Åsö vuxengymnasium - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Rapport 2014 Åsö vuxengymnasium - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Daniel Hailemariam, studie- och yrkesvägledare, Sollentuna kommun

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning på Åsö vuxengymnasium... 4 Organisation och personal... 4 Utvärderingsperiod... 5 Intervjupersoner... 5 Lektionsbesök... 6 Elever och utbud... 6 Utfall... 7 Avbrott... 9 Kunskaper, utveckling och lärande...10 Styrkor Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck (30)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden (30)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 3(30)

5 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning på Åsö vuxengymnasium Organisation och personal Åsö vuxengymnasium i Stockholms stad ligger organisatoriskt under arbetsmarknadsförvaltningen och svarar till arbetsmarknadsnämnden i Stockholms stad. Åsö vuxengymnasium är lokaliserat till Blekingegatan 55 i Stockholm och delar lokaler med Åsö grundskola, Bernadottegymnasiet, Frans Schartaus Handelsinstitut och SIFA (Stockholms intensivsvenska för akademiker). Åsö vuxengymnasium omfattar förutom grundläggande kurser och teoretiska och yrkesinritade kurser på gymnasial nivå också uppdragsutbildningar och Yh-utbildningar. Åsö vuxengymnasium är också utbildningsanordnare i Nacka kommun. Rektor för Åsö vuxengymnasium är sedan 2011 Sirpa Wahlberg Borgström. Åsö vuxengymnasium är indelat i fyra sektorer, vardera med en biträdande rektor och en elevadministratör. Sektor 1 omfattar språk och leds av biträdande rektor Ann-Marie Engback. Antalet lärare i sektor 1 är 29, av vilka 15 undervisar i svenska som andraspråk. Den andra sektorn leds av biträdande rektor Hans Melen och omfattar matematik, naturvetenskapliga ämnen samt dataämnen och har totalt 29 lärare. För sektor 3 ansvarar biträdande rektor Ingela Ahlberg Ersfjord. Ämnena inom sektor 3 är de samhällsvetenskapliga, de ekonomiska samt ämnen inom vård och omsorg. Antalet lärare summerar till 18. Den fjärde sektorn rör uppdrags- och yrkeshögskoleutbildningar. Biträdande rektor är Ingela Ahlberg Ersfjord. Skolan har en elevstödsfunktion. Inom denna ryms tre studie- och yrkesvägledare. Omräknat till heltidstjänster uppgår det till 2,8 tjänster. Därutöver finns inom elevstödet en kurator, en speciallärare samt två studiecoacher. Tre personal (2,5 heltidstjänster) bemannar skolans bibliotek. 4(30)

6 Dessutom finns det en ekonomi- och personaladministratörer samt fyra personal inom elevadministration och sju inom vaktmästeri, IT och telefoni. Antalet lärare på Åsö vuxengymnasium uppgick i april 2014 till 86. Det blir omräknat cirka 75 heltidstjänster. Antalet timanställda uppgår till 10 lärare. 96 procent av lärarna som undervisar på Åsö vux har pedagogisk examen och 98 procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Flera av lärarna har arbetat under lång tid på Åsö vuxengymnasium. Utvärderingsperiod Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen på Åsö vuxengymnasium i Stockholms stad utvärderades under cirka sex dagar mellan 25 april- 6 maj, Utvärderingen har primärt fokuserat på de teoretiska ämnena på grundläggande och gymnasial nivå och mindre på yrkesutbildningarna. Intervjupersoner Vid besöket intervjuades: - rektor, tre biträdande rektorer samt chef för ekonomi, administration och servicefunktionen - tre studie- och yrkesvägledare - elevstödspersonal: en kurator, en speciallärare samt två studiecoacher - en grupp om sex lärare som undervisar i matematik - en grupp om fyra lärare som undervisar i olika språkämnen - en grupp om fem lärare som undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen samt inom programmet för personal- och löneadministratör - en grupp om fyra elever som läser svenska som andraspråk och engelska på grundläggande nivå - två elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå - en grupp om sju elever som läser olika gymnasiala kurser såsom engelska, geografi, matematik och svenska som andraspråk - en grupp om fem elever som läser olika kurser på gymnasial nivå såsom engelska, matematik, naturkunskap och svenska som andraspråk 5(30)

7 Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal besök under lektioner i engelska och svenska som andraspråk på grundläggande nivå samt på de gymnasiala kurserna biologi 1, engelska 5, fysik 2, historia 1a1, matematik 3b, matematik 5, naturkunskap 2, personaladministration, religion 2 och samhällskunskap 2. Under lektionsbesöken samtalade vi med undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan. Lektionspassen för de gymnasiala kurserna omfattar 3,5 klocktimmar per dag/tillfälle och hålls vid 2 eller 3 tillfällen veckan per kurs. Det innebär att det totala antalet undervisningstimmar som läggs ut på en kurs om 100 poäng uppgår till mellan 50 och 70 timmar. Lärarnas totala tid för undervisning och examination i prövningar uppgår till ca 14 timmar per vecka i genomsnitt över hela året. Elever och utbud Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala kurserna (period 2, år 2014) uppgår till cirka Redovisningen i tabellen nedan görs efter senaste period (period 1, 2014) för vilken det finns data. Tabellen omfattar inte all utbildning som Åsö vuxengymnasium erbjuder eftersom det rör sig om flera hundra kurser. Istället redovisas de kurser som har flest kursdeltagare. Grundläggande utbildning: Kurser Antal elever Andel godkända (%) Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Summa Gymnasial utbildning: Nedan listas de 30 största fristående gymnasiala kurser som ges hos anordnaren. Utöver dessa ges ett antal ytterligare fristående kurser samt kurser inom programmen för redovisningsassistent, personal- och löneadministratör, ekonomiassistent, vård och omsorg samt inom de gymnasiala basåren. 6(30)

