Tyresö kommun/centrum för livslångt lärande (C3L) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Rapport 2014 Tyresö kommun/centrum för livslångt lärande (C3L) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Michaela Blume, bitr. rektor för komvux, Botkyrka kommun

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning i Tyresö kommun... 4 Organisation och personal... 4 Utvärderingsperiod... 4 Intervjupersoner... 5 Lektionsbesök... 5 Elever och utbud... 6 Utfall... 7 Avbrott... 8 Kunskaper, utveckling och lärande... 9 Styrkor... 9 Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck gymnasial vuxenutbildning 1(29)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden gymnasial vuxenutbildning 2(29)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden gymnasial vuxenutbildning 3(29)

5 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning i Tyresö kommun Organisation och personal Centrum för livslångt lärande (C3L) i Tyresö kommun flyttade vid årsskiftet 2013/14 till nya lokaler i anslutning till Tyresö gymnasium. C3L omfattar förutom grundläggande kurser och teoretiska och yrkesinritade kurser på gymnasial nivå (inkl. lärlingsutbildning) också särskild utbildning för vuxna, svenskundervisning för invandrare (sfi, sfx bussförare och sfx - programmerare) samt Yh-utbildningar. De sistnämnda är förlagda till Södermalm i Stockholm. Rektor för Centrum för livslångt lärande är sedan 2007 Erik Hamner och biträdande rektor är Susanne Tidstrand. Vuxenutbildningen leds av en ledningsgrupp bestående av rektor, biträdande rektor, en Yh-ansvarig samt den administrativa chefen (tillika studie- och yrkesvägledare). Vuxenutbildningen ligger organisatoriskt under utvecklingsförvaltningen och svarar till gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden i Tyresö kommun. Det finns tre studie- och yrkesvägledare på enheten. Omräknat till heltidsarbete uppgår studie- och yrkesvägledningen till 2,3 tjänster. Dessutom finns det tre administratörer, en lärlingssamordnare och en skolassistent i verksamheten. Skolan har ett studerandeteam bestående av biträdande rektor, en speciallärare, en studie- och yrkesvägledare, en lärare i svenska som andraspråk samt en lärare inom särskild utbildning för vuxna. Antalet lärare inom vuxenutbildningen (inkl. sfi) uppgick i mars 2014 till av dessa undervisar inom komvux. Det blir omräknat cirka 26,7 heltidstjänster. Antalet timanställda uppgår till tre lärare. 85 procent av lärarna som undervisar på komvux har pedagogisk examen och 91 procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Utvärderingsperiod Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen på Centrum för livslångt lärande i Tyresö kommun utvärderades under perioden mars samt 16 april, gymnasial vuxenutbildning 4(29)

6 Intervjupersoner Vid besöket intervjuades: - rektor och biträdande rektor - två studie- och yrkesvägledare - en grupp om fyra lärare som undervisar på grundläggande nivå i engelska, svenska som andraspråk (även på gymnasial nivå) samt Sfx (för programmerare) - en grupp om tre lärare som undervisar gymnasiala kurser i t.ex. engelska och svenska samt inom ekonomiassistentprogrammet och barnskötarutbildningen (lärling) - två matematiklärare (varav en förstelärare) med fokus på bedömning och betygssättning - en lärare som undervisar i kurser inom vård- och omsorgsutbildningen - tre lärare och en platschef på buss- och lastbilsförarutbildningen - en grupp om tre elever som läser svenska som andraspråk och Sfx (för programmerare) - en grupp om fem elever som läser olika kurser på gymnasial nivå, såsom engelska, information och kommunikation, matematik, naturkunskap, svenska som andraspråk samt inom ekonomiassistentprogrammet och barnskötarutbildningen (lärling) Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal besök under lektioner i akutsjukvård, matematik 3b, naturkunskap 1a2, svenska 1 samt svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Under lektionsbesöken samtalade vi med undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan. Lektionspassen på grundläggande utbildning omfattar mellan tre och tio klocktimmar och hålls vid två till fyra tillfällen i veckan, per kurs. För gymnasial utbildning omfattar kurserna mellan två och tio klocktimmar och hålls vid två till fyra tillfällen i veckan. Lärarnas undervisningstid uppgår till mellan 17 och 20 timmar i veckan. gymnasial vuxenutbildning 5(29)

7 Elever och utbud Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala kurserna uppgick vid besökstillfället (mars 2014) till cirka 466. I tabellerna nedan redovisas det antal elever som studerande under vårterminen 2013 och hur stor andel av dessa elever som nådde betyg E eller högre. Grundläggande utbildning: Kurser Antal elever Andel godkända Engelska, delkurs 1-2 (dag) 10 ej betyg Engelska, delkurs 3-4 (dag) Matematik, nybörjare (dag) 7 ej betyg Matematik, årskurs 6-9 (kväll) 3 0 Svenska som andraspråk, termin 1 22 ej betyg Svenska som andraspråk, termin Summa 82 Gymnasial utbildning: Nedan listas de fristående gymnasiala kurser som gavs undervårterminen, antalet elever samt hur stor andel som fick betyg E eller högre efter kursslut. Utöver de uppräknade kurserna ges ytterligare ett antal kurser inom programmen för vård och omsorg, webbutvecklare/programmerare (distans), banskötare (lärling), inköpare, ekonomiassistent, yrkesförare godstransporter (lastbil) samt yrkesförare persontransporter (buss). De två sistnämnda utbildningarna genomförs på entreprenad av Grönlunds i Länna. Kurser Antal elever Andel godkända Digitalt skapande 1 (dag) Dramapedagogik (dag) Engelska 5 (dag, distans) Engelska 6 (dag, halvdistans-kväll) Grafisk kommunikation 1 (dag) 8 88 Historia 1b (dag) Information och kommunikation 1 (dag) Information och kommunikation 2 (dag) Matematik 1b (dag, kväll) Matematik 2b (dag, kväll) Matematik 3b (dag, kväll) 5 80 Matematik 3c (dag, kväll) 1 0 Naturkunskap 1a1 (dag) Naturkunskap 1a2 (dag) gymnasial vuxenutbildning 6(29)

