NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans

Transkript

1 Rapport 2014 NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Erik Hamner, rektor för C3L, Tyresö kommun

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Gymnasial vuxenutbildning på NTI-skolans distansutbildningar 4 Organisation och personal... 4 Utvärderingsperiod... 4 Intervjupersoner... 5 Elever och utbud... 6 Utfall... 8 Avbrott... 9 Kunskaper, utveckling och lärande Styrkor Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck...25 NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 1(27)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 2(27)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 3(27)

5 Gymnasial vuxenutbildning på NTI-skolans distansutbildningar Organisation och personal NTI-skolan erbjuder utbildning i ett stort antal gymnasiala kurser samt yrkesutbildningar på distans. Skolans ledning och lärare är samlade i lokaler i Umeå och i Stockholm finns verksamhetschef, kvalitetsansvarig, marknadsavdelning och kansli. Verksamhetschef för NTI-skolan är sedan 2013 Carl-Johan Strömwall och regionchef för vuxenutbildningen på distans är sedan 2013 Andreas Stenberg. I organisationen finns också kvalitetsansvarig, fyra skolledare som leder det pedagogiska arbetet i arbetslagen samt två studie- och yrkesvägledare på totalt 1,5 heltidstjänster. Dessutom finns det sedan första september 2014 en speciallärare/-pedagog som också undervisar i engelska. Därtill finns åtta administratörer, två personal på logistik/lärobokslager, sex programmerare/elevdatasupport, en upphandlingschef, en marknadsansvarig, en kundvårdare samt ett elevombud. Antalet tillsvidareanställda lärare på NTI-skolan uppgick vid besökstillfället i september 2014 till 53 (varav sex stycken var föräldralediga, tjänstlediga eller sjukskrivna). Antalet timanställda uppgår till fyra lärare. Det blir omräknat totalt cirka 50 heltidstjänster. 88 procent av lärarna som undervisar på NTI-skolan har pedagogisk examen och 97 procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Lärarnas totala tid för handledning, återkoppling och bedömning/examinationer uppgår till ca 40 timmar per vecka i genomsnitt över hela året. Lärarna ansvarar och handleder samtidigt olika antal (heltidsstuderande) elever. I t.ex. spanska kan det röra sig om ca 60 heltidselever och i företagsekonomi ca 80 dito. I praktiken är antalet elever per lärare fler eftersom alla elever inte studerar på heltid. Utvärderingsperiod NTI-skolans grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning på distans utvärderades mellan 9 och 12 september, Under två dagar besöktes verksamheten i Umeå, men intervjuer med verksamhetschef och studieoch yrkesvägledare gjordes på kontoret i Stockholm. Elevernas erfarenheter av att studera på NTI-skolan fick vi ta del av genom telefonintervjuer. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 4(27)

6 Intervjupersoner Vid besöket i Umeå intervjuades: - Skolledning: regionchef, kvalitetsansvarig samt två skolledare - en grupp om tre lärare som huvudsakligen undervisar i engelska, men också andra språkämnen - en grupp om tre lärare som undervisar i matematik och ekonomiska ämnen - en grupp om tre lärare som undervisar i svenska, svenska som andraspråk, men också andra ämnen såsom historia och religion - en grupp om tre lärare som undervisar i olika naturvetenskapliga ämnen - en pedagogisk ledare för naturvetenskapliga ämnen Under besöket i Stockholm intervjuades: - verksamhetschef - studie- och yrkesvägledare Dessutom har 18 elever intervjuats över telefon: - Tre elever som läser kurser i svenska som andraspråk - Tre elever som läser som läser kurser i engelska - Tre elever som läser kurser i matematik - Två elever som läser kurser i naturkunskap - Två elever som läser en kurs i redovisning - En elev som läser en kurs i företagsekonomi - Tre elever som läser olika kurser inom vård- och omsorgsämnen NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 5(27)

7 Elever och utbud Det totala antalet elever (medborgare i Stockholms län, fördelade på 22 kommuner) på de olika grundläggande och gymnasiala kurserna uppgick under verksamhetsåret till cirka Redovisningen i tabellen nedan omfattar inte all utbildning som NTI-skolan erbjuder eftersom det rör sig om flera hundra kurser. Istället redovisas de kurser som har flest kursdeltagare. Grundläggande utbildning: Kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Engelska 3 33 Matematik 2 50 Summa 5 NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 6(27)

