Huddinge komvux - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Rapport 2015 Huddinge komvux - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Helen Tronje, t.f. rektor för vuxenutbildningen i Värmdö kommun

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Huddinge kommuns grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning... 4 Organisation och personal... 4 Intervjupersoner... 5 Utbud och resultat... 6 Avbrott... 7 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Styrkor... 8 Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck (30)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden (30)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 3(30)

5 Huddinge kommuns grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning Vux Huddinges grundläggande och gymnasiala vuxenutbildning utvärderades mellan 2 och 6 februari, Organisation och personal Vux Huddinge erbjuder kurser på grundläggande och gymnasial nivå. På grundläggande nivå erbjuds svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap. På den gymnasiala sidan erbjuds datakurser, kurser i ekonomiska ämnen samt några kurser som normalt ingår i vård- och omsorgsutbildningar. Ytterligare kurser erbjuds inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap/humaniora och språk. Dessa kurser ges av lärare på Huddingegymnasiet. Teoretiska kurser på distans anordnas av Infokomp och yrkesutbildningar bedrivs av en rad upphandlande aktörer. Utöver kurser på grundläggande och gymnasial nivå bedriver Vux Huddinge dessutom svenska för invandrare samt sfi för döva och hörselskadade. Huddinge Vux erbjuder därtill lärlingsutbildningar samt ett par YH-utbildningar. Inom ramen för denna utvärdering ingår de grundläggande och gymnasiala kurser som anordnas i egen regi i vuxenutbildningens lokaler på Patron Pehrs väg 6 i Huddinge Centrum. De gymnasiala kurserna som anordnas i samverkan med Huddingegymnasiet faller utanför ramen för denna utvärdering eftersom kurserna inte kommer att ges efter halvårsskiftet Vux Huddinge lyder under gymnasienämnden och barn- och utbildningsförvaltningen. Rektor och pedagogisk ledare för vuxenutbildningen är sedan 2012 Anwar Jamil. Det mer operativa arbetet leds av tre biträdande rektorer. Jonas Vig är sedan 2012 biträdande rektor för grundläggande utbildning, svenska som andraspråk på gymnasial nivå samt sfi hörsel och Ann-Kristin Karlsson är biträdande rektor för sfi och yrkeshögskola. För gymnasial vuxenutbildning (förutom svenska som andraspråk på gymnasial nivå) och särvux är Camilla Falk biträdande rektor. Personalansvaret för de två lärare som undervisar gymnasiala kurser har dock Ann-Kristin Karlsson. Rektor har personalansvar för de fem heltidsanställda studie- och yrkesvägledare som finns inom verksamheten. Mellan studie- och yrkesvägledarna finns en fördelning av primära ansvarsområden (sfi, grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning). Därtill finns sex personal 4(30)

6 som arbetar inom administrationen med service, driftsfrågor, systematiskt kvalitetsarbete och med systemfrågor. Antalet lärare inom den grundläggande och gymnasiala utbildningen uppgick vid besökstillfället i februari 2015 till cirka 17. Omräknat till heltidstjänster blir det cirka 16 lärare. Samtliga lärare har pedagogisk examen och 90 procent är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Två speciallärare/-pedagoger finns i verksamheten. Lärarna är fördelade på två arbetslag: ett för grundläggande och gymnasiala kurser och ett för gymnasiala kurser och YH-utbildningar. Arbetslagens arbete leds av biträdande rektorer. Under 2014 infördes även en förstelärartjänst i svenska som andraspråk. Lärarnas undervisningstid uppgår i genomsnitt till timmar per vecka, men den varierar mellan lärare, ämne och tid på året. Intervjupersoner Följande personer och grupper har intervjuats: - rektor - biträdande rektor för grundläggande utbildning och sfi hörsel - t.f. biträdande rektor för gymnasiala kurser samt särvux - två studie- och yrkesvägledare (som primärt är inritade mot gymnasiala utbildningar) - fyra lärare som undervisar i matematik och engelska på grundläggande nivå samt svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå - en lärare som undervisar i dataämnen - en lärare som undervisar i matematik och en lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Intervjun fokuserade frågor om betyg och bedömning. - fyra elever som läser svenska som andraspråk (40 v) - fyra elever som läser svenska som andraspråk (20 v) - fyra elever som läser kursen information och kommunikation 1 - tre elever som läser psykologi 1 - fyra elever som läser kursen svenska som andraspråk 1 Utöver intervjuer gjordes ett antal besök på lektioner i svenska som andraspråk med olika studietakt, på såväl grundläggande som gymnasial 5(30)

7 nivå. Därtill besöktes lektioner i matematik på grundläggande nivå samt de gymnasiala kurserna Information och kommunikation och Psykologi 1. Under lektionsbesöken samtalade vi med undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan. Utbud och resultat Det totala antalet elever på de olika grundläggande och gymnasiala kurserna uppgick till cirka 819 under verksamhetsåret I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under verksamhetsåret 2014, antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på respektive kurs. Grundläggande kurser Kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Engelska Matematik Samhällskunskap Svenska som andraspråk Summa 545 Gymnasiala kurser 1 Kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Etik och människans livsvillkor Företagsekonomi Information och kommunikation Medicin Programhantering Psykologi Svenska som andraspråk Summa 274 Under verksamhetsåret 2014 antogs 571 elever till Huddinge vuxenutbildnings grundläggande kurser och 311 elever till de gymnasiala kurserna (se ges i vuxenutbildningens lokaler på Patron Pehrs väg). Av dessa påbörjade 525 respektive 258 elever sina studier. Det motsvarar 92 respektive 83 procent sin utbildning. Under året sattes 381 respektive 274 betyg på dessa kurser. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) 1 Redovisningen gäller kurser som ges i vuxenutbildningens lokaler på Patron Pehrs väg 6. Därutöver ges gymnasiala kurser på Huddingegymnasiet fram till halvårsskiftet (30)