8 Naturkunskap 2 (dag) Privatjuridik (dag) Programmering 1 (distans) 8 88 Redovisning Redovisning Religionskunskap 1 (dag) Religionskunskap 2 (dag) Samhällskunskap 1b (dag) Psykologi 1 (dag) Retorik (dag) 9 89 Scenisk gestaltning (dag) Spanska steg 1 (kväll) 7 86 Svenska 1 (dag) 6 83 Svenska 2 (dag) 3 67 Svenska som andraspråk 1 (dag, kväll) Svenska som andraspråk 2 (dag, halvdistans) Summa 332 Orienteringskurser Arbetsminnesträning Data-grund Summa 17 Antalet distanselever uppgick under aktuell period till 256. Den största andelen distansstuderande studerar via NTI men C3L:s klassrumslärare fyller också upp sin tjänstgöring med distanskurselever. Utfall Under vårterminen 2013 antogs 706 elever till Centrum för livslångt lärande. Av dessa påbörjade 632 elever, dvs. cirka 90 procent sin utbildning. Under perioden sattes 967 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till cirka 89 procent. Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. Under vårterminen 2013 återfanns högst andel elever som nådde kunskapskraven på gymnasiala kurser (med tio eller fler elever) på kurserna dramapedagogik och privatjuridik. I båda kurserna klarade 95 respektive 93 procent elever nivån för godkänt (betyg E) eller högre. Kurserna (med tio eller fler elever) med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg var matematik 1b och information och kommunikation 1. På dessa kurser var andelen godkända elever 60 respektive 63 procent. gymnasial vuxenutbildning 7(29)

9 Avbrott Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till ca 23 procent på grundläggande kurser under vårterminen Av de elever som påbörjat gymnasiala kurser avbröt 34 procent sina studier under samma period. I kategorin elever som gör studieavbrott ingår också de elever som t.ex. efter kartläggning byter delkurs eller till en mer passande kurs. Högst andel elever (mellan 83 och 88 procent) som avbryter sina studier återfanns på kurserna i Svenska 2 där 15 elever av 17 gjorde avbrott samt Marknadsföring där 10 av 12 elever gjorde avbrott. Minst andel avbrott finns på kurserna Pedagogiskt ledarskap dör 1 elev av 31 gjorde avbrott och Medicin2 där 1 elev av 12 gjorde avbrott. Andelen avbrott på distansutbildningarna är högre jämfört med klassrumsutbildningarna. gymnasial vuxenutbildning 8(29)

10 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna tycker att skollokalerna är trevliga och att lärarna är kunniga. Eleverna upplever att lärarna är duktiga i sina ämnen och att de allra flesta - med några undantag - är bra på att undervisa. Lärarna brukar förklara på olika sätt så att alla elever förstår och kan följa med i undervisningen, berättar eleverna. Lärarna utgår inte enbart från läroboken utan använder en rad olika undervisningsmaterial och -metoder. På buss- och lastbilsförarutbildningarna värnar eleverna lektionstillfällena som leds av, vad de anser vara, flexibla och yrkeserfarna lärare. Eleverna tycker där att de teoretiska inslagen varvas på ett bra sätt med praktiska övningar. Styrdokument och planer för undervisningen presenteras av lärare. Eleverna menar att det finns tydliga studiehandledningar och att kursupplägg samt kurs- och ämnesplaner och kunskapskrav gåtts igenom. Dessutom känner eleverna i regel till att dokumenten finns att hämta på Fronter, lärplattformen. gymnasial vuxenutbildning 9(29)

