KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Korttidshem 2009 Barn & Ungdom, Gävle Kommun Utarbetat av: Panos Florides Marita Nystrand Nätverksgruppen Övriga medarbetare ( )

2 Sida 2 av 20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Grundfakta Bäckebro Engelbrektsgården Junibacken System för kvalitetsredovisning Bäckebros egna mål Förutsättningar Arbetet i verksamheten Resultat Resultatanalys Åtgärder för utveckling Engelbrektsgårdens egna mål Förutsättningar Arbetet i verksamheten Resultat Resultatanalys Åtgärder för utveckling Junibackens egna mål Förutsättningar Arbetet i verksamheten Resultat Resultatanalys Åtgärder för utveckling Gemensamma mål för korttidshemmen Förutsättningar Arbetet i verksamheten Resultat Resultatanalys Åtgärder för utveckling

3 Sida 3 av Inledning Detta är en gemensam kvalitetsredovisning för korttidshemmen inom Barn & Ungdom. Denna kvalitetsredovisning baseras dels på varje Korttidshems egna målsättningar och dels på det samarbete som bedrivs mellan korttidshemmen. Det finns tre korttidshem under Barn & Ungdoms regi, som vänder sig till barn/ungdomar i åldrarna 0 19 år med olika funktionsnedsättningar. Dessa är Bäckebro korttidshem, Engelbrektsgårdens korttidshem och Junibackens korttidshem. Korttidshemmens uppdrag regleras i LSS dvs. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en rättighetslag, där det bland annat framgår att det åligger varje kommuns ansvar att se till att de insatser som beskrivs i lagen verkställs. Alla barn/ungdomar som omfattas av LSS och har behov av att vistas utanför det egna hemmet, om inte detta behov tillgodoses på annat sätt, har rätt till denna insats. Avsikten med denna insats enligt LSS, är att ge den enskilde möjligheten att få rekreation, miljöombyte och möjlighet för personlig utveckling samt möjlighet för de anhöriga att få avlösning 2. Grundfakta 2.1 Bäckebro: Bäckebro korttidshem är en verksamhet som vänder sig till barn/ungdomar med olika diagnoser/funktionsnedsättningar. Bäckebro kan ta emot upp till 6 barn/ dygn. På Bäckebro arbetar sammanlagt 22 personer inklusive verksamhetschefen. Personalgruppen består av 15 habiliterare och 5 förskollärare/fritidspedagoger. Gemensamt för våra 3 korttidshem har vi också ett administrativt stöd på 75 %. Tjänsteunderlaget för verksamheten och i stort sett själva budgetunderlaget baseras på 15,75 årsarbetare (inklusive adm. stöd ). I budget ingår dessutom anslag för lokalkostnader, operativa/drift kostnader och anslag för utbildningsinsatser. 2.2 Engelbrektsgården: Engelbrektsgårdens korttidshem är en specialinriktad verksamhet som vänder sig till barn/ungdomar med flerfunktionsnedsättningar. Engelbrektsgården kan ta emot upp till tre barn per dygn. På Engelbrektsgården arbetar sammanlagt 12 personer inklusive verksamhetschefen. Personalgruppen för tillfället består av 8 habiliterare och 3 förskollärare. Tjänsteunderlaget för verksamheten och i stort sett själva budgetunderlaget baseras på 11.5 årsarbetare. I budgeten ingår dessutom anslag för lokalkostnader, operativa/drift kostnader och anslag för utbildningsinsatser. 2.3 Junibacken: Junibackens korttidshem är en specialinriktad verksamhet som vänder sig till barn/ungdomar inom autismspektrat och till barn/ungdomar med Downs syndrom. Junibacken kan ta emot upp till sex barn/dygn. På Junibacken arbetar sammanlagt 19 personer inklusive verksamhetschefen. Personalgruppen för tillfället består av 13 habiliterare och 5 förskollärare/fritidspedagoger. Tjänsteunderlaget för verksamheten och i stort sett själva budgetunderlaget baseras på 15 årsarbetare. I budgeten ingår dessutom anslag för lokalkostnader, operativa/drift kostnader och anslag för utbildningsinsatser. 3. System för kvalitetsredovisning Nedanstående metoder används för att samla in de fakta som kommer att stå till grund för de resultat, analys och åtgärder som presenteras i denna kvalitetsredovisning. Enkäter till föräldrar Medarbetarenkät Egna utvärderingar

4 Sida 4 av 20 Innan vi fortsätter vill vi uppmärksamma att vi haft en diskussion kring enkäternas utformning och att det finns synpunkter både från föräldrarna, men också från personalens håll i detta sammanhang. Vissa anser att det bör finnas ett till svarsalternativ mellan nivåerna låg- och hög något som skulle utöka enkäternas träffsäkerhet. Detta kommer vi att titta lite närmare på och eventuellt justera. 4.1 Förutsättningar 4. Bäckebros egna mål Utgångspunkten för följande kvalitetsredovisning är de målsättningar som vi har ställt upp för vår verksamhet. Dessa kan delas upp i tre delområden. 1. Arbetet med barnen/ungdomarna 2. Samverkan med föräldrar/vårdnadshavare 3. Arbetsmiljö Målet för vårt arbete med barnen/ungdomarna är att vi ska ge en meningsfull, trygg och rolig fritid utifrån deras behov, intresse och önskemål. Vårt mål är också att varje barn/ungdom har en individuell plan på Bäckebro, med mål som bidrar till barnens/ungdomarnas utveckling och välmående. Vi vill utgå från föräldranas/vårdnadshavarens behov, genom att erbjuda en trygg, flexibel avlastning i samverkan med föräldrarna/vårdnadshavaren. När det gäller arbetsmiljön är våra tankar att vi ska känna öppenhet, dialog och samverkan i verksamhetsfrågor, med utvecklingsmöjligheter och arbetsglädje. 4.2 Arbetet i verksamheten Våra delmål i arbetet med: Barnen/ungdomarna är: Att utgå ifrån var och ens individuella behov och anpassa oss utifrån deras intressen. Arbeta fram en bra individuell dokumentation och arbetssätt kring barnen/ungdomarna (barnpärm). Samverkan med föräldrar/vårdnadshavarna är: Arbetsmiljö: Föräldrar/Vårdnadshavar enkät: för att få kunskap om föräldrarnas/vårdnadshavarens syn på verksamheten. Samtal med föräldrar/vårdnadshavare Arbetsplatsträffar APT. Hälsofrämjande åtgärder. Självutvärdering (enkät)