8 Kurser Antal elever Andel godkända (%) Matematik Matematik Engelska Matematik Samhällskunskap Naturkunskap Svenska Religion Engelska Svenska som andraspråk Biologi Historia Naturkunskap Fysik Psykologi Fysik Kemi Matematik Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Psykiatri Biologi Geografi Fotografisk bild Svenska Samhällskunskap Entreprenörskap och företagande Akutsjukvård Affärsjuridik Medicin Summa Antalet distanselever uppgår till 162, vilket innebär cirka 8 procent av det totala antalet elever. Klassrumslärarna är också ansvariga för distansundervisningen. Utfall Under period 1-5, 2013 antogs elever till kursgruppsplatser på Åsö vuxengymnasium. Av dessa påbörjade elever, dvs. 70 % procent sin utbildning. Under året sattes betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 76 procent. I tabellerna nedan redovisas ett urval av de kurser med högst respektive lägst andel elever som nådde kunskapskraven under år (30)

9 Gymnasiala kurser med högst andel elever som nådde kunskapskraven (minst betyg E), år Kurser Antal elever Andel godkända (%) Fotografisk bild Grafisk illustration Medieproduktion Moderna språk 2, Italienska Sociologi Vård och omsorg vid demenssjukdomar Företagsekonomi Internationella relationer Akutsjukvård Administration Summa Gymnasiala kurser med lägst andel elever som nådde kunskapskraven (minst betyg E), år Kurser Antal elever Andel godkända (%) Matematik Matematik 1b Matematik 3b Matematik 2b Historia 1a Matematik 3c Webbutveckling Matematik Matematik 1c Matematik 1a Summa Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. Under period 1, år 2014 återfanns högst andel elever som nådde kunskapskraven på kurser såsom Fotografisk bild 4och Grafisk illustration. I båda kurserna klarade samtliga elever nivån för godkänt (betyg E). Bland kurserna med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg återfinns olika kurser i matematik. Lägst måluppfyllelse var på kurserna Matematik 2 och Matematik 1b. På dessa kurser var andelen godkända elever 43 respektive 46 procent. 8(30)

10 Avbrott Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till ca 21 procent på grundläggande kurser under år Av de elever som påbörjat gymnasiala kurser avbröt 23 procent sina studier under samma period. Högst andel elever (mellan 39 och 40 procent) som avbryter sina studier återfanns på kurserna i filosofi 2 (45 av 113 elever), matematik 2b (165 av 423 elever) och tyska 1 (19 av 49 elever). Minst andel avbrott (mellan två och tre procent) finns på kurserna fotografisk bild 3 (en av 50 elever), medicin 2 (en av 47 elever) samt vård och omsorg vid demenssjukdom (en av 40 elever). Andelen avbrott på distansutbildningarna uppgick 2013 till 29 procent. 9(30)

11 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna uppskattar i allmänhet sina lärare. Merparten av de elever vi möter tycker att lärarna är kompetenta, engagerade, rutinerade och ger bra stöd. Vi ser under våra lektionsbesök att lärarna har en hög grad av professionalitet i sitt sätt att undervisa. Personalen uppger att de trivs på sin arbetsplats. Det finns en hög grad av förtroende för lärarnas kompetens från skolledningens sida och lärarna beskriver själva kompetensnivån som hög. Enheten känns familjär och präglas av en positiv anda och ett gott samarbetsklimat, menar lärarna. Ett flertal lärare har varit verksamma på Åsö i många år, vilket kan vara ett tecken på hög trivsel på arbetsplatsen. Kurserna och lektionerna är välplanerade. Eleverna upplever verksamheten som välorganiserat och bra planerad. Alla kurser har studieplaneringar samt scheman med kursinnehåll för varje 10(30)

12 lektion, litteraturlistor och examinationsmoment. Dessa har eleverna tillgång till via lärplattformen så att de enkelt kan planera sina studier. De lektioner vi besöker under utvärderingen följer en plan och ett tydligt syfte som presenteras på whiteboard. Vi noterar också att lärarna använder en rad olika arbetssätt, metoder och material i undervisningen. Eleverna berättar att så är fallet generellt på lektionerna. Eleverna känner sig överlag välinformerade. Alla elever får inför studiestart ett välkomstbrev hemskickat och utförlig skriftlig information finns också i enhetens kurskatalog. Enheten introducerade vid starten av period 2, år 2014 gemensam information till eleverna i aulan. Informationstillfället lockade många elever som bland annat fick information om skolans stödverksamhet och studie- och yrkesvägledning. Eftersom den gemensamma introduktionsträffen blev uppskattad avser anordnaren att hålla sådana fortsättningsvis. Eleverna har också blivit informerade om vart de kan vända sig med klagomål eller om de önskar lämna synpunker. Styrdokumenten utgör utgångspunkt för undervisningen. Kursinnehåll och kunskapskrav presenteras för eleverna och i t.ex. svenska som andraspråk arbetar lärarna med att konkretisera kraven så att eleverna förstår hur olika kunskapskvaliteter kan visas. I vissa ämnen kopplas också enskilda uppgifter till kunskapskraven så att eleverna ska förstå syftet med uppgifterna. Kartläggningar görs av eleverna. De flesta av lärarna vi samtalar med gör kartläggningar av eleverna och diagnostester genomförs vid behov. Eftersom varje lärare har många elever hålls kartläggningssamtalen korta. Individuella studieplaner upprättas för elever som besöker en studie- och yrkesvägledare. Vid behov reviderar studie- och yrkesvägledarna studieplanerna tillsammans med eleverna. En del av de elever som läser gymnasiala kurser berättar att de har studieplaner. 11(30)