11 Elevernas kartläggs innan studier. För att lärarna ska få en bild av elevernas förkunskaper och förutsättningar att studera gör lärarna kartläggningar med eleverna, berättar både lärare och elever. Hur kartläggningen går till kan varierna mellan att få besvara en enkät till att kartläggningssamtal genomförs. I vissa ämnen genomförs diagnosprov i samband med kartläggningen. Det sker exempelvis med elever som ska börja studera svenska som andraspråk för att kunna avgöra hur lång tid eleverna beräknas behöva för att kunna slutföra sina studier. Eleverna menar att lärarna ger bra stöd. Om eleverna behöver extra hjälp finns sådan tillgänglig i tillräcklig utsträckning, menar eleverna. Alla lärare har en och halv timmes stödtid i det s.k. studiecentret en gång i veckan. På studiecentret kan eleverna också få hjälp med studieansökan och enklare CSN-frågor, vilket är bra då det avlastar studie- och yrkesvägledarna. Vissa elever använder sig av studiecentertiden, men långt ifrån alla som behöver det, menar flera lärare. Av de elever vi pratar med har ingen använt sig av studiecentret. Det finns också möjlighet för en elev att komma överens med sin lärare om individuella stödtillfällen, t.ex. inom matematik. I svenska som andraspråk erbjuds en skrivarverkstad som lärarna tycker är ett bra tillfälle för att återkoppla och ge stöd till enskilda elever. På buss- och lastbilsutbildningarna finns flera stödtimmar i veckan att tillgå och eleverna som läser vård- och omsorgsutbildningen erbjuds varje vecka stöd i svenska tillsammans med lärare i svenska som andraspråk samt vårdlärare. Enheten har ett studerandeteam för elever i behov av stöd. Studerandeteamet består av biträdande rektor, en speciallärare, en studieoch yrkesvägledare, en lärare i svenska som andraspråk samt en lärare inom särskild utbildning för vuxna. Teamet tar upp ärenden från elever och lärare och gör kartläggningar med elever som har t.ex. diagnoser eller inlärningssvårigheter. Elever med stödbehov kan få tillgång till mentor och speciallärare. Det är en del av enhetens stödsystem. Mentorerna bistår med att få struktur på elevens studier, studieteknik och hjälper till med läxläsning. Elev och mentor träffas en eller två gånger i veckan. gymnasial vuxenutbildning 10(29)

12 Enheten försöker på olika sätt vara flexibel för eleverna. Ett sätt som anordnaren anpassar sig efter elevernas livsomständigheter är att erbjuda kvällsundervisning. Det är något som eleverna uppskattar. Ett annat sätt är att ge eleverna som läser på distans möjlighet att också delta i klassrumsundervisningen om de så önskar. På lastbils- och bussförarutbildningen är lärare lyhörda för elevernas önskemål och anpassar stödtid i stor utsträckning därefter. Löpande antagning i vissa ämnen är ytterligare ett sätt att skapa flexibilitet. Det tillämpas t.ex. inom matematikämnet på såväl grundläggande som gymnasial nivå. Eleverna kan i princip påbörja sina studier när som helst under terminerna. Eftersom det rör sig om tämligen få elever som studerar de olika matematikkurserna, menar enheten att individuell undervisning i klassrum är mest lämplig för att skapa en god genomströmning av elever. Även ämnet svenska som andraspråk har mer löpande antagning, framförallt av elever som slutför sina studier i sfi. Eleverna som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå får en bred språkutbildning. Under utbildningens första termin ingår också biologi, samhällskunskap, kommunikation och uttal parallellt med kursen i svenska som andraspråk. Eleverna läser inte dessa ämnen som regelrätta kurser utan delar av dem ingår i paketet och det är betoning på de språkutvecklande aspekterna inom dessa ämnen. Eleverna beskriver att lärarna som undervisar i svenska som andraspråk är drivna och att det är mycket aktivitet på lektionerna, bland annat genom att eleverna i stor utsträckning får interagera verbalt. Eleverna är nöjda med studie- och yrkesvägledningen. De anser att studie- och yrkesvägledarna är kunniga och att de fått bra hjälp med frågor som rör t.ex. ansökan, studiemedel och betyg. Alla elever som träffar en studie- och yrkesvägledare får en individuell fördjupad studieplan. Planen överförs emellertid inte per automatik till läraren, utan endast om eleven så uttrycker. Alla elever som läser gymnasiala kurser som vi pratar med säger sig ha en studieplan. gymnasial vuxenutbildning 11(29)

13 Alla elever som ska studera på distans måste först träffa en studieoch yrkesvägledare. Distansstudier har lägre måluppfyllelse än klassrumsbaserad undervisning, varför det är av godo att elever som ämnar läsa på distans först träffar en studie- och yrkesvägledare för att gå igenom förutsättningar och kraven för att läsa på distans. När distanseleven träffar studie- och yrkesvägledare upprättas en individuell studieplan. Lärplattformen Fronter används i stor utsträckning. Det finns ett krav på att lärarna ska lägga upp kursplaneringar och annat relevant material på lärplattformen. Fler och fler lärare, men inte alla, lägger också upp lektionsmaterial där. En lärare använder också Fronters tilläggsmodul som gör det möjligt att jobba i ett virtuellt klassrum (LiveRoom). Matematiklärarna har börjat diskutera hur de kan använda LiveRoom för att elever ska kunna ta del av undervisningen utan att behöva vara i klassrummet. Fronter uppskattas av eleverna. Där finns allt material och information de behöver för sina studier. Dessutom är det möjligt att kommunicera med läraren via plattformen, menar eleverna. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Elever kartläggs, men de som har studiesvårigheter identifieras med säkerhet inte vid kartläggningen. Många lärare gör kartläggningar med sina elever, men en del lärare anser att det kan vara integritetskränkande och låter därför eleverna själva delge lärarna om det finns försvårande omständigheter för att bedriva studier. Många lärare menar också att de brukar upptäcka dessa elever ganska snart utan att behöva göra en kartläggning. Det finns emellertid möjlighet för enheten att utveckla ett mer systematiskt sätt vad gäller att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Idag är det upp till varje enskild lärare att bestämma tillvägagångssätt vid kartläggningen. Det måste förstås vara upp till eleven om hen vill delge personlig information som kan vara känslig, men det är en fördel om t.ex. olika diagnoser och läs- och skrivsvårigheter kan upptäckas tidigt så att adekvat stöd kan sättas in omgående. Att lärarna får tillgång till elevernas gymnasial vuxenutbildning 12(29)

