Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Rapport 2015 Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Leif Sejnered, bitr. rektor för vuxenutbildningen, Botkyrka kommun

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Jensens teoretiska utbildningar på gymnasial nivå... 4 Organisation och personal... 4 Intervjupersoner... 4 Elever och utbud... 5 Resultat... 6 Avbrott... 7 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Styrkor... 8 Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 1(35)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 2(35)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 3(35)

5 Jensens teoretiska utbildningar på gymnasial nivå Jensens gymnasiala utbildningar i klassrum och på distans utvärderades under fyra dagar mellan 27 april och 5 maj, Utvärderingen har av tidsskäl avgränsats till teoretiska kurser på gymnasial nivå. De yrkesutbildningar som Jensen anordnar belyses således inte i denna rapport. Utvärderingen har bestått av dokumentläsning, intervjuer med personal och elever i klassrumsundervisningen samt telefonintervjuer med elever på distans. Organisation och personal Jensen Education erbjuder en rad olika kurser på gymnasial nivå samt ett antal yrkesutbildningar. Därutöver erbjuder Jensen lärlingsutbildningar till barnskötare samt till nätverkstekniker. Jensen Educations vuxenutbildning leds av verksamhetschef Viktoria Wallin och enhetschef/utbildningsansvarig Michaela Zankl. Michaela tillrädde sin tjänst i mars 2015 och ansvarar för klassrumsundervisningen. I juni 2015 tillträdde Monica Haag Gunnars som ansvarig för distansutbildningen, som uppgår till cirka 70 procent av anordnarens verksamhet inom vuxenutbildningen. På enheten finns två studie- och yrkesvägledare som båda har heltidstjänster. I lokalerna på Karlbergsvägen finns också den administrativa funktionen med en administrativ utvecklare. IT, HR och andra stödfunktioner finns på Tulegatan. Antalet lärare uppgick vid besökstillfället i april-maj 2015 till cirka 45. Omräknat till heltidstjänster blir det cirka 30 lärare. 90 procent av lärarna har pedagogisk examen. Cirka en tredjedel av lärarna undervisar i klassrum och resten inom distansutbildningen. En heltidsarbetande lärare hanterar samtidigt cirka 150 elever som mest. Periodvis är antalet elever per lärare färre. Skolan har ett ämneslag i matematik/fysik, ett i naturkunskap/biologi och ett mer öppet arbetslag. Dessa leds av ämnesutvecklarna och har det gångna året till stor del haft fokus på bedömning för lärande. De distanslärare som har haft möjlighet att delta har gjort så i viss mån. Intervjupersoner Följande personer och grupper har intervjuats: Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 4(35)

6 - utbildningsansvarig/enhetschef Michaela Zankl - avslutande intervju/återkoppling med enhetschef Michaela Zankl samt skolledare Tommy Persson - verksamhetschef/affärsområdeschef Viktoria Wallin - två studie- och yrkesvägledare - två lärare som undervisar kurser i historia, samhällskunskap och religion - två lärare som undervisar kurser i matematik och fysik - två lärare som undervisar kurser i svenska, filosofi och kemi - tre ämnesutvecklare och en administrativ utvecklare - fyra elever, varav två läser historia, svenska och engelska och två läser fysik och andra kurser inom naturvetenskapligt basår - tre elever som läser och har läst kurser i matematik, kemi och fysik - fyra elever, varav två studerar matematik och två läser engelska - intervjuer med fem distanselever som studerar bland redovisning 2, matematik 2a, 2b, 3b, naturkunskap 2, fysik 2 och engelska 6 Utöver intervjuer gjordes lektionsbesök på kurserna i historia 1b, matematik 4, engelska 5, två kurser med olika lärare i fysik 1 samt samhällskunskap 1b. Under lektionsbesöken samtalade vi med undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan. Elever och utbud Det totala antalet elever på de olika gymnasiala kurserna uppgick till cirka 6602 under verksamhetsåret I tabellen nedan redovisas de 30 kurser med flest kursdeltagare och andelen som nådde minst nivån för godkänt betyg (betyg E) under verksamhetsåret De 30 största fristående gymnasiala kurser som ges hos anordnaren Kursnamn Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Engelska Matematik 2B Matematik 3B Kemi Matematik 2A Fysik 1A Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 5(35)

7 Företagsekonomi Religionskunskap Svenska Samhällskunskap 1B Biologi Matematik 3C Datorteknik 1A Matematik Engelska Fysik Naturkunskap Historia 1B Information och kommunikation Programmering Affärsjuridik Naturkunskap 1A Företagsekonomi Kemi Biologi Svenska som andraspråk Psykologi Administration Engelska Svenska Summa 7719 Resultat Under verksamhetsåret antogs kursdeltagare till 142 kurser i 78 ämnen på Jensen. Av dessa påbörjade kursdeltagare, dvs. 71 procent, sin utbildning. Under året sattes 9671 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 76 procent. I tabellerna nedan redovisas ett urval av de kurser (med minst tio kursdeltagare) med högst respektive lägst andel kursdeltagare som nådde kunskapskraven under angivet verksamhetsår. Gymnasiala kurser med högst andel elever som nådde kunskapskraven (minst betyg E), år Kursnamn Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Etik och människans livsvillkor Grafisk kommunikation Näthandel Orienteringskurs Lärling Pedagogiskt ledarskap Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 6(35)