5 Sida 5 av Resultat Arbetet med barnen/ ungdomarna: Under barnens/ungdomarnas vistelse på Bäckebro så tillgodoser vi deras behov i största möjliga mån genom att t. ex anpassa mat, rum, aktiviteter och barn/ungdomsgrupper. För ökad trygghet. För att lättare följa upp barnen/ungdomarna och deras individuella plan växte tankar om att vårt arbetssätt/dokumentation skulle bli tydligare och förbättras. Genom studiebesök på andra korttidshem fick vi tips och idéer om hur vi skulle utveckla ett bättre sätt att genomföra individuell dokumentation. Vi har arbetat fram en individuell barnpärm för varje barn/ungdom. Utöver det vi gör för barnen/ungdomarna i vardagen så har vi fått möjligheten genom sökta fondmedel till några längre utflykter i syfte att utveckla och stimulera barn/ungdomarna att få uppleva andra miljöer än de som man normalt vistas i. Vi åkte på läger i smörnäs och utflykt till grönalund/skansen. Samverkan med föräldrar/vårdnadshavare: Utskicket gjorde vi för att få svar på bl.a. Om de känner trygghet att lämna sitt barn på Bäckebro. Om de upplever att barnen/ungdomarna trivs på Bäckebro. Om vi bemöter föräldrarna/vårdnadshavarna med respekt. Om föräldrarna/vårdnadshavarna är bekanta med målsättningarna som personalen har satt upp för barnen/ungdomarna under vistelsen på Bäckebro. Svarsfrekvensen blev 22 av 28 utskick. Vilket är 78% Vi fick ett mycket positivt resultat av enkäten. Många känner trygghet att ha sitt barn/ungdom på Bäckebro och upplever att barnen/ungdomarna trivs med sin vistelse. Föräldrarna/Vårdnadshavarna upplever att de blir bemötta med respekt. Enkäten visade också på några områden som vi bör arbeta vidare med och bli bättre på. Som att upplysa föräldrarna/vårdnadshavarna om vilka målsättningar vi har för barnen/ungdomarna under vistelsen på Bäckebro. Vi uppfyllde inte målet föräldrar/vårdnadshavarsamtal. Arbetsmiljö: Vi har arbetat fram en tydlig struktur som vi ska arbeta efter på våra APT:n. Vi har också gjort en utvärdering av den nya strukturen och resultatet av den visar att vi har kommit en bra bit på vägen men också vad vi brister i. Hälsofrämjande åtgärder har varit strecktävling, bokcirkel, middagar, promenader, föreläsning om mindfullnes och personligutveckling. En fråga i självutvärderingsenkäten visar på att vi har en god arbetsmiljö. Utöver ordinarie verksamhet så har vi fått möjligheten att genomföra en förprojektering som är beviljad av ESF rådet( Europeiska Sociala Fonden) för att göra en kompetensanalys.

6 Sida 6 av Resultatanalys Arbetet runt barnen/ungdomarna: Genom att vi i största möjliga mån erbjuder barnen/ungdomarna anpassad mat, rum, aktiviteter och grupper så ser vi att det skapar trygghet och en positiv, meningsfull vistelse på Bäckebro. I vårt arbete med de individuella pärmarna ser vi att vi blivit bättre på att planera, dokumentera, utvärdera och följa upp kring våra barn/ungdomar. När det gäller mål för att våra barn/ungdomarna ska ha en meningsfull och rolig fritid tycker vi att vi har lyckats bra. Vi sätter barnet/ungdomen i centrum och ser deras behov. Tackvare fondpengarna fick barnen/ungdomarna möjligheten till att komma med önskemål om utflykter. Vi såg att genom dessa utflykter gav vi barnen/ungdomarna möjlighet att utvecklas i det sociala samspelet och att det blev en positiv upplevelse. Barnen/ungdomarna gavs möjligheter till utmaningar/upplevelser att prova på t. ex att vara i nya miljöer, paddla kanot, fiske, åka bergbana, karusell, osv. Samverkan med föräldrar/vårdnadshavare: Utifrån enkätundersökningen så får vi det bekräftat att föräldrarna/vårdnadshavarna känner sig trygga med att lämna barnen/ungdomarna till Bäckebro. Vilket vi tror beror på barnsammansättningen/ grupper. Vi har utgått från vilka barn/ungdomar som trivs och har utbyte av varandra. Att barnen/ungdomarna trivs på Bäckebro tror vi är för att det finns utrymme för oss att se och lyssna in varje barns/ungdoms önskemål/behov. Att föräldrarna/vårdnadshavarna känner att de bemöts av respekt av personalen tror vi är för att vi har förståelse, kompetens och engagemang. Föräldrarna/Vårdnadshavarna kände inte att de är så upplysta om vad vi har för målsättningar för deras barn/ungdomar under vistelsen på Bäckebro. Detta beror nog till stor del på att vi inte har kommit igång med föräldrar/vårdnadssamtalen. Samtalen med föräldrarna/vårdnadshavarna kom vi inte igång med. Troligtvis på grund av dålig struktur av hur det skulle utföras och när det skulle göras. Arbetsmiljö: Vi kom igång med en ny struktur på våra APT:n som känns bra och som vi vill arbeta vidare med. När det gäller hälsofrämjande åtgärder tycker vi att det är ett område som vi lyckats med och som vi också kan se att det har skett en utveckling i. Förutom att vi på Bäckebro har flertal aktiviteter runt hälsofrämjande åtgärder har vi också haft det i samverkan med de andra korttidshemmen. Hälsofrämjande åtgärder har under året varit bra och givande, mycket positivt att detta ingår i vårt uppdrag för att ge möjligheter till att personal ska utvecklas och må bättre. Vi kunde se i självutvärderingsenkäten att vi har en god arbetsmiljö i det stora hela men att vi behöver jobba på vår dialog i arbetsgruppen. Tack vare förprojekteringen genom ESF har vi fått en bra kompetensutvecklingsplan gällande Bäckebro. I förprojekteringen kom vi fram till att vi bland annat bör jobba med medarbetarskap som innebär bland annat, feed back, kommunikation och konflikthantering.

