Uppföljning av MiROi i-learnings distansutbildning i gymnasiala kurser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av MiROi i-learnings distansutbildning i gymnasiala kurser"

Transkript

1 Uppföljning av MiROi i-learnings distansutbildning i gymnasiala kurser Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun

2 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod ( ). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet. Genomförande och uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (15)

3 Uppföljning av MiROi i-learnings gymnasiala distansutbildningar Den gymnasiala distansutbildningen som MiROi i-learning erbjuder utvärderades under några dagar mellan 18 november och 20 december Cirka ett år därefter, 10 december 2014, genomfördes ett återbesök på den nyuppbyggda enheten i Göteborg. Vid besöket intervjuades t.f. rektor, koordinator/kommunikatör samt en grupp av lärare som bland annat undervisar ämnena matematik, svenska som andraspråk och engelska. Därtill har två kommunikatörer intervjuats samt en administratör/studie- och yrkesvägledare. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning, lärare och övrig intervjuad personal ger under intervjuerna. Under tiden mellan utvärderingen hösten 2013 och uppföljningen ett år senare har anordnaren genomgått en stor organisationsförändring. Det har bland annat inneburit att verksamheten centraliserats. Till skillnad från vid tiden för utvärderingen, finns nu skolledning, administration samt i princip alla lärare fysiskt samlade i Göteborg. Dåvarande rektor för vuxenutbildningen har nya uppgifter inom organisationen och vid tiden för uppföljningen finns en tillförordnad rektor för verksamheten. När utvärderingen genomfördes 2013 erbjöd Miroi vård- och omsorgsutbildningar som närlärande. En del av de utvecklingsområden som lyftes fram i utvärderingsrapporten berörde den utbildningen. Vård- och omsorgskurser ges emellertid inte längre i klassrum, utan enbart på distans. Av den anledningen tas inte utvecklingsområdena för vård- och omsorgsutbildningarna i klassrum upp i denna rapport. Introduktionsmöten ges i lokal Introduktionsmöten i Mirois lokaler i Stockholm erbjuds inte. Tidigare har sådana möten genomförts och ambitionen är att de ska återupptas. En vuxkoordinator menar att det är bra att eleverna ges en samlad information. Det finns också en viss efterfrågan från eleverna om att få en samlad bild vid ett fysiskt möte, även om de också anser att den information som finns på ExLearn är bra. I januari 2014 började Miroi med introduktionstillfällen på plats i lokal igen. Vid dessa träffar får eleverna information om bland annat möjligheter till studie- och yrkesvägledning, lärplattformen, den individuella fördjupade studieplanen samt om prov och laborationer. 3 (15)

4 Vuxkoordinator och studie- och yrkesvägledare leder introduktionsträffarna. Kommunikatörerna tycker att mötena fyller en funktion eftersom de besparar dem en rad frågor av enklare slag som eleverna har. Några i personalen lyfter också fram ett de elever som närvarar på introduktionsträffen i regel presterar bättre i sina studier. Det innebär förstås inte att det finns ett direkt samband mellan deltagande på introduktionsmöten och goda studieresultat. Individuella studieplaner upprättas Eleverna saknar överlag en individuell studieplan. Eleverna på närlärandet (vård) saknar en sådan plan och detsamma gäller i stor utsträckning för distanseleverna. Rutiner för att upprätta studieplaner för elever som saknar en sådan från sin hemkommun är bristfälliga. Lärarna är inte involverade i det och studie- och yrkesvägledaren kan orimligen hinna med att göra det för alla elever. Personalen berättar att samtliga elever får en individuell studieplan upprättad i lärplattformen. Studieplanen gäller för de kurser eleverna studerar hos Miroi, men också elevernas mer långsiktiga studiemål registreras i planen. Eleverna får också en fördjupad individuell studieplan, där information nedtecknas utifrån de kartläggningar som lärarna gör med eleverna. Vägledaren arbetar med att identifiera stödbehov En plan för att identifiera och undervisa elever i behov av (särskilt) stöd saknas. En viss kartläggning av eleven görs innan kursstart, men oftast identifieras studiesvårigheter och stödbehov först efter att kursen har pågått ett tag, menar någon lärare. De flesta lärare menar dock att de inte stöter på elever med studiesvårigheter eller får kännedom om dessa problem. Några lärare tror att det är svårt att studera på distans för elever som har ett stort stödbehov och vissa av lärarna är tveksamma till hur de skulle agera om en sådan situation skulle uppstå. Rektor och lärare säger att man försöker att anpassa efter bästa förmåga. Rektor menar att om lärare eller elev signalerar ett stödbehov ska en speciallärare kunna göra en kartläggning tillsammans med eleven. Men speciallärarna har aldrig använts, menar lärare. Så vilken faktiskt möjlighet att använda speciallärarna om en elev eller lärare skulle uttrycka önskemål om det, är ovisst. Om det skulle inträffa skulle speciallärarnas stöd också genomföras på distans. Vid behov av 4 (15)