8 Administration Skrivande Nätverkssäkerhet Administration Personaladministration Summa 586 Gymnasiala kurser med lägst andel elever som nådde kunskapskraven (minst betyg E), år Kursnamn Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Psykologi Svenska Matematik Matematik 2A Matematik 3B Historia Matematik 1B Matematik 1A Matematik 2B Internationella relationer Summa 1972 Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierade från kurs till kurs under verksamhetsåret På några kurser (med minst tio kursdeltagare) såsom Etik och människans livsvillkor och Grafisk kommunikation 1 nådde samtliga elever kunskapskraven för betyg E eller högre. På andra kurser når endast drygt hälften av eleverna godkända betyg. Till dessa kurser hör Internationella relationer, Matematik 2b samt Matematik 1a. Avbrott Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till ca 21 procent på de kurser (med minst tio kursdeltagare) som erbjöds under verksamhetssåret Högst andel elever som avbryter sina studier återfanns på kurserna Psykologi 2b (53 procent), Kultur- och idéhistoria (45 procent) och Matematik 1c (44 procent). På flera kurser görs överhuvudtaget inga studieavbrott. Till dessa kurser hör Moderna språk 3, Franska, Datorteknik 1b och Inköp 2. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 7(35)

9 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna får god studieinformation. Allmän information om att studera inom vuxenutbildningen och specifik information om skolan och kurserna ges eleverna genom olika kanaler. Eleverna får exempelvis information hemskickad i god tid innan kursstart, där bland annat kurslitteraturen presenteras. Lärarna går igenom anordnarens hemsida och lärplattform, Jensen online, med eleverna. Kursplanering och kursinnehåll presenteras också inledningsvis av lärarna, som också ger information om tillgången till studie- och yrkesvägledning. Alla elever gör en individuell studieplan. I samband med kursstart är det obligatoriskt för eleverna att göra en individuell studieplan för att aktivera sin kurs. Några elever som läser historia och biologi menar att planen har följts upp under studietiden, något som dock fysikstuderande elever inte känner igen. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 8(35)

10 Viss form av kartläggning förekommer. Inför vissa kurser genomförs test av elevernas förkunskaper för att få en bild av vilken nivå eleverna befinner sig på och om eventuella stödinsatser som behöver sättas in. De olika testerna syftar i mångt och mycket till att fånga elevernas begreppsförståelse. I kemi genomför en lärare ett eget framtaget test och inför matematik 1 genomförs ett standardiserat test. Vissa kurser har självrättande test, främst i matematik men också i t.ex. engelska. Lärare i historia och samhällskunskap berättar att eleverna inledningsvis ska skriva ett brev till sina lärare, i vilka eleverna berättar om sig själva. Ett syfte med breven är att lärarna ska kunna avläsa hur eleverna hanterar svenska språket i skriftlig form. Språkhanteringen kan tillsammans med innehållet i brevet ge signaler om eventuella stödbehov. Eleverna uppskattar i regel sina lärares pedagogiska kompetens. Flera elever ger uttryck för att lärarna förklarar på olika sätt och är angelägna om att stämma av med eleverna så att alla elever följer med i undervisningen. Undervisningen upplevs vara varierad, med många arbetssätt och arbetsformer och lärarna ger ofta exempel på hur eleverna kan ta sig an uppgifter/texter på olika vis. Många elever ger uttryck för att lärarna försöker att motivera och skapa intresse hos eleverna. Lärarnas engagemang och ämneskunskap, i kombination med trevliga lokaler och ett brett kursutbud, gör att eleverna överlag trivs väl, menar verksamhetschef. Upplägg av kurser och lektioner är tydliga. Några elever berättar att de oftast får kursplaneringar i god tid innan kursstart och att lektionsplaneringar är väl genomtänkta och oftast presenteras på tavlan i klassrummet tillsammans med syfte för respektive lektion. Undervisningen har en viss variation. Eleverna beskriver att de olika förmågorna tränas i språkämnen och att det förekommer studiebesök i t.ex. historia och biologi. Variationen i undervisningen skulle dock kunna vara större i matematik, menar några elever, som dock vid ett par lektionstillfällen ägnat sig åt gemensam problemlösning. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 9(35)

11 Gruppstorlekarna är generellt hanterliga. Det sker ett visst överintag på kurserna, men eftersom alla antagna elever inte påbörjar sin utbildning är det sällan mer än 20 elever i en undervisningsgrupp. Lärplattformen Jensen online används för klassrums- och distansstudier. Vissa av de elever vi möter tycker att Jensen online innehåller den information de behöver och att plattformen har en tydlig struktur. Många lärare publicerar lektionsmaterial och länkar till artiklar och filmer i plattformen. Viss anpassning görs till eleverna. En ämnesutvecklare menar att personalen gör de anpassningar efter elevernas behov och förutsättningar som krävs. Som stöd för elever med dyslexi finns t.ex. vissa uppgifter i lärplattformen inlästa. Någon lärare berättar att det inte är ovanligt att eleverna väljer att visa sina kunskaper muntligen istället för skriftligen. Digital kurslitteratur ska bli mer tillgänglig. Under 2015/16 ska digitala kursböcker finnas i större utsträckning. Stöd ges på olika sätt. Lärarna har sällan tid att ge stöd i anslutning till lektioner, men elever som t.ex. studerar historia och samhällskunskap säger att de kan komma överens med sina lärare om särskilda tider för stödsamtal. Ämnesutvecklaren i matematik berättar att det finns ett par elever som får enskilt stöd av en matematiklärare. Några elever som studerar engelska menar att de får det stöd de behöver under lektionstid. I Jensen campus som kommer ersätta Jensen online ska antalet texter och uppgifter som finns inlästa utökas, berättar en ämnesansvarig. I lärplattformen finns redan nu tips på interaktiva böcker och läromedel som eleverna kan ta del av. För distanseleverna erbjuds uppsamlingstillfällen, under vilka eleverna kan få stöd. Några lärare upplever det emellertid som svårt att locka distanseleverna till dessa tillfällen. De menar att många distanselever av Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 10(35)

