MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Rapport 2013 MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Eva-Lotta Arenander, rektor för vuxenutbildningen i Lidingö stad

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Gymnasial vuxenutbildning på Miroi... 4 Organisation och personal... 4 Utvärderingsperiod... 4 Intervjupersoner... 4 Lektionsbesök... 5 Elever och utbud... 5 Utfall... 6 Avbrott... 6 Kunskaper, utveckling och lärande...7 Styrkor... 7 Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 1(26)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 2(26)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 3(26)

5 Gymnasial vuxenutbildning på Miroi Organisation och personal Miroi bedriver verksamhet inom vuxenutbildning arbetsmarknads- och företagsutbildningar och tillhandhåller tjänster som jobbcoacher och etableringslotsar. Vuxenutbildningen, Miroi i-learning AB, har på nationell nivå en styrelse och företaget leds av VD Ole Oftedal med marknadsområdeschefer och affärsområdeschef. Det pedagogiska ledarskapet och ansvaret för utvecklingen av vuxenutbildningen har rektor Christer Allestad. Vid sin sida har rektor en utbildningsansvarig, Suzanna Gabrielsson (Göteborg), som fungerar som en länk mellan elever, personal och skolledning/administration. Rektor, som är stationerad i Göteborg, har lett verksamheten sedan våren 2012 och går nu sin sista termin på rektorsutbildningen. Administrationen med bland annat kommunikatörer (elevernas kontaktpersoner) finns primärt i Göteborg. Ämneskoordinatorer (ung: ämnesslagsledare) finns för olika ämnen/ämnesblock. De drygt 30 lärarna är i dagsläget utspridda runt om i landet, men ska under 2014 samlas och sitta fysiskt i Göteborg. Alla 21 ämneslärare har lärarexamen, varav 19 har lärarexamen. Därtill finns sju yrkeslärare inom vårdutbildningar, samtliga med yrkeslärarexamen. De två lärarna inom handel och administration beräknas vara behöriga yrkeslärare år Inom ämnena data, nätverk, kommunikation och nätprogrammering saknar lärarna lärarexamen, varför nya lärare kommer att rekryteras.. Utvärderingsperiod Den gymnasiala vuxenutbildningen på Miroi utvärderades under perioden 18 november-20 december Intervjupersoner Vid besöket intervjuades följande personer på plats i Mirois lokaler i Stockholm: - Rektor för vuxenutbildningen MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 4(26)

6 - Vuxkoordinator/distanslärare i svenska som andraspråk - Två lärare på vårdutbildningen (närlärande) - Studie- och yrkesvägledare (vikarie sedan oktober 2013) Utöver intervjuerna på plats, telefonintervjuades följande informanter: - Utbildningsansvarig (stationerad i Göteborg) - Fem individuella intervjuer med distanslärare vars huvudskaliga undervisning sker i respektive ämnen: kemi, matematik, naturkunskap, religionskunskap (koordinator för samhällsvetenskapliga ämnen) och svenska/svenska som andraspråk (koordinator för ämnena) - Två distanselever som studerar engelska 6 - Två distanselever som studerar fysik 1a - Två distanselever som studerar matematik 1 a, 2a - Tre distanselever som studerar naturkunskap 1a1, 2 - Tre distanselever som studerar religionskunskap 1 - Tre distanselever som studerar svenska som andraspråk 1, 3 - Tre elever som studerar på vårdutbildningen (närlärande) Samtliga elever som intervjuades via telefon är folkbokförda i Stockholms län. Lektionsbesök Eftersom Miroi i stort sett uteslutande bedriver undervisning på distans inom vuxenutbildningen (98 procent av eleverna) har endast ett lektionsbesök genomförts. Lektionen var en del av kursen psykiatri för de elever som läser vård- och omsorgsutbildningen. Elever och utbud Heltidsstudier på Miroi innebär att en distanskurs löper på fem veckor. Ofta består en 100-poängskurs av fem delmoment. Kortare kurser om 50 poäng, såsom religionskunskap, består endast av två delmoment. Miroi har ett stort utbud av kurser på grundläggande och gymnasial nivå. Eleverna inom området Stockholms län, studerade under period 5, 2013 endast gymnasiala kurser. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 5(26)

7 Det totala antalet elever, hemmahörande i Stockholms län som antogs till de olika distansutbildningarna uppgick under period 5, år 2013 till 604. Eleverna fördelade sig på de tio största utbildningarna enligt följande: Utöver gymnasiala kurser på distans erbjuds eleverna i Stockholms län inom ramen för komvux också vård- och omsorgsutbildning. På denna utbildning som startade i mars 2013 studerar två grupper som startat period 3 och period 4. Antalet elever uppgår totalt till 13. Period 5 startade ingen ny utbildning då det var för få sökanden. Utfall Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. Under verksamhetsåret 2012/13 utfärdade Miroi totalt 548 betyg. Andelen godkända betyg var 89 procent (enligt redovisning till Vux18). Sett till de kurser med minst 15 elever fanns högst andel elever som nådde kunskapskraven på kurserna historia 1b och naturkunskap 1a1 med 100 respektive 90 procent godkända elever. Kurserna, med minst 15 elever, med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg var samhällskunskap 1b och svenska 2. På dessa kurser var andelen godkända elever 69 procent respektive 68 procent. Avbrott Kurser Antal elever Samhällskunskap 1b 25 Fysik 1a 23 Svenska 2 20 Engelska 6 18 Matematik 2a 17 Religionskunskap 1 17 Naturkunskap 2 17 Matematik 2b 13 Naturkunskap 1a1 13 Biologi 1 12 Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick under år 2013 till 26 procent på samtliga kurser/utbildningar. Bland de kurser med minst 20 elever fanns den högsta andelen studieavbrott på kursen matematik 3c (49 procent). På kursen svenska 2 är andelen avbrott också relativt hög (27 procent). På kurserna religionskunskap 1 och samhällskunskap 1 gör en mindre andel elever studieavbrott. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 6(26)