14 individuella fördjupade studieplaner kan vara ett sätt för lärarna att individanpassa sin undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Gemensamma introduktionsträffar har avskaffats. Att inte längre samla alla elever till en fysisk träff innan kursen/terminen startar behöver emellertid inte vara en nackdel. Enheten har tidigare haft den typen av träffar, men då få elever närvarande ersattes de av skriftlig information där enheten bland annat upplyser om studie- och yrkesvägledning och om skolans likabehandlingsplan. För elever som inte träffar en studie- och yrkesvägledare är elevens studieansökan att betrakta som elevens individuella studieplan. Tanken enligt författningarna är att en individuell studieplan ska upprättas tillsammans med eleven i samband med antagningen, inte att eleven själv ska upprätta den. I praktiken är det emellertid svårt för studie- och yrkesvägledarna att hinna med att träffa samtliga elever för att upprätta studieplaner. Matematikundervisningen sker i stort sett uteslutande i form individuell handledning och eget räknande. I matematik sker kontinuerlig antagning av elever, vilket kan ses som en av enhetens styrkor, eftersom det skapar kortare väntetid för elever som vill läsa grundläggande eller gymnasiala kurser inom matematik. Nackdelen är att det försvårar möjligheten att bedriva gemensam undervisning i ämnet. Såväl lärare som elever beskriver att alla elever befinner sig på olika nivåer i ämnet, även om de läser samma kurs. Undervisningen är därför upplagd som handledning där eleverna främst räknar på egen hand. Genomgångar av läraren sker endast i undantagsfall och gemensam problemlösning och gruppdiskussion äger sällan rum. Lärarna menar att eftersom eleverna arbetar med olika moment och innehåll blir gemensamma genomgångar inte meningsfulla att ha. Då matematiklärarna för några år sedan frågande eleverna hur de önskade lägga upp matematikundervisningen visade det sig att eleverna var intresserade av mer gemensam undervisning. När det sedan genomfördes i praktiken fungerade det inte, just på grund av att alla elever befann sig på olika kunskapsnivåer. Måluppfyllelsen var lägre under perioden med gemensam undervisning i förhållande till dagens matematikhandledning. gymnasial vuxenutbildning 13(29)

15 Idag är matematikkurserna i praktiken detsamma som att bedriva distansstudier, men med regelbundna handledningstillfällen. Genom mer interaktion i klassrummet skulle eleverna på ett helt annat sätt kunna stimulera varandra i sitt lärande och hela lärsituationen skulle kunna bli mer dynamisk. En tydligare läraraktiv undervisning samt mer varierande arbetsätt och arbetsformer gör det också lättare att leva upp till intentionerna i kurs- och ämnesplanerna. Gemensam undervisning förutsätter dock att elevantalet är större än de få elever som idag studerar på de olika kurserna i matematik, menar anordnarens företrädare för matematikämnet. Matematikundervisningen vilar tungt på läromedlet. Kurs- och ämnesplaner är inte centrala och har inte mer än nämnts av lärare, menar matematikstuderande elever vi möter. De har uppfattningen att lärarna låter kunskapskraven konkretiseras av lärobokens uppgifter. I matematiken tenderar målet vara att klara av att lösa olika uppgifter i läroboken. Mindre fokus riktas mot att se till att eleverna får möjligheter att utveckla samtliga de förmågor som beskrivs i ämnets syfte i ämnesplanen för matematik. Undervisningsgrupperna i svenska som andraspråk är förhållandevis stora. Enheten skulle behöva dela upp de stora grupperna i mindre grupper som då skulle kunna bli mer homogena sett till kunskapsnivå och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Med dagens relativt stora grupper är det svårt för läraren att uppmärksamma och följa alla elever. Vårt lektionsbesök vittnar om att eleverna i en och samma grupp är på olika nivåer. I klassrummet delas därför eleverna ofta in i mindre grupper. En lärare kan emellertid inte vara på flera ställen i klarrummet samtidigt. En anledning till de förhållandevis stora grupperna och den tämligen stora variationen i kunskaper inom gruppen, vilket beror på att elever kommer in på kursen kontinuerligt från sfi. En del av eleverna som läser yrkesutbildningar har svårt att följa undervisningen på grund av språksvårigheter. Vårdlärarna menar att eleverna har svårt att förstå den bitvis avancerade terminologin i utbildningen och att de därför behöver stödåtgärder. Ett sätt skulle kunna vara att eleverna får studera svenska som andraspråk 1 parallellt med sina studier i vård- och omsorgsämnen. Även på yrkesförarutbildningarna har flera elever språkliga svårigheter som gör det gymnasial vuxenutbildning 14(29)