8 uppgick till 97 procent för grundläggande och 81 procent för gymnasiala kurser. Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs. Under verksamhetsåret 2014 återfanns högst andel elever som nådde kunskapskraven på kurser såsom grundläggande matematik och Etik och människans livsvillkor. På dessa kurser nådde samtliga elever minst betyg E. Bland kurserna med lägst andel elever som nådde kunskapskraven fanns samhällskunskap på grundläggande nivå och psykologi 1. I dessa kurser nådde 71 respektive 66 procent nivån för godkänt (betyg E). Avbrott Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till ca 10 procent på de kurser som erbjöds under år verksamhetssåret Högst andel elever (38 och 33 procent) som avbryter sina studier återfanns på kurserna Företagsekonomi 1 (23 av 61 elever) och grundläggande engelska (16 av 49 elever). Minst andel avbrott (10 och 4 procent) finns på kurserna grundläggande matematik (3 av 30 elever) och samhällskunskap 1a1 (1 av 23 elever). 7(30)

9 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna testas innan kursstart. Innan en elev påbörjar sin utbildning på grundläggande nivå görs s.k. intester. Testerna, som lärarna själva tagit fram, är obligatoriska och resultaten visar vilken delkurs varje elev lämpligen bör studera på. Enligt uppgift hamnar de flesta elever på lämplig nivå. Om inte, kan eleven flyttas till en högre eller lägre delkurs, vilket händer ibland. Som komplement till lärarnas egna tester, används emellanåt standardiserade tester (t.ex. Educateits Your Voice-tester) Att genomföra intester tar förhållandevis mycket tid i anspråk, då anordnaren har en intestvecka i början av kurserna. Under intestveckan identifieras stödbehov. Intester och elevsamtal under intestveckan syftar inte enbart till att eleverna ska hamna på rätt delkurs, utan de ger också lärarna information om eventuella stödbehov hos eleverna. 8(30)

10 Individuella studieplaner upprättas. Uppgifter från elevernas studieansökan lagras i Procapita och utgör grund för studieplanerna. Elever som besöker en vägledare för samtal, får en mer genomarbetad studieplan. De elever som inte själv tar kontakt med en vägledare, och vars ansökningar upplevs som anmärkningsvärda, ombeds att ta kontakt med studie- och yrkesvägledningen. Kurser och scheman anpassas efter elevernas behov. Kurserna planeras i stor utsträckning gemensamt av lärarna. Scheman och planering för hela kurserna delges eleverna. På så sätt får eleverna en överskådlig bild av kursernas och varje lektions innehåll. Bryggan är ett slags orienteringskurs inför svenska som andraspråk. En lärare berättar att Bryggan främst är till för elever som har en utvecklad talförmåga, men inte kommit lika långt i sin utveckling vad gäller läsning och skrivande. Vid utvärderingsbesöket befann sig sju elever i Bryggan. Vilka elever som kan komma ifråga för Bryggan identifieras av lärare eller studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen eller av intestpedagoger på sfi. För att matcha elevernas olika behov finns överlag stor möjlighet att läsa kurser i olika takt och tider. I exempelvis svenska som andraspråk på grundläggande nivå ges kurser om 10, 20 och 40 veckor. Elever som läser kursen om 10 veckor kan kombinera studierna med den första gymnasiala kursen i ämnet, med samma lärare. I matematik är samtliga delkurser parallellt schemalagda. På så sätt behöver elever som byter delkurs inte byta lektionstid. Det underlättar för eleverna att planera sina studier i relation till arbete och familjeangelägenheter. Precis som i svenska som andraspråk finns i matematik en orienteringskurs som är upplagd som en repetition av grundläggande matematik för elever som ska läsa matematik på gymnasial nivå. Lektionernas innehåll och syften tydliggörs. Utifrån observationer kan vi konstatera att det finns tydliga syften med lektionspassen, vilka presenteras på whiteboard. Vid flera tillfällen gör lärarna hänvisningar till kursplanernas innehåll och pekar på vilka förmågor lektionspassen ämnar utveckla. I vissa lektionssalar finns på 9(30)