7 Sida 7 av 20 Vi kommer att göra en ny ansökan för genomförandet av kompetensutvecklingsplanen. Det bör ännu en gång påvisas att detta är utöver ordinarie verksamhet. 4.5 Åtgärder för utveckling Arbetet runt barnen/ungdomarna: För ökad trygghet för barnen/ungdomarna så vill vi förbättra våra kommunikationstekniker t. ex tecken som stöd, boardmaker och pecs. Barnpärmarna ska utvecklas vidare för att kunna bli mer som ett arbetsredskap i det dagliga arbetet. Utifrån varje barns mål kunna dokumentera, analysera, reflektera, följa upp och utvärdera. Här ser vi att vi bör arbeta fram ett enkelt dokument där vi får in dessa punkter. Samverkan med föräldrar/vårdnadshavare: Vi ska ha genomfört samtalen med föräldrar/vårdnadshavare under första kvartalet För att få en bättre dialog och information med föräldrarna/vårdnadshavarna. Arbetsmiljö: Vi ska jobba vidare på vår struktur på våra APT:n Samt se över våra brister som kom upp i vår utvärdering över våra APT:n t. ex, beslutgång, förberedelser inför barn prat och uppföljning. Att det ges möjligheter att fortsätta med hälsofrämjar aktiviteter för att personalen ska få bättre samman hållning och samarbete. Tips och idéer till våra hälsofrämjare. För att få en bättre arbetsmiljö i arbetsgruppen bör vi tillsammans fundera på hur vi ska utveckla vår kommunikation.

8 Sida 8 av Engelbrektsgårdens egna mål 5.1 Förutsättningar Utgångspunkten för följande kvalitetsredovisning är de målsättningar som vi har ställt upp för vår verksamhet. Dessa kan delas upp i tre delområden: 1. Arbetet med barnen/ungdomar 2. Samarbete med föräldrar, förskola, skola och andra aktörer 3. Arbetsmiljö Mer konkret vill vi erbjuda barnen en meningsfull och rolig fritid anpassad efter deras behov, intresse och önskemål. I kombination med detta strävar vi efter att, med hjälp av olika pedagogiska och/eller andra insatser, bidra till barnens utveckling och välmående. Utifrån de styrramar och regelverk som gäller för vår verksamhet, vill vi dessutom erbjuda föräldrar/anhöriga en så flexibel avlastning som möjligt vilken kännetecknas av trygghet, samarbete och förståelse för deras behov. Arbetsmiljön ska i sin tur kännetecknas av öppenhet, dialog och samverkan, lärande, insyn och inflytande i verksamhetsfrågor, arbetsglädje och utvecklingsmöjligheter för alla anställda. Alla dessa faktorer utgör grunden i arbetet för den goda arbetsplatsen. 5.2 Arbetet i verksamheten Som ett led i arbetet för att uppnå våra övergripande målsättningar, hade vi under år 2009 bestämt att arbeta särskilt med följande delmål: Flytta in i mer lämpliga lokaler (ej klar) Översyn av rutiner kring barnens/ungdomarnas IUP (klar) Översyn av kontaktpersonernas uppdrag (klar) Intern kurs i hjärt- och lungräddning (klar) Om möjligt ur ett ekonomsikt perspektiv, en utbildning i lyftteknik (klar) Fortsätta den interna utbildningen i teckenkommunikation (pågår) Undersöka alternativa schemavarianter (ej klar) Arbeta mer miljövänligt/utforma en lokal miljöpolicy (pågår/klar) Utveckla hälsofrämjandet på arbetsplatsen (pågår) 5.3 Resultat Beträffande delområden 1 och 2 dvs. arbetet med barnen/ungdomarna respektive samarbete med föräldrar, förskola, skola och andra aktörer kan vi konstatera, baserad på den information som har kommit fram via föräldraenkäten samt den egna utvärderingen, att vi grad har uppnått våra målsättningar. Enkätsvaren indikerar att föräldrarna i stort sett anser sig vara mycket nöjda med den verksamhet som vi bedriver på Engelbrektsgården. Av de 11 utskickade enkäter har vi fått tillbaka 10 stycken. Resultaten redovisas i nedanstående tabell:

9 Sida 9 av 20 Vet ej I mycket låg I låg I hög I mycket hög 1 Jag känner mig trygg när jag lämnar mitt barn på korttidshemmet. 2 Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt när det vistas på korttidshemmet. 3 Jag upplever att mitt barn trivs med att vistas på korttidshemmet. 4 Jag upplever att mitt barn utvecklas positivt under sin vistelse på korttidshemmet. 5 Jag är bekant med de målsättningar som personalen på korttidshemmet har satt upp för mitt barn. 6 Jag upplever att jag har möjlighet att påverka de målsättningar som sätts upp för mitt barn. 7 Jag upplever att samarbetet mellan mig och ansvariga kontaktpersoner för mitt barn fungerar tillfredställande. 8 Jag upplever att jag får tillräckligt med information om mitt barns vistelse på korttidshemmet. 9 Jag vill att mitt barns kontaktpersoner deltar vid möten angående mitt barn i skolan, hos socialtjänsten eller på Barn - och Ungdomshabiliteringen när de blir tillfrågade av mig. (Ringa in det svar som stämmer bäst) 10 Jag upplever att mitt barns kontaktpersoner är villiga att delta vid möten angående mitt barn i skolan, hos socialtjänsten eller på barn - och ungdomshabiliteringen när de blir tillfrågade av mig. 11 Jag upplever att jag blir bemött med respekt av personalen på korttidshemmet. 12 Jag känner mig nöjd med den verksamhet som bedrivs på korttidshemmet JA 3 NEJ Den bild som träder fram utgående från ovanstående svar bekräftas även av den egna utvärderingen. Med detta menar vi inte att vår bedömning stämmer till hundra procent med föräldrarnas upplevelser det finns vissa skillnader beträffande graden av tillfredsställelsen mellan föräldrarnas svar och våra. All anställd personal har varit delaktig i utvärderingsprocessen. Varje anställd har var för sig tagit ställning till diskussionsunderlaget. Arbetslaget delades sedan i fyra mindre grupper, vars syfte var att diskutera de olika synpunkter som var och en av gruppdeltagarna hade antecknat och komma överens om ett gemensamt svar. Varje grupps svar diskuterades då arbetslaget återsamlades i sin helhet där vi slutligen kom överrens om ett gemensamt svar för hela Engelbrektsgården vilket redovisas nedan:

10 Sida 10 av 20 Självutvärdering Engelbrekt Vi upplever att föräldrar känner sig trygga med att lämna sina barn på korttidshemmet. 2. Vi upplever att barnen känner sig trygga på korttidshemmet. 3. Vi upplever att barnen trivs på korttidshemmet. 4. Vi upplever att vi på korttidshemmet bidrar till barnets positiva utveckling. 5. Vi upplever att vi utgår ifrån målsättningarna enligt vår Individuella utvecklingsplan, i arbetet med barnen 6. Vi upplever at t jag som kontaktperson, har ett bra samarbete med mina föräldrar. 7. Vi upplever att samarbetet med andra aktörer t.ex. skola, habilitering, socialtjänst fungerar bra. 8. Vi upplever att vi anpassar och utvecklar verksamheten utifrån de behov som finns. 9. Vi upplever att vi har en god arbetsmiljö på korttidshemmet. 10. Vi upplever att vi följer upp verksamheten på ett systematiskt sätt.

11 Sida 11 av Resultatanalys Beträffande delområde 1, dvs. arbete med barnen, kan vi konstatera att majoriteten av föräldrarna är och i vissa fall mycket hög nöjda med det arbete som vi bedriver i detta sammanhang. Samtidigt kan vi se, utgående från enkätsvaren, att det finns föräldrar som har en annan uppfattning i vissa avseenden. Det finns tre områden som vi vill lyfta upp i detta sammanhang: Trygghet: Majoriteten av föräldrarna (8 av 10) har svarat att de grad eller i mycket hög grad känner sig trygga med att ha sina barn på Engelbrektsgården. Denna bild bekräftas ytterligare av den egna utvärderingen. Det finns dock föräldrar (1 av 10) som inte riktigt delar majoritetens uppfattning beträffande upplevelsen av trygghet. Vad kan detta beror på? Vi tror inte att detta beror på hur vi på Engelbrektsgården förhåller oss till barnen respektive föräldrarna, utan vi tror att detta kan bero på en viss känsla av osäkerhet som föräldrar möjligtvis upplever då de lämnar över ansvaret för sitt barn till oss. En annan aspekt som också bör, enligt vår uppfattning, beaktas i detta sammanhang är att barnen, p.g.a. sin funktionsnedsättning, kan i vissa fall ha svårt att beskriva för föräldrarna hur de upplever sin vistelse hos oss. Detta kan bidra till att vissa föräldrar upplever en vis otrygghet. Trivsel: Även här kan vi konstatera att majoriteten av föräldrarna (8 av 10) grad eller grad upplever att sina barn svar trivs med att vistas på Engelbrektsgården, återigen en bild som bekräftas av den egna utvärderingen. Trots detta kan vi även här se att det finns föräldrar (1 av 10) som inte riktigt delar majoritetens uppfattning. Detta kan, enligt vår uppfattning, återigen beror på de svårigheter barnen har på att beskriva för föräldrarna hur de upplever sin vistelse hos oss. För det mesta upplever vi att barnen är glada och positiva och ser fram emot sin vistelse på Engelbrektsgården. Samtidigt är vi medvetna om att lokalernas utformning och bristen av fysiskt utrymme, begränsar våra möjligheter till att erbjuda barnen andra typer av aktiviteter som kan göra deras vistelse hos oss ännu mer trivsamt. Utveckling: Beträffande detta område har 7 av 10 föräldrar svarat att de grad eller i mycket hög grad upplever att deras barn utvecklas positivt på Engelbrektsgården. Denna bild som träder fram i detta sammanhang bekräftas också av den egna utvärderingen. Resultaten kan betraktas som positiva, men det finns ändå anledning att fokusera ännu mer på detta område under kommande år. Under 2009 har vi arbetat med att se över och förbättra processerna kring utformningen av barnens IUP, sett över och förbättrat och tydliggjort rutinerna kring kontaktpersonernas uppdrag och fortsatt med den interna utbildningen i teckenkommunikation. Trots detta kan vi se att 3 av 10 föräldrar är nöjda med hur barnen utvecklas på Engelbrektsgården. Resonemanget som fördes ovan beträffande lokalernas olämplighet, kan även användas i detta sammanhang som en förklaring till varför vissa föräldrar, men också vissa medarbetare anser att Engelbrektsgården kan bidra ännu mer till barnens utveckling. Vi upplever att det finns mycket mer vi kan erbjuda barnen utifrån ett utvecklingsmässigt perspektiv om vi bara få de rätta förutsättningar, där bland annat, omplacering av verksamheten i nya mer lämpliga lokaler är central. Beträffande delområde två, dvs. samarbete med föräldrar, förskola, skola och andra aktörer kan vi konstatera att alla föräldrar är eller nöjda med det samarbete som finns mellan oss. Denna bild bekräftas också av den egna utvärderingen. En bidragande orsak till detta kan vara att kontaktpersonerna för det mesta har tid och möjlighet att i samråd med föräldrarna fokusera på barnens/ungdomarnas IUP, samt har tid och möjlighet att delta i olika möten kring barnen/ungdomarna som t.ex. vid IUP i skolan, vid möten på socialtjänsten eller vid möten på Barn och Ungdoms Habiliteringen. Vi