16 svårt för dem att ta till sig utbildningen. Lärarna försöker efter bästa förmåga ge språkstöd, även om ingen av dem har formell andraspråkskompetens. Eleverna anser att tempot är för högt på vissa kurser inom utbildningen till ekonomiassistent. Ibland hastar vissa lärare fram och stannar inte upp för att kontrollera om eleverna följer med. Trots att många elever tenderar att ha samma svårigheter, anser sig lärare inte hinna stanna upp vid dessa moment, enligt eleverna. Distansstudier har relativt låg måluppfyllelse och hög avbrottsfrekvens. Hur man ska hantera distansstudier är något som diskuteras på enheten. Några lärare menar att eleverna ibland gör studieavbrott utan att höra av sig och sedan kan det vara omöjligt att nå dem. Enheten behöver därför ha ett bättre system för att hantera avbrotten. I jämförelse med Stockholms län och riket har enheten har överlag en tämligen hög avbrottsfrekvens, enligt Skolverkets jämförelsetal Fler elever skulle kunna ta del av studiecentrets stödverksamhet. Flera i personalen menar att det är synd att fler elever inte tar tillfället i akt att komma till studiecentret när lärarna finns tillgängliga för individuellt stöd. Enheten skulle kunna jobba med andra strategier för att se till att elever som är i behov av stöd också tar del av det som erbjuds. För matematikundervisningens vidkommande skiljer sig emellertid inte handledningen i studiecentret från undervisningen som är individuellt upplagd på ungefär samma sätt. Fronter används inte på lastbils- och bussförarutbildningarna. I stället för att kommunicera och delge material på lärplattformen används telefon och mail. Eleverna menar att en lärplattform skulle underlätta väsentligt för dem. Elever som studerar till bussförare önskar mer körtid. I dagsläget täcker inte antalet lärare de önskemål som eleverna har om mer tid till praktiska moment i bussförarutbildningen. Eleverna tycker det är för gymnasial vuxenutbildning 15(29)

17 kort med en timme i veckan till praktik och att det blir för lite mängdträning. Under sommaren ges endast distansundervisning. Till skillnad från många andra utbildningsanordnare har C3L ingen undervisning under sommaren, med undantag för distansundervisning. Eleverna saknar vissa faciliteter. Bland annat menar eleverna att det borde finnas tillgång till fler mindre utrymmen för grupparbeten och självstudier. Tillgängligheten till datorer upplever de också som liten. Enheten har förvisso datasalar och några datorer i studiecenter, men de brukar oftast vara upptagna av undervisning. På skolan finns också bärbara datorer och surfplattor, men dessa har ännu inte tagits i bruk i de nya lokalerna. gymnasial vuxenutbildning 16(29)

18 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar eleverna kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna anser att de får god återkoppling. Formella avstämningssamtal genomförs i regel i mitten av kursen eller terminen samt när terminen/kursen är slut. Utöver detta får eleverna fortlöpande återkoppling på individnivå. Lärarna pekar också på att de alltid ger skriftliga kommentarer på alla prov. Kommentarerna syftar till att eleverna ska veta hur de kan gå vidare i sitt lärande. Matematiklärarna tar fram lösningar till alla prov som de går igenom med eleverna och i svenska gymnasial vuxenutbildning 17(29)

19 som andraspråk 1 används en obligatorisk skrivuppgift där eleverna får reflektera över sitt eget lärande. I flera ämnen är det tydligt på vad och när eleverna bedöms. Ett exempel är engelska, där av lärarna har markerat med olika färger i studieplaneringen så att eleverna kan urskilja det som är mandatory assignments och det som ska ses som träning (kunskapsutveckling). Många lärare ger prov med kunskapskraven kopplade till provuppgifterna. Det är ett sätt att konkretisera kunskapskraven för eleverna. Lärarna i matematik är flexibla med prov. Lärarna har tagit fram en provbank, utifrån vilken de konstruerar prov. Provdatumen är flexibla. De elever som inte når kunskapskraven (får betyget F på ett prov) kan få restuppgifter eller göra omprov får att kunna nå målen. Ibland ger matematiklärarna extraprov om bedömningsunderlaget inte anses vara tillräckligt. Lärarna har ett varierat bedömningsunderlag. Genom prov, praktiska och teoretiska inlämningsuppgifter och andra sätt som eleverna fått möjlighet att visa sina kunskaper på, anser lärarna att de har ett fullgott bedömningsunderlag. På enhetens pedagogiska möten diskuteras ibland betyg och bedömning. På mötena avhandlar personalen emellanåt bland annat rättvis och likvärdig betygssättning. Visst samarbete kring betyg och bedömning finns. Eftersom C3L ligger i samma lokaler som Tyresö gymnasieskola har man inlett ett samarbete i frågor gällande betyg och bedömning med försteläraren på gymnasieskolan. gymnasial vuxenutbildning 18(29)

20 Eleverna i svenska som andraspråk på grundläggande nivå bedöms av flera lärare. Huvudläraren (i svenska som andraspråk) sätter kursbetyget men får input på hur eleven utvecklats mot kunskapskraven av de lärare som har eleverna i de andra ämnena (biologi, samhällskunskap, kommunikation etc.) som också ingår i språkutbildningen inom svenska som andraspråk. En utvecklingsinsats kring formativ bedömning har genomförts. Insatsen gällde emellertid endast lärare på grundläggande nivå, menar några lärare. Elevernas handledare på det arbetsplatsförlagda lärandet får ta del av ämnesplanerna. Lärarna har också avstämningssamtal med handledarna till lärlingarna inom barn- och fritidsutbildningen. Under den fyra veckors praktik som vård- och omsorgseleverna har, får de besök av lärare vid ett tillfälle. Deras handledare inom den kommunala äldreomsorgen bjuds dessutom in till skolan för information, men det är sällan det kommer så många handledare till dessa träffar. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Samarbetet kring bedömning och betygssättning kan systematiseras mer. Det finns inget särskilt forum att diskutera sådana frågor, mer än de pedagogiska mötena, som också ska rymma många andra frågor. De två lärarna i matematik menar att de ibland kontrollerar varandras bedömningar, men att de i regel arbetar ensamma med bedömning och betygssättning. Detsamma uppger vårdlärarna, som trots att de delar arbetsrum och har en timmes schemalagd tid för bland annat diskutera betyg och bedömning, inte har tid att fördjupa sig i dylika frågor. Samarbetet sträcker sig mest till att diskutera och hantera enskilda elever och praktiska göromål, menar de. gymnasial vuxenutbildning 19(29)