11 väggarna illustrationer och konkretiseringar av kunskapskraven och de förmågor eleverna förväntas utveckla. Undervisningen har ett elevperspektiv. Vi noterar under klassrumsbesök att stämningen är uppsluppen och inkluderande. Lärarna har ett engagemang för och god kontakt med eleverna, bedömer vi. Eleverna beskriver själva sin lärare som pigga, hjälpsamma och respektfulla. Eleverna uppfattar att lärarna är på sin arbetsplats för att de tycker det är stimulerande, inte för att de måste vara där. Lärarna beskrivs vidare vara naturliga auktoriteter i klassrummet och undervisningen uppfattas vara utvecklande, genom att intressanta och relevanta saker tas upp. De utvärderingar som anordnaren gör av sin verksamhet bekräftar den positiva bilden av lärarnas arbete. Lärarna arbetar för att alla elever i klassrummet ska delta aktivt. Många lärare verkar för att knyta undervisningens innehåll och uppgifter till elevernas erfarenhetsvärld eller till aktuella händelser för att få till stånd ett samhälleligt perspektiv. Lärarna är duktiga på att se till att alla elever förstår och följer med i undervisningen, menar flera elever vi talar med. Arbetsformer och arbetssätt varieras. Arbetssätt och arbetsformer varieras, vilket gör att eleverna upplever lektionerna som intressanta och utvecklande. Lärare och elever berättar att eleverna både arbetar enskilt och i grupp. Enskilda arbetsuppgifter och hela lektionspass läggs upp så att flera förmågor tränas. Vi ser under lektionsbesök att många av lärarna arbetar med att få eleverna att reflektera och resonera, snarare än att leverera rätt svar. Genom sätten att ställa frågor kan eleverna utmanas och inspireras. Eleverna framhåller också att lärarna är bra på att förklara på många olika sätt så att alla elever förstår. Det kan ses som ett sätt på vilket lärarna individanpassar undervisningen. Stora undervisningsgrupper delas. I vissa kurser på gymnasial nivå inom exempelvis data- och ekonomiämnen har antalet antagna elever uppgått till över 45. När grupperna har blivit så stora har de delats i två. Vissa kurser har delat läraransvar. I vissa kurser, framförallt inom svenska som andraspråk på grundläggande nivå, samarbetar två lärare. Det är inte enbart kring planering och 10(30)

12 bedömning som lärarna samarbetar, utan också i klassrummet. Rent praktiskt innebär det att det finns två lärare i klassrummet, varav en av dem fungerar som stödfunktion. Ibland delas gruppen mellan de två lärarna för arbeta med olika saker. Såväl elever som lärare uppskattar denna lösning. Lärarna upplever att de därigenom får en bra inblick i hur kollegorna arbetar, vilket är en form av kollegialt lärande. En annan positiv aspekt är att samarbetet garanterar en större likvärdighet vid bedömningar. Stöd ges primärt integrerat i undervisningen. Eftersom lärarna i många fall delar ansvaret för en kurs kan stöd ges inom ramen för undervisningen (s.k. dubblering av lärarresurserna). Stödverksamheten blir på så sätt schemalagd. I engelska finns inga möjligheter till dubblering och därför ges stöd separat i en läs- och skrivstuga. En engelsklärare bedömer emellertid att elevernas benägenhet att delta kan förbättras. I data- och ekonomikurser ges stöd efter individuella överenskommelser med eleverna. Därutöver finns riktat stöd till enskilda elever, som får en individuell planering. Lärarna berättar att de har gott om tekniska hjälpmedel för elever med stödbehov. Ett studerandeteam har satts samman. Teamet, bestående av lärare och specialpedagog, har precis tagit form. De träffas en gång i veckan och vid vissa tillfällen deltar också studie- och yrkesvägledare och biträdande rektor. Teamets uppdrag är dels att arbeta med elever i klassrummen, men också med mindre grupper av elever för särskilt stöd. Ambitionen är att eleverna tidigt ska få stöd och att särskilt uppmärksamma de elever som har läs- och skrivproblem. Specialpedagogen har också i uppdrag att genomföra djupare kartläggningar med elever. Under mars månad 2015 ska ytterligare en specialpedagog anställas på 50 procent av en heltidstjänst. Lärarna menar att elevernas behov av stöd ökar. Eleverna har tillgång till datorer och studierum. Anordnaren har flera mindre rum tillgängliga för grupparbeten och för eleverna att studera i. Eleverna anser att det finns tillräckligt med datorer. Anordnaren har under senare tid gjort en satsning på IT-utveckling genom t.ex. inköp av ny hård- och mjukvara, bland annat för elever med stödbehov. För att elevernas kunskaper i IT ska stärkas, ger engelskläraren en orienteringskurs som t.ex. tar upp källkritik och olika programvaror. 11(30)

13 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Hur särskilt stöd kan ges kan utvecklas. Biträdande rektor för gymnasiala utbildningar menar att särskilt stöd är ett av anordnarens utvecklingsområden. Matematikläraren menar att det är lätt att upptäcka stödbehov, men svårare att ge adekvat stöd. Eleverna kan inte studera ett ämne i taget. Anordnaren vill att eleverna ska kunna kombinationsläsa kurser. Elever som vill studera heltid måste således i regel läsa fler än en kurs parallellt. Det kan innebära att elever läser kurser de inte direkt behöver för att få fullt studiemedel. En sådan kurs tror några i personalen att samhällskunskap är. Trots att ambitionen är att eleverna ska kunna läsa flera kurser samtidigt får de inte läsa svenska som andraspråk och engelska parallellt på grundläggande nivå. Det kan vara svårt för eleverna att klara av att läsa två språk samtidigt, men samtidigt begränsar kravet flexibiliteten och elevernas valfrihet minskar. Vissa undervisningsgrupper består av elever som har studerat olika lång tid. En förhållandevis heterogen undervisningsgrupp är svenska som andraspråk om 40 veckor. Eleverna befinner sig på olika nivåer, sett till förkunskaper och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Därför finns en risk för att vissa elever kan ha svårt att följa med i undervisningen och att en annan grupp upplever att kursen inte gått tillräckligt fort fram. Lärarna anser emellertid att eleverna befinner sig ungefär på samma nivå, och har likande behov. Risken anses därför mycket liten att vissa elever skulle uppleva att det är mycket repetition. Några lärare ger dock utryck för att det tillkommer en del elever efter kursstart, vilket innebär att upplägget kan behöva justeras så att också dessa elever kan följa med i undervisningen. I kursen Information och kommunikation berättar elever och lärare att det är stor skillnad i elevernas datorvana och förkunskaper om vissa programvaror. Några elever som har arbetat mycket med datorer tycker därför att vissa delar av kursen blir väl basala. Läraren delar dock upp, den förhållandevis stora, undervisningsgruppen i två delar emellanåt. 12(30)

