HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2015-2017. Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den 30.12.2014"

Transkript

1 HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den Antagen och godkänd av kommunfullmäktige den

2 HAMMARLANDS KOMMUN Innehållsförteckning HAMMARLANDS KOMMUN... 1 Innehållsförteckning... 1 BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS ALLMÄNNA MOTIVERINGAR... 1 KOMMUNDIREKTÖRENS FÖRORD EKONOMISKA LÄGET Världsekonomin Ekonomin i Finland och Sverige Den åländska ekonomin Landskapet Ålands ekonomi Kommunerna Reformer inom det kommunala BEFOLKNINGEN I KOMMUNEN RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS SKATTEINKOMSTER LANDSKAPSANDELARNA NYA TJÄNSTER I BUDGETFÖRSLAGET EKONOMIPLAN KOMMUNENS LÅN INVESTERINGARNA BUDGETENS VERKSTÄLLIGHETSDIREKTIV BUDGETUPPSTÄLLNINGEN BINDANDE NIVÅER SPARSAMHET OCH PRIORITERING DISPOSITIONSPLAN EKONOMISKA RAMAR ANSVARSPERSON UPPTAGANDET AV KORTFRISTIGA LÅN BUDGETENS INDELNING I RESULTATENHETER SAMMANDRAG DRIFTSDELENS EXTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN C 10. REVISORERNA C11. KOMMUNSTYRELSEN C20. SOCIALNÄMNDEN C 30. SKOLNÄMNDEN C 40. BIBLIOTEKSNÄMNDEN C 50. FRITIDSNÄMNDEN C 60. BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN C 70. GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN C 80. LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN C 89. FINANSIERINGSDEL C2. INVESTERINGSDEL KOMUNSTYRELSENS BUDGETRAMAR AUGUSTI 2014 FÖR ÅR

3 BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KOMMUNDIREKTÖRENS FÖRORD Tiden arbetar framåt omutligt med konstant hastighet. Budget planeras nu för år Det här betyder att det är sju år sedan finanskrisen startade. Under 2010 och 2011 fanns redan goda tecken på att det värsta är över då en ny ekonomisk svacka inträffade. Även inför år 2014 såg den ekonomiska aktiviteten positiv ut innan krisen i Ukraina startade efter långvariga kravaller under vintern. Jag vill tro att den ekonomiska återhämtningen har börjat och förhoppningsvis kan den bidra till att läget med sysselsättningen i Norden och Europa börjar förbättras. Om inte kommer den ökande arbetslösheten att bli en faktor som i framtiden kan leda till oroligheter. För alla samhällen är det viktigt att undvika överskuldsättning. Det här gäller familjer, företag, kommuner, landskap och stater. Den service som offentliga sektorn ger borde vara konstruerad så att inkomsterna räcker till att finansiera den. Det här har staterna i västvärlden haft svårt att rätta sig efter. Vi ser det även lokalt på Åland där lagtinget sedan finanskrisen fortsatt med att stifta många kostnadsdrivande lagar trots att finanskrisen radikalt försämrade landskapets inkomster. Det är inte lätt att vara kommun med den lagstiftning som för närvarande stiftas. Landskapet satsar allt mera resurser på att på olika sätt övervaka att kommunerna följer lagstiftning. Det här är ett sätt att arbeta som leder till ökade kostnader och passivitet. Kommunerna borde istället få större frihet att få producera tjänsterna på det sätt som beslutande i kommunen vill. Flexibilitet skulle ge större möjligheter att anpassa kommunens service efter ekonomiska förutsättningar. Kommunens budget visar att kommunens ekonomi är ansträngd. Ekonomin kommer under planeåren att försvagas ytterligare med anledning av utökade behov inom omsorgerna. Kommunens basservice håller god kvalitet. Kommunen har lediga barnomsorgsplatser i de två relativt nya daghemmen. Även äldreomsorgen har förbättrats under senaste året. Kommunen använder alla sina platser i De gamlas hem och beläggningen i Hammargården är god. Kommunens personal i äldreomsorgen är engagerad vilket är en grundförutsättning för en god omsorg. Det är glädjande att antalet elever ökar i Näfsby skola. Kommunen har nu en egen tjänst som specialklasslärare. Det att specialklassläraren även arbetar som specialbarnträdgårdslärare borde vara en bra modell då läraren redan tidigt lär känna de barn som kommer att behöva mera stöd i skolan. Investeringsnivån i kommunen är hög i jämförelse med både avskrivningar och årsbidrag. Nettoinvesteringarna i budget och ekonomiplan är totalt 2,1 M. Avskrivningarna enligt plan uppgår till 1,4 M. Årsbidraget är 0,3 M. Det här förhållandet innebär att kommunens kassa under planeperioden fortsätter att minska. Investeringarna i budget och ekonomiplan har en betoning på investeringar i vägnätet. Av investeringarna planeras 1,4 M gå till investeringar i trafikleder. Inom IT-området står Åland i ett brytningsskede. Landskapet och kommunerna håller på att starta Ålands digitala agenda Ab med den ambitiösa målsättningen att samordna upphandling av program,