12 olika anledningar inte vill bli störda och inte önskar prata i telefon och därför inte heller väljer att delta på uppsamlingstillfällen. Eleverna erbjuds stöd i matematikstuga. Stugan är välbesökt och ges under tio timmar, fyra dagar i veckan. Eleverna tycker att de får en bra individuell hjälp i stugan, som också är bemannad av lärare i kemi, fysik och biologi. Ibland finns dessutom universitetsstudenter som stödpersonal i stugan. En kemilärare poängterar dock att det framförallt ges stöd i matematik och fysikämnena, eftersom det ibland saknas tid till att ge stöd i kemi. Enhetschef anser att stugan håller hög kvalitet, men att den kan utvecklas genom att träning erbjuds i fler förmågor. Hon menar att eleverna inte alltid tränar på det som de sedan testas på. Därtill behövs också mängdträning eleverna behöver träna mer på en och samma sak, menar enhetschef. Ett stödteam har tagits fram. Stödteamet består av rektor, lärare med specialpedagogisk utbildning samt studie- och yrkesvägledarna. Specialpedagogisk kompetens finns i viss utsträckning. En studie- och yrkesvägledare har 40 procent av sin tjänst avsatt för stöd till elever. Vägledaren har ingen formell specialpedagogisk utbildning, men har sedan tidigare arbetat med särskilt stöd till elever. Ambitionen är att lärarna ska identifiera elever som är i behov av stöd, t.ex. genom det inledande brevet, som alla elever skriver till sina lärare för att aktivera sin kurs, eller om elever visar låg aktivitet eller har hög frånvaro. För att ytterligare stärka den specialpedagogiska kompetensen studerar en lärare specialpedagogik parallellt med att hon undervisar i samhällskunskap på Jensen. I matematik har särskilda insatser vidtagits för att höja resultaten. I matematik har personalen kunnat se en viss resultatförbättring till följd av att 20-veckorskurser har införts. Inga andra kurser har den kurslängden, utan löper över tio veckor. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 11(35)

13 De sex matematiklärarna går Matematiklyftet och har gjort en analys av orsaker till resultatbilden i matematikämnet. Lärarna har tagit fram självrättande test och de använder kontrollskrivningar i formativt syfte, vid flera tillfällen under en kurs. Testresultaten gås igenom med eleverna på lektioner. Ett koncept med Smart Study ska introducerats. Fokus i Smart Study ska vara studieteknik, men än har inte lärarna några timmar fördelade till det. I dagsläget kan eleverna få hjälp och stöd med studieteknik i matematikstugan samt genom en utbildning i och film om vetenskapligt skrivande. Auskultationer genomförs i viss utsträckning. Tillfällen då lärare besökt varandras lektioner eller då skolledning/ämnesutvecklare besökt lektioner har framförallt rört matematiken. Auskultationerna görs som en del i satsningen på bedömning för lärande och ambitionen är att samtliga lärare ska involveras så småningom. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Initiala tester genomförs inte inför alla kursstarter. I dagsläget är det endast några kurser där tester genomförs, framförallt i matematik. Tanken är att lärarna ska genomföra tester i alla kurser så småningom, berättar en lärare. Syftet är att lärare ska få en så bra bild som möjligt av elevernas förkunskaper och kunna lägga vikt vid relevanta områden i undervisningen. Undervisningen behöver individualiseras i större utsträckning. Delar av skolledningen anser att lärarna måste utveckla sin förmåga att individualisera undervisningen utifrån elevernas olika testresultat och brev till lärarna. Det är alltför vanligt att lärarna endast noterar resultaten, för att fortsätta med sitt redan planerade kursupplägg. Skolledningen menar också att lärare tenderar att hänvisa till studiestugan för stöd, istället för att möta varje elev i klassrummet utifrån deras behov. Av dessa anledningar finns behov av att följa upp hur lärarna individualiserar undervisningen, Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 12(35)