8 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella utvecklingsplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Ett utvecklingsarbete med flippat klassrum pågår. Miroi har nyligen inlett ett arbete med att spela in filmer som eleverna får tillgång till via lärplattformen ExLearn. Filmerna har olika fokus och innehåll. En film kan bl.a. behandla hur en kurs är upplagd och vad som kommer att tas upp under kursen. En annan film kan också vara en genomgång av ett visst moment i en kurs, t.ex. räknesätten och positionssystemet i matematik. Den senare filmtypen är mer av typen inspelade föreläsningar eller lektioner. Efter att eleven tagit del av en film är det tänkt att hen ska kunna koppla upp sig on-line i ett virtuellt klassrum tillsammans med andra kurselever och ansvarig lärare. Det virtuella klassrummet ska också kunna användas för grupparbeten. Eftersom arbetet med flippade klassrum är i sin linda finns för närvarande endast ett begränsat antal filmer utlagda på det så kallade MiroiTV. Man har börjat med matematiken som är det ämne som har lägst måluppfyllelse. Ambitionen är att samtliga kurser/ämnen såsmåningom ska vara filmade. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 7(26)

9 Webbplattformen ExLearn är välutvecklad. På plattformen hittar elever ämnesplaner och kunskapskrav. Där finns också kursernas innehåll och planering presenterade. Information om studie- och yrkesvägledning, Internetlänkar, videoklipp, undervisningsmaterial, likabehandlingsplan och informations- /föreläsningsfilmerna finns också samlat på lärplattformen. På ExLearn sker dessutom all kommunikation med läraren via den individuellt fördjupande studieplanen (IFS). En individuellt fördjupad studieplan (IFS) finns för varje elev. Planen ligger på ExLearn och genom den sker all kommunikation med läraren. IFS uppförs mellan elev och lärare och i den kommunikationen kan det framkomma att eleven kan validera vissa delar av kurser (gäller vissa typer av kurser). Att det händer är dock ytterst sällsynt. Kommunikationen som sker på ExLearn är transparant. Skolledning och andra lärare kan gå in och ta del av den dialog som ägt rum mellan lärare och elev. Det finns en variation i undervisningsmaterial och läromedel. Eleverna studerar inte enbart utifrån en lärobok utan lärarna använder också filmer, artiklar och andra källor som underlag för lärandet. Eleverna får också möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt i de inlämningsuppgifter som ingår i kursen. Det kan röra sig om muntliga och skriftliga framställningar. I ämnena svenska/svenska som andraspråk knyter många uppgifter an till elevernas livsvillkor och till deras framtid. Det kan ske genom att de får skriva debattartiklar, insändare och hålla argumenterande tal. Andelen lärare med lärarexamen är hög. Under rubriken Organisation och personal beskrivs lärarnas formella kompetens. Vid nyanställning på Miroi anställs endast lärare med lärarexamen. En matematikstudio har inrättats. Efter att många lever inte nådde kunskapskraven inrättades en matematikstudio dit elever kan komma för individuell hjälp. Det är emellertid inte lätt att få eleverna att delta i matematikstudion. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 8(26)

10 En läs- och skrivstuga ska inrättas. Tillgång till specialpedagoger finns. Formellt finns tillgång till specialpedagogerna i Mirois systerbolag Pomona, men de har ännu aldrig kopplats in för att stödja en elev. Eleverna har tillgång till studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledaren arbetar 75 procent av en heltid och är på plats i Mirois lokaler tre dagar i veckan. Hon finns tillgänglig genom drop in eller genom tidsbokning. Studie- och yrkesvägledaren ansvarar också för de elever som läser på arbetsmarknadsutbildningar. Bland de elever som studerar distansutbildningar på komvux är det ytterst få, om någon, som varit i kontakt med studie- och yrkesvägledaren. En utvecklingsinsats kring formativ bedömning har genomförts. Enligt rektor ska vinsten med insatsen vara att lärarna hela tiden ställer sig frågan om hur eleverna och undervisningen kan utvecklas. Ett annat tillvägagångssätt är att lärarna uppmanas att låta eleverna göra självskattningar och egenbedömning. Det stärker deras lärande och ger dem en bättre känsla för kunskapskraven, menar rektor. Några lärare menar också att de låter eleverna göra självbedömningar. Eleverna som läser vårdutbildningen har möjlighet att påverka upplägg och innehåll i sin utbildning. Läraren involverar eleverna när det ska beslutas om vilka moment i kursen tonvikten ska ligga vid och hur eleverna vill redovisa sina kunskaper. Under det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) får elevernas handledare underlag för genomförande och bedömning av praktiken. En nackdel är att handledarna inte utbildas av skolan. Däremot får de ta del av kursinnehåll, de förmågor och kunskaper eleverna ska utveckla samt checklistor för bedömning. Handledarna har också haft halvtids- och slutavstämningar med eleverna. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 9(26)