13 Utbudet är omfattande och undervisningstiden väl tilltagen. En fördel med ett stort utbud är att eleverna kan läsa hela sin utbildning på Åsö. En annan positiv aspekt är att t.ex. studie- och yrkesvägledarna får möjlighet att skapa en bättre bild av eleverna och deras behov genom att de kan följa eleverna under hela deras utbildning. En ytterligare fördel med det stora utbudet är att det underlättar samarbete inom ämnena då det för de flesta ämnen finns fler än en lärare. I förhållande till många andra utbildningsanordnare erbjuder Åsö många undervisningstimmar. Dock har antalet undervisningstimmar av ekonomiska skäl minskat på senare tid. Anordnaren försöker anpassa utbildningen utifrån elevernas behov. Flexibiliteten visar sig bland annat genom att eleverna erbjuds kvällsundervisning och möjlighet att börja på eller byta till en delkurs som passar deras förkunskaper så att inte onödig tid förbrukas till repetition. Anpassning görs också i t.ex. provsituationer för elever i behov av särskilt stöd. Det finns en tydlig organisation för elevstöd. Alla elever får vid ansökan möjlighet att ange om de har särskilda behov på grund av t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter. Enhetens kurator, studiecoacher och speciallärare samarbetar och kan slussa elever mellan sig för att kunna ge bästa möjliga stöd för eleven. Kontakten mellan stödpersonal och lärare fungerar också väl, säger en av coacherna som också bedömer att lärarnas allmänna specialpedagogiska kompetens är god. Enheten har dessutom kontakt med vägledare och arbetsterapeuter på vuxenteamet i Stockholms stad. Studiecoacherna är behjälpliga dagligen mellan 8.30 och för elever i behov av särskilt stöd eller som har andra studiesvårigheter. Stödet är individuellt upplagt och att förbättra elevernas självtillit och studieteknik är viktiga delar i arbetet. Elever som behöver skriva prov ostört eller få förlängd tid kan också sitta hos coacherna. Studiecoacherna är överlag uppskattade av eleverna. Speciallärarens arbete tangerar till viss del coachernas arbete med övergripande specialpedagogiska frågor och pedagogiska kartläggningar. Specialläraren har den största delen av sin tjänst förlagd till undervisning (svenska på grundläggande nivå och matematik- flex). Specialläraren 12(30)

14 arbetar också med introduktionssamtal, ansökningar och genomför tester. Specialläraren berättar att hon får mer ut av att samtala med eleven än att genomföra olika slags tester. Kurator har öppen mottagning fyra förmiddagar i veckan och har bokade samtal på eftermiddagarna. Kurator är också behjälplig med att svara på frågor som rör studieekonomi. Enheten erbjuder specifikt stöd i olika ämnen. Skriv- och uttalskurser erbjuds en gång i veckan inom svenska som andraspråk och för elever i matematik ges dagligen individuellt stöd i Matemateket. Som komplement erbjuds också ett Webmatematek för distanselever. Eleverna tycker att Matemateket är bra, och ibland går elever dit för att hjälpa varandra. Ett annat slags stöd är de specialpedagogiska kurser som ges i svenska, engelska och matematik på grundläggande nivå. På dessa kurser läser eleverna individuellt och i sin egen takt, i mindre grupper om högst tio elever. Vem som är behörig att läsa en specialpedagogisk kurs avgörs av specialläraren eller av vuxenteamet. Enheten genomför en rad studiebesök. Studiebesök är utvecklande för eleverna på olika sätt. Eleverna får t.ex. möjlighet att använda svenska språket i olika sammanhang och de kan få en bättre förståelse för de teoretiska momenten som avhandlas i skolan. En annan vinst är att eleverna får möjlighet att knyta värdefulla kontakter. På skolan finns tillgång till bibliotek. Många besöker biblioteket enligt den statistik som anordnaren för, men bland de elever vi möter har dock få utnyttjat bibliotekets möjligheter som t.ex. också kan användas för läxhjälp i viss mån. Enheten har välutrustade laborationssalar. Det gör att eleverna som läser naturvetenskapliga ämnen kan utföra laborationer. 13(30)