12 Sida 12 av 20 på Engelbrektsgården däremot är inte lika nöjda med det samarbete som finns mellan oss och skolan för övrigt. Vi anser att det finns mycket som kan förbättras i detta sammanhang och önskar en dialog med skolan, där vi kan skapa förutsättningar för ett bättre samarbete. Trots att vi har ett bra fungerande samarbete mellan oss och föräldrarna för övrigt kan vi ändå se att det finns ett fåtal föräldrar (2 av 10) som upplever att de inte kan, i tillräckligt hög, påverka barnens målsättningar. Detta kan bero på att barnen precis har börjat hos oss och att kontaktpersonerna inte har hunnit formulera konkreta målsättningar och inte heller hunnit erbjuda föräldrarna tid för föräldrasamtal. 5 av 10 föräldrar upplever också att kontaktpersonerna är eller villiga att delta i olika möten rörande deras kontaktbarn. 2 av 10 föräldrar däremot upplever att kontaktpersonerna är grad villiga att delta i olika möten. Vi vet inte riktigt vad detta beror på - det kan finnas ett samband med ovanstående förklaring, dvs. att vissa barn har precis börjat hos oss. Vid de fall där föräldrarna bjuder in oss i god tid att delta vid olika möten kring barnen, då är vår bedömning att detta fungerar mycket tillfredställande. Med detta sagt kommer vi att uppmärksamma denna fråga ytterligare under de kommande månaderna, för att se om det finns något vi kan förbättra i detta sammanhang. När det gäller delområde tre, dvs. arbetsmiljön hade vi räknat med att vi skulle kunna använda oss av den årlig återkommande medarbetarenkäten. Tyvärr blev det inte så på grund av att Kommunledningskontoret valde att inte genomföra denna undersökning i år. Det vi har kommit fram till i alla fall, utgående av självutvärderingen, är att personalen inte är nöjd med arbetsmiljön, närmare bestämt den fysiska arbetsmiljön. Trots olika satsningar som till exempel utbildning i lyftteknik, hjärt- och lungräddning samt hälsofrämjande insatser har vi inte uppnått önskvärda resultat i detta sammanhang. Avsaknad bland annat av lämpliga liftanordningar, bristfällig isolering i husets fasad som gör att drag från fönster förekommer, otillräckligt med personal- respektive barnutrymmen samt brister i brandsäkerhet pga. lokalernas utformning är några av de orsaker som ligger till grund för vår bedömning. Arbetet med att omlokalisera verksamheten i nya mer lämpliga lokaler pågår, fast det drar ut på tiden. 5.5 Åtgärder för utveckling Under kommande år kommer vi, utöver de övergripande målsättningarna, att arbeta bland med följande delmål: Fortsätta arbetet med att omlokalisera verksamheten i nya mer lämpliga lokaler Fokusera på arbetet med utformandet av barnens IUP Tydliggöra ytterligare kontaktpersonernas uppdrag Fortsätta internutbildningen i teckenkommunikation Fortsätta utveckla hälsofrämjandet på arbetsplatsen Fortsätta/utveckla arbetet med att driva verksamheten på ett miljövänligt sätt