21 Det finns utrymme för utveckling av bedömningsformerna. Kamratbedömning och självbedömning är en del av den formativa bedömningspraktiken som kan tillämpas i större utsträckning. Det är något oklart hur insatsen kring formativ bedömning implementerats i organisationen och hur den avses att bli uppföljd. I matematik bildar skriftliga prov det huvudsakliga betygsunderlaget. Eftersom undervisningen nästan enbart bedrivs i form av individuell handledning blir skriftliga prov som lärarna satt samman samt de nationella proven det underlag för betygssättning av eleven som används. Det nationella provet väger tungt eftersom det kommer i slutet av kursen och sammanfattar på ett bra sätt vad eleven ska kunna då, menar lärarna i matematik. Med mer varierande arbetssätt och arbetsformer (se Utvecklingsområden under Kunskaper, utveckling och lärande ) kan lärarna få ett bredare underlag för bedömning av eleverna. Alla elever tycker inte att återkopplingen är tillräckligt tydlig. Eleverna på ekonomiassistentutbildningen saknar bland annat motiveringar till de betyg de får på kurserna. De menar också att de skriftliga kommentarerna till olika bedömningsuppgifterna kunde vara mer utvecklande. Eleverna anger i vissa kurser vilket betyg de aspirerar på i kursen. En möjlig risk med detta är att elever med lägre ambitionsnivå, som nöjer sig med att klara kursen, inte får stimulans för att nå så långt som möjligt. Lärarna menar dock att låta eleverna ange betygsambitioner inte får någon konsekvens för lärarnas sätt att förhålla sig till eleverna. Lärarna framhåller att utgångspunkten alltid är att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin utveckling mot kraven. Att ange betygsaspirationer innebär därför inte att ett tak sätts för elevernas kunskapsutveckling. Anledningen till att eleverna anger vilket betyg de siktar på är att förtydliga kunskapskraven och underlätta självbedömning, framhåller lärarna. gymnasial vuxenutbildning 20(29)

22 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Lärarna trivs bra på sin arbetsplats. Lärarna beskriver stämningen som trevlig och tillåtande samt att det finns en lyhördhet hos och ett intresse från skolledningen för lärarnas arbete och att utveckla verksamheten. Skolledningen framhåller att verksamheten har ett konstant fokus på kvalitetsuppföljning och utvärdering. De anser också att det finns ett intresse från utvecklingsförvaltningens och från gymnasieoch arbetsmarknadsnämndens sida, med vilka skolledningen har ett tätt utbyte. Pedagogiska möten hålls med hela personalen månatligen. Mötesdagordningen innehåller bland annat olika frågor som väcks av lärare samt andra gemensamma områden som behöver diskuteras som t.ex. kan ha initieras av biträdande rektor, som är pedagogisk ledare för verksamheten. Vid tiden för vår utvärdering ska nästkommande möte gymnasial vuxenutbildning 21(29)

23 innehålla en presentation av hur vårdlärarna arbetar med kartläggning av elever. Tidigare har personalen bland annat diskuterat distansstudiernas utmaningar samt hur man ska förhålla sig till omprov. Betygsstatistiken gås igenom varje termin. Biträdande rektor går efter varje termin igenom enhetens betygsutfall och genomför enskilda samtal med lärare vars resultat på ett eller annat sätt ser anmärkningsvärt ut. De flesta lärare gör kursutvärderingar efter sina kurser. Utvärderingarna syftar till att läraren ska få sin egen undervisning och kursplanering belyst. Utvärderingarnas resultat samlas inte in och analyseras på central nivå på skolan. Två medarbetarenkäter genomförs årligen. Den ena enkäten är kommunövergripande och den andra rör förhållandena specifikt på C3L. Resultaten presenteras och diskuteras på APT. Utfallet från senaste undersökningarna pekar på en större nöjdhet bland personalen än vad som var fallet tidigare. En utvecklingsinsats har kretsat kring språkutvecklande arbete. Satsningen berörde samtliga lärare i alla ämnen. Personalen har läst och diskuterat boken Stärk språket. Insatsen har föranletts av att andelen elever med utländsk bakgrund ökat markant på enheten. Att alla lärare får ett bredare perspektiv på språkutvecklande arbete är viktigt. För C3L:s del kan det sägas vara särskilt viktigt för ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå eftersom ett flertal lärare - som inte är språklärare - bedömer elevernas språkliga utveckling och måluppfyllelse i svenska som andraspråk. I slutet av varje termin genomförs en fortbildningsvecka. Lärare i samma ämne har gemensamt arbetsrum. Att lärare som undervisar i samma ämnen eller på samma yrkesutbildning sitter tillsammans underlättar samarbetet. Några lärare beskriver att de har ett tätt samarbete och mycket utbyte med varandra. Vissa lärarlag, t.ex. inom vård och omsorg, har formella träffar en timme i veckan. gymnasial vuxenutbildning 22(29)