4 gemensam serverutrustning samt utveckling av e-förvaltning. Landskapet har en viktig roll i bolaget för att göra verksamheten intressant för de mindre kommunerna. Bostadsområdet Öra strand fick en logo med en backsvala som motiv. Det är positivt att försäljning av tomter har kommit igång. Området är otroligt vackert! Området inger framtidstro för kommunen. Vi har någonting fint att erbjuda våra egna ungdomar för att hålla dem kvar i Hammarland. Därtill kan vi även få inflyttning vilket skulle göra gott för skattebasen. Avslutningsvis är det skäl att framhålla att de ekonomiska framtidsutsikterna för Hammarlands kommun är mycket utmanande. De svaga resultaten innebär att kommunen måste dra åt svångremmen. Det finns inte ekonomiskt utrymme för utökning eller förbättring av service. Anpassningen av ekonomin kommer att bli svår då kostnaderna till kommunalförbund och andra serviceproducenter ser ut att öka mycket under kommande år. 2

5 1. EKONOMISKA LÄGET 1.1 Världsekonomin Nedanstående tabell över procentuella förändringen i BNP i vissa länder visar på några trender. Förenta staterna förutspås hitta en väg till en stabil tillväxt kring 3 %. Kina beräknas fortsättningsvis ha en tillväxt kring 7 % vilket är betydligt över genomsnittet i världen. Euroområdet beräknas ha en sämre tillväxt vilken de närmaste åren beräknas ligga kring 1,5 %. Ryssland förutspås få en svag tillväxt som en följd av den utdragna krisen i Ukraina. Det förhållandevis låga oljepriset ger problem för den ryska ekonomin. Bruttonationalprodukten (procentuell volymförändring) Förenta staterna 1,8 2,1 2,2 2,7 2,7 3,2 Japan -0,4 1,5 1,5 1,5 1,5 1,2 Euroområdet 1,5-0,5-0,5 1,0 1,5 1,7 Finland 2,6-1,5-1,2 0,0 1,2 1,4 Sverige 3,0 1,3 1,6 2,5 2,5 2,7 Kina 9,6 7,8 7,6 7,2 7,0 7,0 Ryssland 4,3 3,5 1,2-1,0 0,0 1,5 Hela världen 3,9 3,2 3,2 3,4 3,9 4,0 (Källa: Finansministeriets, ekonomiska översikt hösten 2014) 1.2 Ekonomin i Finland och Sverige Förväntningarna inför år 2014 var stora vad gäller vändningen i ekonomin. Dessvärre försvårades krisen i Ukraina och ekonomiska sanktioner mellan Ryssland och västvärden har införts. Det här har fört med sig sämre utsikter för flera branscher i Finland. Under år 2014 beräknas Finland inte ha någon tillväxt alls. En vändning i ekonomin förutsätter att Finlands export börjar öka då den privata konsumtionen inte tillräckligt stöder tillväxten. Arbetslöshetsprocenten i Finland förväntas öka till ca 8,6 %. År 2016 innebär att den offentliga sektorns finansiella ställning visar ett underskott för sjunde året i följd. Den offentliga skulden i relation till BNP stiger nästa år för första gången efter krigsåren till 61,2 %. Den svenska ekonomin har klarat sig bättre genom finanskrisen. Sverige har sedan 2009 under samtliga år haft en bättre utveckling av BNP än Finland. Även i Sverige har man känt av recessionen under senaste år. I Sverige planeras skattesänkningar i inkomstskatten för att stimulera hushållens konsumtion. Arbetslösheten i Sverige är år 2014 ca 8 % och den beräknas minska något under kommande år. Sverige kan stoltsera med att ha bland de lägsta graderna av skuldsättning av länderna inom EU. Det här är imponerande då dessutom värdet på kronan i jämförelse med Euron varit relativt stark. 3

