan vi konstatera att lärarna är angelägna om att se eleverna och få dem att aktivt delta i undervisningen. Eleverna kartläggs i Upplands-Väsby. Läraren skapar initialt en s.k. fördjupad individuell studieplan med eleverna. I formuläret ställs t.ex. frågor om eventuella stödbehov och studiesvårigheter, berättar eleverna. Matematikläraren i Kista har tagit fram egna initiala tester för elever för att kunna anpassa undervisningen 14(42)

16 efter deras resultat. Lärarna i svenska som andraspråk tar tidigt in elevernas texter för att göra bedömningar av vilken typ av stöd de är betjänta av. Även på andra enheter gör enskilda lärare kartläggningar av elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. I t.ex. Järfälla genomförs mindre tester och kortare samtal med eleverna vid kursstart. Syftet är att kunna skapa mindre grupper och individualisera undervisningen. I samband med detta pratar lärarna också med eleverna om förväntningar och vilka krav som ställs på dem. Eleverna får kursplaneringar. För eleverna innebär det att de får en överblick över vad som kommer att behandlas under kursen. Hur lärarna arbetar med detta varierar. Någon lärare gör för varje vecka nya, detaljerade planeringar som publiceras i lärplattformen. En annan lärare planerar så att eleverna ska få arbeta med olika innehåll och på olika sätt varje dag. Läraren lägger också in en dag i veckan med ett individuellt upplägg då läraren kan stämma av med varje elev. Eleverna i Kista säger att de delvis har möjlighet att påverka schema och upplägg i svenska som andraspråk. Introduktionstillfällen hålls för nya elever. Introduktionstillfällena läggs upp på olika sätt. I Liljeholmen deltar t.ex. studie- och yrkesvägledarna och uppdragskoordinator för att informera eleverna om t.ex. likabehandling och lärplattformen, It s learning. I Kista är upplägget liknande. Då upprättas också den individuella studieplanen. Det går till så att eleven själv lämnar information i ett formulär. Studie- och yrkesvägledaren finns på plats för att vara behjälplig. Efter introduktionstillfället träffar eleverna sina lärare för att sätta upp mål för studierna. I Upplands-Väsby är verksamhetschef engagerad i stor utsträckning i att informera och stödja eleverna. Eleverna vi träffar på enheterna tycker att de har fått den information de behöver. Mycket information finns också tillgänglig i lärplattformen, berättar eleverna. Lärplattformen används på ett aktivt sätt på vissa enheter. Lärplattformen It s Learning uppskattas av lärare och elever. De senare menar att de hittar allt de behöver (olika dokument, lektionsmaterial, övningsuppgifter, texter, veckoplaneringar mm.) i plattformen. Eleverna laddar också upp sina inlämningsuppgifter på plattformen och får återkoppling där. I plattformen finns också en särskild sida för studie- och 15(42)

17 yrkesvägledningen. I Kista - där lärplattformen används väldigt aktivt - har lärarna sett över innehåll och hur de arbetar med plattformen. I Järfälla används ingen lärplattform, men matematikläraren har istället ett eget system för att kommunicera med eleverna och lägga upp bilder och annat underlag från lektionspass. Upplägget av studierna är ofta flexibelt. Det finns på flera enheter möjligheter för eleverna att studera i olika takt och på olika tider under dagen (för- och eftermiddag samt kväll). Enheten i Kista erbjuder också helgundervisning. För elever som läser på grundläggande nivå i Upplands-Väsby går delkurserna på halvfart. Eleverna har emellertid möjlighet att själva ta initiativ till att studera i snabbare takt (sju i stället för 14 veckor, som är den sökbara kursen). Att eleverna nu har möjlighet att läsa svenska som andraspråk på gymnasial nivå på fem veckor, framhålls också vara en anpassning till önskemålen som vissa elever har om att studera i snabbare takt. Lärarna ger individuellt stöd. Anordnaren erbjuder inga separata stödtillfällen. Istället ger lärarna eleverna stöd efter behov och överenskommelser. Exempelvis brukar en lärare i Liljeholmen stämma av med varje elev efter lektioner eller när eleverna arbetar i grupprum. Eleverna har också möjlighet att boka enskilda tider med läraren för stöd. Elever i Kista berättar att de kan få stöd i anslutning till lektioner eller boka tid med sina lärare. Ett annat alternativ är att kontakta läraren via lärplattformen. Eleverna tycker att lärarna anpassar stödet efter varje elevs behov. I Kista finns elever som kommer in till skolan varje dag för enskild undervisning och stöd. Lärarna i Kista upplever att de ofta diskuterar gemensamma elevers behov och de anser sig vara tillgängliga för eleverna. Några lärare brukar använda sista halvtimmen av ett lektionspass till att förklara och förtydliga. De elever i Kista som i sin individuella studieplan angett att de har ett stödbehov, tar vägledaren kontakt med för att involvera lärarna. Vägledaren deltar sedan på elevvårdskonferenser där eleverna följs upp. För elever som har svårt att följa undervisningen och får upprepade F-betyg, gör vägledaren upp F-planer. Lärarna poängterar att det är viktigt att ha strategier för elever som riskerar att få ett F. 16(42)