5 särskilt stöd kontaktas alltid hemkommunen som fattar beslut om att sådant ska sättas in, berättar rektor och lärare. En nyhet är att en knapp har lags in i lärplattformen, på vilken elever som är i behov av stöd kan klicka. De förhållandevis få elever som gör det registreras av studie- och yrkesvägledaren som tar kontakt med eleverna för att utröna vilken typ av stöd som kan vara aktuellt. Därefter slussas eleven vidare till berörd lärare som får information om eventuellt stödbehov. Anordnarens vägledare har i sin tjänst en stödfunktion och är behjälplig med att bland annat tillhandahålla särskilda hjälpmedel såsom e-böcker och språklexikon samt förlängd provtid. Hon kan också hjälpa till med studieteknik genom att planera studierna tillsammans med eleverna. Eftersom stödbehov inte alltid signaleras direkt av eleverna händer det fortfarande att en del elever i behov av stöd identifieras av lärare först en bit in i kursen. Lärarna kontaktar då eleverna för att diskutera hur ett eventuellt extra stöd kan läggas upp. Vid behov kopplas huvudman (elevernas hemkommuner) in i frågan. Kommunerna har i regel redan kännedom om dessa elever och specialpedagoger har ibland varit inkopplade, menar anordnaren. Miroi har specialpedagoger i sitt systerbolag, men de har aldrig varit involverade i några elevärenden. Enligt skolledningen och vägledaren har inte det behovet uppstått. Kommunikatörerna är elevernas kontaktpersoner Det saknas gemensamma rutiner för hur kommunikationen mellan elev och lärare ska ske under en kurs gång. En lärare menar att det är obligatoriskt med möte genom videosamtal mellan lärare och elev under kursen och en annan menar att det är en möjlighet som erbjuds, men inte ett krav. Andra lärare använder aldrig videosamtal för kommunikation utan all feedback till eleven sker skriftligen på ExLearn. Någon lärare känner inte till att möjligheten till videosamtal finns på Miroi. Att genomföra videosamtal är i regel inget krav men obligatorisk i vissa kurser, såsom språkkurser, där eleven ska utföra muntliga moment. Det finns möjlighet för eleverna att ta kontakt med sina lärare, vilket de gör emellanåt. Det är dock oftast kommunikatörerna som tar emot elevernas samtal och frågor. 5 (15)

6 Laborationer genomförs i lokal Rutiner för genomförandet av laborationer behöver skapas. Vid besökstillfället hade endast någon enstaka laboration (naturkunskap, kemi) ägt rum och den led av flera problem. Informationen till lärarna från centralt håll om hur laborationerna ska genomföras kom sent och var inte enhällig, menar någon lärare. För några elever kom informationen om att laborationer skulle hållas också sent. Det medförde vissa svårigheter att kunna närvara. Vidare saknades material till laborationen och eleverna fick ingen handledning under genomförandet eller återkoppling efter laborationen. Laborationen skulle ha filmats för bedömning, men istället togs endast stillbilder från laborationshandledaren. De flesta laborationerna gör eleverna själva hemma. I dagsläget genomförs alla obligatoriska laborationer på Klara gymnasium i Stockholm. Under laborationerna närvarar handledare och behörig lärare och alla laborationer filmas. Filmerna skickas till läraren som bedömer och betygssätter elevernas arbeten. Laborationshandledarna kan lämna underlag till betygssättande lärare vid särskilt svåra bedömningar. Enklare laborationer genomför eleverna på egen hand i hemmet. Dessa laborationer kan genomföras i kök eller ute i naturen med material som vanligtvis finns i ett kök eller i naturen. Uppbyggnad av en provbank genomfördes inte En provbank håller på att byggas upp. Provbanken ska tas fram för att lärarna ska kunna variera slutproven som nu är desamma över hela landet. Genom en provbank tros det bli lättare att undvika fusk. Lärarna känner inte till att ett arbete med att ta fram en provbank har funnits på planeringsstadiet. Personalen har under senaste året ägnat mycket tid att förändra innehållet i och upplägget av kurserna i grunden. De prov som används är i regel endast slutprov och nationella prov. Eleverna har i övrigt inlämningsuppgifter. 6 (15)

