HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den

Transkript

1 HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den Antagen och godkänd av kommunfullmäktige den

2 HAMMARLANDS KOMMUN Innehållsförteckning HAMMARLANDS KOMMUN... 1 Innehållsförteckning... 1 BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS ALLMÄNNA MOTIVERINGAR... 1 KOMMUNDIREKTÖRENS FÖRORD EKONOMISKA LÄGET Världsekonomin Ekonomin i Finland och Sverige Den åländska ekonomin Landskapet Ålands ekonomi Kommunerna Reformer inom det kommunala BEFOLKNINGEN I KOMMUNEN RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS SKATTEINKOMSTER LANDSKAPSANDELARNA NYA TJÄNSTER I BUDGETFÖRSLAGET EKONOMIPLAN KOMMUNENS LÅN INVESTERINGARNA BUDGETENS VERKSTÄLLIGHETSDIREKTIV BUDGETUPPSTÄLLNINGEN BINDANDE NIVÅER SPARSAMHET OCH PRIORITERING DISPOSITIONSPLAN EKONOMISKA RAMAR ANSVARSPERSON UPPTAGANDET AV KORTFRISTIGA LÅN BUDGETENS INDELNING I RESULTATENHETER SAMMANDRAG DRIFTSDELENS EXTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN C 10. REVISORERNA C11. KOMMUNSTYRELSEN C20. SOCIALNÄMNDEN C 30. SKOLNÄMNDEN C 40. BIBLIOTEKSNÄMNDEN C 50. FRITIDSNÄMNDEN C 60. BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN C 70. GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN C 80. LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN C 89. FINANSIERINGSDEL C2. INVESTERINGSDEL KOMUNSTYRELSENS BUDGETRAMAR AUGUSTI 2014 FÖR ÅR

3 BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KOMMUNDIREKTÖRENS FÖRORD Tiden arbetar framåt omutligt med konstant hastighet. Budget planeras nu för år Det här betyder att det är sju år sedan finanskrisen startade. Under 2010 och 2011 fanns redan goda tecken på att det värsta är över då en ny ekonomisk svacka inträffade. Även inför år 2014 såg den ekonomiska aktiviteten positiv ut innan krisen i Ukraina startade efter långvariga kravaller under vintern. Jag vill tro att den ekonomiska återhämtningen har börjat och förhoppningsvis kan den bidra till att läget med sysselsättningen i Norden och Europa börjar förbättras. Om inte kommer den ökande arbetslösheten att bli en faktor som i framtiden kan leda till oroligheter. För alla samhällen är det viktigt att undvika överskuldsättning. Det här gäller familjer, företag, kommuner, landskap och stater. Den service som offentliga sektorn ger borde vara konstruerad så att inkomsterna räcker till att finansiera den. Det här har staterna i västvärlden haft svårt att rätta sig efter. Vi ser det även lokalt på Åland där lagtinget sedan finanskrisen fortsatt med att stifta många kostnadsdrivande lagar trots att finanskrisen radikalt försämrade landskapets inkomster. Det är inte lätt att vara kommun med den lagstiftning som för närvarande stiftas. Landskapet satsar allt mera resurser på att på olika sätt övervaka att kommunerna följer lagstiftning. Det här är ett sätt att arbeta som leder till ökade kostnader och passivitet. Kommunerna borde istället få större frihet att få producera tjänsterna på det sätt som beslutande i kommunen vill. Flexibilitet skulle ge större möjligheter att anpassa kommunens service efter ekonomiska förutsättningar. Kommunens budget visar att kommunens ekonomi är ansträngd. Ekonomin kommer under planeåren att försvagas ytterligare med anledning av utökade behov inom omsorgerna. Kommunens basservice håller god kvalitet. Kommunen har lediga barnomsorgsplatser i de två relativt nya daghemmen. Även äldreomsorgen har förbättrats under senaste året. Kommunen använder alla sina platser i De gamlas hem och beläggningen i Hammargården är god. Kommunens personal i äldreomsorgen är engagerad vilket är en grundförutsättning för en god omsorg. Det är glädjande att antalet elever ökar i Näfsby skola. Kommunen har nu en egen tjänst som specialklasslärare. Det att specialklassläraren även arbetar som specialbarnträdgårdslärare borde vara en bra modell då läraren redan tidigt lär känna de barn som kommer att behöva mera stöd i skolan. Investeringsnivån i kommunen är hög i jämförelse med både avskrivningar och årsbidrag. Nettoinvesteringarna i budget och ekonomiplan är totalt 2,1 M. Avskrivningarna enligt plan uppgår till 1,4 M. Årsbidraget är 0,3 M. Det här förhållandet innebär att kommunens kassa under planeperioden fortsätter att minska. Investeringarna i budget och ekonomiplan har en betoning på investeringar i vägnätet. Av investeringarna planeras 1,4 M gå till investeringar i trafikleder. Inom IT-området står Åland i ett brytningsskede. Landskapet och kommunerna håller på att starta Ålands digitala agenda Ab med den ambitiösa målsättningen att samordna upphandling av program,