18 I Järfälla sker mycket av stödet utifrån individuella behov, berättar skolledning, lärare och elever. Vissa lärare gör överenskommelser med elever om individuella stödtillfällen, men lärarna är också i stor utsträckning tillgängliga för eleverna utanför ordinarie undervisningstid. Därtill finns varje vecka avsatt tid för handledning i vissa ämnen. I Järfälla berättar personalen att de arbetar mycket med att stärka elevernas motivation och självtillit. Särskilt i matematikämnet är det påfallande. Eleverna i Järfälla anser att de flesta lärare har stort engagemang för eleverna. Lärarna anpassar undervisning och stöd efter elevernas behov. Flera lärare säger att deras inställning är att alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Några lärare menar dock att det inte är möjligt att ha samma förväntningar på alla elever eftersom det finns allt från analfabeter till akademiker i elevgrupperna. Lärarna menar att de arbetar med vissa elever för att de ska nå ett E i betyg. Ett par lärare i matematik och svenska som andraspråk menar att de elever som behöver mest stöd, också får störst uppmärksamhet. För att möta varje elevs behov anpassas uppgifter i de, ibland heterogena elevgrupperna. Processkrivande är en sådan uppgift där eleverna utvecklas utifrån sin egen nivå. Elever som behöver mer utmanande uppgifter får det, berättar flera lärare i svenska som andraspråk i Kista och Globen. I plattformen finns också i viss mån en uppgiftsbank. I grupper med olika delkurser i samma undervisningsgrupp kan det vara svårt att se och möta alla elever utifrån deras behov och förutsättningar. Läraren i Upplands- Väsby försöker överbrygga detta genom att arbeta genrepedagogiskt med olika typer av texter. Läraren berättar att hon kan ge svårare uppgifter till elever som kommit längre på kursen, att hon kräver mer av eleverna på den tredje delkursen och kontinuerligt byter uppgifter för att undvika repetition. Återkopplingen skiljer sig också åt beroende på vilken nivå eleverna befinner sig, berättar läraren. Andra exempel på anpassad undervisning är när lärare, som undervisar i svenska som andraspråk i Globen och Liljeholmen, väver in vårdterminologi i undervisningen för de elever som sedan ska läsa en vårdoch omsorgsutbildning. En lärare i svenska som andraspråk berättar att hon lyssnar in vad eleverna önskar mer undervisning i. Ofta efterfrågas mer grammatikundervisning, och då erbjuds det. 17(42)