7 Slutprov och nationella prov tillmäts stor betydelse Slutproven tillmäts stor betydelse i många ämnen. Anledningen till slutprovens dignitet är bland annat på grund av att provet är det enda säkra betygsunderlaget en lärare har. Det finns dock en risk att slutproven blir examinationsprov. Några lärare säger att det är elevernas kunskapsprogression som står i centrum och att deras lärande under kursen ska stärkas. Slutprovet fungerar emellertid som en bra summering på elevernas utveckling och att det av den anledningen väger mycket, menar de. En del elever berättar också att ett högre betyg på en inlämningsuppgift inte väger upp för lägre betyg på ett slutprov eller nationellt prov. Någon lärare menar att om slutprovet är underkänt (betyg F) blir också kursbetyget F. Lärarna menar att det är positivt att använda slutprov och nationella prov eftersom de visar vad eleven faktiskt kan i slutet av sin utbildning. En av lärarna menar att lärarna i svenska som andraspråk i allt större utsträckning ser till och bedömer elevens lärprocess. Ett sätt att stödja denna är att använda flippat klassrum. Därefter måste eleverna också på egen hand, genom olika uppgifter, visa vilka kunskaper och förmågor de utvecklat, menar läraren. Lärarna arbetar således med formativ bedömning löpande i kursen, för att i kursens slutskede göra en summativ bedömning genom att väga samman allt underlag som står till förfogande. Ett av dessa underlag utgörs av de nationella proven/slutproven. Dessa brukar i regel bekräfta de kunskaper som eleven tidigare visat i kursen, framhåller anordnaren. Reglerna för studieavbrott följs Eleverna kan få kursbetyg även vid avbrutna studier. Om en elev har lämnat in någon uppgift under kursens gång (men inte skrivit slutprovet) så får eleven betyget F på kursen. Det kan påverka elevens möjlighet att få läsa om kursen vid ett senare tillfälle. Att betyg sätts vid studieavbrott kan bero på att anordnaren annars inte ersättning för eleven om den hade varit registrerad för studieavbrott. Att eleven får ett kursbetyg trots avbrott kan också bero på att det ibland tar lång tid innan lärarna får information om att en elev har gjort studieavbrott. Ibland når den informationen inte lärarna överhuvudtaget, berättar de. Företrädare för anordnaren hävdar att de krav och regler som gäller alltid har följts. Elever som är inaktiva under tre veckor betraktas ha 7 (15)

8 gjort studieavbrott. Om det finns betygsunderlag och reglerna om avbrott inte kan tillämpas sätts F i betyg. Vid misstanke om fusk kontaktas eleverna Vid inlämningsuppgifter finns risk för fusk. En lärare kan med säkerhet inte veta att det är de på kursen registrerade eleven som har skrivit en viss uppgift. Eleven kan ha tagit hjälp av någon annan person. Det är endast på slutprov och nationellt prov som det med säkerhet går att fastställa att det är eleven som är registrerad på kursen som har skrivit provet. I händelse det visar sig att en elevs resultat på slutprov eller nationellt prov skiljer sig från elevens prestationsnivå på övriga uppgifter under kursens gång, tar läraren kontakt med eleven. Anordnaren kräver dock inte att Skype- eller telefonsamtal ska hållas med eleverna i slutet av kurserna för att minimera risken för fusk, även om det sker regelmässigt i vissa kurser. Sambedömning sker fortlöpande Sambedömning äger sällan rum. Det finns inga rutiner på Miroi hur sambedömning ska gå till. Någon lärare brukar ta hjälp av en kollega när svåra fall uppkommer, då det rör sig om att höga eller låga betyg ska sättas. De flesta lärare anser dock att det är tämligen oproblematiskt att bedöma elevernas arbete. Lärarna beskriver att de är angelägna att bemöta och ge eleverna feedback på bästa möjliga sätt. Kring dessa frågor för de ofta diskussioner, menar lärarna. Lärarna sambedömer kontinuerligt, men mer informellt än vid särskilda möten. Från skolledningens sida finns krav på att de veckovisa lärarmötena ska innehålla inslag av sambedömning av vissa ärenden. Krav på formativ bedömning Det brister bitvis i återkopplingen mellan lärare och elev. Rektor menar att eleverna inte alltid får feedback av sådan konstruktiv typ 8 (15)