15 Datorer finns tillgängliga för eleverna. Datorsalarna står öppna för elever när undervisning inte bedrivs där och eleverna är nöjda med tillgången till datorer. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Vissa elever tycker inte att de blivit väl bemötta av enskilda lärare. De synpunkter som har framkommit i de möten vi haft med elever har rört upplevda kränkningar i klassrumet där eleverna bland annat känt sig dumförklarade. Några elever har tagit upp ärenden med rektor. Därtill finns mer allmänna synpunkter på vissa lärare som elever upplever vara dåliga på att förklara och blir frustrerade när eleverna inte förstår. Någon elev säger sig därför ha slutat ställa frågor i klassrummet. Elever som läser grundläggande kurser blir inte kartlagda. Enligt eleverna genomfördes inga initiala tester eller kartläggningssamtal innan deras kurser började. Elevernas kännedom om individuella studieplaner kan öka. De elever på grundläggande nivå som vi samtalar med har ingen kännedom om individuella studieplaner. Vissa undervisningsgrupper är relativt stora. Ett exempel på en tämligen stor undervisningsgrupp är matematik flex på grundläggande nivå. Gruppen undervisas emellertid av två lärare. Ett annat exempel är svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Eleverna uttrycker att de hellre skulle se en uppdelning i mindre och mer homogena grupper utifrån förkunskaper och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Flera i personalen ser också att minskning av gruppstorlekarna är ett av enhetens utvecklingsområden. När antalet elever överstiger 25, menar lärare att kvaliteten försämras och att det blir svårare att följa alla elever och ge konstruktiv, individuell återkoppling. Rektor menar att grupperna, av ekonomiska skäl, måste vara stora. Först när elevantalet börjar närma 14(30)

16 sig 60 delas grupper upp. För att hantera stora och heterogena undervisningsgrupper jobbar lärarna dock aktivt med att sätta samman lämpliga grupper i gruppen som gynnar elevernas lärande så mycket som möjligt. Viss samundervisning förekommer. Det gäller t.ex. i historia där kurserna 1a1 och 1a2 delvis samundervisas. Vissa lektioner startar inte på utsatt tid. Att det kan gå åtskilliga minuter innan en lektion kommer i gång kan delvis förklarars med sena ankomster. En annan orsak är att det ibland, för de kurser där det är fler än en inblandad lärare, tar tid att gå igenom vad förra lektionen fokuserade. Tid kan också gå åt för läraren att kartlägga vilka uppgifter eleverna gjort och vilket material olika elever fått. Några elever menar också att vissa lärare ofta kommer för sent till lektionerna. På vissa lektioner kan läraren ta en mer central roll. På en av lektionerna vi besöker ska eleverna under en stor del av tiden i grupp leta upp svaren på instuderingsfrågor. Svaren ska sedan lämnas in individuellt. Den typen av arbetssätt lämpar sig ofta bättre för hemarbete, varför tiden på lektioner kan användas till annat. Enligt eleverna är emellertid den typen av grupparbeten mer regel än undantag. Lärarna kan vara mer aktiva i att involvera alla elever i klassrummet. Vi ser under lektionsbesöken att många lärare ofta vänder sig till och riktar frågor till en begränsad grupp av elever de som är aktiva och vågar eller vill ta för sig. Lärarna skulle kunna göra fler försök att aktivera samtliga elever. Sen ankomst stör undervisningen. Det är inte ovanligt att elever med jämna mellanrum kommer in i klassrummet under den första delen av ett lektionspass. Det orsakar en viss störning i undervisningen. Skolan har ingen policy för hur sena ankomster ska hanteras, varför lärarna har olika sätt att hantera detta. Rektor är av åsikten att det måste vara upp till varje lärare att hantera sena ankomster utifrån vad som är lämpligt för lektionen i fråga. 15(30)

17 Extra stöd saknas i kurserna med färre deltagare. Att ge stöd individuellt eller i gruppform utanför lektionstid är ovanligare i de mindre ämnena. Det är sällan det ges tid till det. 16(30)

18 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar eleverna kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Kunskapskraven konkretiseras, menar elever och lärare. I vissa kurser, t.ex. svenska som andraspråk på gymnasial nivå, har lärarna tagit fram faktiska elevarbeten som kan illustrera kunskapskravens olika kvaliteter. 17(30)

19 Återkopplingen upplevs vara konstruktiv. Eleverna har i regel individuella avstämningar eller mittkurssamtal med lärarna i de flesta ämnena. I matematik genomförs utvecklingssamtal som också används av lärarna för att få elevernas synpunkter på undervisningen. Eleverna får också muntlig och skriftlig feedback på sina arbetsuppgifter. I många kurser får eleverna betyg på varje examinationsuppgift. I slutet av kurserna är det vanligt att lärarna motiverar det betyg eleven får i ett betygssamtal. Ibland - oftast på kurser med många deltagare - behöver eleverna be om ett sådant samtal. Formerna för bedömning varierar. Eleverna beskriver att de får visa sina kunskaper på olika sätt (skriftliga prov, inlämningsuppgifter, grupparbeten m.m.). Skriftliga prov används på olika sätt. Vissa lärare har övningsprov så att eleverna kan få en känsla för vad de behöver arbeta mer med inför det faktiska provet, som används som bedömningsunderlag. Ett annat sätt är att låta elever (t.ex. i svenska som andraspråk), utifrån lärarens bedömning av och kommentarer, skriva om sina inlämnade texter för att nå högre kvalitet. Lärarna samarbetar kring bedömning. Lärarna beskriver ett givmilt klimat där lärarna delar med sig av exempelvis texter, uppgifter och prov till varandra. Sambedömning äger rum, framförallt i de ämnen som har nationella prov. Ibland låter lärare i svenska som andraspråk och engelska eleverna bedöma nationella prov i syfte att ge dem en känsla för bedömningskriterierna och kvalitet på olika sorters texter. Anordnaren har använt nationella prov även innan det blev ett det obligatorium. Seminarier kring sambedömning har också anordnats av arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad. Lärare har tagit fram bedömningsmatriser och delmål. Delmålen som har tagits fram gäller delkurser på grundläggande utbildning och används också av andra utbildningsanordnare. Enheten anordnar många prövningar. Vid prövningarna är alltid två lärare engagerade, vilket utvecklar deras bedömarkompetens kontinuerligt, menar lärarna. Det skapar förutsättningar för att nå en likvärdighet i bedömningar. 18(30)