19 Stora och heterogena undervisningsgrupper hanteras. Förutom att anpassa uppgifter och innehåll efter hur långt eleverna har kommit i sin kunskapsutveckling, hanteras stora och blandade undervisningsgrupper också genom indelning i mindre grupper. Ett exempel på det är kvällsundervisningen i svenska som andraspråk i Liljeholmen, där läraren delar upp gruppen efter delkurser. Lärarna på grundläggande och gymnasial nivå samverkar. Lärarna i Liljeholmen stämmer av upplägg och innehåll i kurserna i svenska som andraspråk på grundläggande respektive gymnasial nivå. På så sätt kan lärarna på respektive nivå anpassa undervisningen så att det uppstår en naturlig progression för eleverna från grundläggande till gymnasiala studier. Eleverna har möjlighet att byta kurs och komplettera. Elever som har hamnat på fel delkurs på grundläggande nivå har möjlighet att byta till en lägre eller högre delkurs. En av matematiklärarna berättar att hon brukar rekommendera elever att byta om det skulle behövas, men att det är upp till eleven att fälla avgörandet. De elever som inte når alla krav i slutfasen av en kurs har möjlighet att komplettera för att få ett betyg på sin kurs. En lärare berättar att hon ibland ytterligare en gång prövar ett visst moment som eleven visat kunskaper inom tidigare på kursen, men misslyckats på i nationella provet. Syftet är att se till att eleverna verkligen har med sig kunskaperna när de lämnar kursen. Genrepedagogik och flippat klassrum är två utvecklingsinsatser i Kista. En lärare i Kista berättar att de arbetar med texttyper på olika sätt, i grupp och individuellt. Texter är ofta kopplade till aktuella samhällsfrågor. En annan lärare i svenska som andraspråk har börjat spela in sina egna lektioner som publiceras i lärplattformen. Utbildningsansvarig menar att lärarna på bra sätt använder tekniker för flippat klassrum för att förbereda eleverna inför lektioner, så att dessa kan ägnas åt relevant innehåll. Flippat klassrum och digitala arbetssätt är områden som enheten ska fortsätta arbeta med, enligt utbildningsansvarig. 18(42)

20 Laborationer hålls i naturvetenskapliga kurser. I de naturvetenskapliga kurser som ges i Järfälla får eleverna laborera i närliggande lokaler. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Initiala tester görs generellt inte. Enstaka lärare testar sina elever med egna tester för att upptäcka brister i elevernas kunskaper och identifiera eventuella stödbehov. Det finns dock inga rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd, t.ex. genom systematiska intester, säger flera lärare. Utbildningsansvarig i Liljeholmen menar att det är upp till lärarna att hantera detta. Utbildningsansvarig i Kista menar att det kan ta några veckor innan elevers behov identifieras. Lärarna ska då lägga upp individuella planer tillsammans med eleverna. Flera i personalen på de olika enheterna menar att det är elevernas ansvar att informera sina lärare om det finns omständigheter som försvårar deras studier. Eleverna uppmanas under kursintroduktionen att göra så. Någon lärare menar att möjligheterna att upptäcka eventuella stödbehov är små på korta kurser, om fem veckor. I övrigt anser lärarna att de ganska snabbt upptäcker elevers sidor som behöver utvecklas. Det kan ske genom individuella elevsamtal eller att en studie- och yrkesvägledare signalerar ett sådant behov för lärarna. Att hinna med individuella samtal är emellertid avhängigt elevantalet, menar utbildningsansvarig i Kista. Hon poängterar viken av att fortsätta utveckla arbetet med att identifiera elever för stöttning. Utbildningsansvarig i Liljeholmen/Globen instämmer i att det är lättare i mindre undervisningsgrupper att punktmarkera elever som behöver stöd. Fördjupande individuella studieplaner görs enbart i Upplands- Väsby. Det finns ingen reglering kring fördjupade individuell studieplaner, men det kan vara ett bra verktyg för att identifiera elevers personliga svårigheter för att bedriva studier. Det kan också vara ett tillvägagångssätt för att ringa in elevers eventuella stödbehov. 19(42)