14 Matematikundervisningen på kvällen består också av endast en undervisningsgrupp eftersom eleverna är få. Elever på de olika delkurserna läser således i samma undervisningsgrupp. Matematikläraren brukar dela upp gruppen i mindre grupper, men kvällsundervisningen blir i regel mer av individuell handledning. Måluppfyllelsen är förhållandevis låg i ämnet samhällskunskap. Vid tiden för utvärderingen gavs inte kursen annat än som orienteringskurs, men periodvis under 2014 var andelen elever som nådde godkänt betyg i kursen relativt låg. Få elever läser ämnet och måluppfyllelsen varierar från period till period, berättar biträdande rektor. Han menar att läraren i ämnet är mycket duktig och tror att en del av förklaringen är att eleverna använder kursen för att fylla ut till full studietakt. Att elever kan göra på det sättet ska framgent hanteras genom en mer aktiv studie- och yrkesvägledning i sådana elevfall. 13(30)

15 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Elevernas kunskapsutveckling följs kontinuerligt. För att tidigt uppmärksamma elever som inte följer med i undervisningen arbetar lärarna aktivt med att följa upp eleverna. En matematiklärare berättar att många muntliga övningar på lektioner är bra för att identifiera elever som har svårigheter av något slag. Lärare i svenska som andraspråk menar att de i samma syfte jobbar mycket med läs- och skrivuppgifter inledningsvis. Eleverna instämmer i att lärarna har rutiner för att följa 14(30)

16 varje elevs utveckling. Det medför att lärarna dels kan rekommendera elever att byta delkurs på grundläggande nivå, men också ge feedback till eleverna för att de ska utvecklas inom kursen. Lärarna framhåller att de har god vana att dokumentera elevernas progression. Elevernas progression kommuniceras till eleverna. Biträdande rektor för grundläggande utbildning poängterar att man på enheten arbetat mycket med formativ bedömning efter att reformerna i samband med Vux12 implementerades. Eleverna vi träffar är överens om att lärarna alltid ger muntliga och skriftliga kommentarer av sådant slag att eleverna vet hur de ska gå vidare i sitt lärande. Ett sätt att utvecklas är genom processkrivning, vilket används av flera lärare, enligt eleverna. Det förekommer att lärare har enskilda samtal med sina elever efter varje uppgift/moment. Eleverna får träna på att förstå kunskapskraven. Flera lärare berättar att de arbetar med olika textgenrer för att eleverna ska bli förtrogna med kunskapskraven. Tidigare elevarbeten och exempeltexter används i klassrummet för att eleverna själva ska få bedöma kvaliteterna. Övningsuppgifter varvas med examinationsuppgifter. Flera lärare tydliggör för eleverna när det är träning och när det är betygsgrundande uppgifter. Kortare kurser om tio veckor kräver detta i särskilt hög grad, menar några lärare. Lärarna menar att de använder relativt fler examinationstillfällen på kortare kurser. Vissa lärare sätter betyg på examinationsmoment under kursen, andra sätter betyg först i slutet av kursen. Lärare använder också någon form av slutprov, t.ex. läs- och skrivtest i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. I de gymnasiala kurserna används nationella prov på motsvarande sätt. De elever som inte riktigt har nått målen får oftast möjlighet att komplettera en uppgift eller göra kompletteringar i slutet av kursen. En lärare anser att det finns en viss konflikt mellan formativa och summativa bedömningar, men menar att betygsgrundande uppgifter under kursens gång får ett formativt syfte, även om de är summativa till sin karaktär. Läraren menar vidare att den sista veckan på kursen är viktig eftersom läraren då måste bedöma eleverna på ett summativt sätt. Lärarna anser generellt att de har ett brett och varierat underlag för att betygssätta 15(30)

17 eleverna i slutet av kurserna. Eleverna vi träffar verkar på det klara med att allt under kursen kan bilda underlag för betygssättning. Betygssamtal ges. Exempelvis har läraren i data-/ekonomiämnen betygssamtal med eleverna. Läraren låter eleverna betygsätta sin egen insats, vilket ofta stämmer överens med det betyg läraren kommit fram till. I de fall de finns en diskrepans mellan elevens och lärarens bedömning handlar det i regel om att eleven nedvärderar sig själva, berättar läraren. Gemensamt arbete borgar för högre likvärdighet. Eftersom lärarna i svenska som andraspråk arbetar parvis, bedömer och betygssätter de tillsammans i stor utsträckning. Det skapar en bättre likvärdighet och rättssäkerhet i processen. Lärare i de ämnen som inte dubblerar har också mycket samarbete i bedömningsfrågor. Ett exempel är betygskonferenser då lärarna arbetar för att komma överens om hur varje elev ska bedömas i förhållande till kraven (och inte relativt, dvs. i förhållande till övriga elever i kursen). Betygskriterier för delkurser i matematik har tagits fram. Delkursinnehåll och bedömningskriterier har tagits fram för betygen på delkurserna i matematik på grundläggande nivå. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Sambedömning kan formaliseras i större utsträckning. En av de biträdande rektorerna menar att lärarna är så erfarna att de sköter sambedömning på egen hand. Att ha särskilda tillfällen, utöver betygskonferenser, då även skolledning deltar i diskussionerna kan dock bredda perspektiven i bedömnings- och betygsfrågor. Biträdande rektor berättar att personalen på Huddingegymnasiet har dylika schemalagda möten avsedda för sambedömning. 16(30)