9 som de har rätt till. Det beror enligt rektor på att man har gjort vissa felrekryteringar. En del elever är också kritiska till att de endast fått en kort återkoppling, ibland endast i form av en betygsangivelse. Eleverna menar då att det är svårt att veta hur man ligger till i sin utveckling. Några upplever att responsen inte är så utvecklande. En anledning till att det förhåller sig kan vara att varje lärare har många elever som de ska ge feedback till. Några lärare indikerar att återkopplingen kan vara av olika slag, att eleven får feedback utifrån de önskemål han eller hon har. Det innebär att den elev som själv är aktiv (och har höga ambitioner har angivit höga betygsambitioner, se punkten nedan) får en mer omfattande och ingående återkoppling. I KSL:s brukarenkät för 2012 framkommer att elevernas värdering av området Lärandet, med bl.a. frågor om feedback till eleverna, ligger under genomsnittet för samtliga anordnare (Miroi: 3,70, medelvärde: 4,00). och Insatsen kring formativ bedömning kan förankrats bättre. Efter att bland annat föreläsningar, konferenser och lärarmöten genomfördes har det i mångt och mycket varit upp till varje lärare att förvalta de kunskaper hen fått med sig. Lärdomarna har inte i någon större utsträckning diskuterats i kollegiet. För återkopplingen till eleverna har skolan riktlinjer som bland annat säger att bedömningar ska vara av formativt slag. Lärarna menar att all personal är införstådd med, och arbetar efter de förtydligade riktlinjerna. Flera lärare uppfattar också att den mindre konstruktiva återkopplingen har försvunnit i samband med omorganiseringen då många lärare slutade sin tjänst hos anordnaren. Lärarna menar att det tidigare fanns lärare som samtidigt var anställda av en annan arbetsgivare och hade en del av sin tjänst inom Miroi. Det medförde att deras återkoppling kunde vara kortfattad och oengagerad, menar de. I syfte att följa upp kvaliteten av återkopplingen genomför skolledningen stickprov. Enligt lärarna finns en form av egenkontroll eftersom det inte är ovanligt att flera lärare är involverade i bedömningen av en och samma elev. Genom att flera lärare bedömer olika deluppgifter som en viss elev utför, kan lärarna följa sina kollegors sätt att ge feedback. Den typen av sambedömning är vanlig inom flera arbetslag. Vid tidpunkten för uppföljningen skulle en större, ämnesövergripande workshop om bedömning äga rum. 9 (15)

10 Centralisering har skapat förutsättningar för utvecklingsarbetet Lärarna ska centraliseras till Göteborg för att få bättre samordning. I dagsläget är distanslärarna utspridda över landet och träffas mer eller mindre sällan via Internet. För att öka diskussionerna och utbytet mellan lärarna och få till stånd en större samsyn och en bättre uppföljning ska alla lärare från våren 2014 vara stationerande i Göteborg. Redan idag finns administrationen samlad i Göteborg. och Lärarna saknar tillfällen för gemensamma möten. Lärarna efterlyser fler dagar då de kan träffa kollegor, fysiskt eller virtuellt, för att diskutera gemensamma frågor. I dagsläget äger få eller inga träffar över ämnesområdena rum. En av ämneskoordinatorerna saknar kontaktuppgifter till sina koordinatorskollegor, vilket förhindrar möjligheterna att inleda ett samarbete. och Arbetet i ämneslagen fungerar olika väl. Rektor anser att lärarna kontinuerligt ska arbeta med kursutveckling i sina ämneslag. Detta arbete anser han genomförs på ett bra sätt i vissa arbetslag. Ämneslaget i svenska/svenska som andraspråk tenderar att fungera på ett bra sätt. Regelbundna träffar äger rum under vilka lärarna ägnar sig åt t.ex. sambedömning och kursutveckling. Samarbetet underlättas sannolikt av att fyra av sex svensklärare är stationerade på samma plats. Lärarna i t.ex. naturkunskap däremot har mycket lite eller inget utbyte med varandra varför lärarna är relativt ensamma med att planera och genomföra sin undervisning samt bedöma elever. och Kurserna läggs idag upp på olika sätt. Ett arbete med att standardisera kurserna pågår. På så sätt ska det bli enklare för en lärare att gå in och ta över vilken elev som helst inom ett ämne som läraren är utbildad för. och Kontakten mellan ämneslag och skolledning kan förbättras. Det är ämneskoordinatorerna som har den huvudsakliga kontakten med rektor, även om den inte är så frekvent. Andra lärare har sällan direktkontakt med rektor. Vissa ämneslag är mer receptiva för styrning och andra mindre, menar rektor. 10 (15)