21 Undervisningsgrupperna är emellanåt förhållandevis stora. De stora grupperna förekommer framförallt inom svenska som andraspråk. Det noterar vi också under klassrumsbesök. Lärarna hanterar detta på olika sätt. Ibland delas undervisningsgrupperna upp i mindre grupper. Lärarna jobbar också med handledning och genom lärplattformen för att individualisera i stora grupper. Det berättar exempelvis läraren i engelska som har helgundervisning med samtliga delkurser i Kista. Några elever menar att de många eleverna gör att det blir trångt i klassrummen och att det kan hända att platserna inte räcker till. Det är fallet t.ex. i matematikundervisningen i Järfälla. Samundervisning förekommer. De stora undervisningsgrupperna beror delvis på att flera delkurser på grundläggande nivå och olika kurser på gymnasial nivå undervisas i samma undervisningsgrupp. Exempelvis läser elever i alla delkurser i svenska som andraspråk tillsammans i Liljeholmen, Globen och Upplands-Väsby. Detsamma gäller i kurs 2 och 3 på gymnasial nivå i samma ämne. Även i engelska och matematik förekommer samundervisning av olika delkurser på grundläggande nivå. I Kista har man emellertid övergått till att ha grupper för varje delkurs i engelska (på dagtid), vilket uppskattas av eleverna. De menar att det kunde hända att läraren blev ofokuserad när delkurserna var sammanslagna. Utbildningsansvarig i Liljeholmen och Globen menar att eleverna på grundläggande nivå inte önskar en uppdelning i delkurser eftersom de då skulle vara tvungna att byta lärare var sjunde vecka, eftersom elevkullarna varierar kraftigt i de olika delkurserna. Eleverna är mycket nöjda när de sett resultatet av att ha läst de tre delkurserna tillsammans. Det finns ett värde att ha klasskamrater som kommit längre i sin språkutveckling, menar utbildningsansvarig. Anordnaren försöker på de olika enheterna att separera grupperna i möjligaste mån, men av personalskäl fungerar det inte fullt ut. Ibland behöver en lärare i matematik i Kista gå mellan två klassrum under samma lektion när gruppen är uppdelad. Det blir mycket eget räknande under sådana förhållanden och gemensamma genomgångar försvåras. Vissa lärare upplever att det finns fördelar med att eleverna kan stötta varandra. Vissa elever ser också att de kan lära av varandra, men samtidigt är flera elever kritiska, framförallt på gymnasial nivå i Liljeholmen. De menar att de sammanslagna kursgrupperna medför mycket repetition och 20(42)

22 att sådant de redan har kunskaper om, ägnas mycket tid. De önskar att grupperna kunde delas eller att det skulle finnas mer än en tillgänglig lärare i klassrummet. Utbildningsansvarig i Liljeholmen och Globen menar att det inte ska förekomma någon repetition eftersom hon uppfattar att lärarnas planeringsförmåga är god. Den uppfattningen delar utbildningsansvarig i Kista och tillägger att blandade grupper kräver mycket individuella planeringar för eleverna. Eleverna i Upplands-Väsby anser också att de sammanslagna grupperna skapar svårigheter både för elever som läst flera veckor och för nya elever som kommer in i befintliga grupper vid periodstart. Eleverna, som studerar på delkurs 2 och 3, menar att gemensamma uppgifter i klassrummet tar onödigt lång tid eftersom nya elever behöver kunna följa med i undervisningen. I Upplands-Väsby har löpande antagning upphört eftersom det blev väldigt rörigt, enligt verksamhetschef. Samarbetet kring kursplanering kan stärkas. Ovan nämndes att lärare på grundläggande och gymnasial nivå samplanerar innehållet i sina kurser för att skapa en röd tråd i elevernas utbildning i svenska som andraspråk. Alla lärare delar inte denna bild, utan menar att samarbetet framförallt sträcker sig till bedömningsfrågor. Däremot efterlyses mer samarbete kring upplägg av kursernas innehåll och form. Kortare kurser är vidhäftade med vissa svårigheter. Resultatutfallet på femveckorskurserna, som är tämligen nyinförda, har varit svagt. Utbildningsansvarig i Kista menar att personalen behöver bli mer aktiv och noggrant följa elevernas utveckling, men också att bli mer tydlig och förklara för eleverna vad det innebär att studera i snabbt takt och vad som förväntas av eleverna. Lärarna tillstår att de arbetar mycket med att ställa rätt förväntningar och krav på eleverna. En annan svårighet vid korta kurser är att hinna med allt innehåll som ämnesplanerna föreskriver och vissa arbetssätt kan får styrka på foten, upplever någon lärare. Arbetssätt som tar tid, såsom processkrivning och noveller hinns inte med. Att arbeta med interaktion i klassrummet måste också minimeras. På korta kurser är det svårt att ge eleverna en känsla att de har kontroll över sitt lärande, menar läraren. 21(42)