18 Samtal med eleverna under kursens gång genomförs inte alltid. I vissa kurser har lärarna inga individuella samtal med sina elever för att stämma av hur eleverna ligger till i förhållande till kunskapskraven. Även om feedback ges på ett bra sätt generellt på enheten, ska lärarna i svenska som andraspråk hålla sådana samtal framöver. Flera elever är missnöjda med betygshanteringen. De kritiska eleverna har gått kursen svenska i andraspråk 1 med en kurslängd om 10 veckor. Vid utvärderingstillfället går eleverna om kursen eftersom de inte nådde kunskapskraven för godkänt betyg. Eleverna är märkbart oförstående till varför de fick F i betyg och varför de inte fick möjlighet att göra kompletteringar. De anser att de fick dåliga motiveringar till sina betyg och uppger att de inte har fått något gehör från berörd lärare. Eleverna anser att de slösar bort tid eftersom de tvingades gå om kursen. Elevexempel och bedömningsmallar kan tas fram i större utsträckning. Lärarna anser att de behöver arbeta med att ta fram exempel på olika uppgifter för att illustrera olika kunskapskvaliteter för eleverna. För samma syfte anser de också att fler bedömningsmallar borde skapas. Vissa prov består av uppgifter graderade efter svårighetsgrad. Uppgifter som är konstruerade så att eleverna kan nå så långt som möjligt i en och samma uppgift är ofta att föredra. I sig är det dock inget problem att uppgifter är olika svåra och lätta, men när de får kategorisering motsvarande ett betygssteg kan det inträffa att vissa elever endast besvarar vissa uppgifter. Om en grupp elever, av olika anledningar, endast besvarar de enklaste uppgifterna (s.k. E-.uppgifter) stimuleras de inte till att utvecklas så långt som möjligt. En lärare poängterar emellertid att det är viktigt att hela tiden uppmuntra eleverna att nå så långt som möjligt 17(30)

19 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Personalen har olika mötesforum. Förutom arbetsplatsträffar har lärarna varje onsdag pedagogiska diskussioner/forum. Huddinge kommuns pedagogiska plattform fungerar som en fond i detta arbete. Det finns ett rullande schema med arbetslagsträffar. När lärarna träffas arbetar de t.ex. med samplanering av de olika delkurserna på grundläggande nivå och sambedömer. Lärarna hanterar också likabehandlingsfrågor och har ett allmänt utbyte av idéer och erfarenheter. Läraren i samhällskunskap är ensam med att undervisa det ämnet, men har kollegor som har ämnet i sin utbildning. De två lärarna på gymnasial nivå ingår i arbetslag tillsammans med lärare som undervisar på grundläggande nivå. Lärarna som undervisar gymnasiala kurser har dialog med de grundläggande lärarna, bland annat vid övergångar, eftersom flera elever går från grundläggande till gymnasiala kurser inom Vux Huddinge. 18(30)

20 Studie- och yrkesvägledarna träffas var tredje vecka. Ibland deltar rektor eller biträdande rektor vid under dessa möten. Vägledarna vänder sig oftast med frågor till biträdande rektor, som har en bakgrund som studie- och yrkesvägledare. Intresset från politisk nämnd och förvaltning bedöms som stort. Rektor menar att kommunens fokus på vuxenutbildningen inte primärt är utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv, eftersom Vux Huddinge lyder under gymnasienämnden. Biträdande rektor anser att målstyrningen är tydlig. Det finns mål på olika nivåer och till de som är mer konkreta hör matematikutveckling, språkutveckling och IT-utveckling. Skolledningen menar att det finns ett stort intresse från såväl nämnd som från förvaltningens sida för vuxenutbildningens frågor och att följa upp densamma. På förvaltningen finns en kvalitetsgrupp i vilken biträdande rektor sitter med. Pedagogisk plattform tydliggör pedagogrollen. Huddinge kommun har tagit fram en pedagogisk plattform. Biträdande rektor menar att den används som bas vid medarbetarsamtal samt fungerar som ett rättesnöre och diskussionsunderlag för vad en god pedagog är. Framöver kan den komma att bilda grund för lönekriterier. Lärarna har i uppgift att välja delar av innehållet/beskrivningarna i pedagogplattformen och därutifrån, tillsammans med ämnesmålen, presentera hur de faktiskt arbetar. Enheten har avstämningsdagar utifrån innehåll i pedagogplattformen. Rektor menar att plattformen är under utveckling och framöver ska den t.ex. fyllas med goda exempel från matematikundervisningen. Dessutom ska olika appar som används i undervisningen samlas där. Tanken är att en databank på sikt ska byggas upp. Fokusgrupper samlas under varje studieperiod. Varje undervisningsgrupp ska under de första kursveckorna ta fram två representanter för fokusgruppen. Gruppen, där biträdande rektor deltar, är ett sätt för eleverna att utöva inflytande. Arbetet med likabehandlingsfrågor är en stående punkt för gruppens möten. Anordnaren använder också gruppen för att föra ut viktigt information till eleverna. Elevrepresentanterna tar med sig information från fokusgruppen till sina respektive undervisningsgrupper. 19(30)