6 1.3 Den åländska ekonomin Den ekonomiska utvecklingen i landskapet Åland avviker från Finland och Sverige. Förutom finanskrisen har Åland drabbats av att arbetsplatser flyttats till Sverige som en följd av utflaggning av passagerarfärjor. Trots att arbetslösheten ännu inte är lika hög som i Finland och Sverige har trenden varit att den ökar. Det tråkiga är att det är unga personer som drabbas hårdast av arbetslösheten. Under år 2014 beräknas inflationen vara ca 1,1 %. Några nyckeltal för den åländska ekonomin BNP 6,2 1,4-6,1-1,5 0,0-1,9 Arbetslöshet 2,7 3,1 2,8 3,1 3,5 4,0 Inflation 0,2 1,9 3,6 2,3 1,3 1,1 (Källa: ÅSUB, Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014) 1.4 Landskapet Ålands ekonomi År 2009 uppmärksammades Åland på den risk i finansiering som finns när inkomsten från avräkningsbeloppet snabbt sjönk till 169 M som en följd av att statens inkomster minskade. Trots att överföringarna från rikets budget återhämtat sig har landskapets kostnader ökat så att det idag finns problem med ekonomin. Klumpsumman beräknas öka från år 2014 med ca 4 %. Skattegottgörelsen är betydligt lägre än under toppår. Landskapsregeringen beräknar att skattegottgörelsen ökar från 5,3 M år 2014 till 6,7 M år Överföringar från statsbudgeten till landskapet Åland M LR budget Ökn Ökn % Avräkningsbeloppet 204,3 209,4 212,4 221,6 221,6 9,2 4,3 % Skattegottgörelse 17,4 9,8 25,0 15,0 6,7-18,3-73,2 % Lotteriskatt 8,7 10,3 13,0 13,0 10,5-2,5-19,2 % Hela världen 230,4 229,5 250,4 249,6 238,8-11,6-4,6 % (Källa: Statens budgetproposition 2015, Förslag till budget för landskapet Åland, 2015) Inflyttningen till Åland fortsätter. År 2013 var nettoinflyttningen 164 personer eller 0,6 %. Köpkraften hos invånarna kommer att försvagas då lönejusteringarna kommer att vara låga. ÅSUB bedömer att oljepriset har en stor påverkan på många åländska företags resultat. Det här gäller särskilt sjöfarten. Oljepriset har under senaste år varit rätt stabilt runt 110 USD/fat. Som en följd av Ukrainakrisen har oljepriset för närvarande gått ner till ca 61,1 USD/fat (vecka 51). Sjöfarten lider i övrigt av hård konkurrens både inom passagerar- och frakttrafik. 4

7 1.5 Kommunerna Kommunernas bokslut för år 2013 utvisar att verksamhetsbidraget minskade med 1,2 M eller 1,0 %. Årsbidragen i samtliga kommuner försämrades med 1,0 M vilket betyder 7,9 %. Kommunernas lånestock ökade under år ,0 M till 60,6 M. Trenden för kommunerna är att årsbidragen successivt försvagas efter uppsvinget år 2008 då det nya landskapsandelssystemet togs i bruk. Årsbidragen försvagas eftersom ny lagstiftning kontinuerligt för över nya uppgifter på kommunerna utan ekonomisk kompensation. Sett i efterhand är det anmärkningsvärt med alla de reformer som genomförts efter det att recessionen började vilket ledde till att landskapets ekonomi försvagades kraftigt. Några av de här reformerna är handikappservicelagen, lagen om utkomststöd, barnomsorgslagen, lagen om närståendevård, barnskyddslag, skolskjutsbestämmelser och lagen om Ålands hälso- och sjukvård. Dessutom har landskapet under två år valt att låta bli en indexjustering av landskapsandelarna. Landskapsandelssystemet har urholkats sedan det infördes år Enligt det nya landskapsandelssystemet var det meningen att kommunerna genom sina överskott skall spara ihop till sina framtida investeringar. Genom att allt fler kommuners resultat försvagats med anledning av ovanstående har hela grundtanken med landskapsandelssystemet förfallit. En utredning av landskapsandelssystemet är nödvändig inom en snar framtid. I tabellen nedan anges de åländska kommunernas årsbidrag per invånare i bokslutet för år För kommunerna innebar den globala recessionen till en början att främst de kommuner som har ett stort beroende av samfundsskatten drabbades när resultaten från företagen försämrades. Kommunernas förvärvsskatteinkomster beräknas öka under år 2015 med 2,2 %. Staten planerar att göra vissa ändringar i riksavdragen. Bl.a. planeras en höjning av grundavdraget i kommunalbeskattningen, höjning av pensionsinkomstavdrag och höjning av arbetsinkomstavdrag. Däremot minskar avdragsrätten för bolåneräntor. Landskapsregeringen avser kompensera kommunerna för de ökade avdragen. ÅSUB har uppskattat att utlandsinkomsterna i Hammarland utgör totalt 3,3 M eller ca 9 % av de totala förvärvsinkomsterna. Som en följd av de relativt stora avdragen i kommunalbeskattningen råder det en stor skillnad mellan den egentliga kommunala skattesatsen och den effektiva skattegraden. Enligt ÅSUB: s kalkyl är kommunernas genomsnittliga skatt 17,5 % och den effektiva genomsnittliga skatten 12,6 % 5