4 gemensam serverutrustning samt utveckling av e-förvaltning. Landskapet har en viktig roll i bolaget för att göra verksamheten intressant för de mindre kommunerna. Bostadsområdet Öra strand fick en logo med en backsvala som motiv. Det är positivt att försäljning av tomter har kommit igång. Området är otroligt vackert! Området inger framtidstro för kommunen. Vi har någonting fint att erbjuda våra egna ungdomar för att hålla dem kvar i Hammarland. Därtill kan vi även få inflyttning vilket skulle göra gott för skattebasen. Avslutningsvis är det skäl att framhålla att de ekonomiska framtidsutsikterna för Hammarlands kommun är mycket utmanande. De svaga resultaten innebär att kommunen måste dra åt svångremmen. Det finns inte ekonomiskt utrymme för utökning eller förbättring av service. Anpassningen av ekonomin kommer att bli svår då kostnaderna till kommunalförbund och andra serviceproducenter ser ut att öka mycket under kommande år. 2

5 1. EKONOMISKA LÄGET 1.1 Världsekonomin Nedanstående tabell över procentuella förändringen i BNP i vissa länder visar på några trender. Förenta staterna förutspås hitta en väg till en stabil tillväxt kring 3 %. Kina beräknas fortsättningsvis ha en tillväxt kring 7 % vilket är betydligt över genomsnittet i världen. Euroområdet beräknas ha en sämre tillväxt vilken de närmaste åren beräknas ligga kring 1,5 %. Ryssland förutspås få en svag tillväxt som en följd av den utdragna krisen i Ukraina. Det förhållandevis låga oljepriset ger problem för den ryska ekonomin. Bruttonationalprodukten (procentuell volymförändring) Förenta staterna 1,8 2,1 2,2 2,7 2,7 3,2 Japan -0,4 1,5 1,5 1,5 1,5 1,2 Euroområdet 1,5-0,5-0,5 1,0 1,5 1,7 Finland 2,6-1,5-1,2 0,0 1,2 1,4 Sverige 3,0 1,3 1,6 2,5 2,5 2,7 Kina 9,6 7,8 7,6 7,2 7,0 7,0 Ryssland 4,3 3,5 1,2-1,0 0,0 1,5 Hela världen 3,9 3,2 3,2 3,4 3,9 4,0 (Källa: Finansministeriets, ekonomiska översikt hösten 2014) 1.2 Ekonomin i Finland och Sverige Förväntningarna inför år 2014 var stora vad gäller vändningen i ekonomin. Dessvärre försvårades krisen i Ukraina och ekonomiska sanktioner mellan Ryssland och västvärden har införts. Det här har fört med sig sämre utsikter för flera branscher i Finland. Under år 2014 beräknas Finland inte ha någon tillväxt alls. En vändning i ekonomin förutsätter att Finlands export börjar öka då den privata konsumtionen inte tillräckligt stöder tillväxten. Arbetslöshetsprocenten i Finland förväntas öka till ca 8,6 %. År 2016 innebär att den offentliga sektorns finansiella ställning visar ett underskott för sjunde året i följd. Den offentliga skulden i relation till BNP stiger nästa år för första gången efter krigsåren till 61,2 %. Den svenska ekonomin har klarat sig bättre genom finanskrisen. Sverige har sedan 2009 under samtliga år haft en bättre utveckling av BNP än Finland. Även i Sverige har man känt av recessionen under senaste år. I Sverige planeras skattesänkningar i inkomstskatten för att stimulera hushållens konsumtion. Arbetslösheten i Sverige är år 2014 ca 8 % och den beräknas minska något under kommande år. Sverige kan stoltsera med att ha bland de lägsta graderna av skuldsättning av länderna inom EU. Det här är imponerande då dessutom värdet på kronan i jämförelse med Euron varit relativt stark. 3