21 Olika enkäter samlar elevernas synpunkter. Förutom genom fokusgruppen får personalen återkoppling på verksamheten genom olika typer av interna enkäter samt genom KSL:s studerandeenkät, där svarfrekvensen vid senaste mättillfället bedöms vara tillfredsställande. Biträdande rektor bedömer utifrån underlaget att eleverna överlag är nöjda med verksamheten. Personalen får också svara på enkäter om hur de upplever sin arbetssituation. Som nämns nedan, ges uttryck för en hög arbetsbelastning. Skolans ledning har därför vidtagit åtgärder för att förbättra situationen, bland annat genom att ta fram ett helårskalendarium och genom att minska det administrativa arbetet och undervisningstiden genom en lektionsfri vecka och genom att ha studiedagar. Anordnaren arbetar med flera utvecklingsinsatser. Bland annat arbetar personalen med att utveckla matematikundervisningen, skapa förutsättningar för att arbeta språkutvecklande och med IT-utveckling. Biträdande rektor menar att de många områdena gör att det tar tid innan resultat från arbetet kan ses. IT-utveckling pågår. Det finns IT-pedagoger på förvaltningen och en it-inspiratör (en lärare) på skolan. Flera lärare och skolledare har varit på Bett-mässan för att hämta inspiration till det fortsatta utvecklingsarbetet. En del nya programvaror har köpts in och maskinparken har förnyats. Biträdande rektor är ansvarig för att driva IT-utvecklingen. Ett matematiknätverk ska skapas. Kommunen har angett ett mål om att nätverk, där lärare inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska samverka, ska växa fram. Rektor berättar att arbetet påbörjats genom gemensamma förläsningar och diskussioner. Under våren 2015 ska samarbetet fortsätta med konferenser för samtliga matematiklärare i kommunen. Lärare är involverade i kvalitetsarbetet. Från förvaltningens sida önskas lärarnas perspektiv på och analys av verksamheten, menar rektor. Det är därför viktigt att de analyserar sin egen verksamhet inför verksamhetsrapportering. Rektor deltar delvis i denna 20(30)

22 analys. Skolledningen analyserar sedan resultaten på sin nivå, mer i form av omvärldsbevakning, berättar rektor. Likabehandlingsplanen omsätts i praktiken. Lärarna arbetar löpande med likabehandlingsplanen. De har i uppgift att redovisa hur de tänker omsätta planen rent konkret i undervisningen. Lärarna berättar att de tar upp likabehandlingsfrågor och planen på olika sätt. Frågor som rör lika rättigheter, skyldigheter, diskriminering och trakasserier tas upp genom de ämnen och frågor som avhandlas i klassrummet. Lärarna har också möjlighet att hänvisa till planen som sitter uppsatt i en kortfattad version i klassrummen. Frågor om värdegrund och medarbetarskap tas upp kontinuerligt på skolan, menar rektor och flera lärare. Olika aktiviteter syftar till att stärka det kollegiala lärandet. Varje dag inleds med ett kortare, informellt morgonmöte. Lärarnas dubblering, dvs. att de arbetar i par i vissa ämnen gör att de lär av varandra. Efter deltagande i konferenser, seminarier eller externa möten ska alla kollegor informeras, berättar rektor. Alla matematiklärare går matematiklyftet, vilket ska mynna ut i att de ska lägga upp en strategi för att utveckla samarbetet inom ämnet. Detta är några exempel på hur personalen inom Vux Huddinge arbetar för att stärka det kollegiala lärandet. Rektor tycker att det är viktigt att lärarna fortlöpande reflekterar över sina praktiker. Skolledningens roll är att uppmuntra lärarna att vidareutveckla sin verksamhet utifrån de mål som finns, menar rektor. En av lärarna är coach för att utveckla former för hur lärarna kan dela med sig till varandra. Biträdande rektor framhåller att han brukar diskutera pedagogiska frågor med lärarna och att de inte är främmande för att prova nya sätt att arbeta. Den administrativa funktionen har utvecklats. Rektor har tillsammans med administratörer gjort en genomlysning av administrationens arbetsuppgifter och hur de jobbar med dem. Genom att renodla vissa uppgifter har de försökt att skapa en mer effektiv organisation. 21(30)