11 och Det interna utvecklingsarbetet kan styras upp. Utvecklingsinsatser föreslås idag i princip av att rektor och utbildningsansvarig lämnar förslag på remiss till lärarna i arbetslagen. Lärarna återkopplar därefter till skolledningen efter diskussion i ämneslagen. och Betygsanalyser genomförs inte systematiskt. Rektor studerar betygsutfallet och vidtar åtgärder i händelse betygsutfallet är anmärkningsvärda på något sätt. Lärare menar att man inte tittar särskilt mycket på betygsutfall eller tagit del av jämförelser mellan olika lärares betygssättning. Anordnaren har genomgått en större omorganisation sedan utvärderingen genomfördes hösten I princip alla lärare - som tidigare var lokaliserade runt om i landet - sitter nu samlade centralt i Göteborg tillsammans med anordnarens administration. Det innebär också att skolledning och övrig personal kan ha ett tätare utbyte. Vid tiden för uppföljningen fanns en t.f. rektor för vuxenutbildningen då den tidigare rektorn arbetar med andra verksamhetsområden inom organisationen. Personalen är överlag mycket nöjd med de förändringar som har ägt rum. Lärarna beskriver den nya situationen som dynamisk och lösningsfokuserad och uppskattar att ha kollegor att diskutera och samarbeta med. Många av de lärare som arbetade i företaget tidigare valde att inte omlokaliseras till Göteborg, varför många av lärarna är nyanställda av anordnaren. De förhållandevis få lärare som är ensamma med att undervisa i ett visst ämne har i många fall kollegor som har ämnet i sin utbildning. På så sätt får de också möjlighet att diskutera ämnesrelevanta frågor med en kollega. Möten hålls på regelbunden basis. Varje månad träffas ämneslagen och arbetslagen möts när behov uppstår. Att kunna stämma av kontinuerligt och ta del av varandra erfarenheter - både inom och mellan ämneslagen - är ovärderligt, menar lärarna. Det fanns ett visst samarbete tidigare också, men var mer omständigt att genomföra eftersom det inte kunde ske lika spontant. När lärarna var utspridda runt om i landet skötte inte alla lärare sitt arbete på ett bra sätt, anser någon lärare. En styrgrupp håller möten vid ett tillfälle i månaden. Styrgruppen följer upp resultat och diskuterar utvecklings- och kvalitetsfrågor. I gruppen ingår en representant för varje ämneslag. Representanterna återför sedan diskussionerna i styrgruppen till sina respektive ämneslag. På dialogmöten som genomförs en gång per månad deltar anordnarens kommunikatörer. Kommunikatörerna har därtill egna sammankomster. 11 (15)

12 Kommunikatörerna har mycket mer utbyte med lärarna de efter omorganisationen arbetar i samma lokaler. För att kommunikatörerna ska får bättre inblick i lärarnas arbete och i kurserna har de fått fortbildning. Kommunikatörerna lyfter fram - som ett exempel på en praktisk förändring - att betyg kan registreras snabbare genom att lärarna är fysiskt närvarande. Utvecklingsarbetet i ämneslagen har tagit fart efter omorganiseringen. En stor del i detta arbete har kretsat kring kursutveckling. I matematik tycker lärarna att det nu finns en tydligare röd tråd genom alla kurser i ämnet. Lärarna har också sett över språket i matematikkurserna så att det är matematiska kunskaper och förmågor som mäts, inte språkförmågor. I samband med att filmer i matematik introducerades i lärplattformen har andelen F-betyg i ämnet reducerats kraftigt, berättar lärarna. En annan åtgärd som lärarna kopplar ihop med att fler betyg sätts i matematik är att de har online-klassrum, som fungerar som handledningstillfällen. I syfte att stärka den personliga relationen mellan lärare och elev har matematiklärarna planerat att spela in en välkomstfilm där de presenterar sig själva för eleverna. I engelska har lärarna koncentrerat sig på kursen i engelska 5, för vilken filmer finns inspelade. Återkopplingen på filmerna från eleverna har varit positiv. Lärarna funderar på att framöver texta instruktionsfilmerna i grammatik på olika språk (t.ex. arabiska). Lärarna i matematik och svenska som andraspråk framhåller att det nu finns tid för kursutvecklingsarbete. Det är en åsikt som engelskläraren inte delar fullt ut. Utöver arbetet med engelska 5 har inte tid funnits att arbeta med de andra kurserna som behöver uppdateras för att stå i samklang med kunskapskraven. Kurserna behöver också ett bredare spektra av uppgifter, samt stödmaterial och filmer. Tiden efter centraliseringen har varit arbetssam, menar läraren i engelska. Ämnet har haft många studerande, vilket i kombination med underbemanning har lett till att lärarna har varit tvungna att prioritera feedback till eleverna framför kursutveckling. Läraren anser därför att det måste tillföras mer resurser till ämnesutveckling i engelska. Det blir under uppföljningen tydligt att personalen tycker att de förändringar som verksamheten har genomgått har varit ett lyft på många sätt. Vad gäller det övergripande uppföljnings- och analysarbetet på skolnivå behöver dock ytterligare rutiner komma till stånd, menar flera i personalen. Lärarna uppfattar inte att de har varit delaktiga i att diskutera underlag och slutsatser i den kvalitetsrapport som årligen lämnas till Vux 18. Den gemensamma analysen av betyg, kursutvärderingar och andra resultatmått kan också utvecklas, menar lärarna. Det finns dock möjlighet för lärare och annan personal att i lärplattformen ta del av t.ex. alla betyg. Kursutvärderingar som lärarna genomför tar också skolledningen del av. Resultat som på ett eller annat sätt är anmärkningsvärda tas upp med berörd lärare. En konkret information som personalen fått av kursutvärderingarna är att en av religionskurserna upplevs vara för tung. 12 (15)