6 1.3 Den åländska ekonomin Den ekonomiska utvecklingen i landskapet Åland avviker från Finland och Sverige. Förutom finanskrisen har Åland drabbats av att arbetsplatser flyttats till Sverige som en följd av utflaggning av passagerarfärjor. Trots att arbetslösheten ännu inte är lika hög som i Finland och Sverige har trenden varit att den ökar. Det tråkiga är att det är unga personer som drabbas hårdast av arbetslösheten. Under år 2014 beräknas inflationen vara ca 1,1 %. Några nyckeltal för den åländska ekonomin BNP 6,2 1,4-6,1-1,5 0,0-1,9 Arbetslöshet 2,7 3,1 2,8 3,1 3,5 4,0 Inflation 0,2 1,9 3,6 2,3 1,3 1,1 (Källa: ÅSUB, Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014) 1.4 Landskapet Ålands ekonomi År 2009 uppmärksammades Åland på den risk i finansiering som finns när inkomsten från avräkningsbeloppet snabbt sjönk till 169 M som en följd av att statens inkomster minskade. Trots att överföringarna från rikets budget återhämtat sig har landskapets kostnader ökat så att det idag finns problem med ekonomin. Klumpsumman beräknas öka från år 2014 med ca 4 %. Skattegottgörelsen är betydligt lägre än under toppår. Landskapsregeringen beräknar att skattegottgörelsen ökar från 5,3 M år 2014 till 6,7 M år Överföringar från statsbudgeten till landskapet Åland M LR budget Ökn Ökn % Avräkningsbeloppet 204,3 209,4 212,4 221,6 221,6 9,2 4,3 % Skattegottgörelse 17,4 9,8 25,0 15,0 6,7-18,3-73,2 % Lotteriskatt 8,7 10,3 13,0 13,0 10,5-2,5-19,2 % Hela världen 230,4 229,5 250,4 249,6 238,8-11,6-4,6 % (Källa: Statens budgetproposition 2015, Förslag till budget för landskapet Åland, 2015) Inflyttningen till Åland fortsätter. År 2013 var nettoinflyttningen 164 personer eller 0,6 %. Köpkraften hos invånarna kommer att försvagas då lönejusteringarna kommer att vara låga. ÅSUB bedömer att oljepriset har en stor påverkan på många åländska företags resultat. Det här gäller särskilt sjöfarten. Oljepriset har under senaste år varit rätt stabilt runt 110 USD/fat. Som en följd av Ukrainakrisen har oljepriset för närvarande gått ner till ca 61,1 USD/fat (vecka 51). Sjöfarten lider i övrigt av hård konkurrens både inom passagerar- och frakttrafik. 4