11 Från år 2014 ska all APL på vårdutbildningen ske samlat på en och samma arbetsplats. Läraren tror att det på så sätt blir lättare att garantera att praktiken håller god kvalitet. Det ska bland annat ske genom att det blir smidigare att hålla kontakten med endast en arbetsplats och genom att mer regelbundna besök och avstämningar med handledarna kan genomföras. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Introduktionsmöten i Mirois lokaler i Stockholm erbjuds inte. 1 Tidigare har sådana möten genomförts och ambitionen är att de ska återupptas. En vuxkoordinator menar att det är bra att eleverna ges en samlad information. Det finns också en viss efterfrågan från eleverna om att få en samlad bild vid ett fysiskt möte, även om de också anser att den information som finns på ExLearn är bra. Eleverna saknar överlag en individuell studieplan. Eleverna på närlärandet (vård) saknar en sådan plan och detsamma gäller i stor utsträckning för distanseleverna. Rutiner för att upprätta studieplaner för elever som saknar en sådan från sin hemkommun är bristfälliga. Lärarna är inte involverade i det och studie- och yrkesvägledaren kan orimligen hinna med att göra det för alla elever. Det saknas gemensamma rutiner för hur kommunikationen mellan elev och lärare ska ske under en kurs gång. En lärare menar att det är obligatoriskt med möte genom videosamtal mellan lärare och elev under kursen och en annan menar att det är en möjlighet som erbjuds, men inte ett krav. Andra lärare använder aldrig videosamtal för kommunikation utan all feedback till eleven sker skriftligen på ExLearn. Någon lärare känner inte till att möjligheten till videosamtal finns på Miroi. 1 I januari 2014 började Miroi med introduktionstillfällen på plats i lokal igen. Då får eleverna information om bland annat möjligheter till studie- och yrkesvägledning, lärplattformen, den individuella fördjupade studieplanen samt om prov och laborationer. Vuxkoordinator och studie- och yrkesvägledare leder introduktionsträffarna. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 10(26)

12 En plan för att identifiera och undervisa elever i behov av (särskilt) stöd saknas. En viss kartläggning av eleven görs innan kursstart, men oftast identifieras studiesvårigheter och stödbehov först efter att kursen har pågått ett tag, menar någon lärare. De flesta lärare menar dock att de inte stöter på elever med studiesvårigheter eller får kännedom om dessa problem. Några lärare tror att det är svårt att studera på distans för elever som har ett stort stödbehov och vissa av lärarna är tveksamma till hur de skulle agera om en sådan situation skulle uppstå. Rektor och lärare säger att man försöker att anpassa efter bästa förmåga. Rektor menar att om lärare eller elev signalerar ett stödbehov ska en speciallärare kunna göra en kartläggning tillsammans med eleven. Men speciallärarna har aldrig använts, menar lärare. Så vilken faktiskt möjlighet att använda speciallärarna om en elev eller lärare skulle uttrycka önskemål om det, är ovisst. Om det skulle inträffa skulle speciallärarnas stöd också genomföras på distans. Vid behov av särskilt stöd kontaktas alltid hemkommunen som fattar beslut om att sådant ska sättas in, berättar rektor och lärare. Distanseleverna känner inte till att det finns en studie- och yrkesvägledare på Miroi. Däremot har eleverna som läser vårdutbildningar bättre kännedom. Anledningen till den låga kännedomen bland distanseleverna vi samtalat med kan bero på att ytterst få av dem har haft behov av att ta kontakt med en vägledare. Information om studie- och yrkesvägledning finns på Mirois hemsida, på lärplattformen samt på lappar i lokalerna som eleverna kan läsa när de är på plats för att genomföra prov. Att få distanseleverna har kännedom om studie- och yrkesvägledaren kan förklara det jämförelsevis låga värdet vad gäller synen på vägledning i KSL:s brukarenkät: 3,94 (medel 4.14). Rutiner för genomförandet av laborationer behöver skapas. 2 Vid besökstillfället hade endast någon enstaka laboration (naturkunskap, kemi) ägt rum och den led av flera problem. Informationen till lärarna från centralt håll om hur laborationerna ska genomföras kom sent och var inte enhällig, menar någon lärare. För några elever kom informationen om att laborationer skulle hållas också sent. Det medförde vissa svårigheter att 2 Efter det första laborationstillfället genomfördes en utvärdering och flertalet av de problem som det första tillfället drabbades av har rättats till och tydligare rutiner har tagits fram. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 11(26)