20 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett utvecklingsområde: Betygssamtal bör ges i alla kurser. På vissa kurser behöver eleverna be om ett avslutande samtal där läraren motiverar det betyg hen gett eleven. Ett sådant samtal skulle dock kunna läggas in i kursplaneringen. 19(30)

21 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Personalen har regelbundna möten Arbetsplatsträffar (APT) hålls på sektorsnivå. Därtill genomförs månadsmöten där hela skolans personal samlas. Rektor skickar ut ett veckobrev till all personal så att alla ska nås av samma information. Personalen möts också lärarlagen samt vid ämneskonferenser, vilka leds av de biträdande rektorerna. I dessa forum lyfts exempelvis frågor som kursupplägg, kurslitteratur, elevernas olika kunskapsnivåer, frånvaro, prövningar och instruktioner till bedömningar. Lärarna har dessutom en hel del informellt utbyte med varandra i de gemensamma arbetsrummen. Lärarna menar också att pedagogiska diskussioner ofta uppstår med de många lärarkandidater anordnaren tar emot. Samarbetet har kommit längre i de stora ämnena där det finns flera lärare. 20(30)

22 Studie- och yrkesvägledarna sammanträder varje vecka. På dessa möten, där rektor ibland är med, lyfts framförallt akuta ärenden. Sena ansökningar är något som tar mycket tid, enligt vägledarna. De säger sig sällan hinna diskutera enhetens allmänna utvecklingsbehov, ur ett vägledningsperspektiv. Studie- och yrkesvägledarna och rektor gör klassrumsbesök. Studie- och yrkesvägledarna informerar om vad de kan stå till tjänst med och poängterar vikten av att eleverna besöker dem för att upprätta en studieplanering. Rektors besök syftar till att skapa en bild av hur undervisningen bedrivs. Enheten följer upp och analyserar. Två elevenkäter genomförs på enheten. Den ena enkäten är mer övergripande och rör all kommunal utbildningsverksamhet och den andra har fokus på enheten. Dessutom deltar anordnaren i KSL:s studerandeenkät. Lärarna berättar att de vid höstterminens start analyserar enkätsvaren och i APT-grupperna tas prioriterade arbetsområden fram. Ett sådant område är att ge eleverna bättre information om rutiner för klagomål. Betygsutfall analyseras också, bland annat för att kunna bestämma kursutbudet. Betygen tas också upp och diskuteras i medarbetarsamtalen. Enheten driver flera utvecklingsprojekt. Ett av projekten handlar om språkutvecklande arbete i matematik. Den tämligen låga måluppfyllelsen i matematik och svenska som andraspråk har föranlett arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att skriva fram krav på utvecklingsarbete inom de båda ämnena. Projektet drivs av lärare med karriärtjänster i svenska som andraspråk och matematik. Lärarna arbetar tillsammans två-och-två, med en lärare för vartdera ämnet i respektive par. Bland annat syftar projektet till att identifiera problem av språklig karaktär inom matematiken. Ett annat projekt är Learning Study där lärarna tillsammans planerar, genomför, utvärderar och utvecklar lektioner. Detta är en form av gemensam professionell utveckling. Tillsammans utarbetas en detaljerad plan för lektionen. En lärare genomför lektionen med elever och de övriga lärarna sitter med i klassrummet som observatörer. Lärargruppen möts 21(30)