24 Enheten deltar i ett samarbete med övriga Södertörnskommuner. Inom ramen för samarbetet har C3L varit drivande i frågor som rört betyg och bedömning, menar skolledningen. Träffarna äger dock rum högst en gång per termin. Rektor träffar sina rektorskollegor i Södertörnsområdet månatligen. Enheten har deltagit i en rad externa projekt. C3L har bl.a. deltagit i EU-projektet SAME (Solutions about migrants education), ArbetSam och det lokala projektet Ung i Tyresö som riktar sig till unga vuxna som varken arbetar eller studerar och som behöver ett samlat stöd. Rapportering från projekten sker på APT. Studie- och yrkesvägledningen gäller alla Tyresös medborgare. De tre studie- och yrkesvägledarna vägleder inte bara C3L:s elever, utan har i uppdrag att arbeta med kommunens samtliga medborgare. Man erbjuder t.ex. vägledning på kvällstid en gång i veckan i kommunens servicecenter. Studie- och yrkesvägledarna har flera sätt att vara flexibla. Studie- och yrkesvägledarna är tämligen belastade. De jobbar mycket med antagning och eleverna har många frågor. Det finns ett drop in-system samt tidsbokning. Eleverna får oftast tid samma vecka eller veckan efter att de har bokat en tid. Vägledarna tar dessutom emot frågor på e-post och telefon. Att nå vägledarna på telefon vid antagningstider kan dock vara svårt. Ventilen är ett forum för elevernas inflytande. I princip en gång i veckan samlas eleverna som läser till buss- och lastbilsförare för att tillsammans med sina lärare lyfta olika frågor som rör utbildningen i syfte att utveckla och förbättra densamma. gymnasial vuxenutbildning 23(29)

25 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Kvalitetsuppföljningen kan involvera hela personalen i större utsträckning. De pedagogiska mötena som hålls en gång i månaden ger utrymme att diskutera angelägna utvecklingsfrågor. Hela skolans personal skulle emellertid på ett mer systematiskt sätt kunna involveras i uppföljningen och analysen av resultat och utfall. Verksamhetsberättelsen, som riktas till kommunen, innehåller en del statistik, men sammanställs av rektor/skolledning och har endast lästs av lärarna. Önskvärt är att skolledning och pedagogisk personal tar ett gemensamt grepp kring tillgängliga data om verksamheten för att göra en nulägesanalys. Därefter bör de tillsammans fundera på vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra och utveckla verksamheten. I dagsläget tas statistik och utfall upp av rektor i framförallt medarbetarsamtalen. För de flesta ämnen saknas arbetslag. Arbetslag finns inom yrkesutbildningarna, men saknas i övrigt. Genom att ha arbetslag istället för informella ämnesgrupper skulle kvalitetsuppföljningen kunna involvera lärarna i större utsträckning. Arbetslag eller andra formaliserade mötesforum skulle dessutom kunna vara ett sätt för de lärare som saknar ämneskollegor att ha utbyte med andra lärare. Några lärare säger sig sakna kollegor att bolla idéer med och att de får förlita sig på personliga kontakter för sådana ändamål. Samtidigt menar många lärare att de inte saknar den tiden då man hade möten för möternas skull. De upplever att det är ineffektiva mötesrutiner då dylika möten slukade mycket tid. Lärarnas kursutvärderingar analyseras inte på skolnivå. Kursutvärderingar är ett sätt som enheten kan få elevernas synpunkter på verksamhete och kan på så sätt vara ett viktigt inspel till enhetens gemensamma kvalitetsarbete. Uppföljning av orsaker till avbrott kan utvecklas. Att ta kontakt med och följa upp elever samt anledningar till deras avbrott skulle kunna systematiseras bättre. Samtliga lärare bör följa upp och gymnasial vuxenutbildning 24(29)

26 registrera anledningar på samma sätt så att enheten tydligt kan utläsa om en del av avbrotten beror på faktorer som är möjliga att påverka. Hur implementering och uppföljning av utvecklingssinsatser äger rum kan förtydligas. Lärare menar att skolledningen kan arbeta mer med att förvalta och följa upp de insatser som vidtagits. Några konkreta exempel är utvecklingsarbetet med formativ bedömning samt språkutvecklande undervisning i alla ämnen. Biträdande rektor framhåller dock att det finns en fortlöpande diskussion om bedömning, bl.a. på de pedagogiska mötena. Hon menar också att uppföljning sker, t.ex. under den gemensamma, årliga fortbildningsveckan. Enhetens externa samarbete kan stärkas. I dagsläget finns inte särskilt mycket extern samverkan med lokalsamhället eller andra utbildningsanordnare. Samarbetet med andra Södertörnskommuner äger sällan rum och flera lärare tycker inte att de gemensamma mötena med företrädare för de andra kommunerna har hållit särskilt hög kvalitet. Det finns emellertid ett intresse bland lärarna för ett utökat pedagogiskt utbyte med andra lärare och de ser gärna att ett sådant samarbete utvecklas. Styrningen mot att lärarnas individuella kompetensutvecklingsbehov tillgodoses kan öka. Lärarnas individuella behov av kompetensutveckling lyfts under de årliga medarbetarsamtalen. Behoven dokumenteras som individuella mål för det kommande året. Lärarna tycker att de får bra gehör från rektor vad gäller önskemål om fortbildning. Varje enskild lärare behöver dock sedan själv bevaka utbudet av kurser och utbildningar. Skolledningen ser enbart till att planen för att lärarnas formella kompetensutveckling mot behörighet uppfylls. Ledtiden mellan antagning och kursstart är kort för yrkesförarutbildningarna. Såväl lärare som elever pekar på att det är svårt för eleverna att hinna skaffa de intyg som behövs för att genomföra vissa delar av utbildningen. Detta är emellertid inte något skolledningen kan påverka då det beror på Skolverkets rutiner. gymnasial vuxenutbildning 25(29)