23 Receptionen har extra öppet vid periodstart. I början av studieperioderna kommer många elever och vill ha hjälp och svar på frågor. Rektor menar personalen vinner på att hjälpa dessa elever snabbt eftersom det besparar lärarna administrativt arbete i ett senare skede. Studie- och yrkesvägledarna ger allmän information. Vid vissa tider finns vägledarna tillgängliga i receptionen för att svara på elevernas frågor. Vägledarna informerar också eleverna, mot slutet av grundläggande kurser, om vidare studier. Det underlättar övergången för de elever som ska läsa gymnasiala kurser. Vägledarna deltar också i ett kommunövergripande arbete med en syv-chatt. Studie- och yrkesvägledningens arbetssätt och organisation har genomlysts. Studie- och yrkesvägledarna har tillsammans med rektor gått igenom de kritiska moment som finns i deras verksamhet. Arbetet med att utveckla vägledningsprocesserna har dokumenterats i en syv-pärm. I samband med Vägledarkalendariet har studie- och yrkesvägledarna haft möjlighet att kartlägga sina processer tillsammans med kollegor från andra utbildningsanordnare. Vägledarna träffar ibland också kollegor från andra skolformer i kommunen för utbyte av erfarenheter. Studie- och yrkesvägledarnas tillgänglighet är god. Eleverna kan boka vägledningssamtal via Outlook eller ringa direkt till vägledarna för hjälp på telefon. E-post besvaras inom 24 timmar, enligt vägledarna. Till bokade samtal avsätts 45 minuter. Vägledarna menar att de huvudsakligen arbetar med vägledningssamtal, prioriteringar av sökanden till kurser, att svara på e-post och att upprätta individuella studieplaner. De elever vi samtalar med, som har träffat en studie- och yrkesvägledare, har positiva erfarenheter av vägledningen. Viss intern fortbildning sker. Rektor berättar att personalen varit på seminarium om John Hatties metastudie ( Synligt lärande ) och man har haft diskussioner utifrån Dylan Wiliams texter om formativ bedömning. Inom ramen för Huddinge kommuns Huddinge visar sker också ett kollegialt lärande, menar rektor. 22(30)

24 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Vissa elever saknar information från anordnaren. Flera av de elever vi träffar på gymnasiala kurser tycker att den information som gavs om utbildningsanordnaren och om kurserna inför kurstart var undermålig. Många elever har en lång väg att ta sig till skolan och därför tycker eleverna att det är olyckligt att information från skolans sida inte varit bättre vid de tillfällen då lärare har varit sjuka och lektioner ställts in. Några elever tycker också att öppettiderna i receptionen inte är tillräckligt generösa. Lärarna i gymnasiala kurser saknar ett kollegialt sammanhang. En av lärarna upplever att de som undervisar gymnasiala kurser saknar ett naturligt sammanhang. Lärarna ingår formellt i ett arbetslag, men läraren menar att utbytet blir begränsat, då övriga lärare undervisar helt andra kurser och dessutom på grundläggande nivå. Läraren, som säger sig sakna andra nätverk att ingå i, upplever sig därför tämligen ensam i sitt yrkesutövande. Läraren menar att hen planerar, bedömer och utvärderar sina kurser på egen hand. Läraren anser också att skolledningen har litet intresse av att följa upp de gymnasiala kurserna, eftersom de inte kommer att ges efter halvårsskiftet Matematiklärarna har svårt att dubblera och auskultera. Att delkurserna i matematik pågår parallellt underlättar för elever som ska byta delkurs. Nackdelen är att lärarna har undervisning samtidigt och därför har svårt att delta i varandras klassrum för att ge stöd eller för att observera undervisningen. Medarbetarna upplever emellanåt en tung arbetsbörda. I anordnarens medarbetarundersökning ger personalen uttryck för att arbetsbelastningen är tung och att målkvaliteten (målens tydlighet) är låg. Biträdande rektor berättar att han under medarbetarsamtal inte får några indikationer på att så är fallet. Det finns således en diskrepans här. Några av de lärare vi pratar med upplever sig själva som engagerade, ambitiösa och att de vill göra ett bra arbete. Av den anledningen inträffar det inte sällan att lärarna arbetar utanför arbetstid, t.ex. på helger. 23(30)

25 Några lärare menar att den förhållandevis höga arbetsbelastningen har inneburit att de pedagogiska forumen fått stryka på foten och att det är svårt att hitta tid för samplanering. En lärare menar att det överhuvudtaget inte är möjligt att delta i utvecklingsinsatser, eftersom det är så mycket arbete i övrigt att utföra. Rektor, som är medveten om att lärarna upplever en stressad arbetssituation, menar att antalet mål är många och otydliga. De har därför brutits ner till ett mindre antal mål för att de ska bli hanterliga och för att målkvaliteten ska upplevas som högre. De nedbrutna målen finns uppsatta i personalrummet i syfte att arbetet med målkvalitet ska bli konkretiserat. En insats för att förbättra studie- och yrkesvägledningen har inletts. Det finns signalen som tyder på att eleverna inte är fullt ut nöjda med vissa aspekter av studie- och yrkesvägledningen. Värdena i KSL:s studerandeenkät är generellt goda, men lite lägre för vägledningen i förhållande till andra frågeområden. Därtill har elever som deltar i kvällsundervisningen haft synpunkter på vägledarnas tillgänglighet. Några av eleverna i svenska som andraspråk 1 har önskemål om att vägledarna ska besöka eleverna i undervisningen. Ett strategidokument har tagits fram vad gäller studie- och yrkesvägledningen i Huddinge kommun, berättar rektor. Studie- och yrkesvägledarna anser att dokumentet är mindre intressant för deras vidkommande, eftersom det framförallt fokuserar grund- och gymnasieskola. Vägledarna ger uttryck för att bättre kontaktytor med andra kommuner skulle kunna medföra att de får en större inblick i hur andra studie- och yrkesvägledare arbetar. Vägledarna själva är mer angelägna om att skapa en tydligare arbetsbeskrivning/-fördelning mellan vägledarna och administrationen. I dagsläget anser vägledarna att alltför mycket av deras tid går till att besvara enklare frågor, som vidarebefordras av administratörer. Vägledarna menar att den typen av frågor istället kan hanteras av administrationen. Vägledarna har lyft frågan med rektor, men upplever inte att de riktigt fått gehör. Vissa IT-aspekter kan utvecklas. Anordnaren har mycket på gång inom IT-området. Nya programvaror, datorer och andra IT-verktyg har köpts in. Lärarna och skolledning har 24(30)