13 kunna närvara. Vidare saknades material till laborationen och eleverna fick ingen handledning under genomförandet eller återkoppling efter laborationen. Laborationen skulle ha filmats för bedömning, men istället togs endast stillbilder från laborationshandledaren. De flesta laborationerna gör eleverna själva hemma. Eleverna är kritiska till upplägget av och kvaliteten på undervisningen på vårdutbildningen. Kritiken handlar om rimligheten i att en och samma lärare har den kompetens som krävs för att undervisa i flertalet av de kurser som ingår i utbildningen, vilket nu är fallet. Eleverna har också synpunkter på avsaknad av återkoppling på vissa uppgifter och att det har varit för lite undervisningstid på vissa kurser. Någon kurs, menar eleverna, saknade kursplanering och eftersom kurstiderna är så korta tvingas de ofta prioritera mellan olika innehåll i kurserna. En del av de problem som uppstått kring olika kurser inom utbildningen består i att ExLearn, inte har fungerat för eleverna. Läraren säger sig har lämnat kommentarer till uppgifter på lärplattformen där, men eleverna har saknat inloggningsuppgifter dit. En del av problemen kan därför lösas med en bättre samordning och tydligare rutiner kring administrationen. Det administrativa sköts i dagsläget till stor del av läraren ensamt, vilket upplevs som en belastning. Antalet avbrott på utbildningen har varit många. Det har varit svårt att anskaffa praktikplatser och kvaliteten på det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) varierar. Den ansvarige läraren har på egen hand arbetet med att knyta till sig lämpliga praktikplatser, vilket har varit svårt. Informationen om att praktik skulle äga rum kom sent först veckan innan, menar eleverna. Överlag tycker dock eleverna att praktiken gett mycket och handledningen har också fungerat väl. Vårdläraren besöker inte praktikplatserna. 3 Det arbetsplatsförlagda lärandet är förlagt på många olika platser och ibland ganska långt ifrån Stockholm. Läraren har därför inte hunnit med att besöka arbetsplatserna och har tvingats förlita sig på att handledarens bedömningar av elevernas prestationer är korrekt utförda. 3 I januari 2014 (efter utvärderingstillfället) har en handledare utsetts för att besöka eleverna under deras arbetsplatsförlagda lärande. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 12(26)

14 Vårdläraren har varit relativt ensam i att utföra sitt arbete. Vårdutbildningen som startade i mars 2013 har lagts upp och genomförts av endast en lärare. Läraren har inget samarbete med vårdlärarna som bedriver distansutbildning. Han har heller inte haft någon större kontakt med rektor eller utbildningsansvarig i syfte att diskutera hur vårdutbildningen fortskrider och hur den ska utvecklas. Vårdläraren saknar en administration i Stockholm som kunde avlasta honom i sådana göromål. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 13(26)

15 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar eleverna kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna tycker att de får snabb återkoppling på sina inlämningsuppgifter och frågor. Miroi har en regel som säger att en elev ska få återkoppling inom fyra timmar (under ordinarie arbetstid) och den gränsen hålls, enligt merparten av de elever vi talat med. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 14(26)

16 Det finns vissa krav för vad läraren ska kommunicera med eleven i den individuellt fördjupade studieplanen (IFS). Kraven rör vilken återkoppling eleven har rätt till och skolledningen och ämneskoordinatorerna gör ibland stickprov för att kontrollera att feedbacken är konstruktiv. Utvecklingssamtal (studiesamtal) hålls med eleverna på vårdutbildningen. Då samtalar elev och lärare bland annat om hur studierna fortlöper och hur elevens kunskapsutveckling ser ut. De flesta kurser har ett slutprov som äger rum i Mirois lokaler. Genom att eleven skriver ett papper-och-penna-prov (och legitimerar sig vid provtillfället) vet lärarna med säkerhet att det är det är den enskilde kursdeltagaren som har skrivit provet. Slutprovet skrivs inte, som tidigare, efter sista delmomentet, utan efter det fjärde (på 100-poängskurser). På så sätt hinner läraren rätta och bedöma elevens prov så att kursen kan avslutas och betyg sättas utan fördröjning så fort kursens tio veckor är avklarade. Eleverna har möjlighet att göra om vissa delmoment för att utveckla sina kunskaper. Några elever berättar att de känner till att de kan komplettera för att nå ett godkänt eller högre betyg på ett delmoment. Lärarna har olika underlag för bedömning och betygssättning. Alla distanselever skriver att slutprov, men genomför också olika inlämningsuppgifter kopplade till de olika delmomenten som kurserna består av. Muntliga prov sker via videosamtal. Dessutom finns frivilliga kunskapsprov som eleverna kan testa sig på. Betygsmatriser visar vilka krav eleverna har uppnått och elevens kunskapsutveckling finns dokumenterad i mindre eller större omfattning i den individuella fördjupade studieplanen (IFP). Det innebär att lärarna i regel har ett brett underlag dokumenterat för t.ex. betygssättning. Läraren på vårdutbildningen låter sina elever vara medbestämmande i hur deras kunskaper ska redovisas (grupparbeten, hemtentor, salsprov, praktiska moment i metodrum etc.). MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 15(26)