13 Sida 13 av Junibackens egna mål 6.1 Förutsättningar Utgångspunkten för följande kvalitetsredovisning är de målsättningar som vi har ställt upp för vår verksamhet. Dessa kan delas upp i tre delområden: 1. Arbetet med barnen/ungdomar 2. Samarbete med föräldrar, förskola, skola och andra aktörer 3. Arbetsmiljö Mer konkret vill vi erbjuda barnen en meningsfull och rolig fritid anpassad efter deras behov, intresse och önskemål. I kombination med detta strävar vi efter att, med hjälp av olika pedagogiska och/eller andra insatser, bidra till barnens utveckling och välmående. Utifrån de styrramar och regelverk som gäller för vår verksamhet vill vi dessutom erbjuda föräldrar/anhöriga en så flexibel avlastning som möjligt, vilken kännetecknas av trygghet, samarbete och förståelse för deras behov. Arbetsmiljön ska i sin tur kännetecknas av öppenhet, dialog och samverkan, lärande, insyn och inflytande i verksamhetsfrågor, arbetsglädje och utvecklingsmöjligheter för alla anställda. Alla dessa faktorer utgör grunden i arbetet för den goda arbetsplatsen. 6.2 Arbetet i verksamheten Som ett led i arbetet för att uppnå våra övergripande målsättningar hade vi under år 2009 bestämt att arbeta särskilt med följande delmål: 6.3 Resultat Om möjligt ur ett ekonomsikt perspektiv utbilda resterande personal i TEACCH (klar) Fortsätta arbetet med att minska antalet tillbud & arbetsskador (pågår) Fortsätta den interna utbildningen i teckenkommunikation (pågår) Intern kurs i hjärt- och lungräddning (klar) Inreda en personalrum (klar) Vidta utbildnings- och/eller andra insatser för att förhindra att medarbetare upplever sig kränkta på arbetsplatsen (klar) Arbeta mer miljövänligt/utforma en lokal miljöpolicy (pågår/klar) Se över och förbättra våra dokumentationsrutiner (klar) Utveckla hälsofrämjandet på arbetsplatsen (pågår) Beträffande delområden 1 och 2 dvs. arbetet med barnen/ungdomarna respektive samarbete med föräldrar, förskola, skola och andra aktörer kan vi, baserad på den information som har kommit fram via föräldraenkäten samt den egna utvärderingen, konstatera att vi har grad uppnått våra målsättningar. Alla enkätsvar indikerar att föräldrarna anser sig vara mycket nöjda med den verksamhet som vi bedriver på Junibacken. Av de 28 utskickade enkäter har vi fått tillbaka 20 stycken. Resultaten redovisas i nedanstående tabell:

14 Sida 14 av 20 Vet ej I mycket låg I låg I hög I mycket hög 1 Jag känner mig trygg när jag lämnar mitt barn på korttidshemmet. 2 Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt när det vistas på korttidshemmet. 3 Jag upplever att mitt barn trivs med att vistas på korttidshemmet. 4 Jag upplever att mitt barn utvecklas positivt under sin vistelse på korttidshemmet. 5 Jag är bekant med de målsättningar som personalen på korttidshemmet har satt upp för mitt barn. 6 Jag upplever att jag har möjlighet att påverka de målsättningar som sätts upp för mitt barn. 7 Jag upplever att samarbetet mellan mig och ansvariga kontaktpersoner för mitt barn fungerar tillfredställande. 8 Jag upplever att jag får tillräckligt med information om mitt barns vistelse på korttidshemmet. 9 Jag vill att mitt barns kontaktpersoner deltar vid möten angående mitt barn i skolan, hos socialtjänsten eller på Barn - och Ungdomshabiliteringen när de blir tillfrågade av mig. (Ringa in det svar som stämmer bäst) 10 Jag upplever att mitt barns kontaktpersoner är villiga att delta vid möten angående mitt barn i skolan, hos socialtjänsten eller på barn - och ungdomshabiliteringen när de blir tillfrågade av mig. 11 Jag upplever att jag blir bemött med respekt av personalen på korttidshemmet. 12 Jag känner mig nöjd med den verksamhet som bedrivs på korttidshemmet JA 4 NEJ Den bild som träder fram utgående från ovanstående svar, bekräftas också av den egna utvärderingen. Med detta menar vi inte att vår bedömning stämmer till hundra procent med föräldrarnas upplevelser det finns vissa skillnader beträffande graden av tillfredsställelsen mellan föräldrarnas svar och våra. All anställd personal har varit delaktig i utvärderingsprocessen. Varje anställd har var för sig tagit ställning till diskussionsunderlaget. Arbetslaget delades sedan i fyra mindre grupper, vars syfte var att diskutera de olika synpunkter som var och en av gruppdeltagarna hade antecknat och komma överens om ett gemensamt svar. Varje grupps svar diskuterades då arbetslaget återsamlades i sin helhet där vi slutligen kom överrens om ett gemensamt svar för hela Junibacken vilket redovisas nedan:

15 Sida 15 av 20 Självutvärdering Junibacken Vi upplever att föräldrar känner sig trygga med att lämna sina barn på korttidshemmet. 2. Vi upplever att barnen känner sig trygga på korttidshemmet. 3. Vi upplever att barnen trivs på korttidshemmet. 4. Vi upplever att vi på korttidshemmet bidrar till barnets positiva utveckling. 5. Vi upplever att vi utgår ifrån målsättningarna enligt vår Individuella utvecklingsplan, i arbetet med barnen 6. Vi upplever at t jag som kontaktperson, har ett bra samarbete med mina föräldrar. 7. Vi upplever att samarbetet med andra aktörer t.ex. skola, habilitering, socialtjänst fungerar bra. 8. Vi upplever att vi anpassar och utvecklar verksamheten utifrån de behov som finns. 9. Vi upplever att vi har en god arbetsmiljö på korttidshemmet. 10. Vi upplever att vi följer upp verksamheten på ett systematiskt sätt.