23 efter detta och diskuterar sina observationer. Efter detta sker en revidering av lektionen som därefter genomförs av en annan lärare. Ett läsprojekt initierades av skolledningen i syfte att höja motivationen och måluppfyllelsen i ämnet svenska som andraspråk, som likt matematikämnet, uppvisar relativt låg måluppfyllelse. Projektet har bland annat mynnat ut i orienteringskurser. Lärarna i svenska som andraspråk har lagt ner mycket gemensam tid på utvecklingsarbete. Bland annat har det resulterat i ett ökat genrepedagogiskt arbete. Enhetens lärare har också läst och diskuterat boken Låt språket bära i syfte att utveckla det gemensamma arbetet med bedömningar. I engelska har lärarna jobbat i ett projekt som gått ut på att kartlägga det undervisningsmaterial man använder och vilken relevans materialet har i förhållande till kunskapskraven. Enheten har köpt in 18 Ipads för ett pilotprojekt om hur de kan användas i undervisningen. Lärplattformen används i hög utsträckning. På lärplattformen Moodle finns information och olika dokument som t.ex. kursplaneringar, scheman och styrdokument. Eleverna kan via plattformen skicka in sina arbeten och få feedback. En lärare har skapat en blogg med material och information till eleverna eftersom läraren anser den är mer lättillgänglig för eleverna jämfört med Moodle. Enheten har ett visst externt samarbete. Enheten har samarbetat med vuxenutbildningen i Gävle och Uppsala, framförallt kring reformerna i samband med Vux12, men också med betyg och bedömning. Viss personal anser emellertid att samarbetet inte gett så mycket som de förväntade sig. Det tror de beror på att skolorna i de andra städerna har så pass olika verksamheter i förhållande till Åsös. Många av de lärare vi möter är också av uppfattningen att samarbetet har upphört eftersom enheterna inte haft något konkret utbyte på över ett år. Rektor berättar dock att samarbetet endast har legat på is sedan hösten 2013, till förmån för förvaltningens gemensamma kompetensaktiviteter, men att samarbetet ska återupptas under hösten (30)

24 Kompetensutveckling ges. På medarbetarsamtalen tas lärarnas behov av kompetensutveckling upp och individuella utvecklingsplaner skapas. Åsö tillämpar Bilaga M, dvs. utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår, där tiden fördelas mellan lärarna. 1 Karriärlärarna har under året tagit fram olika seminarier och föreläsningar inom didaktik, svenska som andraspråk och matematik. Ämneslagen har också inventerat sina behov av kompetensutveckling. I samarbetet med vuxenutbildningen i Uppsala och Gävle har föreläsningsseminarier om betyg och bedömning genomförts. Under året har också arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad hållit en gemensam kompetensutvecklingsdag. Samtliga matematiklärare ska gå Matematiklyftet och några lärare går Lärarlyftet eller VAL (Vidareutbildning av lärare). Studie- och yrkesvägledarna brukar ta del av Skolverkets och universitetens informationsdagar. De har också årskort hos Vägledarkalendariet. Studiecoacherna säger sig vara nöjda med de kurser och föreläsningar de får gå på. Varje termin hålls workshops för hela personalen. Lärarna håller själva i dessa. Karriärstjänster har inrättats. Förstelärare och lektorer finns i flera ämnen. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Tydligare rutiner kring kursutvärderingar kan tas fram. Eleverna beskriver att vissa lärare genomför utvärderingar efter avslutade kurser, medan andra lärare inte gör det. Utvärderingarna är olika utformade eftersom det är varje enskild lärare som sätter samman dem. För att få ett bättre underlag att analysera på skolnivå skulle gemensamma riktlinjer eller en gemensam kursenkät kunna tas fram. Den övergripande skolenkäten har låg svarsfrekvens. För att få elevernas synpunkter på frågor som rör verksamheten i stort har anordnaren tillgång till en enkät via lärplattformen. Den upplevs dock vara svår att administrera och relativt få elever besvarar den. Det innebär att det blir ett mindre tillförlitligt underlag att dra slutsatser från. Enheten har provat olika varianter för att få elevernas attityder till verksamheten och i 1 Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2014). Allmänna bestämmelser. Särskilda bestämmelser om arbetstider med mera för lärare, bilaga M. 23(30)

25 dagsläget har man återgått till att använda pappersenkäter. Såväl skolledning och lärare pekar på att eleverna inte är särskilt angelägna om att besvara enkäter - det finns en enkättrötthet. Uppföljning av utvecklingsprojekt kan förstärkas. Enheten har haft och har en del pågående projekt och arbetssätt som syftar till att fler elever når kunskapskraven. För att veta om dessa leder till förväntade resultat bör enheten ta fram tydligare rutiner för att följa upp och utvärdera dess effekter. Tydligare rutiner för att följa upp avbrott kan tas fram. Lärarna för närvaro på lektionerna och alla närvarolistor gås igenom av skolans administration. Den som inte varit närvarande på 21 dagar skrivs per automatik ut från en kurs. Lärarna berättar emellertid att de inte har möjlighet att ta kontakt med alla de elever som inte är aktiva på kursen för att eventuellt få dem att fortsätta sina studier eller för att förhöra sig om anledningar till avbrott. Enligt lärarna tar enheten fram avbrottsstatistik, men de vet inte riktigt hur resultaten ser ut och vad den används till. Studie- och yrkesvägledarna saknar tid till renodlade vägledningsuppgifter. Anordnaren har tre studie- och yrkesvägledare som är högt belastade. Varje vägledare har en timmes drop-in per dag. Vägledarna anser att en stor del av deras arbetstid går till rent administrativa arbetsuppgifter. Vägledarna gör t.ex. samtliga slutbetyg som är ganska många. Det tar tid att manuellt knappa in elevernas samlade betygsdokument från andra skolor. Tidigare fanns en anställd person som hanterade slutbetygen, men hon är inte längre kvar i organisationen och har inte fått en ersättare. Rektor anser att det måste vara en studie- och yrkesvägledare som hanterar dessa uppgifter. Viss personal menar att det ibland är för kort tid från beslut till implementering. Personalen anser att information om förestående förändringar behöver komma tidigare från skolledningen så att de kan lämna synpunkter och förbereda sig bättre. 24(30)