17 Viss sambedömning äger rum. I t.ex. svenska/svenska som andraspråk, religion och samhällskunskap kan ansvaret för vissa kurser delas av flera lärare. Då är det mer än en lärare som bedömer olika delmoment i kursen (även om det inte kan betraktas som sambedömning i ordets rätta bemärkelse). På så sätt kan lärarna få en förståelse för hur deras kollegor tänker, menar en lärare. En provbank håller på att byggas upp. Provbanken ska tas fram för att lärarna ska kunna variera slutproven som nu är desamma över hela landet. Genom en provbank tros det bli lättare att undvika fusk. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Betyg ges på de olika delmoment som varje kurs består av. Eleverna menar genomgående att de får bokstavsbetyg på alla sina inlämningsuppgifter De delar av kursens mål och krav som fångas av ett delmoment betygsätts och eleven får därigenom en indikation på hur hen presterat. Rektor säger att betygen ska uppfattas som omdömen fast det är bokstavsbetyg som sätts. Att få ett betygsomdöme på en enstaka uppgift som inte mäter de förmågor och kunskaper som betygsstegens kriterier anger är inte helt oproblematiskt. Hur ska eleven förstå vad den har uppnått efter att ha fått ett visst betyg på en viss uppgift? En annan risk som finns är att lärare summerar de olika satta betygen under en kurs och får fram ett medelvärde som får utgöra det slutliga kursbetyget. Nu tillmäts förvisso på gott och ont slutproven större betydelse än uppgifterna på delmomenten så ett sådant additivt tillvägagångsätt är sannolikt ovanligt. Eleverna kan få kursbetyg även vid avbrutna studier. Om en elev har lämnat in någon uppgift under kursens gång (men inte skrivit slutprovet) så får eleven betyget F på kursen. Det kan påverka elevens möjlighet att få läsa om kursen vid ett senare tillfälle. Att betyg sätts vid studieavbrott kan bero på att anordnaren annars inte ersättning för eleven om den hade varit registrerad för studieavbrott. Att eleven får ett kursbetyg trots avbrott kan också bero på att det ibland tar lång tid innan MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 16(26)

18 lärarna får information om att en elev har gjort studieavbrott. Ibland når den informationen inte lärarna överhuvudtaget, berättar de. Slutproven tillmäts stor betydelse i många ämnen. Anledningen till slutprovens dignitet är bland annat på grund av att provet är det enda säkra betygsunderlaget en lärare har. Det finns dock en risk att slutproven blir examinationsprov. Några lärare säger att det är elevernas kunskapsprogression som står i centrum och att deras lärande under kursen ska stärkas. Slutprovet fungerar emellertid som en bra summering på elevernas utveckling och att det av den anledningen väger mycket, menar de. En del elever berättar också att ett högre betyg på en inlämningsuppgift inte väger upp för lägre betyg på ett slutprov eller nationellt prov. Någon lärare menar att om slutprovet är underkänt (betyg F) blir också kursbetyget F. Vid inlämningsuppgifter finns risk för fusk. En lärare kan med säkerhet inte veta att det är de på kursen registrerade eleven som har skrivit en viss uppgift. Eleven kan ha tagit hjälp av någon annan person. Sambedömning äger sällan rum. Det finns inga rutiner på Miroi hur sambedömning ska gå till. Någon lärare brukar ta hjälp av en kollega när svåra fall uppkommer, då det rör sig om att höga eller låga betyg ska sättas. De flesta lärare anser dock att det är tämligen oproblematiskt att bedöma elevernas arbete. Det brister bitvis i återkopplingen mellan lärare och elev. Rektor menar att eleverna inte alltid får feedback av sådan konstruktiv typ som de har rätt till. Det beror enligt rektor på att man har gjort vissa felrekryteringar. En del elever är också kritiska till att de endast fått en kort återkoppling, ibland endast i form av en betygsangivelse. Eleverna menar då att det är svårt att veta hur man ligger till i sin utveckling. Några upplever att responsen inte är så utvecklande. En anledning till att det förhåller sig kan vara att varje lärare har många elever som de ska ge feedback till. Några lärare indikerar att återkopplingen kan vara av olika slag, att eleven får feedback utifrån de önskemål han eller hon har. Det innebär att den elev som själv är aktiv (och har höga ambitioner har angivit höga betygsambitioner, se punkten nedan) får en mer omfattande och ingående återkoppling. I KSL:s brukarenkät för 2012 framkommer att MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 17(26)

19 elevernas värdering av området Lärandet, med bl.a. frågor om feedback till eleverna, ligger under genomsnittet för samtliga anordnare (Miroi: 3,70, medelvärde: 4,00). Eleverna uppger alltid betygsambitioner för de kurser de läser. Syftet med att eleverna uppger vilket betyg de siktar på i en kurs är bland annat att de ska få bättre inblick i och reflektera över kunskapskraven. Ett problem som kan uppstå är emellertid att lärarna anpassar sin feedback utifrån de ambitionsnivåer som respektive elev har. Några elever menar att det förhåller sig på det viset, men de är också medvetna om att det är möjligt att få ett högre betyg om man skulle vilja anstränga sig mer. Lärarna beskriver att utgångspunkten alltid är att eleven ska nå så långt som möjligt, men om en elev endast gör vad som krävs, då anpassas kommentarar och annan återkoppling utifrån det. För elever som anger höga betyg kan läraren istället ge förslag på material och uppgifter som gör att eleven kan få ett högre betyg. Rektor är medveten om risken och anser att Miroi behöver komma bort från ett tänk där eleven inte ska nå längre än en viss angiven betygsnivå. Eleverna har dålig kännedom om vad som är betygsgrundande. Eleverna har behov av att veta vad de bedöms på. De flesta elever misstänker att slutprovet väger tungt vid betygsättningen av kursen. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 18(26)