14 menar verksamhetschef. Några elever instämmer, och menar att de inte riktigt kan se hur resultaten från de initiala testerna används. Bristen på individualisering gäller också inom distansundervisningen. Skolledaren poängterar att lärarna visserligen tar kontakt med distanselever som har uppgett stödbehov, men att lösningarna ofta är mer standardiserade än anpassade efter individuella behov. Större variation behövs i undervisningen för att möta alla elever. Lärarna behöver generellt utveckla sin kommunikativa förmåga och individualisera undervisningen för att kunna möta alla elever, menar verksamhetschef. Hon menar att en del lärare är bra på att bemöta vissa, men inte alla elever. Fler exempel som konkretiserar syften och krav kan tas fram. Enhetschef menar att fler och bättre exempel på uppgifter/redovisningar kan tydligagöra kunskapskraven för eleverna. Sådana exempel kan också underlätta för eleverna att planera sina studier och studera i förväg som en form av flippat klassrum, resonerar enhetschef. Av den anledningen menar enhetschef att personalen behöver se över de länkar som används i plattformen. Hon är inte säker på om de filmer, artiklar och annat som länkas till alltid är relevanta i förhållande till kursernas/uppgifternas innehåll, syften och krav. Kompetensen i specialpedagogik kan stärkas. Anordnaren har viss tillgång till specialpedagogiskt stöd, bl.a. genom en studie- och yrkesvägledare. Resurserna täcker dock inte behoven, menar enhetschef. Vissa lärare ger uttryck för att det inte finns specialpedagogisk kompetens på enheten, medan andra menar att de själva har specialpedagogik i sin utbildning och att lärarna generellt arbetar med stöd efter bästa förmåga. Stödstrukturer kan utvecklas. Lärarna uppger att de sällan har tid att stanna kvar efter lektioner för att svara på frågor. Några elever är kritiska och menar att de kan få en hänvisning till ett filmklipp på You Tube eller till läroboken, som svar på en fråga om hjälp. Eleverna som har erfarenhet av kvällsundervisning menar att det finns mer utrymme för individuell kontakt med lärarna då. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 13(35)

15 Några lärare menar att det är lättare att ge stöd till de elever som de träffar i klassrummen, till skillnad från distanseleverna som kan vara svåra att hjälpa. För att nå distanseleverna i önskvärd utsträckning, menar enhetschef att personalen mer aktivt behöver arbeta för att få distanseleverna att ta del av stödstugorna. Det gäller framförallt de elever som har svårt att nå målen. Ofta är det nämligen de högpresterande eleverna som kommer när stugan är öppen, enligt verksamhetschef. Ett annat problem är att stöd i form av stuga endast ges i ett begränsat antal ämnen. Några elever ger uttryck för att antalet timmar för stugorna borde utökas eftersom många elever kommer dit. Eleverna upplever också att klassrumselever prioriteras framför distanselever i stugorna. För att stödja distanseleverna behöver dessutom det webbaserande stödet utvecklas, anser några ämnesutvecklare. Lärarna har olika förhållningssätt vad gäller att kunna nås på telefon. Några lärare uppger att de har fasta telefontider, medan andra menar att de övergett det eftersom så få elever tog kontakt. Intresset från elevernas sida av att delta i webbkonferenser i matematik har också varit svalt, berättar en matematiklärare. Tiden upplevs som knapp för undervisning och stöd. Anordnarens lärare undervisar i klassrum och på distans eller enbart på distans. Varje lärare kan ha uppemot 200 elever parallellt samt en begränsad mängd timmar avsett för varje elev. Det innebär att eleverna som läser på distans måste klara sig förhållandevis mycket på egen hand, menar flera lärare. Det får också till följd att återkopplingen kan bli kortfattad, någon som ett par distanselever ger uttryck för. Verksamhetschef är medveten om att tiden för varje distanselev är knapp och att det kan påverka möjlighetan att ge varje elev tillfredställande stöd. Tiden för undervisning under de korta kurserna lyfter ett antal elever som problematisk. De menar att två undervisningstillfällen i veckan är för lite och att kontrollskrivningar och nationella prov i matematik upptar för stor del av lektionstiden. Det gäller särskilt under våren då flera långhelger gör att undervisningspass tas bort. De pedagogiska perspektiven kan utvecklas i matematik. Verksamhetschef och enhetschef menar att undervisningen i matematik till viss del behöver utvecklas, så att alla elever möts på den nivå de befinner sig. Skolledningen menar att lärarna istället ofta förlägger sin undervisning på mitten, vilket kan göra det svårt för en viss grupp elever, men lätt för Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 14(35)