7 1.5 Kommunerna Kommunernas bokslut för år 2013 utvisar att verksamhetsbidraget minskade med 1,2 M eller 1,0 %. Årsbidragen i samtliga kommuner försämrades med 1,0 M vilket betyder 7,9 %. Kommunernas lånestock ökade under år ,0 M till 60,6 M. Trenden för kommunerna är att årsbidragen successivt försvagas efter uppsvinget år 2008 då det nya landskapsandelssystemet togs i bruk. Årsbidragen försvagas eftersom ny lagstiftning kontinuerligt för över nya uppgifter på kommunerna utan ekonomisk kompensation. Sett i efterhand är det anmärkningsvärt med alla de reformer som genomförts efter det att recessionen började vilket ledde till att landskapets ekonomi försvagades kraftigt. Några av de här reformerna är handikappservicelagen, lagen om utkomststöd, barnomsorgslagen, lagen om närståendevård, barnskyddslag, skolskjutsbestämmelser och lagen om Ålands hälso- och sjukvård. Dessutom har landskapet under två år valt att låta bli en indexjustering av landskapsandelarna. Landskapsandelssystemet har urholkats sedan det infördes år Enligt det nya landskapsandelssystemet var det meningen att kommunerna genom sina överskott skall spara ihop till sina framtida investeringar. Genom att allt fler kommuners resultat försvagats med anledning av ovanstående har hela grundtanken med landskapsandelssystemet förfallit. En utredning av landskapsandelssystemet är nödvändig inom en snar framtid. I tabellen nedan anges de åländska kommunernas årsbidrag per invånare i bokslutet för år För kommunerna innebar den globala recessionen till en början att främst de kommuner som har ett stort beroende av samfundsskatten drabbades när resultaten från företagen försämrades. Kommunernas förvärvsskatteinkomster beräknas öka under år 2015 med 2,2 %. Staten planerar att göra vissa ändringar i riksavdragen. Bl.a. planeras en höjning av grundavdraget i kommunalbeskattningen, höjning av pensionsinkomstavdrag och höjning av arbetsinkomstavdrag. Däremot minskar avdragsrätten för bolåneräntor. Landskapsregeringen avser kompensera kommunerna för de ökade avdragen. ÅSUB har uppskattat att utlandsinkomsterna i Hammarland utgör totalt 3,3 M eller ca 9 % av de totala förvärvsinkomsterna. Som en följd av de relativt stora avdragen i kommunalbeskattningen råder det en stor skillnad mellan den egentliga kommunala skattesatsen och den effektiva skattegraden. Enligt ÅSUB: s kalkyl är kommunernas genomsnittliga skatt 17,5 % och den effektiva genomsnittliga skatten 12,6 % 5

8 1.6 Reformer inom det kommunala Landskapsregeringen har arbetat med en samhällsreform inom det sociala. Ett förslag om att överföra hela sociala sektorn förutom åldringsvården och barnomsorgen till Ålands omsorgsförbund finns för närvarande på remiss. Landskapet har även avsett att till år 2015 bilda bolaget Ålands digitala agenda ab för att samordna offentliga sektorns IT samt utveckla e-förvaltningen. Med tanke på alla de reformer som genomförts de senaste åren under år av stagnation förefaller det som om det åländska samhället borde avhålla sig från reformer som driver på de offentliga utgifterna. Trots det finns det planer på att t.ex. se över lagen om hemvårdsstöd. 6

9 2. BEFOLKNINGEN I KOMMUNEN Nedan återges några tabeller angående befolkningen. Folkmängd 1.1. Kön Kvinnor Män Sammanlagt Folkmängd byar 1.1. By Prästgården Frebbenby Torp Kattby Mörby Bovik Postad Näfsby Bredbolstad Boda Lillbolstad Hellesby Sålis Djäkenböle Strömma Skarpnåtö Övriga Vestmyra Drygsböle Byttböle Kråkböle Öra Äppelö Borgö Torsholma Sammanlagt

10 I tabellen nedan återges Hammarlands kommuns invånare fördelat per ålder och kön enligt läget den Ur tabellen för barn i åldern 0-15 år kan vi se att antalet barn per åldersklass varierar rätt kraftigt från år till år. År 2000 födda är 13 barn och 2010 födda 14 barn. De högsta antalen barn är 2005 och 2011 födda med 24 barn. Variationerna medför en utmaning att skapa servicesystem för barndagvård och skola vilka är både effektiva och ändamålsenliga. 8