23 En del lärare saknar pedagogisk utbildning. Det finns en skillnad mellan behöriga och obehöriga lärare, tillstår utbildningsansvarig i Kista. Hon menar att de arbetar för att få en större behörighet hos den pedagogiska personalen. I Upplands-Väsby är läraren på grundläggande nivå halvvägs igenom sin lärarutbildning. En ny lärare, med behörighet, är emellertid på väg in i organisationen. Digitalisering av individuella studieplaner är ett utvecklingsprojekt. Elevernas individuella studieplaner finns i pappersform och är inte tillgängliga i lärplattformen. Eleverna behöver i större utsträckning ha kännedom om att de har en studieplan. Många elever vill ha mer undervisningstid. I Järfälla ges i samhällskunskap två lektionstimmar i veckan och i matematik erbjuds fyra undervisningstimmar. Eleverna tycker det är för lite och att det blir mycket eget arbete. I matematik skulle fler timmar behövas för att läraren skulle kunna dela upp undervisningsgrupperna, som i dagsläget kan vara stora. Även i Kista uttrycker eleverna att de åtta timmar som undervisningen i svenska som andraspråk och engelska omfattar, är för lite. Alla kurser kan inte läsas på heltid. Det gäller t.ex. engelska på grundläggande nivå där endast delkurs 1 ges på heltid, delkurs 2 och 3 ges på deltid. Det innebär att elever ibland behöver dryga ut sina studier med andra kurser för att komma upp till heltidsstudier och få möjlighet att kunna söka fullt studiemedel. 22(42)

24 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal styrkor, bland annat dessa: Lärarna är bra på att kommunicera kunskapskraven. Lärarna i bland annat Liljeholmen och Kista upplever att de inom kollegiet diskuterar hur de på bra sätt kan förmedla kraven till eleverna. Eleverna vi träffar i Liljeholmen menar att lärarna ofta återkommer till kunskapskraven och hänvisar till de förmågor som ska utvecklas. Utbildningsansvarig i Kista betonar vikten av att tydliggöra kraven för att eleverna ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande. 23(42)

25 Det finns olika tillvägagångssätt för att förmedla kraven. Lärarna i Kista och Järfälla säger att de diskuterar kraven med eleverna och jobbar med kraven i uppgifter på olika sätt. Genom att använda faktiska elevarbeten (texter och annat material) kan eleverna få en känsla för kraven och kunskapskvaliteterna, säger lärarna i Kista. Lärarna arbetar där också med att eleverna får bedöma sina egna eller sina kurskamraters arbeten utifrån kraven. Någon lärare ger eleverna frågor som grund för bedömningen och en annan lärare arbetar med att elever får vara delaktiga i att formulera vad som behövs i en viss texttyp för olika betygssteg. Arbetsuppgifter har setts över i förhållande till kunskapskraven. Lärarna i Kista har arbetat mycket tillsammans med att se över de uppgifter som används och hur de förhåller sig till kurs- och ämnesplanernas innehåll och krav. Utbildningsansvarig i Kista menar att lärarna kommit olika långt i detta arbete. Lärarna menar att varje uppgift är kopplad till ett mål och att kursernas uppgifter täcker in allt som lyfts fram i planerna. I undervisningen berättar de vilka uppgifter de ska jobba med samt varför och vilka syftena är, säger lärare i svenska som andraspråk och engelska. I återkopplingen hänvisas till kraven genom t.ex. färgmarkeringar. Utbildningsansvarig i Kista anser att lärarna har väl upplagda kurser och på bra sätt arbetar med att träna alla förmågor och på det som eleverna har svårt för. Eleverna vet när och på vad de bedöms, enligt lärarna. Flera lärare berättar att de för eleverna tydliggör vad de kommer att bedömas på samt när de bedöms. På så sätt kan eleverna skilja på när det är träning och när det är test, menar lärarna. Lärarna arbetar tillsammans i bedömningsfrågor. I Liljeholmen och Globen berättar lärarna att de tar del av varandras elevers arbeten för att få en kollegas bedömning. Det sker primärt vid särskilt svåra bedömningsfall. I Kista utbyter lärarna också texter och annat material med varandra och sambedömer en del inlämningsuppgifter och prov. Lärarna menar att det finns vissa krav från skolledningen om att sambedömning ska äga rum, men de gör det också för att de anser det vara viktigt. Några av lärarna delar kurser och då sker ett mer frekvent utbyte. Läraren i matematik, som inte har någon ämneskollega på enheten i Kista, säger att hon brukar diskutera bedömningsfrågor med matematikläraren i Järfälla. 24(42)