8 Gymnasial utbildning: Nedan listas de 30 största fristående gymnasiala kurser som ges hos anordnaren. Kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Affärsjuridik Biologi Datorteknik 1b Engelska Engelska Engelska Filosofi Fysik 1a Företagsekonomi Företagsekonomi Grafisk kommunikation Historia 1b Hälsopedagogik Information och kommunikation Matematik 1a Matematik 2b Naturkunskap 1a Naturkunskap Programmering Psykologi Religionskunskap Samhällskunskap 1b Specialpedagogik Svenska Svenska Svenska Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Webbutveckling Summa 3079 NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 7(27)

9 Utfall Under verksamhetsåret antogs 5855 elever till kurser på NTI-skolan. Av dessa påbörjade 4894 elever, dvs. cirka 84 procent sin utbildning. Under året sattes 7052 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 69 procent. I tabellerna nedan redovisas ett urval av de kurser med högst respektive lägst andel kursdeltagare som nådde kunskapskraven under angivet verksamhetsår. Kurserna som listas i tabellerna har minst 25 betygsatta kursdeltagare. Gymnasiala kurser med högst andel elever som nådde kunskapskraven (minst betyg E), år Kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Barns lärande och växande Kommunikation Ledarskap och organisation Skrivande Pedagogiskt ledarskap Privatjuridik Inköp Företagsekonomi Hälsopedagogik Sociologi Summa 444 Gymnasiala kurser med lägst andel elever som nådde kunskapskraven (minst betyg E), år Kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Religionskunskap Nätverksadministration Matematik 1b Geografi Japanska Historia 1a Ryska Medieproduktion Webbutveckling Programmering Summa 479 NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 8(27)

10 Hur stor andel kursdeltagare som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. Under verksamhetsåret återfanns högst andel kursdeltagare som nådde kunskapskraven på kurser såsom Barns lärande och växande och Kommunikation. I dessa kurser nådde 94 respektive 90 kursdeltagare nivån för godkänt (betyg E). Bland kurserna med lägst andel kursdeltagare som fick minst ett E i betyg återfinns Webbutveckling 2 och Programmering 1. På dessa kurser var andelen godkända kursdeltagare 42 respektive 34 procent. Avbrott Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till ca 29 procent på grundläggande kurser under avtalsåret Av de elever som påbörjat gymnasiala kurser avbröt 27 procent sina studier under samma period. Högst andel elever (59, 53 respektive 51 procent) som avbryter sina studier återfanns på kurserna Matematik 2a (78 av 132 elever), Matematik 2c (31 av 59 elever) och Matematik 1b (30 av 59 elever). Minst andel avbrott (0, 2 respektive 4 procent) finns på kurserna Barns lärande och växande (0 av 32 elever), Nätverksteknologier (1 av 53 elever) samt Grafiska arbetsflöden och analysmodeller (1 av 28 elever). Ovanstående siffror baseras på kurser med minst 25 kursdeltagare. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 9(27)

11 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Lärplattformen är välutvecklad. Eleverna får information om lärplattformen och inloggningsuppgifter i sitt välkomstbrev. De flesta elever vi pratar med tycker att all information de behöver finns i Elevrummet i plattformen. Plattformen upplevs vara enkel att förstå och lättnavigerad med ett bra upplägg. Eleverna möts först av en instruktionsvideo. Här presenteras också all personal med foton och kontaktuppgifter. Den kurslitteratur som ska användas och vad eleverna förväntas göra under kursen presenteras tydligt. Bedömningsmatriser finns kopplade till varje uppgift och lärarna har möjlighet att lägga till extrauppgifter. I plattformen finns också t.ex. filmer/inspelade lektioner, länkar och You Tube-klipp. Alla elever har ett inledande samtal med sin lärare. Lärarna berättar att de under samtalet går igenom elevernas mål, förväntningar, livssituation och om eventuellt stöd behövs. Elever som har en dokumenterad diagnos och behöver särskilt stöd noteras och följs upp. Telefonsamtal med eleverna äger också rum i samband med muntliga NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 10(27)

