Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Transkript

1 Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad )

2 Innehållsförteckning Inledning Övergripande målsättningar Prioriterade mål Grundläggande principer och tillvägagångssätt Utbildnings- och kompetensinventering Kvalitetsarbete System för kvalitetsredovisning Bilaga

3 Inledning I Gävle kommun finns tre korttidshem för barn/ungdomar i åldrarna 0 19 år med olika funktionsnedsättningar. Dessa är Bäckebro korttidshem, Engelbrektsgårdens korttidshem och Junibackens korttidshem. Varje korttidshem är inriktade på olika funktionsnedsättningar. Bäckebro arbetar med barn/ungdomar med utvecklingsstörning, Engelbrektsgården arbetar med barn/ungdomar med flerfunktionsnedsättningar och utvecklingsstörning. Junibacken arbetar med barn/ungdomar med autism och autismliknande tillstånd samt med barn/ungdomar med Downs syndrom. Korttidshemmens uppdrag regleras i LSS dvs. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en rättighetslag, där det bland annat framgår att det åligger i varje kommuns ansvar att se till att de insatser som beskrivs i lagen verkställs. Alla barn/ungdomar som omfattas av LSS och har behov av att vistas utanför det egna hemmet, om inte detta behov tillgodoses på annat sätt, har rätt till denna insats. Avsikten med denna insats enligt LSS är att ge den enskilde möjligheten att få rekreation, miljöombyte och möjlighet för personlig utveckling samt möjlighet för de anhöriga att få avlösning. Korttidsvistelse ska kunna ordnas i korttidshem eller i annan familj. Korttidshemmen är öppet alla dygn utom julafton. Korttidshemmen tar ut en avgift för kostnader som uppstår i samband med barnens/ungdomarnas vistelse. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet som insatsen heter i LSS kan sökas via omvårdnads biståndsenhet. Handläggarna utreder och beslutar om den enskilde har rätt till denna insats. Vid bifall informeras korttidshemmen av ansvarig handläggare och verkställningsprocessen sätts igång. Korttidshemmen lyder organisatoriskt under Gävle kommun, Barn & Ungdom, produktionsstödet (se organisationsskiss nedan). Detta medför att verksamheterna också vill lyfta fram de mål som finns i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94), förskolans läroplan (Lpfö 98) och Gävle kommuns skolplan. Vi syftar då mer på de mål som lyfter fram grundläggande värderingar, såsom respekt för individen självbestämmande och integritet, helhetssyn och ett livslångt lärande, samverkan och kommunikation. Med utgångspunkt i dessa mål arbetar vi fram en individuell utvecklingsplan som är vägledande i arbetet med varje enskild barn/ungdom. Det som bör poängteras här är att stor hänsyn måste ägnas åt det faktum att barnen/ungdomarna kommer till oss under sin fritid. Barnens rekreation och fritidsaktiviteter ska med andra ord vara utgångspunkten för allt utvecklings- och pedagogiskarbete som bedrivs i vår verksamhet. 3

4 Övergripande Målsättningar Nedanstående mål skall fungera som en gemensam utgångspunkt och ska vara vägledande i hur varje enskilt korttidshem i sin tur utformar sina egna målsättningar. 1. Att utifrån de styrramar och regelverk som gäller för våra verksamheter tillmötesgå barnens och föräldrarnas behov av insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet. 2. Att barnen och deras föräldrar ska känna sig trygga med att vistas respektive ha sina barn på korttidshemmen. 3. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en rolig, utvecklande miljö under sin vistelse på korttidshemmen. En av förutsättningarna för att uppnå målet är att vi följer barnens/ungdomarnas utveckling genom en individuell utvecklingsplan. 4. Att samverka för barnets och ungdomens bästa med berörda parter som föräldrar, skola, andra korttidshem, habilitering, socialtjänst, omvårdnad och/eller andra parter för att få en helhetssyn runt barnen/ungdomarna. 5. Att anpassa och utveckla verksamheten utifrån de behov som finns. 6. Att verksamheten bedrivs av en kompetent, utbildad och intresserad personal. 7. Att korttidshemmen har en god arbetsmiljö för vår personal. 8. Att korttidshemmen kontinuerligt dokumenterar utvärderar och kvalitetssäkrar sin verksamhet. 4