16 en annan grupp. En utmaning är enligt verksamhetschef att kunna möta alla elever, inte endast de som ligger i framkant i matematik. Det har matematiklärarna ibland svårt att hantera, vilket kan vara en delförklaring till att det är en stor andel elever som inte når målen, menar verksamhetschef. Enhetschef pekar på vikten av att matematiklärarna skapar en förståelse för ämnet hos eleverna och att utgångpunkt tas från den nivå eleverna befinner sig. Det är inte särskilt framgångsrikt att direkt under första lektionen börja lösa uppgifter på tavlan, menar enhetschef. Ett antal elever antyder detsamma. De menar att kurserna har mycket innehåll och ges under kort tid, varför matematiklärarna undervisar i rask takt. Eleverna har svårt att se hur lärarna individanpassar undervisningen utifrån tidiga testresultat. Utifrån lektionsbesök gör också vi bedömningen att matematiklärarna i större utsträckning kan kartlägga vad eleverna har svårt för och utgå därifrån, samt i högre grad bjuda in eleverna till att lösa problemen gemensamt. Högre förväntningar kan ställas på elevernas förmåga. Enhetschef har vid upprepade tillfällen haft samtal med lärare om att dåliga resultat aldrig för förklaras med att eleverna har för låga förkunskaper eller att de är vuxna och därför måste ta ett eget ansvar. Enhetschef är noga med att poängtera att lärarna måste möta varje elev där den befinner sig. Vissa distanselever önskar mer lärarkontakt. Några distanselever skulle önska att deras lärare ibland tar kontakt för att förhöra sig om hur studierna fortlöper. Andra elever som vi har varit i kontakt med upplever att den kontakt de haft är tillräcklig och att de klarar sig bra på egen hand. Några av lärarna tycker att återkopplingen till distanseleverna kan göras mer utvecklande, men för det behöver de mer tid. Några lärare upplever att det är svårt att följa eleverna på distans, jämfört med eleverna de träffar i klassrumsundervisningen. Flera i personalen menar att distansundervisning är en fråga som är högt på agendan och att man behöver utveckla pedagogiken i riktning mot mer undervisning och mindre hjälp till självstudier. Verksamhetschef anser att det finns goda rutiner för att komma igång med kurserna, men att lärarna ibland tappar eleverna i mitten av kursen. Lärarna behöver vara mer aktiva i sin lärarroll än att endast skicka en påminnelse till eleven om att de ligger efter i sina studier. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 15(35)

17 Att testa den muntliga förmågan i distansundervisningen är svårt. En lärare i språkämnen menar att elevernas första muntliga presentation kommer i samband med det nationella provet i slutet av kursen. Det innebär att eleverna inte får träna denna förmåga under kursens gång. Viss samundervisning förekommer. Matematik 1 a, b och c ges i samma undervisningsgrupp. Även matematik 2 b och c samundervisas vissa lektioner. En risk med samundervisning är att undervisningsgrupperna blir homogena, sett till elevernas förkunskaper och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Det kan försvåra för läraren att individanpassa undervisningen. Flera elever har synpunkter på undervisningen i fysik. Eleverna riktar kritik sig mot olika delar av kursen och undervisningen i fysik. Några elever tycker att kursplaneringen var oklar och att de inte förstår syftet med den egna studieplanering de förväntas göra. De menar att läraren skulle kunna fråga eleverna vad de vill göra istället för att ha en egen tydlig lektionsplanering. Eleverna menar att detta är sätt som lärarna i fysik 1 använder för att arbeta med flippat klassrum, men eleverna har svårt att förstå syftet. Några elever tycker också att läraren inte engagerar sig i de elever som inte är så aktiva på kursen. Någon elev berättar att många elever har gjort studieavbrott från fysikkurser. En fysiklärare anser att eleverna måste ta ett eget ansvar och själv söka kunskap, inte förvänta sig att svaren ska levereras av läraren. Ett exempel på missförstånd och brist på kommunikation mellan lärare och elev ser vi under ett besök på en kompletterande laboration i fysik. Oklara förväntningar medförde att tiden för laborationen markant överskred lärarens planerande tid. Mer tid för laborationer önskas. Exempelvis menar kemilärare att de laborationer som ska genomföras tar mycket tid i anspråk från annat som ska hinnas med i kursen. Några elever som läser kemi menar att delar av lärarens kursplanering har strukits och att endast ett urval av läromedlet användes. Huruvida det innebär att delar av det centrala innehållet inte har behandlats är oklart. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 16(35)

18 Smartboards saknas. Med smartboards kan t.ex. uppgifter, texter och lösningar från en lektion sparas för att läggas ut på plattformen. Det kan bli verklighet med nya lärplattformen, men den nuvarande plattformen går inte att koppla ihop med en smartboard, berättar skolledningen. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 17(35)

19 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Styrdokumenten presenteras på olika sätt. Elever och lärare berättar att ämnesplanerna presenteras i klassrummen och lärare hänvisar till lärplattformen där dokumenten också finns. Några lärare har också mer ingående förklarat vad som krävs av eleverna för olika betyg, berättar eleverna. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 18(35)

20 Uppgifter kopplas till innehåll och krav. Lärare i historia och samhällskunskap säger att de försöker vara tydliga med att relatera inlämningsuppgifter till ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav. Samma lärare arbetar också med olika svårighetsgrader på uppgifterna, dels genom enskilda lättare eller svårare uppgifter, men också med uppgifter där eleven kan nå samtliga betygssteg beroende på prestation. Skolledaren berättar att Jensen campus, den kommande lärplattformen, ska göra det lättare att följa elevernas progression mot målen genom färgmarkeringar av avklarade moment och uppnådda krav. Lärarna har ett varierat bedömningsunderlag vid betygssättning. I matematik används mest olika slags prov (kontrollskrivningar och nationella prov), men i andra ämnen använder lärarna en bredare uppsättning examinationsformer (prov, texter, muntliga redovisningar, laborationer m.m.). Lärarna menar att allt underlag sedan vägs samman vid betygssättningen. Kontrollskrivningar används i formativt syfte. Matematikläraren menar att kontrollskrivningarna täcker olika delar av kursen och mäter alla förmågor som eleverna ska utveckla. Läraren anser att skrivningarna också har den positiva effekten att eleverna studerar under hela kursen och inte bara mot slutet av kursen. Någon elev tycker att skrivningarna är en hjälp för eleverna att nå målen, medan andra elever menar att skrivningarna inte ger så bra vägledning i hur de kan gå vidare i sitt lärande, eftersom bedömningen endast ges i form av rätt eller fel. Betyg på enskilda uppgifter har frångåtts. Lärarna i fysik och matematik säger att de inte längre ger betyg på enskilda inlämningsuppgifter eftersom ett betyg kan vara svårtolkade och vilseleda eleverna. Formativ återkoppling är standard. I t.ex. biologi, historia och samhällskunskap får eleverna alltid utvecklande och framåtsyftande återkoppling. I exempelvis biologi får eleverna, efter lärarens synpunkter, arbeta vidare med samma uppgift för att utvecklas och förbättra sina resultat. Eleverna får i biologi dessutom skapa egna provfrågor som de därefter själva får besvara. Även på distansutbildningar, i t.ex. fysik, tycker några elever att återkopplingen varit givande. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 19(35)