12 övningar/uppgifter. Personalen har kunnat konstatera att de tre första dagarna av en kurs är kritiska för om en elev ska klara av sina studier - det är viktigt att eleven kommer igång ordentligt från början. Lärarna är tillgängliga på telefon. Lärarna har olika rutiner för mottagning av telefonsamtal, de flesta lärare har bokningskalendrar för eleverna. Oavsett upplägg har eleverna goda möjligheter att nå sina lärare på det sättet. De flesta elever har emellertid inte telefonkontakt med eleverna utan får istället återkoppling på lärplattformen eller på e-post. Eleverna uppmanas att ta kontakt med sina lärare - ibland ringer läraren själv upp eleverna för att skapa kontakt. Eleverna får mycket tid med läraren. Undervisningen är individuellt anpassad eftersom lärarna får en bild av varje elevs förkunskaper och utvecklingsbehov. Det innebär att vissa elever har mycket kontakt via telefon och e-post med sin lärare, medan andra elever klarar sig bra på den feedback de får efter inlämnade uppgifter. Eleverna tycker i regel att det är bra variation i uppgifter. Inlämningsuppgifterna som eleverna ska arbeta med under kursens gång är av olika slag och medför att eleverna får utveckla olika förmågor och kunskaper. Anpassningar görs till elevernas önskemål och förutsättningar. Kurserna kan i viss mån anpassas efter elevernas behov. Det kan ske genom att lärarna ger olika uppgifter till elever utifrån individuella mål och behov (Se Styrkor under Bedömning och betygssättning ). I t.ex. matematik kan vissa elever i undantagsfall få ett större prov uppdelat i flera mindre. I t.ex. naturvetenskapliga ämnen kan eleverna ibland välja mellan skriftliga och muntliga uppgifter. Lärarna utgår från elevernas ambitioner och de mål de uppger. För de elever som anger att de bara behöver ett betyg finns s.k. E-uppgifter. Det innebär inte att eleven inte kan nå högre betyg än E, menar lärarna. Inte heller betyder det att eleverna inte kan få mer avancerade uppgifter om de så önskar. I betygssamtalen kan eleverna dessutom uttrycka om de vill pröva mot ett högre betyg. Att fråga efter elevernas betygsambitioner är ett sätt som skolan arbetar på för att minska andelen F-betyg. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 11(27)

13 Alla kursböcker finns inlästa. Det är ett bra redskap för elever i behov av särskilt stöd. En specialpedagog finns i verksamheten. Sedan september 2014 har en av lärarna en tjänst som specialpedagog. Läraren ska vara en tillgång för de elever som har identifierats vara i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen ska dock inte överta ansvaret för eleverna, utan istället vara coachande för lärarna. Ett stödteam bestående av specialpedagogen och pedagogiska ledare (ung. motsvarande förstelärare) ska med stöd av skolledare och kvalitetsansvarig arbeta mer aktivt med elevstöd framöver. Laborationer utförs i naturvetenskapliga ämnen. För elever som är medborgare i någon av Vux18:s kommuner sker laborationer i naturkunskap under en dag i lokal under överseende av handledare. Någon enstaka elev kan i undantagsfall genomföra sin laboration i hemmet. Till de elever som inte är hemmahörande i någon av Vux18:s kommuner skickas en laborationslåda med posten. För andra kurser, såsom kemi 2, ska en obligatorisk laboration genomföras på lokal i Stockholm, oavsett var i landet eleven är bosatt. Redovisningar från laborationerna betygssätts av elevens lärare i Umeå. Utan godkänt laborationsresultat kan inte eleven få ett kursbetyg. Elever har möjlighet att byta lärare. I händelse kommunikationen mellan lärare och elev inte skulle fungera har eleverna möjlighet att byta lärare, även om det är mycket ovanligt. En av de elever vi samtalar med har bytt lärare. Arbetsplatsförlagt lärande sker på vissa kurser. Elever som läser t.ex. vård- och omsorgsutbildningar har goda erfarenheter från sin praktik. Skolans vårdlärare har haft kontakt med handledaren under det arbetsplatsförlagda lärandet. För de elever som inte kan ordna en APL-plats på egen hand hjälper skolan till. För elever som har tillräckligt med arbetstimmar från exempelvis ett äldreboende kan validering ske om så önskas. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 12(27)

14 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Andelen elever som inte når målen är hög. Matematik är det ämne som i synnerhet har liten andel elever som når kunskapskraven. Sett över året är det kurserna som ges under period 3/sommarmånaderna som har lägst måluppfyllelse. Många elever läser för många kurser parallellt och underskattar arbetsinsatsen som måste göras i distansstudier, menar lärarna. Framöver har skolan för avsikt att punktmarkera elever som riskerar att inte klara kursen genom att följa elevens studiehistorik. Skolledningen önskar en närmare dialog med kommunerna/avnämarna om elever som får betyg F vid upprepade tillfällen. Tidigare hade NTI-skolan en studie- och yrkesvägledare som hade i uppdrag att på telefon kontakta alla elever med F, men sedan vägledaren slutade sin anställning finns inga resurser för detta ändamål. Elevernas förkunskaper testas inte. Om en elev hade fått göra ett initialt test hade det varit lättare att tidigt rekommendera en lämplig studietakt för eleven. Om elevens hemkommun godkänner, kan en kurs förlängas om eleven har svårt att nå målen. De inledande kartläggningssamtalen sker skriftligt. Eleverna berättar att de fått skriva och presentera sig själva via e-post och inte genom en dialog med läraren på telefon. När läraren inte har personlig kontakt med eleverna via telefon kan det vara svårare att identifiera de elever som är i behov av stöd. Att tidigt hitta dessa elever är en möjlighet till att reducera antalet F-betyg. Särskilt stöd ges av läraren. Från september 2014 finns emellertid en specialpedagog i verksamheten, men hon har inte i uppdrag att direkt stödja enskilda elever i behov av särskilt stöd utan endast indirekt genom uppdraget att coacha lärarna. Ibland är elevernas hemkommuner behjälpliga med sådant stöd. Ett exempel är vuxenteamet i Stockholms stad. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 13(27)