5 Prioriterade mål 2010 Att ha ett bra fungerande samarbete mellan korttidshemmen. Detta samarbete är av central betydelse för korttidshemmens utveckling. Ett fortsatt samarbete med biståndshandläggarna på omvårdnad. Trots att de formella kontakterna med biståndshandläggarna har systematiserats, finns det dock en rad andra områden som vi behöver utveckla och samarbeta kring. Vi från vår sida, skulle exempelvis vilja se ett utökat samarbete kring omprövning av befintliga beslut. Ett annat område som både korttidshemmen och biståndshandläggarna anser behöver utvecklas är dokumentationsförfarandet mellan oss. Kvalitetsarbete i verksamheterna är återkommande. Uppföljning och utveckling av rutiner, processer och arbetsmetoder, identifiering och kartläggning av behov och upprättandet av åtgärdsprogram som är brett förankrade i verksamheterna, är ett arbete som måste ske kontinuerligt på våra korttidshem. Under kommande år kommer vi dessutom att fokusera på utformandet av ett gemensamt årshjul för våra korttidshem. Nätverksgruppen Det organ som ser till att ovanstående målsättningar står i fokus och att samarbetet mellan korttidshemmen efterlevs är Nätverksgruppen. I nätverksgruppen deltar två representanter från varje korttidshem (totalt sex representanter varav fyra av dessa är fackliga ombud) samt verksamhetscheferna, Marita Nystrand och Panos Florides. Det viktigaste uppdraget som nätverksgruppen har är utformandet av olika underlag/förslag, vilka i sin tur remitteras vidare till alla medarbetare på respektive korttidshem. Innan beslut fattas får var och en möjlighet att yttra sig kring det aktuella underlaget/förslaget. Grundläggande principer och tillvägagångssätt Med följande beskrivning försöker vi ge en bild av de principer som står till grund för vårt arbete och sättet som vi går tillväga för att uppnå våra mål. Två centrala begrepp som är av avgörande betydelse för att uppnå optimalt resultat är förhållningssätt och bemötande. Barnet och dess behov står alltid i fokus. Varje barn som kommer till oss bemöts för den individ den är och utifrån dess behov och förutsättningar. Personalens bemötande och förhållningssätt bygger på respekt för barnens/ungdomarnas självbestämmande och integritet. Att vara lyhörd för barnens/ungdomarnas förutsättningar innebär att deras behov och intresse så långt detta är möjligt ska ligga till grund för planering och genomförande av omsorgen. Vårt bemötande ska bekräfta barnens/ungdomarnas behov av delaktighet, trygghet och säkerhet samt stärka deras tilltro till de egna resurserna. Första steget är att vi genom den dokumentation som följer med barnet samt genom samtal med föräldrarna försöker under introduktionsperioden bilda en uppfattning om barnets intresse och behov. Därav försöker vi planera med och för barnet olika aktiviteter som gör att det upplever sin tid hos oss som trivsam och spännande. Parallellt med detta försöker vi 5