13 Upplägget med flippat klassrum har vidareutvecklats Ett utvecklingsarbete med flippat klassrum pågår. Miroi har nyligen inlett ett arbete med att spela in filmer som eleverna får tillgång till via lärplattformen ExLearn. Filmerna har olika fokus och innehåll. En film kan bl.a. behandla hur en kurs är upplagd och vad som kommer att tas upp under kursen. En annan film kan också vara en genomgång av ett visst moment i en kurs, t.ex. räknesätten och positionssystemet i matematik. Den senare filmtypen är mer av typen inspelade föreläsningar eller lektioner. Efter att eleven tagit del av en film är det tänkt att hen ska kunna koppla upp sig on-line i ett virtuellt klassrum tillsammans med andra kurselever och ansvarig lärare. Det virtuella klassrummet ska också kunna användas för grupparbeten. Eftersom arbetet med flippade klassrum är i sin linda finns för närvarande endast ett begränsat antal filmer utlagda på det så kallade MiroiTV. Man har börjat med matematiken som är det ämne som har lägst måluppfyllelse. Ambitionen är att samtliga kurser/ämnen såsmåningom ska vara filmade. Arbetet med flippat klassrum har fortsatt efter utvärderingens genomförande. Anordnaren har inlett med att utgå från behörighetsgivande ämnen och ämnen med låg måluppfyllelse, vilket främst innebär matematik, svenska och engelska. För exempelvis kursen i svenska 2 har lärarna spelat in instruktionsfilmer, föreläsningar och en film om vetenskapligt skrivande. Filmen medförde att elevernas texter förbättrades, menar lärarna. Filmerna spelas in av anordnarens eget medieteam och ligger tillgängliga på ett enkelt sätt på lärplattformen. I en enkät om ett par filmer som använts i engelska ger eleverna filmerna mycket högt betyg. Kommunikatörerna följer upp eleverna för att förhindra studieavbrott Rutiner för att skyndsamt identifiera avbrott behöver upprättas. Lärare menar att elever som gör avbrott kommer dem sent till kännedom. Tanken är att lärare ska lämna över avbrottsärenden till Mirois administration som i sin tur tar kontakt med rektor i elevens hemkommun. Rutiner behöver skapas för att snabbt identifiera och hantera elever som har gjort avbrott så att dessa elever inte betygssätts på kursen. 13 (15)

14 Kommunikatörerna följer varje vecka upp elevernas aktivitet i lärplattformen och tar också kontakt med inaktiva elever och deras lärare. Eleverna får också ett meddelande i lärplattformen samt en automatgenererad e-postnotifiering. I lärplattformen finns en ny funktion, elevkommentarer. Där registreras all kommunikation med och kommentarer om eleverna (dock inte känslig information). Vad gäller anledningarna till de studieavbrott som görs, finns ingen systematisk uppföljning. Lärarna säger att de mer har en känsla för vilka orsakerna till studieavbrott är. Vägledningen har utökad kontakt med lärarna Studie- och yrkesvägledaren har marginell kontakt med lärare och andra studie- och yrkesvägledare i organisationen. Studie- och yrkesvägledaren är i behov av större möjligheter att utbyta tankar och idéer med andra. Idag genomförs dialogmöten som arrangeras av Stockholms stad ett par gånger årligen. Jämte det finns ett nätverk för studie- och yrkesvägledare på Facebook. Den studie- och yrkesvägledare som finns stationerad i Göteborg arbetar 50 procent av en heltidstjänst. Vägledaren delar arbetsplats med lärarna, vilket medger ett större informationsutbyte. Den studie- och yrkesvägledare som är anställd i Stockholm är föräldraledig, men beräknas vara åter i tjänst i februari Likabehandlingsplanen ska revideras Likabehandlingsplan är upprättad men har vissa brister. Likabehandlingsplanen, som finns att ta del av i lärplattformen, gäller nationellt för hela Mirois verksamhet och finns inte upprättad lokalt. Att planen är generell är rimligt såtillvida att i princip samtliga elever studerar på distans och finns spridda runt om i landet. Men det finns också elever för närlärandet för vilka planen inte äger samma relevans. Likabehandlingsplanen saknar den del som beskriver den kartläggande verksamheten och hur personal och elever ska medverka i denna vid den årliga revisionen av planen. Rektor säger att man försöker att kartlägga och att planen ska revideras årligen och då ska elever och lärare också involveras. Ansvarfördelning och rutinerna för 14 (15)