15 Att utveckla den muntliga förmågan är svårt. Några elever säger att det är svårt att via distansstudier utveckla den muntliga förmågan i språkkurser. Här finns möjligheter att ge eleverna mer tid och fler uppgifter som utvecklar denna förmåga. E-uppgifter kan vara problematiska. Varje elev ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och stimuleras till det - inget tak ska sättas för elevernas utveckling. Vi menar att det finns en risk att E-uppgifter kan leda till att eleverna uppmuntras till att satsa på enbart E och inte högre. Verksamhetschef och lärarna menar att det inte förhåller sig så, att lärarna har höga förväntningar på eleverna och ger mer utmanande uppgifter om eleverna visar sig ha potential för det. Ibland kan lärarna vara svåra att nå. Några elever menar att lärarna ibland inte svarar i telefon om eleverna inte har en avtalad tid. Ett antal elever har önskemål om att lärarna ska vara tillgängliga också på kvällstid så att elever som arbetar dagtid ska ha möjlighet att komma i kontakt med sina lärare. Provmiljön för slutprovet kan vara stökig. Ett par elever menar att det var många människor i rörelse vid provtillfället och att kontrollen vid detsamma var dålig, vilket gör det lätt att fuska för den som vill. Någon elev menar att provtiden var för kort. Som elev med annat modermål än svenska går mycket tid åt att avkoda texten, menar eleven. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 14(27)

16 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: I lärplattformen finns ämnesplaner och bedömningsmatriser. Alla uppgifter är kopplade till kunskapskraven. Matriserna gör det tydligt för eleverna var de befinner sig i sitt lärande i förhållande till kraven. Flera av de elever vi samtalar med tycker att detta fungerar bra. Enheten har arbetat med att tydliggöra bedömningsmatriserna eftersom de ibland varit svåra för eleverna att förstå. Bland annat ska det bli tydligare var eleven befinner sig i förhållande till kraven genom färgmarkeringar i matriserna. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 15(27)

17 En del lärare arbetar redan på detta sätt. I plattformen finns också en film som illustrerar betygssystemet. Kursupplägget är flexibelt och kan individanpassas. Lärarna har i många kurser tagit fram uppgifter med olika innehåll, som mäter olika förmågor och har olika svårighetsgrad. Dessa uppgifter ligger i lärplattformen och genom en dra-och-släpp-funktion kan uppgifterna som ges till varje elev anpassas efter elevens förmåga och behov. Eleverna får skriftlig feedback på alla inlämningsuppgifter. Feedback kan också ges muntligen om eleverna hör av sig eller vid muntliga examinationsuppgifter. Feedback och omdömen är av det utvecklande slaget - det tycker också eleverna. Lärarna påpekar brister och vad eleverna behöver komplettera. Många elever berättar att de efter en första bedömning av en uppgift fått arbeta vidare med uppgiften för att förbättra och utveckla. Betygssamtal är obligatoriska. I slutet av varje kurs genomförs ett betygssamtal där läraren också kan få vissa förtydliganden av inlämningsuppgifter samt ställa extra frågor kring olika uppgifter/texter i syfte att motverka fusk. Frågorna som ställs handlar om eleverna har förstått uppgifterna snarare än att kolla av faktakunskaper, berättar en lärare. Lärarna arbetar med sambedömning. Sambedömning sker ofta spontant i de flesta ämnen i arbetslagen. Lärarna i t.ex. svenska/svenska som andraspråk har också fört diskussioner för att kunna ge likvärdig feedback till eleverna. I begränsad utsträckning sker också samarbete med externa parter. Exempelvis har lärarna sambedömt nationella prov tillsammans med lärare från med Jensen och samarbete har också förekommit med NTI-gymnasiet på riksnivå och med KYI, enligt verksamhetschefen. Om en elev överklagar en bedömning kan en second opinion fås. En andra lärare går då in och gör en ny bedömning av samma uppgift/-er. Lärarna arbetar kontinuerligt med utveckling av arbetsuppgifter. Varje uppgift som används i lärplattformen prövas och omprövas. För att undvika fusk byts uppgifter ut med jämna mellanrum. Enheten ska börja ta NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 16(27)