11 Med tabellen nedan eftersträvas ett åskådliggörande av antalet barn i åldern 1-6 år i kommunen under åren Den högsta noteringen gjordes år 1996 med 120 barn och år 1997 med 119 barn. År 2013 hade kommunen 108 barn i åldern 1-6 år. Kommunens invånare fördelas i åldersgrupper enligt diagrammet ovan den

12 3. RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Budgeten och ekonomiplanen för tre år godkänns samtidigt. Budgeten består av en drifts- och finansieringsdel samt en investeringsdel. RESULTATRÄKNING FÖR ÅREN HAMMARLANDS KOMMUN Förklaring Bokslut 2013 Budget 2014 Nämnd 2015 Förslag Kst 2015 Budget Kfge 2015 Ek plan 2016 Ek plan 2017 Anv Ökn Ökn % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % A3120 Försäljningsintäkter ,0 % A3170 Avgiftsintäkter ,0 % A3240 Understöd och bidrag ,5 % A3250 Övriga verksamhetsintäkter ,5 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % A4110 Personalkostnader ,6 % A4170 Köp av tjänster ,4 % A4200 Material, förnödenheter och varor ,6 % A4230 Understöd ,4 % A4270 Övriga verksamhetskostnader ,1 % VERKSAMHETSBIDRAG ,1 % A5100 SKATTEINKOMSTER ,0 % 5000 Kommunal inkomstskatt ,9 % 5100 Fastighetsskatt ,4 % 5200 Andel av samfundsskatt ,0 % 5300 Källskatt ,0 % A5110 LANDSKAPSANDELAR ,0 % 5500 Allmän Landskapsandel ,1 % 5505 Komplettering av skatteinkomster ,8 % 5510 Kompensation för avdrag ,8 % 5520 Kompensation för kapitalskatt ,5 % 5600 Lr-andel för socialvård ,7 % 5700 Ls-andel för undervisning och kultur ,0 % 5850 Övriga statsandelar A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,1 % A6110 Ränteintäkter ,1 % A6120 Övriga finansiella intäkter ,9 % A6130 Räntekostnader ,9 % A6140 Övriga finansiella kostnader ,0 % ÅRSBIDRAG ,5 % A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,9 % A7110 Avskrivningar enligt plan ,9 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,5 % 10

13 Resultatet för år 2015 uppskattas till T. Verksamhetsbidraget ökar med 74 T (1,1 %). Skatteintäkterna ökar med 163 T (4,0 %). Landskapsandelarna ökar med 135 T (5,0 %). En kommun måste visa bokslut med positivt resultat för att på längre sikt kunna investera och även hålla sin tidigare egendomsmassa i skick. Enligt budgetförslag är årsbidraget 240 T (156 /invånare). Verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen är T vilket innebär en ökning med 12 T eller 0,0 %. Personalkostnaderna minskar med 55 T (1,6 %). Köptjänsterna ökar med 74 T (2,4 %). Enligt kommunstyrelsens budgetdirektiv eftersträvades att kostnaderna skulle uppgå till maximalt T (exklusive avskrivningar). Nämndernas förslag är T d.v.s. 285 T högre än kommunstyrelsens budgetdirektiv. (Jfr Budgetdirektiv s ) En balanserad ekonomi för kommunen förutsätter ett årsbidrag kring T. Kommunens avskrivningar kommer att öka med anledning av att landskapsandelar inte längre beviljas för skoloch daghemsbyggnader, servicehus, institutioner, vägar och avlopp etc. samt då de årliga investeringarna ligger betydligt högre än de årliga avskrivningarna enligt plan. För att undvika att avskrivningarna växer för snabbt borde kommunens nettoinvesteringar inte överstiga 500 T /år. År 2015 beräknas nettoinvesteringarna vara 593 T. Kommunen bör ha som strategi att minska investeringsnivån till enbart det som är absolut nödvändigt. I budgetförslaget har årslönerna för den ordinarie personalen beräknats enligt gällande lönenivå hösten 2014 jämte en ökning om ca 0,5 % för avtalsenliga justeringar. Vid utgången av planeperioden den uppskattas kommunens kassa till 566 T. 11