27 Sammanfattande intryck Elevernas introduktion till studier Att samla alla elever fysiskt innan termins- eller kursstart för allmän information om vad det innebär att bedriva studier på C3L görs inte längre. Det beror på att upptaktsträffarna lockade få elever. Istället får eleverna idag en sådan samlad information skriftligt. Eleverna slussas på olika sätt väl in i sina studier på C3L. Studie- och yrkesvägledarna är visserligen högt belastade, men har flera kanaler som eleverna kan använda för att få kontakt och vägledning. Att samtliga elever som sökt distanskurser måste träffa en studie- och yrkesvägledare är positivt. Olika tillvägagångssätt används för att kartlägga elevernas förkunskaper och studieförutsättningar. Eleverna får också en bra bild av kursernas upplägg, innehåll och krav genom att lärarna i regel går igenom sådant ganska ingående. Mycket information finns också på lärplattformen, Fronter, som uppskattas av eleverna. Förfarandet med kartläggning skulle kunna systematiseras för att minimera risken att elever, som av olika anledningar är i behov av särskilt stöd, inte noteras och först upptäckts när kursen har pågått ett tag. Enheten skulle kunna utarbeta riktlinjer för hur dessa kartläggningar ska gå till så att alla få det stöd de har rätt till utan att kartläggningen upplevs vara integritetskränkande. I det arbetet skulle studie- och yrkesvägledare kunna samarbeta mer med lärarna för att skapa synergieffekter. Eftersom Fronter är ett uppskattat arbetsredskap av såväl elever som lärare på C3L bör användningen utökas till att också omfatta eleverna som läser på yrkesförarutbildningarna. Idag är kommunikations- och informationsflödena bristfälliga där, anser några elever. Lärarna och undervisningen Lärarna upplevs vara engagerade och kunniga och de beskriver själva att de trivs på sin arbetsplats, som de menar präglas av öppenhet och lyhördhet. Undervisningsmetoderna varieras och likaså de sätt på vilka eleverna får visa sina kunskaper. Genom löpande antagning skapas flexibilitet. Det garanteras också på andra sätt, t.ex. genom kvällsundervisning och ett stöd som är anpassat till elevernas önskemål. Många lärare, t.ex. i matematik, ger individuellt stöd efter överenskommelser med elever. gymnasial vuxenutbildning 26(29)

28 Stödverksamheten är överlag mycket väl utvecklad. Ett studerandeteam ser till att elever som är i behov av särskilt stöd får det genom mentorskap. Enheten har också ett studiecenter dit eleverna kan komma för att träffa sin lärare för individuell hjälp och stöd. Den tid samtliga lärare har varje vecka i studiecentret är ett bra erbjudande, men enheten har svårt att få eleverna att dra nytta av det. Den flexibilitet som enheten erbjuder kan emellertid ha sina baksidor. Att nya elever kontinuerligt antas till matematikkurser innebär att alla elever befinner sig på olika kunskapsnivåer och arbetar med olika centralt innehåll i kursen. Det gör att lärarna inte har några gemensamma genomgångar eller diskussioner och problemlösning i grupp. Genom att använda många olika arbetssätt i klassrummet kan eleverna få möjlighet att utveckla sina förmågor på flera sätt och undervisningen skulle kunna bli mer stimulerande. Idag bedrivs undervisningen primärt som individuell handledning. Återkoppling Utifrån de olika sätt som eleverna kan visa hur de utvecklas mot kunskapskraven får de i regel sådan feedback så att de vet var de befinner sig i förhållande till kraven och hur de kan gå vidare i sitt lärande. Lärarna har på många håll ett brett och varierat underlag för bedömning och betygssättning. Vissa kurser får kritik i bedömningshänseende. I svenska som andraspråk på grundläggande nivå är undervisningsgrupperna förhållandevis stora och med en stor variation mellan eleverna i kunskapshänseende och vad gäller förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Det försvårar för läraren att se varje enskild elev och ge en bra individuell feedback. Även i detta avseende kan flexibiliteten således ha en baksida. Samarbetet på enheten i frågor rörande betyg och bedömning kan utökas. Detsamma gäller det externa samarbetet med andra aktörer, där C3L:s lärare skulle kunna få perspektiv på sin egen bedömningspraktik. Skolledning tittar på betygsstatistiken och går igenom denna med respektive lärare under medarbetarsamtalen. Frågan borde lyftas till att diskuteras och analyseras på skolnivå, annars är det svårt att veta om man jobbar med dessa frågor på ett likvärdigt och rättvist sätt. gymnasial vuxenutbildning 27(29)