26 Vägledarnas och lärarnas sätt att informera varandra kan utvecklas. Den information om elever som studie- och yrkesvägledare får vid samtal skulle på ett bättre sätt kunna föras över till lärare. Detsamma gäller i omvänd riktning utifrån vad som kommer fram i lärarnas kartläggningar av eleverna. Särskilt viktig information rör försvårande omständigheter elever kan ha för att bedriva studier. Enhetens policy om att besvara e-post inom 24 timmar uppfylls inte. En del av elever vi möter hävdar att det ofta går mer än ett dygn innan de får svar på sina inskickade frågor. De menar också att det kan vara svårt att få kontakt med lärarna via e-post eller telefon. Vissa lärare lämnar inte ut telefonnummer. Eleverna säger sig också önska att lärarna var mer tillgängliga i sina arbetsrum. Alla lärare använder inte lärplattformen. Lärplattformen Moodle är överlag ett uppskattat verktyg. Enheten har krav på att samtliga lärare ska använda plattformen, men alla gör inte det på samma sätt. Exempelvis finns inte lektionsmaterial för samtliga kurser att tillgå på plattformen. Eleverna tycker det är en stor tillgång att i efterhand kunna ta del av presentationer, artiklar och annat som använts under en lektion, särskilt om man som elev inte kunnat närvara på den. På en av de grundläggande kurserna används inte plattformen överhuvudtaget. Lärarna menar att elevernas IT-kompetens och tillgång till dator är för låg och att elevernas språkliga förmåga ibland gör att de inte klarar av att hantera Moodle. Likabehandlingsplanen är obekant för vissa elever. Det är framförallt eleverna som läser kurser på grundläggande nivå som inte känner till enhetens framtagna plan för likabehandling och mot kränkningar och diskriminering. Vissa elever saknar kännedom om elevrådet. Det gäller i synnerhet elever som läser kurser på grundläggande nivå. Externa nätverk och samarbetspartners kan utökas. Enheten har ett visst samarbete (se Styrkor ) men viss personal pekar på att ett större behov finns. Studie- och yrkesvägledarna har t.ex. 25(30)

27 Vägledarkalendariet på vilket de medverkar i mån av tid. Andra, såsom stödteamet, har också vissa kanaler och kontakter för utbyte och samarbete. Det finns önskemål om större möjligheter till fortbildning. Personal som har varit anställd hos anordnaren en längre tid anser att det blivit mindre utrymme till kompetensutvecklingsinsatser. Flera i personalen framhåller att de har möjlighet att delta på seminarier och föreläsningar, men endast om tid finns och om det inte medför några kostnader. 26(30)

28 Sammanfattande intryck Åsö vuxengymnasium är en stor anordnare av vuxenutbildning med många elever, ett stort utbud och erbjuder ett relativt väl tilltaget antal undervisningstimmar. Enheten är välutrustad med bibliotek med enklare studiestöd (läxhjälp), laborationsutrustning samt datorsalar. Eleverna är nöjda med faciliteterna, men de upplever inomhusklimatet som antingen för kallt eller varmt (beroende på årstid). Den allmänna stämningen bedömer vi - efter att ha besökt anordnaren under cirka sex dagar i april och maj - som god. Goda relationer och väl fungerande samarbete överlag Personalen vi möter trivs i allmänhet väl på arbetet och anser att de har rutinerade och kompetenta kollegor som de har ett gott samarbete med. Lärarna upplever också att det finns ett förtroende från skolledningen för deras kompetens och yrkeskunnande. Det är goda förutsättningar för en väl fungerande verksamhet. Personalen arbetar tillsammans såväl informellt som formellt inom sina respektive sektorer och ämnen. Mötesarenorna för personalen bedömer vi överlag vara tillfredställande. Relationen mellan elever och lärare tenderar också att var god. Eleverna uppfattar sina lärare som kunniga och engagerade. Samverkan med aktörer utanför den egna organisationen finns i viss utsträckning och möjligheter till kompetensutveckling likaså. I en stor organisation är risken för att det förekommer enskilda individer mellan vilka relationerna inte fungerar optimalt. På Åsö vuxengymnasium finns i projekten som enheten driver några lärarsamarbeten som inte fungerat väl. Ett par av de elever vi träffat har haft starkt negativa erfarenheter av några lärare och annan personal. Några av dessa ärenden har eleverna drivit till rektor. Den externa samverkan enheten haft med personal från andra utbildningsanordnare har legat på is ett år. Några lärare är också kritiska till möjligheterna till kompetensutveckling utanför huset, som de anser att det inte finns tillräckligt med ekonomiska medel för. Välplanerat och bra informationsspridning Välkomstbrev, aulainformation, utbildningskatalog och genom personalen i skolan är några sätt anordnaren använder för att informera elever om vad det innebär att studera på Åsö. Eleverna upplever att de får den information de behöver och menar att Åsö har en tydlig organisation och är välplanerat. 27(30)