21 Elever har möjlighet till kompletteringar inom kurstiden. Under kursens gång finns t.ex. i matematik möjlighet till s.k. E- kompletteringsprov för elever som kunskapsmässigt befinner sig mellan betygen E och F. Sådana prov kan också användas av matematikläraren för att få ett bättre betygsunderlag. Distanseleverna har möjlighet att komma till skolan för att skriva omprov om de så önskar. I matematik finns också A-komplettering för elever som vill nå högsta betyg. För att veta om sådana prov kan vara aktuella efterfrågas elevernas betygsmål. Visst kollegialt samarbete sker i bedömningsfrågor. Sambedömning görs t.ex. av nationella proven i svenska och av en gemensam uppsats i ämnena historia och samhällskunskap. I dessa ämnen berättar lärarna att de också t.ex. tar fram slutprov tillsammans och diskuterar och följer upp gemensamma elevers resultat. Matematiklärarna har också jämfört varandras betygssättning på en ämneskonferens, berättar enhetschef. Viss kontroll av lärarnas återkoppling sker. Ämnesutvecklare gör ibland stickprov av den feedback som lärarna ger till distanseleverna för att säkerställa att den är av formativt slag. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Enligt eleverna går inte alla lärare igenom ämnesplanerna. Några elever som har läst No-ämnen menar att deras lärare inte presenterat kursinnehåll och kunskapskrav för dem. Andra elever som läser matematik menar att innehåll och krav inte tagits upp i någon större utsträckning. Någon elev menar att det istället är läroboken som får konkretisera ämnesplanen. Kunskapskraven kan förtydligas för distanselever. En ämnesutvecklare tror att det kommer bli tydligare för elever i den nya lärplattformen, Jensen Campus. I den kommer ett antal lektioner (instruktioner, filmer, länkar etc.) att täcka det centrala innehållet. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 20(35)

22 Lektionerna ska kopplas till arbetsuppgifter och betygsmatriser som i sin tur ska konkretisera kunskapskraven. Fler konkreta elevexempel kan skapas. Genom att låta eleverna ta del av faktiska elevarbeten kan betygssystemets kunskapskvaliteter illustreras tydligare för eleverna. Ämnesutvecklaren i matematik menar att personalen ska ta fram fler exempel ett för varje förmåga som ska utvecklas och bedömas. Vi måste bli bättre på att fokusera alla förmågor, menar ämnesutvecklaren. Bedömningen kan tydligare följas upp. Några lärare menar att det finns vissa grundkrav på bedömning, t.ex. att den ska vara formativ, men uppföljningen och den kollegiala diskussionen kring bedömning kan utvecklas ytterligare. Ämnesutvecklare gör vissa stickprov av lärarnas återkoppling och sambedömning förekommer i t.ex. svenska och matematik. I regel är bedömning och betygssättning dock en praktik lärarna utför individuellt. Exempelvis skulle tydligare rutiner kring sambedömning upprättas. En del elever är missnöjda med den feedback de får. Det visar anordnarens egna enkäter. Sannolikt gäller det distanseleverna i större utsträckning. Några av de distanselever vi samtalar med ger uttryck för att återkopplingen ibland kan vara lite kortfattad och personal i matematikämnet menar att det förekommer viss standardfeedback inom distansutbildningen. Bättre rutiner kring sambedömning kan tas fram. Ovan nämndes att det finns ett visst kollegialt samarbete i bedömningsfrågor, men enligt lärarna saknas kontinuitet för sambedömning av elevernas arbeten och prov. Många gånger genomförs sambedömning först om någon kollega efterfrågar hjälp med bedömning. Med tydligare rutiner finns möjligheter att uppnå större likvärdighet och rättsäkerhet vid bedömningar och betygsättning. Det nationella provet väger tungt i matematik. Någon matematikstuderande elev menar att det inte förekom någon eller endast någon enstaka uppgift under sin matematikkurs, bortsett från det nationella provet. En av matematiklärarna tillstår att det nationella provet Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 21(35)