14 FINANSIERINGSANAYLS HAMMARLANDS KOMMUN Förklaring Bokslut 2013 Budget 2014 Nämnd 2015 Förslag Kst 2015 Budget Kfge 2015 Ek plan 2016 Ek plan 2017 Anv Ökn Ökn % HAMMARLANDS KOMMUN Årsbidrag ,5 % Korrektivposter till interna tillförda medel Kassaflödet i verksamheten ,5 % Investeringsutgifter Investeringsutgifter ,6 % Finansieringandelar för investeringsutgifter ,0 % Försäljn. ink. av tillgångar bland best. aktiva ,5 % Kassaflödet för investeringarnas del ,6 % Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ,7 % 0 Kassaflöde för finansieringens del 0 Minskning av långfristiga lån ,2 % Förändring av kortfristiga lån Förändringar i lånebeståndet ,2 % 0 Övriga förändringar av likviditeten 0 Förändringar av förvaltade medel och förv.kapital Förändringar i fordringar Förändringar i räntefria skulder Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del ,2 % 0 Förändringar av likvida medel ,4 % Likvida medel ,3 % Likvida medel ,3 % Förändringar av likvida medel ,4 % 12

15 Kommunens nettokostnader fördelar sig på följande sätt enligt budgetförslaget: Budgetområde Nettokostnad Kommunstyrelsen, val och revisorer Socialnämnden Skolnämnden Biblioteksnämnden, fritidsnämnden Byggnadstekniska nämnden, brandnämnden, lantbruk TOTALT Biblioteksnämnd, fritidsnämnd 5 % Nettokostnader budget 2015; 7,2 M Byggnadstekniska nämnden, brandnämnden, lantbruk 8 % Kommunstyrelse, val och revisorer 4 % Skolnämnden 31 % Socialnämnden 54 % 13

16 4. SKATTEINKOMSTER Kommunalskatterna har upptagits i budget och ekonomiplan enligt tabellen nedan: KOMMUNALSKATTER Förklaring Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ökn/min % Kommunalskatt ,94 % Fastighetsskatt ,39 % Andel av samfundsskatt ,00 % Källskatt ,00 % TOTALT ,00 % Enligt redovisningen den är de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för år skatteören. Det här innebär en ökning med 6,1 %. Den beskattningsbara inkomsten i budgeten för år 2015 beräknas till Den beskattningsbara inkomsten härleds genom att utgå från beskattningsbar inkomst för år 2013 så att den beskattningsbara inkomsten ökar med 0,9 % för år 2014 och med 1,0 % för år Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår ,00 % ,3% Skatteår ,00 % ,6% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,00 % ,7% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,4% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,6% Skatteår ,50 % ,3% Skatteår 2013 ( ) 16,50 % ,1% Skatteår 2014 prognos 17,25 % ,9% Skatteår 2015 prognos 17,25 % ,0% ÅSUB: s preliminära förvärvsinkomstskattekalkyl för år 2015 kan studeras nedan. ÅSUB kalkylerar med att skatteinkomsterna i Hammarland för år 2015 är ören. 14