15 åtgärder bedöms vara tydligt beskrivna i planen. Rektor har som ambition att varje år ska ha ett särskilt prioriterat område. Anordnaren har tillsatt en grupp för att arbeta med likabehandlingsplanen, som beräknas finnas i en ny version i januari De centrala dokumenten som rör likabehandlingsfrågor ska översättas till engelska. I lärplattformen finns rutiner för klagomål och uppgifter om vart eleverna kan vända sig med synpunkter. I regel kommer klagomål först till kommunikatörernas eller vägledarens kännedom. Eleverna kan också ventilera sina åsikter om verksamheten i mer formella sammanhang. Anordnaren har initierat klassråd, med fokus på utvecklingsfrågor, i liten skala inom sfi. Möjligen kan denna form för inflytande ske i större skala och även inom vuxenutbildningen framöver. 15 (15)

MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Rapport 2013 MiROi i-learning - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Eva-Lotta Arenander, rektor för vuxenutbildningen i Lidingö stad 2014-02-06

Läs mer

Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun

Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun 2014-05-07 Rapport från återbesök i vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Marianne Hedmar, rektor för komvux, Salems kommun Gemensam utvärdering

Läs mer

Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Rapport 2013 Folkuniversitetet - utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Leif Östfeldt, rektor för vuxenutbildningen i Värmdö kommun 2014-02-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport från återbesök i vuxenutbildningen (CentrumVux) i Haninge kommun

Rapport från återbesök i vuxenutbildningen (CentrumVux) i Haninge kommun 2015-01-26 Rapport från återbesök i vuxenutbildningen (CentrumVux) i Haninge kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Roswitha Rieder, rektor för vuxenutbildningen i Södertälje kommun

Läs mer

Uppföljning av Competens grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning i Vällingby och Högdalen

Uppföljning av Competens grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning i Vällingby och Högdalen 2015-01-29 Uppföljning av Competens grundläggande gymnasiala vuxenutbildning i Vällingby Högdalen Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Lisbeth Jacobsson, verksamhetschef för Vägledningscenter,

Läs mer

NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans

NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans Rapport 2014 NTI-skolan - utvärdering gymnasial vuxenutbildning på distans Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Erik Hamner, rektor för C3L, Tyresö kommun 2014-11-01 Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (7) 2012-10-16XX EXTERN UTVÄRDERARE LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ; MARIE EKLUND REKTOR VUXENUTBILDNINGEN I SOLLENTUNA STAFFAN STRÖM REKTOR

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Obligatoriska nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå:

Obligatoriska nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå: Bakgrund Obligatoriska nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå: svenska och svenska som andraspråk kurserna 1 och 3, engelska kurserna 5 och 6, matematik kurserna 1-4 Obligatoriskt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Tyresö kommun/centrum för livslångt lärande (C3L) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Tyresö kommun/centrum för livslångt lärande (C3L) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Rapport 2014 Tyresö kommun/centrum för livslångt lärande (C3L) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Michaela Blume, bitr.

Läs mer

Rapport från återbesök i den gymnasiala yrkesutbildningen på Astar (f.d. JB Kompetens)

Rapport från återbesök i den gymnasiala yrkesutbildningen på Astar (f.d. JB Kompetens) 2015-02-23 Rapport från återbesök i den gymnasiala yrkesutbildningen på Astar (f.d. JB Kompetens) Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Tomas Stens, rektor för vuxenutbildningen i Upplands-Bro

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom vuxenutbildning

Redovisning av brukarundersökning inom vuxenutbildning Rapport 2012 Redovisning av brukarundersökning inom vuxenutbildning Stefan Quas/Karin Jacobsen 2012-11-29 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kort om pilotförsökets tillvägagångssätt... 3 Enkätresultat...