26 Lärarna i Kista berättar att de sedan hösten 2014 arbetat mycket med att ta fram gemensamma texter och annat bedömningsunderlag för att uppnå en större grad av bedömaröverensstämmelse på enheten. Genom gemensamma diskussioner och genom att strängt utgå från kunskapskraven och standardiserade bedömningsmallar, menar flera lärare att de undviker att skapa en relativ betygsättning inom sina undervisningsgrupper. Lärarna ger kontinuerlig feedback. Formativ bedömning är något personalen arbetat mycket med på arbetsplatsträffar, lärarlagsmöten och på studiedagar, menar utbildningsansvarig i Liljeholmen/Globen. Lärarna berättar att de har många individuella samtal med eleverna, och alltid i samband med skrivuppgifter. I vissa kurser i Globen stämmer lärarna av med eleverna varje vecka. Eleverna bekräftar bilden som ges av många avstämningar och uppföljningar. De menar att lärarna ser och återkopplar till varje elev, trots att det kan var stora undervisningsgrupper. Varje elev får också uppgifter som är anpassade till dennes nivå och behov, berättar eleverna. De uppgifter som eleverna arbetar med hemma, följs alltid upp, menar elever och lärare. Eleverna i Kista tillstår också att de är nöjda med återkopplingen. De menar att lärarna talar om för eleverna var de befinner sig i sitt lärande samt ger dem tips och råd om hur de kan gå vidare i sin kunskapsutveckling. Vidare anses lärarna var bra på att uppmuntra och notera vad eleverna behöver träna mer på. Ofta hänvisar lärarna till lärplattformen som innehåller övningsuppgifter av olika slag, texter eleverna kan skriva och läsa samt ljud- och bildklipp de kan lyssna på. I plattformen kan eleven lätt följa sin progression, bland annat eftersom mycket feedback kommuniceras där, berättar lärare. Utbildningsansvarig i Kista besättar att man har arbetat mycket med progression. Förutom i lärplattformen jobbar lärarna också mycket på andra sätt, t.ex. muntligt, med att visualisera elevernas progression, menar lärarna. Också i Upplands-Väsby är eleverna nöjda med lärarens återkoppling som de uppfattar vara konstruktiv och framåtsyftande. Eleverna får alltid muntlig och skriftlig återkoppling på texter, berättar läraren. Lärarna i Järfälla menar att de har ett ständigt informellt utbyte med varandra om gemensamma elever och deras progression i de olika kurserna. Genom en god dokumentation av elevernas framsteg och genom individuella samtal 25(42)

27 och fortlöpande kommentarer får eleverna vetskap om var de befinner sig i sitt lärande. Därtill ges hos anordnaren, på vissa kurser, utvecklingssamtal och betygssamtal vid kursavslut. Dessutom har personalen i Kista betygskonferenser i mitten av kurserna. Av dessa anledningar tror inte lärarna i Kista att eleverna blir särskilt överraskade av de betyg de får. Betygskonferenser hålls också i Järfälla och betygssamtal kan ges på elevernas begäran, även om det kan variera mellan ämnena. Eleverna tycker att lärarna snabbt besvarar frågor och ger feedback. Sambandet mellan betyg på nationella prov och kursbetyg analyseras. I Liljeholmen har några lärare på gymnasial nivå i svenska som andraspråk analyserat likheter och skillnader i elevernas betyg på nationella prov och på kursbetyg. I regel finns en god överstämmelse mellan prov- och kursbetyg, säger lärare i Liljeholmen och Kista. Eleverna har dock svårt att hinna med uppgifterna på den avsatta tiden. I Kista arbetar lärarna därför för att eleverna ska öka sin läshastighet. En hel del tid ägnas åt förberedelser inför dessa prov, särskilt på de kortare kurserna. En lärare i Kista säger att hon låter egenkonstruerade prov influeras av de nationella proven så att de inte kommer som en chock för eleverna. En annan lärare berättar att hon visar hur de nationella provens innehåll är relaterade till kunskapskraven, så att eleverna ska förstå deras syften. Eleverna är generellt nervösa inför de nationella proven, poängterar några lärare. Nationella prov vägleder lärarna i betygssättningen. Lärarna på de olika enheterna berättar för eleverna att de nationella proven endast är ett av mycket underlag som lärarna har till förfogande för bedömning och betygssättning av eleverna. Flera av lärarna ger uttryck för att de nationella proven är användbara för att konkretisera kunskapskraven för lärare och elever. Lärarna pekar också på att viktningen av betyg från de olika förmågorna ger lärarna en bra vägledning för sin egen betygssättning. Likaså ger proven lärarna en indikation på om de ligger på en rimlig nivå i sin betygssättning. Matematikläraren i Järfälla använder inga andra prov jämte nationella provet, utan tränar eleverna på olika sätt inför det provet. Läraren anser sig ha tillräckligt underlag från lektioner, genom att det alltid är stor uppslutning från elevernas sida, samt de stödsamtal läraren har med enskilda elever. 26(42)