18 fram faktiska elevexempel som illusterar olika kunskapskvaliteter, berättar en av de pedagogiska ledarna. Slutprov och nationella prov sker i lokal. Lokalprov i slutet av kurserna skrivs av elever i de flesta av kommunerna i Stockholms län. Det är det tillfälle då lärarna kan garantera - med samma grad av säkerhet som i klassrum - att det är den elev som är registrerad på kursen som har skrivit provet. Sådana garantier kan - på liknande sätt som i klassrumsundervisning - inte ges för de uppgifter som eleven lämnar in under kursens gång. Lärarna stämmer visserligen av inlämnade uppgifter per telefon för att få en känsla om eleverna har de kunskaper som de visat i inlämningsuppgifterna. En ytterligare kontrollåtgärd är Urkund. Lärarna menar att de snabbt får en känsla för om en elev har kopierat eller plagierat. Om elevers ordval och uttryckssätt varierar kraftigt mellan olika uppgifter kan det vara ett tecken på fusk. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Återkopplingen kan gå snabbare. En del elever menar att de inte har fått feedback tillräckligt snabbt. I något fall har det rört sig om ett par veckors väntan. En av de pedagogiska ledarna förklarar att formativ bedömning inte alltid kan göras skyndsamt och att lärarnas arbetsbelastning varierar över tid och att arbetstoppar kan vara oförutsägbara. Hög arbetsbelastning försöker emellertid i möjligaste mån bemötas med korttidsanställd extrapersonal, men som kan vara svår att få på plats tillräckligt snabbt. Några elever anser inte feedbacken vara utvecklande. Eleverna menar att deras lärare endast ger korta kommentarer som inte ger eleven en bild av hur hen kan gå vidare i sitt lärande. Sambedömningen kan formaliseras mer. Idag sker sambedömning mest spontant mellan lärare och kan styras upp bättre. Idag har lärarna inga formella krav om att sambedömning ska genomföras. Sambedömning och andra gemensamma aktiviteter med andra skolor/aktörer kan också utvecklas. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 17(27)

19 Slutproven/nationella prov får stor vikt. Några elever har uppfattningen att slutprovet tillsammans med betygssamtalet avgör betyget. Ett antal elever upplever också en osäkerhet kring hur betyg sätts vad som utgör bedömningsunderlag. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 18(27)

20 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Kurser utvecklas gemensamt av lärarna. Det finns en fortlöpande, gemensam utveckling av kursernas upplägg och innehåll. Lärarna byter t.ex. emellanåt ut övnings- och provuppgifter bl.a. för att förhindra fusk. Lärarna har i flera ämneslag börjat spela in och lägga upp filmer där lärarna går igenom olika moment i kurserna. Flippat eller virtuellt klassrum har varit en av enhetens generella utvecklingsinsatser under senaste tiden. Matematikämnet har varit föremål för utveckling under senaste året. En relativt låg måluppfyllelse 2012/13 föranledde en genomgång av alla uppgifter och revidering av kurserna. Skolans matematiklärare gör kartläggningar av eleverna, har förtydligat läsanvisningar, tagit fram olika hjälpdokument och genomfört utvecklingssamtal i vissa kurser. Man har NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 19(27)