17 Preliminär kommunalskattekalkyl (enligt debitering), Hammarland November 2014 (baserad på slutlig debiteringsstatistik för 2014) (1.000 euro) ** 2015** Förvärvsinkomster Förändr., % 4,6 2,4 2,6 1,3 därav utlandsinkomster Avdrag, riks Avdrag för inkomstens förvärvande Förvärvsinkomstavdrag Grundavdrag Övr avdrag inkl pensionsink avdrag Avdrag, åländska Resekostnadsavdrag Studielåneavdrag Sjukdomskostn.avdrag Studieavdrag Allmänt avdrag Avdrag, sammanlagt "Beskattningsbar inkomst" Skattesats 16,50 16,50 17,25 17,25 Kalkylerad skatt Arbetsinkomstavdrag Övr. avdrag från skatten mm Debiteras Förändr., % 3,3 6,1 8,2 0,4 Den inkomst som motsvarar debiterad skatt Förändr., % 3,3 6,1 3,5 0,4 Not: De debiterade skatterna (de skatter skattebetalarna ska betala) stämmer inte helt överens med de skatter som under året redovisas till kommunerna. (Källa ÅSUB) Den kommunalskatt som beräknas flyta in under år 2015 är T. Det här är en ökning med 154 T (3,9 %) från budgeten för år Kommunens skattekraft/invånare är under genomsnittet på Åland. År 2013 var kommunens förvärvsinkomster/invånare Med den här skattekraften ligger Hammarland på en 12: te plats bland de åländska kommunerna. 15

18 BESKATTNINGEN AV FÖRVÄRVSINKOMSTER (jämförelse mellan 2012 och 2013 års beskattning där 2013 års uppgifter är enligt läget den ) KOMMUN Kommunalskatt Kommunalskatt Besk förv ink 2012 Besk förv ink Ökn. Minsk Ökn minskn % Beskbar ink per inv 2013 MARIEHAMN ,74 % SOTTUNGA ,60 % JOMALA ,55 % LEMLAND ,33 % BRÄNDÖ ,77 % LUMPARLAND ,58 % KUMLINGE ,51 % FINSTRÖM ,36 % SUND ,23 % SALTVIK ,21 % FÖGLÖ ,98 % HAMMARLAND ,07 % ECKERÖ ,39 % KÖKAR ,06 % VÅRDÖ ,89 % GETA ,34 % TOTALT ,67 % Fastighetsskatten beräknas enligt följande oförändrade grunder. Allmän fastighetsskatteprocent 0,20 %, byggnader för stadigvarande boende 0,00 %, andra byggnader 0,90 % och allmännyttiga samfund 0,00 %. Fastighetsskatten beräknas avkasta 85 T under år Beskattningsvärdet för byggnader uppskattas år 2014 vara för stadigvarande boende T, annan bostad T och allmänna T. Ett uttag av fastighetsskatt för stadigvarande boende motsvarande 0,1 % innebär därmed i skatteinkomster. Motsvarande siffra för förhöjning av allmänna byggnader är ,- per 0,1 %. Fastighetsskattekalkyl per kommun , 1000 euro (enligt debitering) * 2014* 2014* 2015** Skatteprocenter Beskattningsvärden Skatt Debiterad Debiterad Stadigv. Annan Allmän Stadigv. Annan Allmän Stadigv. Annan Allmän Skatt Skatt bostad bostad skattepr. bostad bostad skattepr. bostad bostad skattepr. Totalt Totalt Brändö 0,00 0,90 0, ,0 33,8 0,0 33,8 34,1 Eckerö 0,00 0,90 0, ,0 67,4 164,4 230,3 232,4 Finström 0,00 0,90 0, ,0 51,8 179,2 227,0 229,0 Föglö 0,00 0,90 0, ,0 72,0 48,2 117,7 118,8 Geta 0,00 0,90 0, ,0 50,3 44,9 93,5 94,3 Hammarland 0,00 0,90 0, ,0 61,3 30,0 87,4 88,2 Jomala 0,00 0,90 0, ,0 53,4 372,0 416,9 420,7 Kumlinge 0,00 0,90 0, ,0 33,6 15,2 47,5 47,9 Kökar 0,00 0,90 0, ,0 36,9 31,5 67,1 67,7 Lemland 0,00 0,90 0, ,0 94,5 133,5 220,8 222,8 Lumparland 0,00 0,90 0, ,0 32,6 43,6 74,5 75,2 Saltvik 0,00 0,90 0, ,0 60,8 26,5 82,3 83,1 Sottunga 0,50 0,90 0, ,5 15,4 10,1 33,9 34,2 Sund 0,00 0,90 0, ,0 51,4 64,9 114,7 115,8 Vårdö 0,00 0,90 0, ,0 59,3 11,0 68,6 69,2 Mariehamn 0,30 0,90 0, ,0 7,6 372, , ,1 Hela Åland 0,14 0,90 0, ,4 782, , , ,4 förändring, % 10,0 11,8 10, ,0 12,0 33,3 74,2 0,9 Not: Föreningshus och dylikt har inkluderats i beskattningsvärdena även om de befriats från fastighetsskatten. (Källa: ÅSUB: Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014) Vad gäller samfundsskatten har den idag en mindre betydelse i kommunens finansiering. Det är trots det viktigt för kommunen att fortsätta utveckla möjligheter för företag att etablera sig i Hammarland för att öka antalet lokala arbetsplatser. En strategi för det här kunde vara bra att utarbeta. För år 2015 beräknas inkomsten från samfundsskatten till 45 T. Det är trevligt att se att Hammarlands kommuns samfundsskatter ökat under senaste år. 16