20 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Elever besvarar kursutvärderingar. Eleverna måste svara på ett antal frågor om den kurs de har läst innan de kan lämna systemet. Genom kursutvärderingarna kan eleverna delge sina åsikter om studierna. Rektor ser kursutvärderingarna som temperaturmätare och vissa lärare känner inte till vad resultaten används till. Avbrotten samlas in och anlyseras. Varje kvartal tittar rektor närmare på avbrottsstatistiken och anledningar till avbrott som kodas. Rektor menar att statistiken är en bra indikator på om det finns problem med någon kurs. Vid höga avbrott tas kontakt med den berörda läraren och en handlingsplan för att komma tillrätta med avbrotten tas fram. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 19(26)

21 Statistik över avbrott och betyg finns tillgängligt i ExLearn. Det innebär att skolledning och lärare har en samlad bild tillgänglig på webbplattformen. Lärarna träffas virtuellt en gång i månaden i vissa ämneslag. Under mötena arbetar lärarna med diverse utvecklingsfrågor, framförallt utveckling av kurser, hur inlämningsuppgifterna ska och bör vara utformade - vilka som fungerar bra och mindre bra. De jobbar också med bedömning av slutprov samt med att tolka och bedöma elevtexter. Mötena leds av utbildningskoordinator för området. Ämneskoordinatorerna möts on-line varannan vecka eller månatligen. Mötesanteckningar rapporteras till rektor. Lärarna ska centraliseras till Göteborg för att få bättre samordning. I dagsläget är distanslärarna utspridda över landet och träffas mer eller mindre sällan via Internet. För att öka diskussionerna och utbytet mellan lärarna och få till stånd en större samsyn och en bättre uppföljning ska alla lärare från våren 2014 vara stationerande i Göteborg. Redan idag finns administrationen samlad i Göteborg. Enligt rektor finns ett elevråd på vårdutbildningen Huruvida elevrådet är aktivt är oklart. De elever vi samtalar medkänner inte till rådets existens. Från KSL:s brukarenkät kan man utläsa att eleverna syn på möjligheterna att utöva inflytande än lägre än hos många andra anordnare av vuxenutbildning i länet. (Miroi: 3,41. Medelvärde: 3,73). Likabehandlingsplan är upprättad men har vissa brister. Likabehandlingsplanen, som finns att ta del av i lärplattformen, gäller nationellt för hela Mirois verksamhet och finns inte upprättad lokalt. Att planen är generell är rimligt såtillvida att i princip samtliga elever studerar på distans och finns spridda runt om i landet. Men det finns också elever för närlärandet för vilka planen inte äger samma relevans. Likabehandlingsplanen saknar den del som beskriver den kartläggande verksamheten och hur personal och elever ska medverka i denna vid den MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 20(26)

22 årliga revisionen av planen. Rektor säger att man försöker att kartlägga och att planen ska revideras årligen och då ska elever och lärare också involveras. Ansvarfördelning och rutinerna för åtgärder bedöms vara tydligt beskrivna i planen. Rektor har som ambition att varje år ska ha ett särskilt prioriterat område. Lärare har möjlighet till viss fortbildning. Lärarna har exempelvis möjlighet att studera på 10 procent av sin tjänst. De kan också läsa Mirois egna kurser. Ibland går de på t.ex. föreläsningar och konferenser. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Lärarna saknar tillfällen för gemensamma möten. Lärarna efterlyser fler dagar då de kan träffa kollegor, fysiskt eller virtuellt, för att diskutera gemensamma frågor. I dagsläget äger få eller inga träffar över ämnesområdena rum. En av ämneskoordinatorerna saknar kontaktuppgifter till sina koordinatorskollegor, vilket förhindrar möjligheterna att inleda ett samarbete. Det interna utvecklingsarbetet kan styras upp. Utvecklingsinsatser föreslås idag i princip av att rektor och utbildningsansvarig lämnar förslag på remiss till lärarna i arbetslagen. Lärarna återkopplar därefter till skolledningen efter diskussion i ämneslagen. Arbetet i ämneslagen fungerar olika väl. Rektor anser att lärarna kontinuerligt ska arbeta med kursutveckling i sina ämneslag. Detta arbete anser han genomförs på ett bra sätt i vissa arbetslag. Ämneslaget i svenska/svenska som andraspråk tenderar att fungera på ett bra sätt. Regelbundna träffar äger rum under vilka lärarna ägnar sig åt t.ex. sambedömning och kursutveckling. Samarbetet underlättas sannolikt av att fyra av sex svensklärare är stationerade på samma plats. Lärarna i t.ex. naturkunskap däremot har mycket lite eller inget utbyte med varandra varför lärarna är relativt ensamma med att planera och genomföra sin undervisning samt bedöma elever. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 21(26)