26 deltagit på Bett-mässan för att för uppslag för IT-utvecklingen. Nästa steg är att implementera detta och använda IT som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. En del för att åstadkomma det, är att lärarna har tillräcklig kompetens. För vissa lärare har därför en kompetensutveckling inletts. Eleverna är generellt nöjda med tillgången till datorer, men en elev (på grundläggande nivå) ger dock utryck för att det borde vara fler lektioner i datasalarna. Språkutvecklande arbetsätt ska utvecklas. Biträdande rektor menar att arbetet precis har påbörjats och att förstelärare ska ha ett särskilt ansvar för arbetet. Förstelärare har tagit fram en beskrivning av hur arbetet kan bedrivas. Så här långt har insatsen inneburit att lärarna i svenska som andraspråk och matematik har inlett ett samarbete. Biträdande rektor menar att inriktningen kommer att bli tydligare framöver. En god förutsättning för att arbetet ska bli fruktbart är det faktum att alla lärare på grundläggande nivå har svenska som andraspråk i sin utbildning. En aktivititet, som ligger utanför lektionstid, är bokcirkeln. Skolledningen menar att eleverna uppskattar detta tillfälle att utveckla sina förmågor i svenska språket. Anordnaren saknar lärplattform. Av olika anledningar har kommunen och anordnaren inte haft möjlighet att utveckla en lärplattform. En sådan kan vara ett bra instrument för att ge eleverna enkel tillgång till dokument och information. Där kan lärare också ge elever uppgifter, skapa eller länka till filmer och annat undervisningsmaterial. Eleverna kan också ta del av lektionsmaterial och ladda upp och ner arbetsuppgifter. På Vux Huddinge använder istället lärare och elever e-post för att kommunicera med varandra. Undervisningsmaterial kopieras och distribueras i stor utsträckning i klassrummet. Eleverna vi träffar menar att det fungerar väl att skicka e- post och de upplever att de får snabb respons från sina lärare. De är också tillgängliga på telefon, menar eleverna. Lärarna ger dock uttryck för att de saknar en lärplattform. Anledningar till studieavbrott kan registreras tydligare. Anordnaren registrerar studieavbrott som görs, men har inte kännedom om anledningarna till alla avbrott. I regel sker många studieavbrott på grund av att eleverna har arbete vid sidan om studierna eller flyttar från kommunen. Anledningar till studieavbrott kan emellertid också röra undervisningen eller organisation av verksamheten. Därför är det av värde att känna till 25(30)

27 anledningarna till avbrotten. Ett sätt att reducera antalet avbrott tror anordnaren kan vara genom att införa obligatoriska samtal med studie- och yrkesvägledare för de elever som kommer efter i sina studier (får många F i betyg). Fokusgrupperna omfattar inte gymnasiala utbildningar. För att få en bild av attityder hos elever som läser gymnasiala kurser har i stället KSL:s studerandeenkät används som underlag. De gymnasiala utbildningarna upphör emellertid i egen regi från halvårsskiftet (30)

28 Sammanfattande intryck Under en vecka i början av februari månad utvärderades den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen i Huddinge kommun. Under besöket intervjuades stora delar av personalen och ett antal elever. Därtill gjordes en rad lektionsbesök. De allmänna intrycken är att Vux Huddinge bedriver en mycket väl fungerande verksamhet utifrån en kompetent personal som har ett tydligt elevfokus. Anordnaren bedöms ha bra sätt att analysera sin verksamhet och identifiera sina utvecklingsbehov. Tydligt elevfokus Eleverna testas innan de påbörjar sina studier. Det gör det mer sannolikt att de kommer in i rätt undervisningsgrupp/delkurs. Det ger dessutom lärarna en bra bild av elevernas kunskaper, förmågor och eventuella stödbehov. Många av kurserna kan läsas i olika takt och vid olika tider. Särskilt svenska som andraspråk på grundläggande nivå är väl anpassat till elevers olika behov. I klassrummet varieras undervisningsformer och arbetssätt och lärarna har ett påtagligt inkluderande förhållningssätt. Eleverna känner sig trygga och sedda i klassrummet och stöd ges till de elever som behöver det. I vissa kurser ges stöd integrerat i klassrummet, men det erbjuds också i anslutning till lektioner eller genom överenskommelse mellan lärare och elev. Stödmöjligheter finns dessutom genom anordnarens specialpedagog, som ingår i det studerandeteam som håller på att etableras. Flexibiliteten är stor vad gäller att ge stöd, men detta till trots finns personal som pekar ut stöd som ett utvecklingsområde. Stöd kan också erbjudas på ett smidigt sätt genom formativ feedback i en lärplattform. Här finns också möjlighet att dela allmän information, dokument och policies av olika slag. Dessutom kan material från lektioner och individanpassade uppgifter och texter läggas ut som stöd för eleven. Möjligheten av jobba med flippat klassrum kan också underlättas med en lärplattform. Anordnaren saknar emellertid lärplattform, men är något som efterlyses av personalen. För lärarna att ska kunna se och följa varje elevs progression är det viktigt att ha en hanterlig mängd elever. Så är oftast fallet, men några undervisningsgrupper tenderar att vara stora. Det kan göra att den individuella återkopplingen blir lidande. 27(30)