29 Även om informationsspridningen överlag är god finns en grupp elever, bland de som läser grundläggande kurser, som saknar en del viktig information. I denna grupp är kännedom om t.ex. individuella studieplaner, likabehandlingsplanen och elevrådets verksamhet låg. Enhetens policy om att ge svar på frågor uppnås inte alltid, utan lärare kan ta längre tid på sig att ge respons, menar elever. God organisation kring stöd, men mindre ämnen får inte nedprioriteras Anordnaren har en väl uppbyggt system för att ge stöd till elever som är i behov av det. Speciallärare, studiecoacher och kurator samarbetar väl för att skapa bästa möjliga förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven. Stöd ges också på annat sätt, exempelvis i matematik i det s.k. Matemateket som är öppet dagligen. Det är positivt att enheten utifrån olika signaler och på olika sätt arbetar med elevernas kunskapsutveckling i matematik och svenska som andraspråk. Om fokus riktas för mycket på dessa ämnen kan dock finnas en risk att adekvat stöd i mindre ämnen får stå tillbaka. Inom de ämnen som har ett relativt mindre antal kursdeltagare skulle det individuella stödet kunna förstärkas, t.ex. genom att mer tid frigörs, menar några lärare. Professionella lärare, men vissa aspekter av undervisningen kan utvecklas Lärarnas kompetens är hög och lektionerna präglas av variation i arbetsformer och undervisningsmaterial. Eleverna får möjligheter att visa sina kunskaper på många olika sätt. Lärarna i olika ämnen låter eleverna gå på studiebesök, vilket kan vara utvecklande på många sätt och berika den mer teoretiska undervisningen i klassrummet. Under några av de lektioner vi observerar under utvärderingen förekommer individuellt arbete i hög utsträckning, uppgifter som i större utsträckning lämpar sig att arbeta med utanför lektionstid. Vi uppfattar att lektionstiden i dessa fall inte används optimalt, i meningen att den är lärarledd. En annan observation vi gör är att lektionerna inledningsvis ofta drabbas av korta avbrott i samband med att elever kommer till lektionerna efter utsatt startid. Många sena ankomster under en lektion skapar en serie korta störningsmoment. Dessutom händer, enligt elevernas utsago, att lärare också kommer för sent ibland. Vi noterar också att en del lärare tenderar att vända sig till ett urval av elever i undervisningsgruppen med frågor. För att alla elever ska känna delaktighet och få största möjliga med sig från en lektion bör 28(30)

30 lärare i dessa fall försöka involvera också de mer tystlåtna eleverna och elever som kanske saknar referensramar för innehållet som avhandlas på lektionen. Naturligtvis är det svårare att ha dialog med samtliga elever i grupper med många kursdeltagare. På Åsö finns sådana grupper, vilket flera elever vi möter tycker är mindre bra eftersom det blir för stora skillnader inom gruppen vad gäller kunskaper och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. God och relevant återkoppling Eftersom eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på en rad olika sätt får också lärarna ett brett bedömningsunderlag att utgå från när de återkopplar till eleven eller sätter dennes kursbetyg. Eleverna uppger sig vara nöjda med återkopplingen som de anser vara utvecklande för dem. Mycket av återkopplingen sker via lärplattformen, Moodle - ett uppskattat verktyg av såväl elever som lärare. För eleverna är det i regel klart vad en kurs ska innehålla, hur kunskaperna kan utvecklas och mot vad och när deras kunskaper prövas. Det beror på att lärarna har varit noga med att gå igenom kurs- och ämnesplaner och många gånger också konkretiserat kunskapskraven med hjälp av faktiska elevarbeten. Ett par omständigheter som möjligen gör att likvärdigheten i bedömningar ökar är den utvecklade sambedömningen och de många prövningar som enheten genomför. Eleverna är nöjda med den feedback de får och i många kurser genomförs ett avslutande samtal mellan lärare och elev inför betygssättningen. Ett sådant betygssamtal finns dock inte alltid inlagt i planeringen på alla kurser, vilket skulle kunna vara fallet. Lärplattformen, som alltså uppskattas för de möjligheter den ger för information och kommunikation, används inte i alla kurser och en del lärare som gör det, använder endast vissa av dess funktioner. Exempelvis händer det att lärarna inte lägger ut lektionsmaterial, något som eleverna efterlyser i händelse de är sjuka eller förvärvsarbetar och inte kan närvara på en lektion. Följer upp och utvecklar, men det finns utvecklingspotential Rektor följer upp betyg och andra data, t.ex. från utvärderingar och enkäter. Resultaten diskuteras och analyseras i ledningsgruppen och på personalmöten. Några av de områden som man konstaterat behöver utvecklas är ämnena matematik och svenska som andraspråk. Runt dessa ämnen kretsar några av de utvecklingsprojekt enheten driver. För att kunna belysa relevanta delar av verksamheten och göra en bra analys av utvecklingsbehov behöver dataunderlaget vara 29(30)

31 tillförlitligt. Mot den bakgrunden ser vi ser att enheten kan arbeta vidare med att skapa en gemensam mall för kursutvärderingar, se till att den gemensamma enkäten i lärplattformen blir mer lätthanterlig och får större svarsfrekvens alternativt att andra metoder för att få elevernas synpunkter på verksamheten prövas. Det finns också anledning att se över rutinerna kring hur man följer upp studieavbrott och anlyserar orsaker därtill. För att ytterligare kvalitetssäkra de utvecklingsinsatser som enheten arbetar med kan enheten fundera över hur man skulle kunna följa upp dessa samt utvärdera dess eventuella effekter. 30(30)