16 Sida 16 av Resultatanalys Beträffande delområde 1 och 2 dvs. arbete med barnen samt samarbete med föräldrar, förskola, skola och andra aktörer kan vi konstatera, att majoriteten av föräldrarna är och ofta nöjda med det arbete som vi bedriver i detta sammanhang. Denna bild bekräftas ytterligare av den egna utvärderingen. Vad beror detta på? Det finns säkert en rad olika anledningar till detta, men en mycket viktig faktor är personalens kunskap, kompetens och engagemang. Utöver detta har vi under årens gång satsat på att ytterligare utöka kunskapsnivån hos medarbetare, samt förbättra och systematisera olika processer och rutiner i verksamheten. Mer specifikt har vi under 2009 arbetat med: att all tillsvidareanställd personal genomgår en veckokurs i TEACCH. Denna satsning påbörjades år 2007 men är nu avklarad, att förbättra vår förmåga att använda tecken. Vi har sedan 2008 påbörjat en internkurs i teckenkommunikation som visar sig vara mycket framgångsrik och har bidragit till en bättre kommunikation mellan oss och barnen, att förbättra våra dokumentationsrutiner, något som har underlättat arbetet med att följa upp och utvärdera barnens Individuella Utvecklings Planer (IUP). En annan bidragande orsak till ett framgångsrikt arbete med barnen/ungdomarna är att kontaktpersonerna har tid och möjlighet att i samråd med föräldrarna fokusera på barnens/ungdomarnas IUP, samt har tid och möjlighet att delta i olika möten kring barnen/ungdomarna som t.ex. vid IUP i skolan, vid möten på socialtjänsten eller vid möten på Barn och Ungdoms Habiliteringen. Detta har också bidragit till att föräldrarna upplever att vi har ett mycket bra fungerande samarbete mellan oss. Vi på korttidshemmet upplever att samarbetet som finns mellan oss och skolan fungerar bra. Det finns dock tillfällen där vi upplever att det kan bli ännu bättre. Beträffande delområde tre, dvs. arbetsmiljö hade vi räknat med att vi skulle kunna använda oss av den årlig återkommande medarbetarenkäten. Tyvärr blev det inte så på grund av att Kommunledningskontoret valde att inte genomföra denna undersökning i år. Trots detta hade vi försökt beröra även det området i självutvärderingen, där vi i stort sett kom fram till att arbetsmiljön är tillfredställande. Detta beror på en rad olika utbildningsinsatser som t.ex. TEACCH utbildning, brandsäkerhetsutbildning, intern utbildning i hjärt- och lungräddning samt utbildningsinsatser om hur vi förhåller oss och bemöter varandra på arbetsplatsen utgående från Gävle kommuns värdegrund kommunhälsan har varit oss behjälpligt i detta sammanhang. Andra bidragande faktorer är inredningen av ett personalrum samt en rad olika satsningar beträffande hälsofrämjandet på arbetsplatsen. Trots detta finns det en del saker som behöver uppmärksammas och förbättras under kommande år. Det växande antalet barn som skrivs in på Junibacken har lett till en volymutökning i ett antal olika områden. Innebörden och konsekvenserna av detta har ännu inte kartlagts, men målsättningen är att detta arbete ska inledas och genomföras under kommande år. Dessutom har vi på grund av besparingskrav minskat antalet timmar som ägnas åt hälsofrämjande aktiviteter, något som upplevs som negativt från personalens sida. Trots detta kommer vi ändå att försöka utnyttja de hälsofrämjande timmar som vi har till vårt förfogande på bästa möjliga sätt.

17 Sida 17 av Åtgärder för utveckling Under kommande år kommer vi att arbeta bland annat med följande åtgärder: Kartlägga innebörden och konsekvenserna av det ökande antalet inskrivna barn i verksamheten. Följa upp förändringen beträffande minskningen av planeringstid för personalen. Följa upp, utvärdera, kartlägga effekterna av TEACCH utbildningen. Fortsätta arbetet med att minska antalet tillbud & arbetsskador Fortsätta den interna utbildningen i teckenkommunikation Fortsätta/utveckla arbetet med att driva verksamheten på ett miljövänligt sätt Fortsätta utveckla hälsofrämjandet på arbetsplatsen

18 Sida 18 av Gemensamma mål för korttidshem 7.1 Förutsättningar Utgångspunkten för följande kvalitetsredovisning är de prioriterade målsättningar som alla tre korttidshem har satt upp. Dessa är: Samverkan och samverkansformer mellan korttidshemmen fortsätter. Det skall finnas en stående punkt på arbetsplatsträffarna som rör nätverksgruppens arbete. Samverkan mellan korttidshem och socialtjänstens biståndshandläggare utvecklas. Bland annat önskas ett utökat samarbete kring omprövning av befintliga beslut, samt en utveckling kring dokumentationsförfarandet mellan oss. Se över metoder och processer för insamlande av fakta inför kvalitetsredovisningen Hälsofrämjande arbetet utvecklas Upprättandet av ett gemensamt årshjul Eventuellt se över befintliga lönekriterier 7.2 Arbetet i verksamheten Som det framgår från första målsättningen ligger stort fokus på samarbetet mellan korttidshemmen. Det organ som ser till att samarbetet mellan korttidshemmen efterlevs är Nätverksgruppen. I nätverksgruppen deltar två representanter från varje korttidshem (totalt sex representanter varav fyra av dessa är fackliga ombud) samt verksamhetscheferna, Marita Nystrand och Panos Florides. Det viktigaste uppdraget som nätverksgruppen har är utformandet av olika underlag/förslag, vilka i sin tur remitteras vidare till alla medarbetare på respektive korttidshem. Innan beslut fattas får var och en möjlighet att yttra sig kring det aktuella underlaget/förslaget. Nätverksgruppen har haft en central roll i arbetet med att uppnå ovanstående målsättningar. 7.3 Resultat Enligt nätverksgruppens bedömning är fyra av de sex målsättningar som vi har satt upp för perioden 2009 i stor grad uppnådda. Resterande två målsättningar är delvis uppnådda. Arbetet med att bibehålla ett bra samarbete mellan korttidshemmen i en rad olika områden kan, enligt vår uppfattning, bedömas som framgångsrik. Samarbetet mellan korttidshemmen har bland annat resulterat till: 1. Att det numera finns en stående punkt på arbetsplatsträffarna som rör nätverksgruppens arbete. Minnesanteckningar från nätverksgruppens möten delges alla medarbetare som har möjlighet att komma med synpunkter eller funderingar vid arbetsplatsträffarna. Det åligger varje medarbetare att ta del av minnesanteckningarna och eventuellt komma med reflektioner. 2. När det gäller samarbetet mellan korttidshemmen och socialtjänstens biståndshandläggare, som numera tillhör omvårdnadsförvaltningen kan vi konstatera att denna målsättning är delvis uppnådd. Beträffande samarbete kring omprövning av beslut har vissa framsteg gjorts. Regelbundna träffar mellan biståndshandläggare och korttidshemmens verksamhetschefer äger rum under årets gång, där man bland annat går igenom beläggningen på korttidshemmen, för att se hur barnen och barnens föräldrar använder sina beslut. Detta kan leda till omprövningar av befintliga beslut, vilket också har skett. Det bör poängteras att det finns utrymme för ytterligare förbättringar i detta område, dvs.