23 Kontakten mellan ämneslag och skolledning kan förbättras. Det är ämneskoordinatorerna som har den huvudsakliga kontakten med rektor, även om den inte är så frekvent. Andra lärare har sällan direktkontakt med rektor. Vissa ämneslag är mer receptiva för styrning och andra mindre, menar rektor. Studie- och yrkesvägledaren har marginell kontakt med lärare och andra studie- och yrkesvägledare i organisationen. Studie- och yrkesvägledaren är i behov av större möjligheter att utbyta tankar och idéer med andra. Idag genomförs dialogmöten som arrangeras av Stockholms stad ett par gånger årligen. Jämte det finns ett nätverk för studie- och yrkesvägledare på Facebook. Betygsanalyser genomförs inte systematiskt. Rektor studerar betygsutfallet och vidtar åtgärder i händelse betygsutfallet är anmärkningsvärda på något sätt. Lärare menar att man inte tittar särskilt mycket på betygsutfall eller tagit del av jämförelser mellan olika lärares betygssättning. Eleverna på vårdutbildningen besvarar inte kursutvärderingar efter varje kurs. Det gör att läraren inte får feedback efter varje kurs. Däremot ska eleverna genomföra en utvärdering efter att utbildningen pågått en längre tid. Med sådan tidsfördröjning kan det bli svårare för eleverna att minnas respektive kurs. Rutiner för att skyndsamt identifiera avbrott behöver upprättas. Lärare menar att elever som gör avbrott kommer dem sent till kännedom. Tanken är att lärare ska lämna över avbrottsärenden till Mirois administration som i sin tur tar kontakt med rektor i elevens hemkommun. Rutiner behöver skapas för att snabbt identifiera och hantera elever som har gjort avbrott så att dessa elever inte betygssätts på kursen (se Bedömning och betygsättning: Utvecklingsområden ). MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 22(26)

24 Kurserna läggs idag upp på olika sätt. Ett arbete med att standardisera kurserna pågår. På så sätt ska det bli enklare för en lärare att gå in och ta över vilken elev som helst inom ett ämne som läraren är utbildad för. Tydligare rutiner kring validering behöver komma till stånd. Idag råder det oklarheter vem eller vilka som ska genomföra valideringar, menar studie- och yrkesvägledaren. Ett konkret exempel finns inom vårdutbildningen. När utbildningen har pågått ett tag uppenbarar det sig ibland att elever redan har läst vissa av de i utbildningen ingående kurserna, berättar vårdläraren. Dessa moment har då inte validerats av vare sig elevens hemkommun eller av Miroi. I de fall detta inträffar tar vårdlären kontakt med elevens hemkommun för att förhöra sig om eleven kan få möjlighet att validera vissa delar. Valideringen innebär i det här fallet att eleven inte utför de praktiska delarna av APL - teoretiska delar av APL betygssätts. Problemet med detta tillvägagångssätt är att hela kursen (som genomförts inom ramen för APL) då får det betyget eleven fått på sina teoretiska inlämningsuppgifter. Det innebär att eleven får betyg på sådant som det inte finns underlag för (den praktiska delen av APL). Insatsen kring formativ bedömning kan förankrats bättre. Efter att bland annat föreläsningar, konferenser och lärarmöten genomfördes har det i mångt och mycket varit upp till varje lärare att förvalta de kunskaper hen fått med sig. Lärdomarna har inte i någon större utsträckning diskuterats i kollegiet. Eleverna känner inte till likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen finns emellertid att läsa i webbplattformen, ExLearn. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 23(26)

25 Sammanfattande intryck Miroi i-learnings verksamhet inom vuxenutbildning består nästan uteslutande av distansundervisning. För många av eleverna var det stora utbudet av kurser tilltalande och kravet om att endast behöva närvara fysiskt vid slutprovet underlättar eftersom många elever arbetar vid sidan om sina studier. Distansstudier ställer dock andra krav än på traditionell klassrumsundervisning, både på eleven och anordnaren och dess sätt att organisera verksamheten, ge information och arbeta pedagogiskt. En intressant utvecklingsinsats som Miroi lägger mycket kraft på är det flippade klassrummet som man hoppas ska ge eleverna bättre förutsättningar att utveckla kunskaper. Eleverna som läser distanskurser på Miroi träffar aldrig sin lärare och har inte mer än i undantagsfall kontakt med sin lärare på telefon eller genom videosamtal. I stort sett all kontakt sker via den lärplattform som används, ExLearn, och kommunikationen och dialogen äger rum via den individuellt fördjupade studieplanen som finns i plattformen. När en elev blivit antagen på en kurs får hen ett välkomstbrev hemskickat med inloggningsuppgifter till lärplattformen. Den information som finns där anser eleverna är utförlig och plattformen och studieplanens utformning upplevs vara väl genomarbetade. Här finns kursplanering, kursens innehåll och kunskapskraven presenterade. Dessutom presenteras likabehandlingsplanen och allmän information om t.ex. studie- och yrkesvägledning och att det finns möjlighet att komma till en matematikstudio. Alla elever tar inte del av informationen som finns tillgänglig i lärplattformen. Ett kompletterande sätt att ge informera eleverna är att bjuda in eleverna till en fysik träff i början av varje periodstart. En del elever och lärare efterlyser ett sådant initialt möte. Man tror att det skulle kunna ge en bättre samlad information och därför minimera antalet frågor som eleven egentligen kan få svar på i lärplattformen. Gemensamt arbete för att nå gemensamma mål De cirka 30 lärare som undervisar distanseleverna sitter utspridda runt om i landet och har inte så mycket utbyte med varandra. Ämneskoordinatorerna (ung: ämneslagsledare) håller samman grupperna och har virtuella möten emellanåt. Ett visst utbyte finns också mellan koordinatorerna och skolledning/rektor. Det finns dock behov av samarbete i större utsträckning, även om det gemensamma arbetet med t.ex. kursutveckling sker på ett bra sätt inom vissa ämnen, t.ex. svenska/svenska som andraspråk. Många lärare arbetar idag ensamma med MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 24(26)