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Huddinge komvux - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Huddinge komvux - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Rapport 2015 Huddinge komvux - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Helen Tronje, t.f. rektor för vuxenutbildningen i Värmdö

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare Att studera på Komvux Katarina Larsson, utbildningsledare Innehåll 1. Om vuxenstudier 2. Komvux:s organisation i Göteborg 3. Komvux i jämförelse med gymnasiet 4. Individuella behov och olika förutsättningar

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Vuxenutbildning 2014 Grundläggande och gymnasial vux Danderyd

Vuxenutbildning 2014 Grundläggande och gymnasial vux Danderyd Vuxenutbildning Grundläggande och gymnasial vux Samtliga 26 kommuner medverkar i den gemensamma enkätundersökningen för studerande inom i länets vuxenutbildning. Här redovisas resultat från den gemensamma

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning

JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning Rapport 2013 JB Kompetens - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Tomas Stens, rektor för vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun 2013-12-19 Innehållsförteckning

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Utvärdering av den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun

Utvärdering av den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun Rapport 2013 Utvärdering av den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun Samordnare: Lind Fredrik, Botkyrka kommun Medbedömare: Marianne Hedmar, rektorför vuxenutbildningen

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Åsö vuxengymnasium - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Åsö vuxengymnasium - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Rapport 2014 Åsö vuxengymnasium - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Daniel Hailemariam, studie- och yrkesvägledare, Sollentuna

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Sammanställning från uppföljning på Lernia Lindholmen och utbildningarna: Lager och logistik GRLAL-1108 och 1110, Svets GRSVT-1110 Individuell anpassning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i grundläggande, gymnasial vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Systematiskt kvalitetsarbete i grundläggande, gymnasial vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (sfi) (12) 1 För Utbildningsförvaltningen Dnr BIN3 2013-31 Systematiskt kvalitetsarbete i grundläggande, gymnasial vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (sfi) Innehåll Inledning... 2 Huvudmannens

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen

Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen Rapport 2014 Lernia - utvärdering av yrkesutbildning i Örnsberg och Liljeholmen Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Anna Sundin, rektor för vuxenutbildningen i Stockholms Stad 2015-01-28

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10

Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10 1 Kvalitetsrapport för avtalsåret 2012-2013 ABF Komvux Stockholm Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10 Rapporten bygger på data från avtalsåret 2012-07-01--2013-06-30 Enligt avtal ska varje

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Kommunala vuxenutbildningen 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Vuxenutbildning Intäkter -1 980 000-3 047 956 153,9% Personalkostnader 5 392 706 7 719 171 143,1% Övriga

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi).

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). Dnr 2011/150-UAN 2013-08-28 Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). ID: 2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Version Mars 2014 2 Välkommen till Komvux Eskilstuna! Det här häftet ger dig, som via Komvux i Eskilstuna studerar hos

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

VUXENSTUDIER I HANINGE

VUXENSTUDIER I HANINGE VUXENSTUDIER I HANINGE Kurser & utbildningar Våren 2015 PERIODER VÅREN 2015 Period 1: 12 januari 20 mars 2015 (sista ansökningsdag 12 november 2014) Period 1 2: 12 januari 29 maj 2015 (sista ansökningsdag

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

I helhet kan de studerande genomföra sina X = ledning 2 1 = lärare studier utifrån sina behov och önskemål X 2 2 1

I helhet kan de studerande genomföra sina X = ledning 2 1 = lärare studier utifrån sina behov och önskemål X 2 2 1 Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR Sammanställning från uppföljning på Lernia AP-gatan och utbildningarna: Butik och handel GRBOH-1110-12, Butiksförsäljning GRBUT-1108, Livsmedelsförsäljning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 KVALITETSREDOVISNING, 2015 Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 Lisa Svensson lisa.svensson@skolor.hagfors.se Kvalitetsredovisning, 2015 Riktlinjer Målen

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder Lär dig något nytt! Vill du börja studera för att utvecklas i ditt arbete, söka nytt arbete, bli behörig till eftergymnasial utbildning eller lära dig något nytt bara för din egen skull? I så fall är du

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Läsåret 2012/2013

KVALITETSRAPPORT Läsåret 2012/2013 KVALITETSRAPPORT Läsåret 2012/2013 Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet. SKOLENHET Skolenhet: Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13 Datum 1 (10) Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda Informationsmöte Linghemsskolan Personal och vårdnadshavare 23 januari 2014 Agenda Skolinspektionens granskningar av Linghemsskolan 2005 - Vad är regelbunden tillsyn? Syfte Kontrollera att skolan/verksamheten

Läs mer