28 Egna delkurskrav har tagits fram. Lärarna i Kista har tagit fram egna betygskriterier för delkurserna i svenska som andraspråk. Förutom den nationella kursplanen för ämnet har Åsö vuxengymnasiums delkurskrav använts som grund i framtagandet. På vissa håll i organisationen har bedömningsmatriser skapats. Lärarna har ett brett underlag för betygssättning. Eftersom eleverna arbetar på olika sätt, med en rad olika underlag och får praktisera alla förmågor har lärarna ett brett underlag för att ge eleverna feedback och slutligen betygssätta dem. Betygskonferenser hålls. I Kista genomförs betygskonferenser under vilka personalen går igenom de underlag de använder och byter elevuppgifter med varandra för sambedömning. Lärarna diskuterar också resultat som på ett eller annat sätt är anmärkningsvärda och hur de ska tolkas och hanteras. I Upplands-Väsby går läraren (som saknar lärarutbildning) tillsammans med verksamhetschef igenom elevernas slutprov för bedömning. Läraren, väger dock in ytterligare underlag från kursen vid betygssättningen. 27(42)

29 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att anordnaren har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Tiden anges som en begränsande faktor i bedömningsarbetet. Vissa lärare har så stora grupper, ibland kombinerat med få undervisningstimmar, att individuella samtal med eleverna under kursens gång inte hinns med. Eleverna får istället utvecklande skriftliga kommentarer, menar någon lärare. En annan lärare genomför enskilda samtal med eleverna om de ber om det, men det sker inte regelmässigt. Eleverna kan också på begäran få betygssamtal, säger en lärare. Processkrivning är ett arbetssätt som sällan kan användas är eftersom det tar mycket tid i anspråk, menar en lärare. Läraren menar att det är olyckligt, eftersom det ger möjlighet för eleven att utveckla sitt skivande utifrån lärarens uppföljande kommentarer. Läraren menar också att återkopplingen till eleverna endast kan ske utifrån den aktuella uppgiftens explicita syfte (textgenren). Andra saker, såsom grammatik och stavning, måste lämnas därhän av tidsskäl. En lärare på gymnasial nivå i svenska som andraspråk tycker det är svårt att hinna med att ta upp och då igenom ämnesplanerna och kunskapskraven med eleverna eftersom läraren bedömer att tiden är för knapp. Feedback kan ibland vara mer utvecklande och ges mer skyndsamt. Ett par lärare anser att de, på grund av stora grupper, inte alltid hinner återkoppla med önskvärt snabbhet. Däremot är det få elever som har tagit upp detta som ett problem. I Järfälla anser eleverna att återkopplingen generellt är god, i meningen att de får utvecklande kommentarar på inlämningsuppgifter och prov. Det förekommer dock att återkoppling kan ske genom endast ett bokstavsbetyg. Det har också hänt att eleverna själva ha fått be om återkoppling. Det tror eleverna kan bero på att undervisningsgrupperna är stora. Sambedömning sker inte på gymnasial nivå i Kista. Läraren i svenska som andraspråk på gymnasial nivå i Kista är ensam med de gymnasiala kurserna och upplever därför att hon inte har någon kollega att sambedöma med. 28(42)