23 har en vikt om mer än 50 procent vid betygssättningen, men menar att kontrollskrivningar och klassrumsaktiviteter också är viktiga underlag. I matematik kan eleverna samla poäng till nationella provet. Den elev som får fyra av sex korrekta svar på en s.k. kontrollskrivning får bonuspoäng till nationella provet. Totalt kan tre bonuspoäng ges och de kan bidra till att höja provbetyget. På vilket sätt detta sätt att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskravens beskrivningar av kvaliteter är oklart, inte minst för eleverna. Normalt sett är poängräknade inte förenligt med hur kunskapskraven är formulerade. Elever önskar få mer träning inför nationella provet. Några elever som läser No-ämnen menar att de inte fått någon specifik träning inför de nationella proven. Eleverna får i regel efterfråga betygssamtal. Verksamhetschef menar att det finns goda rutiner kring hur och när betygssamtal ska ges. Några lärare i matematik och fysik menar dock att det inte finns tid att ge betygssamtal till alla utan att eleverna får be om sådant. Få elever önskar dock ha en diskussion om sitt kursbetyg, menar lärarna. Någon lärare känner inte till att betyg (streck) kan ges. Det kan därför vara aktuellt att på enheten diskutera skillnaden mellan streck och betyget F. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 22(35)

24 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Alla elever gör en aktiveringsuppgift. Det sker i samband med det obligatoriska upprättandet av individuell studieplan. Den innehåller också uppgifter om elevens bakgrund, förhållanden och eventuella stödbehov. I samband med kursstart behöver eleverna också i vissa ämnen ta del av och reflektera över ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav i förhållande till de egna betygsambitionerna. En annan lärare har också som krav att eleverna kort ska beskriva vad de anser vara viktigt i likabehandlingsplanen. Ny enhetschef har tillträtt under våren Den nya enhetschefen upplever att organisationen är lyhörd och att det finns en stor potential för verksamhetsutveckling. Enhetschefen tycker att enheten har en mycket god infrastruktur t.ex. i form at IT-stöd, HR-stöd och en välfungerande administrativ apparat med en administrativ Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 23(35)

25 utvecklare. Den personen fungerar som länk mellan administrationen och den pedagogiska personalen. Enhetschefen upplever att det skapar goda förutsättningar för henne att koncentrera sig på skolledningsarbete. Några lärare pekar på att det har blivit ett tydligare fokus på pedagogiska frågor med bytet av enhetschef. De påtalar också att det blivit en större kontinuitet eftersom den nya enhetschefen är fysiskt närvarande i betydligt större utsträckning än vad som var fallet tidigare. Personalen möts i olika sammanhang. Månadsmöten för hela personalen har ett pedagogiskt fokus och arbetslagsmöten, som också hålls månatligen, har på senare tid kretsat mycket kring utvecklingen av den nya lärplattformen, Jensen Campus. På arbetslagsmötena deltar även enhetschef. Ämnesträffar äger också rum en gång i månaden. Lärare som är ensamma med att undervisa i sitt ämne har inte samma möjligheter till kollegialt utbyte, menar enhetschef. Flera lärare anser att det är högt i tak i diskussionerna och att det finns en öppen dialog i kollegiet. Ämnesutvecklare har funnits i cirka ett år. Ämnesutvecklarna ingår i skolans ledningsgrupp och de har olika stora delar av sina tjänster avsatt för ämnesutveckling. Mest fokus har lagts på matematikämnet, där ämnesutvecklaren i stort sett inte har någon undervisning överhuvudtaget. Ämnesutvecklarna träffas varje vecka. De har bland annat tagit fram elevoch lärarhandböcker samt skapat checklistor. Dessa fyller framförallt en funktion för distanslärarna, menar enhetschefen. Nytt är också kravet på att lärarna ska skicka välkomstbrev och F-varningar till eleverna. Om införandet av ämnesutvecklare har lett till förändringar i positiv riktning är svårt att avgöra, menar skolledningen. Enhetschef framhåller att rutiner och resultat i ämnena svenska och matematik har förbättrats, vilket kan vara ett resultat av ämnesutvecklarnas arbete och insatsen kring bedömning för lärande, tror enhetschef. Kursutveckling pågår Parallellt med utveckling av lärplattformen Jensen Campus ska alla kurser ses över. Lärarna menar att de arbetar med att utveckla sina kurser också idag, men att det är mycket av ett ensamarbete. Till stor del handlar förändringar av kurser i att arbetsuppgifter byts ut. I och med Jensen Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 24(35)

26 Campus ska ett mer omfattande pedagogiskt helhetsgrepp tas kring kurserna. Skolledaren säger att det nya kursupplägget kommer att vara något mer styrt, jämfört med det nuvarande. Varje kurs ska ha en grundstomme, men lärarna kan fortfarande sätta sin personliga prägel på kurserna. Tanken är att det ska bli lättare för en lärare att gå in och ta över en kollegas kurs vid t.ex. sjukdom eller semester, berättar skolledaren. För kursutvecklingsarbetet i matematik och fysik finns en plan. De ämnesansvariga ska ansvara för att kvalitetssäkra de nya kurser som tas fram. Resultat och återkoppling följs upp av ämnesansvariga. I de ämnesansvarigas roll ingår att stötta lärarna i bedömningsfrågor. De kan också kontrollera hur lärarna ger feedback. Ämnesansvariga för naturorienterande ämnen gör den typen av uppföljning. I matematik följer den ämnesansvariga upp bedömningar först efter klagomål från elever. Resultat i kurserna följs också upp av ämnesansvariga vid periodslut. Resultaten diskuteras sedan vid ämneskonferenser. Resultat tas fram och anlyseras av enhetschef. Enhetschef tycker att det finns en bra struktur genom ett årshjul för uppföljning av enhetens resultat. Varje månad går enhetschef igenom resultaten och på studiedagar analyserar hela personalen enhetens utfall. Distansutbildningen följs upp på olika sätt. Enhetschef och ämnesansvariga tar del av det som finns i de digitala klassrummen på lärplattformen. Enhetschef har mål- och resultatsamtal med lärarna. I dessa samtal används betyg och resultat från kursutvärderingar som eleverna besvarar, som underlag. I juni 2015 tillträdde en ny enhetschef med ansvar för distansutbildningen. Det innebär att det nu finns två enhetschefer med ansvar för klassrum respektive distans. Kursutvärderingar genomförs. En lärare i svenska anser att eleverna överlag uttrycker stor nöjdhet, bland annat över att de får snabb respons från sina lärare. Till det som eleverna önskar mer av i kemi hör laborationer och mindre experiment under Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 25(35)