21 också lagt in ett antal inspelade matematikfilmer i lärplattformen. Insatserna tror man ha lett till den högre måluppfyllelsen 2013/14. Ytterligare ett grepp enheten nyligen tagit är att förlägga undervisningen och examinationsmomenten, inklusive nationellt prov, under 9 veckor (istället för 10 veckor) för att ha den sista veckan på kursen fri för avslutande kompletteringar och betygssamtal. Lärarna samarbetar väl. Lärarna sitter tillsammans i arbetsrum, vilket skapar goda förutsättningar för ett tätt utbyte med varandra. Det välfungerande samarbetet är ofta informellt och rör uppgifts- och kursutveckling och andra pedagogiska frågor. Därtill finns bokade möten i t.ex. arbetslagen. Matematiklärarna delar en Dropbox-databas med varandra. Mycket av utvecklingsarbetet sker i arbetslagen. En struktur för det pedagogiska ledarskapet finns. Tre lärare har nedsatt tjänstgöringsgrad för att också arbeta som pedagogiska ledare. Syftet är att de pedagogiska ledarna ska samla upp idéer från de olika arbetslagen och adressera gemensamma problem. Ett sådant är hur lärarna bättre kan nå ut till och skapa kontakt med eleverna. För detta ändamål har man bland annat lagt till bilder på alla lärare i lärplattformen. Ett annat arbetsområde är hur skolan gemensamt kan utnyttja tekniken på bästa sätt, t.ex. för att arbeta med virtuellt klassrum. De pedagogiska ledarna har också jobbat med att ta fram bedömningsmatriser i kurserna. Tanken är de pedagogiska ledarna ska bytas ut med jämna mellanrum. Fyra skolledare leder det pedagogiska utvecklingsarbetet men också arbetslagen och deras möten. Skolledarna har personalansvar och varje termin gör de observationer av betygssamtalen för att få en bild av vilken kvalitet återkopplingen håller. Från skolledarna går också ett veckobrev med information ut till lärarna. Enheten har en kvalitetsansvarig. Kvalitetsansvarig följer upp statistik, kartlägger behov, följer lärarnas metoder utifrån olika indikatorer (betyg, avbrott, individanpassning, inflytandegrad etc.) och presenterar förslag om förbättringar och åtgärder för skolledningen. Enhetens resultat och utfall mäts genom enkäter och kursutvärderingar samt genom synpunkter från olika avnämare/kommuner och elever som hör av sig till enhetens elevombudsman. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 20(27)

22 Enheten har rutiner för att ta fram verksamhetsstatistik. Den databas enheten använder för att kontinuerligt producera data fungerar väl. Statistik tas ut varje vecka ur systemet och en gång i månaden har skolledarna genomgångar av betygsutfall med sina lärare. En trestegsenkät ska genomföras framöver. Enkäten har flera syften. Dels hoppas man kunna fånga upp elever som behöver stöd men också förhindra avbrott och förse enheten med information om hur eleverna uppfattar sina kurser för att kunna utveckla desamma. Enkäten ska inledas med en kartläggning av eleven i början av kursen (inledande samtal) som sedan följs upp i mitten av kursen (mittkurssamtal) för att sedan avslutas med ett betygssamtal. Studieavbrott följs upp. Automatiska påminnelser skickas ut vid deadlines för uppgifter. Lärarna tar också personligen kontakt med elever som upphör att vara aktiva på sin kurs och F-varningar skickas ut. De elever som inte lämnat sitt telefonnummer vid ansökan (det är inte alltid ett krav skolan kan ställa) kan vara svåra att nå, menar personalen. Dessa elever är en del av förklaringen till den relativt stora andel F-betyg enheten tvingas sätta. Enheten har två studie- och yrkesvägledare. Tidigare fanns tre vägledare och det var vid tiden för utvärderingen för tidigt att säga om den som slutat sin anställning ska ersättas. En av vägledarna finns i Stockholm (100 procentig tjänst) och har hand om elever i Stockholm läns kommuner och en i Umeå som har en halvtidstjänst och jobbar mot elever i resten av landet. Vägledaren i Stockholm arbetar främst med vägledning på telefon och e-post, men tar emot besök om eleverna så önskar. De har också möjlighet att varje dag chatta med sin vägledare på Facebook. Få av de elever vi pratar med har haft behov av kontakt med NTI-skolans vägledare eller har istället träffat en vägledare i sin hemkommun. De få som ändå sökt hjälp av vägledarna på NTI-skolan är nöjda med det stöd de fått. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 21(27)

23 Studie- och yrkesvägledarna reviderar individuella studieplaner. Studie- och yrkesvägledarna tar inte fram individuella studieplaner utan elevens ansökan ses som en sådan. Om eleven behöver uppdatera sin plan hjälper vägledaren till. En individuell fördjupad studieplan är i synnerhet till för de elever som läser mot slutbetyg. Utbildningsdagar genomförs flera gånger årligen. Skolan håller cirka fyra gånger varje år studiedagar för personalen. En temadag inom området specialpedagogik är det som ligger närmast i tiden. Det är bra eftersom flera lärare säger sig sakna den kompetensen i sitt stöd till eleverna. Kompetensutveckling ges. Det finns utrymme för kompetensutveckling, menar en av de pedagogiska ledarna. En del lärare studerar på universitetet vid sidan av sin undervisning. Studie- och yrkesvägledaren uppger sig vara nöjd med sina möjligheter till kompetensutveckling. Samtlig personal har en individuell kompetensutvecklingsplan med utgångspunkt i individens och verksamhetens bästa. Planen följs upp vid månadssamtalen som genomförs av skolledare med varje medlem av personalen enskilt. Samtidigt säger en av de pedagogiska ledarna att det inte finns någon uttalad plan för personalen kompetensutveckling utan att de är upp till varje medarbetare att ombesörja sin egen fortbildning. En kraftansträngning ska göras för att främja elevinflytandet. Kvalitetsansvarig har tagit fram en idé om att skicka nyhetsbrev till eleverna i vilket skolan kan ge eleverna t.ex. återkoppling på enkätresultat. Det finns också tankar på hur likabehandlingsplanen kan göras mer lättillgänglig. Ett annat arbetsområde är att starta ett elevråd genom att handplocka elever som läser under längre tid på NTI-skolan. Ambitionen är att sedan bjuda in dessa elever till virtuella möten via Skype. Likabehandlingsplanen finns i plattformen. Eleverna uppmuntras att ta del av planen i en presentationsfilm i plattformen. I planen finns, förutom det främjande och förebyggande arbetet också rutiner för klagomål och utredning. Eleverna har möjlighet att vända sig till skolans elevombudsman. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 22(27)