26 att ge feedback till eleverna, bedöma och betygssätta deras arbeten och kurser. Samarbetet skulle också behöva utsträcka sig till övergripande kvalitetsfrågor. Idag saknas till stor del en gemensam analys av de olika underlag enheten har som kan ge indikationer på skolans kvalitet (kursutvärderingar, betygsutfall, avbrottsstatistik m.m. - sådant underlag finns föredömligt samlat i ExLearn). Genom en gemensam analys skulle skolledning och predagoger få en tydligare bild av vad som fungera bra och mindre bra under nuvarande omständigheter och vilka förändringar som behöver komma till stånd. Men då behöver fler möjligheter ges till att diskutera hur man som lärare bäst möter en elev på distans och hur återkopplingen kan ske för att bäst stötta elevens lärande. Bedömningsunderlag och betygssättning Ett större samarbete lärare emellan skulle också behöva beröra området bedömning och betygssättning. Frågor att diskutera rör t.ex. huruvida det underlag lärarna har för att eleverna kunskapsutveckling är ändamålsenligt för att bedöma och betygssätta eleverna utifrån kunskapskraven. En annan fråga är hur olika underlag ska vägas i förhållande till varandra - slutprovens roll för kursbetygen. Lärarna anser sig ha tillräckligt material av varierande slag för att kunna bedöma eleverna på ett rättvist och likvärdigt sätt, men ändå råder det delade meningar om slutprovens betydelse och vad ett bokstavsbetyg på ett delmoment/en inlämningsuppgift står för och ska hanteras vid betygssättningen. Det faktum att slutprovet är det enda egentliga tillförlitliga underlaget vållar vissa problem och proven tenderar att bli examinationsprov. De elever som inte genomför slutprovet, men där det finns något betygsunderlag får ett kursbetyg trots att eleven kan ha gjort ett studieavbrott. Avbrotten måste därför följas upp snabbare så att kursbetyg inte skrivs ut på felaktiga grunder. Lärarnas återkoppling till eleverna Miroi håller hårt på kravet om att eleverna ska få återkoppling på frågor inom fyra timmar. Det är ett krav som företaget lever upp till att döma av det eleverna uttrycker. Däremot finns det kritik från elevernas håll på innehållet i återkopplingen, något som Miroi själva delvis instämmer i. Kommentarerna efter en inlämningsuppgift är ibland väldigt kortfattade, vilket gör att en del elever känner att de inte riktigt vet var de befinner sig i sin utveckling i förhållande till kraven. En anledning till den fåordiga responsen kan vara att varje lärare har ett stort antal elever som den ansvarar för. Det kan också bero på det faktum att eleverna när de inleder sina studier uppger vilket betyg de aspirerar på. Det finns det som tyder på att lärarens feedback anpassas efter elevens ambitionsnivå. Elever som nöjer sig med att klara kursen och inte anstänger sig mer än göra just så under kursen gång ägnar läraren relativt mindre tid åt. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 25(26)

27 Stöd till elever Parallellt med att återkopplingen till eleverna behöver uppfylla elevernas önskemål och de krav som ställs enligt Mirois policy är det också viktigt att elever som av en eller annan anledning är i behov av särskilt stöd identifieras och får adekvat hjälp. Ovan nämndes behovet av initiala möten där eleverna får möjlighet att träffa representanter för skolan innan kursen startar. Genom dylika träffar kan det vara lättare att identifiera elever som befinner sin i en situation som försvårar studiemöjligheterna t.ex. läs- och skrivsvårigheter. Träffarna skulle kunna fungera som en mindre kartläggning av elevens bakgrund och förutsättningar. Idag upptäcks sådana problem ofta för sent, när kursen pågått ett tag, om de alls upptäcks. Det kan leda till att avbrotten blir onödigt många. Även om tillgång till specialpedagoger finns formellt via Mirois systerbolag inträffar det sällan eller aldrig att dessa resurser utnyttjas. MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 26(26)