6 genom ett pedagogiskt förhållningssätt stärka barnets självkänsla och självständighet. Det vill säga att i kombination med leken, olika fritidsaktiviteter, vid av och påklädning, vid mat-, dusch-, toalettsituationer osv. försöker vi stärka barnets förmåga att klara sig själv så långt som möjligt. Det finns dessutom andra områden där vi utifrån en pedagogisk synpunkt kan vara barnet behjälplig och stärka dess förmåga, som till exempel kommunikation och socialt samspel. En annan viktig aspekt som är av central betydelse är föräldrarnas deltagande och inflytande både kring verksamhetsfrågor men också i hur vi förhåller oss och bemöter barnet. Föräldrarna besitter en oerhörd kunskap och är de bästa experterna om sitt eget barn. För att vi ska på bästa möjliga sätt ta del av föräldrarnas åsikter och önskemål har varje barn/familj tilldelats en eller flera kontaktpersoner. Föräldrarna kan vända sig till kontaktpersonerna för att utbyta information eller komma med synpunkter. Föräldrarna har dessutom möjlighet att medverka i upprättandet av barnets IUP (Individuella Utvecklings Plan), i samband med föräldrasamtal, vilket följs upp och revideras varje år. Utöver detta har vi, efter överenskommelse med föräldrarna, ett eller två föräldramöte per år. Utbildning och kompetensinventering bland anställda på Gävle kommuns korttidshem Utöver grundutbildningarna som de anställda har genomgått, dvs. omvårdnads programmet, barn och ungdoms pedagogiska programmet, barn och fritidsprogrammet/ barnskötare, habiliterare, förskollärare, fritidspedagog, sjuksköterska programmet och undersköterska utbildning, finns ytterligare utbildnings- och fortbildningskompetens (se bilaga 1). Kvalitetsarbete Under rubriken övergripande målsättningar framgår det bland annat att vi på korttidshemmen ska på ett kontinuerligt sätt kvalitetssäkra vår verksamhet. Detta innebär att vi: ska årligen bedöma resultat och måluppfyllelse ska fortlöpande identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att uppnå våra målsättningar ska vidta lämpliga åtgärder för en bättre måluppfyllelse. För att vi ska kunna säkerställa att allt förbättringsarbete består över tid krävs det bland annat att vi på ett systematiskt och tydligt sätt utvärderar vår verksamhet och dokumenterar alla förbättringsåtgärder. En skriftlig kvalitetsredovisning är därför ett mycket användbart verktyg i detta sammanhang. Den skriftliga kvalitetsredovisningen i kombination med en tydlig och verklighetsförankrad verksamhetsplan är således huvudingredienserna för all utvecklingsarbete som äger rum på våra korttidshem. Utgångspunkten för den årliga kvalitetsredovisningen kommer dels att baseras på ovanstående målsättningar och det samarbetet som finns mellan korttidshemmen och dels på varje korttidshems egna målsättningar och verksamhetsplan. 6

7 System för kvalitetsredovisning Följande metoder används för att samla in de fakta som kommer att stå till grund för de resultat, analys och åtgärder som presenteras i kvalitetsredovisning Enkäter till föräldrar Medarbetarenkät Egna utvärderingar Kvalitetsredovisningen ska vara klar i december varje år. 7

8 Bilaga 1 Teckenspråk steg 1 2 Tecken som stöd Taktilstimulering Pedagogisk arbetssätt anpassad till barn med autism Seriesamtal & sociala berättelser Autism 10 p. Pedagogik A i vård och omsorg Barn, familj och samhälle 20 p. Barn med behov av särskilt stöd 5 p. Autism liknande tillstånd 5 p. Friskvårdspedagogik för barn 5 p. Barn med emotionella och sociala störningar Sociologi 80 p. Social omsorg 40 p. Förskola i utveckling, verksamhet för yngre barn Charlie utbildning Självförsvar Hjärt- och lungräddning/barn Brandskyddsutbildning Data grundkurs TEACCH grund och fortsättningsutbildning Hälsokurs Datakörkort Teambildning Sivus Växtkraft mål 4 Upptäcktsresan utan slut Se barnet Barn massage/klassrumsmassage Barn och beröring Aktivt ledarskap Samverkan skola - förskola Sexåringen i skolan Möte mellan två kulturer Förskola skola SSA-samverkan skola arbetsliv Drama för barn Musik och drama i unga år Värdegrund i skolan Ute och innemiljö i våra skolor Den förbjudna sorgen Bils och form, musik, pedagogik Snoezelen och sensoriska miljöer Alternativ kommunikation Hallowiksimmning Gereatrisk omvårdnad 10 p. Kultur och hälsa 10 p. Omvårdnad vid smärta 10 p. Handledning 5 p. Estetik 20 p. Etnologi 30 p. Barn och stress Kommunikation och utrednings metodik 5 p. Välfärds sjukdomar Kultur och hälsa Specialpedagogik A 20 p. Specialpedagogik B 35 p. Musikpedagogik 10 p. 8