24 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Prioritering vid feedback är ibland förvirrande för lärarna. Det finns rutiner för hur lång tid som får förlöpa innan respons ska ges på insändningsuppgifter (två arbetsdagar) och e-post (24 timmar). Elever som studerar på heltid prioriteras eftersom de har kortast tid för sina studier. Därtill finns andra prioriteringar som görs, t.ex. elever i behov av särskilt stöd, elever med klagomål eller om elever behöver skyndsamma svar inför slutprov. Denna hierarki av prioriteringar kan ibland göra det svårt för lärarna att hinna med alla elever i tid och följa de utsatta tidsramarna varför elever ibland får vänta upp till ett par veckor på respons/bedömning. Större tydlighet behövs vad gäller betyget F i förhållande till streck. Elever som loggat in i plattformen och öppnat en uppgift kan få såväl F eller streck i betyg (såvida inte eleven varit inaktiv i tre veckor då eleven automatiskt registreras för studieavbrott). Det behövs ytterligare diskussion inom organisationen och med avnämarna/kommunerna om vad som ska anses vara betygsgrundande underlag. Enheten kan ytterligare utveckla systematiken för effektmätning. Att mäta effekter av enskilda insatser är svårt, men viktigt. Enheten har kring en del av sina utvecklingsinsatser inte kunna peka på vilka konsekvenser de har fått. Enheten skulle därför kunna skapa fler metoder för att se om insatta åtgärder leder till önskade resultat. Det kan man göra genom deluppföljningar under en implementeringsfas, snarare än att endast förlita sig på utfallsmått, såsom betyg. Externa samarbeten och nätverk kan utvecklas. I princip all personal vi möter framhåller att samarbetet utanför den egna organisationen är haltande. Som nämnts ovan har samarbete förekommit i bedömningsfrågor och en av de pedagogiska ledarna menar att ett visst samarbete kan komma att inledas med Hermods. Studie- och yrkesvägledaren ser också stora vinster med att utöka sitt nätverk. Det inträffar, men inte ofta, att elevernas hemkommuner bjuder in till vägledarmöten. Ibland går vägledaren på vägledarföreningens möten och relevanta konferenser i Skolverkets regi. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 23(27)

25 Elevforum på lärplattformen används inte. Funktionen är avsedd för att eleverna ska kunna påverka sin utbildning och för fram sina åsikter, men kanalen används mest för eleverna till att sälja kurslitteratur. Likabehandlingsplanen kan göras mer tillgänglig. I dag är planen omfattande och har delar som inte är helt relevanta. Den kan därför göras mer lätthanterlig och rutinerna för klagomål kan tydliggöras. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 24(27)