19 Sida 19 av 20 ett mer systematiskt arbete kring uppföljning av biståndsbeslut och verkställighet. Beträffande dokumentationsförfarandet mellan korttidshemmen och biståndshandläggare har vi inte uppnått några resultat. Tanken med att korttidshemmen också skulle använda sig av samma dokumentationsprogram (OMFALE), som underlättar kommunikationen mellan biståndshandläggarna och korttidshemmen har inte realiserats. Senaste informationen som vi har fått från omvårdnadsförvaltningen däremot tyder på att arbetet med att genomföra detta har intensifierats. 3. Under årets gång har vi sett över de metoder som vi använt oss av för att samla in fakta som ska stå till grund för vårt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningen. Vi har utarbetat och använt oss av en föräldraenkät och av ett självutvärderingsunderlag, som kommer att bli årligen återkommande. Som ett komplement till detta hade vi också för avsikt att använda oss av den årliga medarbetarenkäten, som tyvärr uteblev i år. 4. Utvecklingen av det gemensamma hälsofrämjararbetet har skett genom flera olika aktiviteter. Vi har haft två gemensamma hälsofrämjardagar som arrangerats av korttidshemmens hälsofrämjare med mycket positiva resultat. 5. När det gäller upprättande av ett årshjul har det arbetats fram en modell som vi har börjat diskutera i nätverksgruppen. Arbetet med detta fortsätter under kommande år. 6. Översyn av befintliga lönekriterier har ägt rum under året och några justeringar ha genomförts. Dokumentet har diskuterats i personalgrupperna och alla har haft möjlighet att påverka innehållet. Vi använder nu det nya lönekriterieunderlaget för våra samtal som pågår. 7.4 Resultatanalys Att vi grad har lyckats uppnå fyra av de sex målsättningar som vi har satt upp för perioden 2009, beror dels på en tydlig koppling mellan korttidshemmens verksamhetsplan och det kvalitetsarbete som bedrivs i verksamheterna. Att kunna identifiera och kartlägga behov hos medarbetare, identifiera och kartlägga olika utvecklingsområden i verksamheterna och utforma ett antal målsättningar som känns relevanta och realistiska, är av central betydelse för måluppfyllelsen. Det faktum att viktiga beslut är brett förankrade hos medarbetare, samt att medarbetare är direkt involverade och delaktiga i olika processer bidrar till den, enligt vår uppfattning, höga måluppfyllelsen. Att arbetet med upprättandet av ett gemensamt årshjul inte har prioriterats, beror på att vi har arbetat med andra frågor som vi ansåg vara viktigare. Under kommande år kommer vi att ta tag i denna fråga och utforma ett gemensamt årshjul. Beträffande hälsofrämjandet på korttidshemmen har vi som sagt uppnått väldigt goda resultat. Denna framgång beror på det stora engagemang som våra hälsofrämjare har visat och på det väl genomtänkta utförandet och planeringen av de gemensamma hälsofrämjardagarna. Tyvärr kommer vi inte att fortsätta med de gemensamma hälsofrämjardagarna under kommande år på grund av schematekniska och ekonomiska svårigheter. Varje korttidshem kommer däremot att fortsätta med hälsofrämjandearbetet i den egna verksamheten. 7.5 Åtgärder för utveckling Trots att vi grad anser att vi har uppnått majoriteten av våra målsättningar, så finns det dock en del arbete kvar. Målsättningen med att ha ett bra fungerande samarbete/samverkan mellan korttidshemmen kvarstår och kommer att finnas med under en lång tid framöver. Detta samarbete är av central betydelse för korttidshemmens utveckling.

20 Sida 20 av 20 Ett fortsatt samarbete med biståndshandläggarna på omvårdnad, är också en målsättning som kvarstår och kommer att finnas med under en lång tid framöver. Trots att de formella kontakterna med biståndshandläggarna har systematiserats, finns det dock en rad andra områden som vi behöver utveckla och samarbeta kring. Vi från vår sida, skulle exempelvis vilja se ett utökat samarbete kring omprövning av befintliga beslut. Ett annat område som både korttidshemmen och biståndshandläggarna anser behöver utvecklas är dokumentationsförfarandet mellan oss. Kvalitetsarbete i verksamheterna är också något som är återkommande. Uppföljning och utveckling av rutiner, processer och arbetsmetoder, identifiering och kartläggning av behov och upprättandet av åtgärdsprogram som är brett förankrade i verksamheterna, är ett arbete som måste ske kontinuerligt på våra korttidshem. Under kommande år kommer vi dessutom att fokusera på utformandet av ett gemensamt årshjul för våra korttidshem.