19 Kalkyl för kommunernas andel av samfundsskatten enligt debitering , euro * ** 2015** 2015** Koefficient Skatt Koefficient Prel. skatt Koefficient Kalk. skatt Kalk. koeff. Kalk. skatt Brändö 0, , , , Eckerö 0, , , , Finström 0, , , , Föglö 0, , , , Geta 0, , , , Hammarland 0, , , , Jomala 0, , , , Kumlinge 0, , , , Kökar 0, , , , Lemland 0, , , , Lumparland 0, , , , Saltvik 0, , , , Sottunga 0, , , , Sund 0, , , , Vårdö 0, , , , Mariehamn 0, , , , Hela Åland 1, , , , Förändring, % -37,6-2,3-3,9-9,1 Samfundsskatte-% 24,5 24,5 20,0 20,0 Kommunernas andel av skatterna, % 28,34 29,49 35,56 36,26 Not: Baserad på preliminär debiteringsstatistik för 2013 per Källa: ÅSUB, bearbetningar av debiteringsstatistik från Skattestyrelsen För år 2015 beräknas källskatten bli 25 T. 17

20 5. LANDSKAPSANDELARNA Landskapsandelarna har uppskattats enligt tabellen nedan: LANDSKAPSANDELAR Ändamål Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ökn/min % Allmän landskapsandel ,11 % Komplettering av skatteinkomst ,77 % Landskapsandel för socialvården ,66 % Landskapsandel för undervisning och kultur ,03 % Komplettering av kapitalskatt ,50 % Kompensation åländska avdrag ,82 % Nedskärningen i landskapsandel ,11 % TOTALT ,03 % Landskapsandelssystemet förändrades från och med år Reformen innebar att landskapsandelarna för driften ökades och att landskapsandelarna för investeringar vad gäller grundskola och socialväsendet slopades helt. Även systemet för skattekomplettering ändrades. Vid utjämningen beaktas inte längre inkomsterna från samfundsskatten. Det positiva med det här är att de kraftiga variationerna i skattekompletteringen kan undvikas och den blir mera förutsägbar. En positiv sak med landskapsandelssystemet var den årliga justeringen enligt ett index för den kommunala basservicen. Det att indexjusteringen slopats under två år är beklagligt. Hammarlands kommun gör 2015 den tredje budgeten i bosättningsstrukturgrupp 3. Landskapsandelarna utgör totalt 37 % av verksamhetskostnaderna. 6. NYA TJÄNSTER I BUDGETFÖRSLAGET I förslaget till budget för år 2015 finns följande nya tjänster: Ökning: Assistent barnomsorg 0,8 Sysselsättning (utkomststödstagare) Minskning: Barnträdgårdslärare 0,5 Familjedagvårdare från ,0 Eftermiddagshemsledare 0,45 Personlig hjälpare 0,34 18