26 Sammanfattande intryck Under tre dagar i september månad 2014 besöktes NTI-skolans lärare och övrig personal i Umeå och Stockholm. Dessutom har 18 elever på telefon delgivit sina erfarenheter av att studera på distans på NTI-skolan. Vår allmänna bild efter att ha besökt verksamheterna, genomfört intervjuer och tagit del av dokument och statistik är att verksamheten håller en god kvalitet överlag. När eleverna efter mottaget välkomstbrev loggar in på lärplattformen möts de av en enkel och lättfattlig struktur. Information, policydokument och kontaktuppgifter finns att läsa och i anlutning till de uppgifter eleverna ska arbeta med under kursen finns styrdokument. Andelen elever som får betyg F efter avslutad kurs är emellertid tämligen hög på NTI-skolan. Enheten har identifierat problemet och försöker tackla det på olika sätt. Skolledningen pekar bland annat på att studie- och yrkesvägledningen kommer att bli central framöver genom att bättre kartlägga elevernas studieförutsättningar. Ett problem, som ligger utanför NTI-skolans kontroll är att elever i Vux18 söker sina kurser själv och få elever träffar en vägledare. Det gör att en del elever från Vux18 ibland väljer fel och får i större utsträckning betyg F än elever från andra kommuner. Verksamhetschefen menar därför att man framöver behöver ställa högre krav om att samtal med vägledare ska genomföras. Kartläggning görs, men en personligare kontakt kan skapas Lärarana berättar att de har inledande kartläggningssamtal med eleverna för att få en bild av deras förkunskaper, målsättningar och förutsättningar. Det görs också olika former av anpassningar till elevernas behov under kursen. Eleverna, å andra sidan, menar att de har skrivit en presentationstext och skickat in till läraren. Genom att ha telefonkontakt tror vi att det är lättare att bilda sig en uppfattning om eleven, inte minst eftersom enheten har som ambition att på ett bättre och snabbare sätt framöver identifiera elever i behov av stöd för att kunna sätta in åtgärder. Eleverna får i regel god återkoppling, men tiden kan förkortas Lärarna är överlag lätt att få tid med på telefon eller via e-post det finns en god tillgänglighet. Eleverna anser att de får en god återkoppling utifrån de frågor de har och de uppgifter de arbetar med och skickar in. Lärarna ger feedback i förhållande till ämnesplanerna och kunskapskraven. I regel är det tydligt markerat vad eleven behöver jobba vidare med och hur hen kan gå tillväga för att utvecklas. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 25(27)

27 Såväl elever som personal berättar dock att det ibland tar tämligen lång tid att få svar och feedback från lärare. Några elever är också missnöjda med den återkoppling de fått i det att den varit kortfattad och inte innehållit någon information som vägleder eleven framåt i sitt lärande. Vi har också blivit informerade om att elever inte alla gånger kan nå sin lärare om eleven inte har ett möte inbokat. Lärarna samarbetar väl med kursutveckling och bedömning Samarbetet mellan lärare och annan personal inom arbetslagen fungerar väl. Samtliga lärare är samlade på kontoret i Umeå och delar arbetsrum. Det gör att de ofta har spontana och informella utbyten med varandra. Många lärare sambedömer sina elevers texter och annat underlag. För att förbättra sin utbildning och reducera andelen elever som får F i betyg har enheten ett pågående arbete med kursutveckling. Lärarna arbetar tillsammans med att utveckla enskilda uppgifter och hela kurser. Särskilt inom matematik har enheten provat en rad nya grepp. Bland annat gör personalen mer ingående kartläggningar och uppföljningar av eleverna. Inspelade lektioner och andra filmklipp är ett annat sätt att öka elevernas kunskaper. Det virtuella klassrummet införs i många ämnen. Möjligen kan samarbetet stramas upp och få mer formell karaktär. Rutiner kan skapas för vad som t.ex. ska sambedömas och när det ska genomföras. Det externa samarbetet kan utvecklas. Ibland träffar lärare och annan personal företrädare för andra skolor, men inte särskilt ofta. För att få perspektiv på sin egen verksamhet är benchmarking med andra aktörer en bra metod. Det är inte minst viktigt för att kunna skapa en likvärdighet i bedömning och betygsättning. Eleverna får stöd, men räcker stödet åt alla? Lärarna har en hög tillgänglighetsgrad ger stöd till elever som hör av sig och ber om hjälp. Därtill finns i verksamheten numera också specialpedagog. Specialpedagogen har emellertid inte möjlighet att direkt stödja enskilda elever varför elever i behov av särskilt stöd får förlita sig på lärarnas kompetens och genom ett indirekt stöd från specialpedagogen. Om dessutom inte elever i behov av stöd identifieras alla gånger finns risk att de eleverna avbryter sin utbildning för att de inte får det stöd de behöver. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 26(27)

28 Uppföljning och utvärdering, men mäta effekter? Enheten har rutiner för att ta fram resultatstatistik regelbundet. Skolledning och kvalitetsansvarig följer verksamhetens utfall genom t.ex. enkäter, betyg och avbrottsfrekvens. Resultaten gås igenom och analyseras med personal, i såväl storgrupp som med varje enskild lärare. Skolan har bra rutiner för att följa upp, utvärdera och analysera. Många av de åtgärder och utvecklingsinsatser kommer från identifierade behov vid resultatanalys. Det finns dock utvecklinspotential genom att tydligare utvärdera effekterna av påbörjade och genomförda insatser. Redan vid planering av en åtgärd är det viktigt att delmål sätts upp för att kunna göra delavstämningar av en insats för att se om den gett resultat och önskvärda effekter. NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans 27(27)