27 lektionstid. Några av distanseleverna uttrycker emellertid att de medvetet låtit bli i att besvara enkäterna i plattformen. Personalen verkar för att reducera antalet studieavbrott. Administrativ och pedagogisk personal samt studie- och yrkesvägledare lägger mycket tid på att kontakta elever för att minska antalet elever som inte kommer till kursstart, men också de elever som är i riskzonen för att göra studieavbrott. Studie- och yrkesvägledningsfunktionen uppfattas positivt. Studie- och yrkesvägledarna anser att de har möjlighet att ägna sig mycket åt att vägleda elever, eftersom reception och administration tar hand om mycket av det administrativa arbetet. Vägledarna har sitt kontor centralt i skolans lokaler och eleverna informeras om vägledarnas tjänster genom olika kanaler bl.a. via e-post, utbildningskatalog och i lärplattformen. Vägledningen, som nås via e-post och på telefon, har drop in och bokade tider och är öppen två kvällar i veckan. Eleverna och vägledarna själva anser att tillgängligheten är god det är sällan längre tid än en vecka för ett vägledningssamtal. I skolans egna utvärderingar ges studie- och yrkesvägledarna höga betyg och de får många positiva kommentarer från eleverna, berättar vägledarna. En ny lärplattform håller på att tas fram. Den nuvarande plattformen, Jensen on-line, ska ersättas av Jensen Campus. En stor del i förnyelsen består av kursutveckling. Vissa ämnen och kurser prioriteras före andra. Uppgifter och laborationer håller på att ses över. En av förändringarna handlar om att skapa mer interaktivitet med forum och online-klassrum, så att distanseleverna kan delta mer direkt. Det ska bli mer fokus på flippat klassrum, med fler länkar till t.ex. filmer och artiklar. Verktyg för stöd och kommunikation mellan lärare och elev ska också utvecklas i den nya plattformen. En referensgrupp har lämnat synpunkter under utvecklingsarbetet av Jensen Campus. En utbildningsdag för den pedagogiska personalen ska hållas under våren 2015 och lärplattformen kommer att implementeras under , berättar verksamhetschef. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 26(35)

28 Bedömning för lärande är en viktig utvecklingsinsats. I en fortbildningsinsats kring formativ bedömning har personalen utgått från en bok av Christan Lundahl. Lärarna poängterar att de är medvetna om den formativa bedömningens förtjänster och menar att de har fokus på elevernas lärprocess och ger feedforward. Några lärare berättar att de använder olika tekniker för att få eleverna att reflektera över ditt lärande. I historia och samhällskunskap har lärarna för vana att låta eleverna fundera över sina egna prestationer och hur de kan komma vidare i sitt lärande. Emellanåt ägnar de sig också åt kamratbedömning. Som en del i fortbildningen inom bedömning för lärande har några lärare gått en samtalsledarutbildning och fler lärare ska påbörja densamma. En uppgift för samtalsledare är att samla in goda exempel på formativt bedömningsarbete. Viss extern samverkan sker. Vid några tillfällen har Jensen träffat andra externa utbildningsanordnare för att bland annat diskutera betygs- och bedömningsfrågor och ta fram exempel på uppgifter för att konkretisera kunskapskraven. Det senaste inbokade mötet ställdes dock in på grund av lågt intresse. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Aktiveringsuppgiftens resultat kan användas bättre. Alla elever gör en första uppgift/individuell studieplan som aktiverar kursen de läser. En lärare hävdar att det kan vara uppemot 40 procent av eleverna som uppger att de är i behov av någon slags stöd. Eftersom lärarna har många elever, både i klassrum och på distans, händer det att elever glöms bort eller inte får det stöd de skulle behöva, menar några i personalen. Lärarna, som har ansvar för att hantera informationen från aktiveringsuppgiften och för att följa upp eleverna som är i behov av stöd, uppger dock att de tar kontakt med alla elever. Men eftersom tiden är knapp kan stödet stanna vid hänvisningar till t.ex. digitala hjälpmedel av olika slag. Informationen om vilka elever som är i behov av stöd skulle kunna samlas centralt och föras över till studie- och yrkesvägledaren som har 40 procent av sin tjänst avsatt till elevstöd. I dagsläget måste först eleven ge sitt godkännande till sin lärare om att kontakt tas med studie- och yrkesvägledare för vidare utredning av stödbehov. Jensen - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 27(35)