8 1.6 Reformer inom det kommunala Landskapsregeringen har arbetat med en samhällsreform inom det sociala. Ett förslag om att överföra hela sociala sektorn förutom åldringsvården och barnomsorgen till Ålands omsorgsförbund finns för närvarande på remiss. Landskapet har även avsett att till år 2015 bilda bolaget Ålands digitala agenda ab för att samordna offentliga sektorns IT samt utveckla e-förvaltningen. Med tanke på alla de reformer som genomförts de senaste åren under år av stagnation förefaller det som om det åländska samhället borde avhålla sig från reformer som driver på de offentliga utgifterna. Trots det finns det planer på att t.ex. se över lagen om hemvårdsstöd. 6

9 2. BEFOLKNINGEN I KOMMUNEN Nedan återges några tabeller angående befolkningen. Folkmängd 1.1. Kön Kvinnor Män Sammanlagt Folkmängd byar 1.1. By Prästgården Frebbenby Torp Kattby Mörby Bovik Postad Näfsby Bredbolstad Boda Lillbolstad Hellesby Sålis Djäkenböle Strömma Skarpnåtö Övriga Vestmyra Drygsböle Byttböle Kråkböle Öra Äppelö Borgö Torsholma Sammanlagt

10 I tabellen nedan återges Hammarlands kommuns invånare fördelat per ålder och kön enligt läget den Ur tabellen för barn i åldern 0-15 år kan vi se att antalet barn per åldersklass varierar rätt kraftigt från år till år. År 2000 födda är 13 barn och 2010 födda 14 barn. De högsta antalen barn är 2005 och 2011 födda med 24 barn. Variationerna medför en utmaning att skapa servicesystem för barndagvård och skola vilka är både effektiva och ändamålsenliga. 8

11 Med tabellen nedan eftersträvas ett åskådliggörande av antalet barn i åldern 1-6 år i kommunen under åren Den högsta noteringen gjordes år 1996 med 120 barn och år 1997 med 119 barn. År 2013 hade kommunen 108 barn i åldern 1-6 år. Kommunens invånare fördelas i åldersgrupper enligt diagrammet ovan den

12 3. RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Budgeten och ekonomiplanen för tre år godkänns samtidigt. Budgeten består av en drifts- och finansieringsdel samt en investeringsdel. RESULTATRÄKNING FÖR ÅREN HAMMARLANDS KOMMUN Förklaring Bokslut 2013 Budget 2014 Nämnd 2015 Förslag Kst 2015 Budget Kfge 2015 Ek plan 2016 Ek plan 2017 Anv Ökn Ökn % A3100 VERKSAMHETENS INTÄKTER ,3 % A3120 Försäljningsintäkter ,0 % A3170 Avgiftsintäkter ,0 % A3240 Understöd och bidrag ,5 % A3250 Övriga verksamhetsintäkter ,5 % A4100 VERKSAMHETENS KOSTNADER ,2 % A4110 Personalkostnader ,6 % A4170 Köp av tjänster ,4 % A4200 Material, förnödenheter och varor ,6 % A4230 Understöd ,4 % A4270 Övriga verksamhetskostnader ,1 % VERKSAMHETSBIDRAG ,1 % A5100 SKATTEINKOMSTER ,0 % 5000 Kommunal inkomstskatt ,9 % 5100 Fastighetsskatt ,4 % 5200 Andel av samfundsskatt ,0 % 5300 Källskatt ,0 % A5110 LANDSKAPSANDELAR ,0 % 5500 Allmän Landskapsandel ,1 % 5505 Komplettering av skatteinkomster ,8 % 5510 Kompensation för avdrag ,8 % 5520 Kompensation för kapitalskatt ,5 % 5600 Lr-andel för socialvård ,7 % 5700 Ls-andel för undervisning och kultur ,0 % 5850 Övriga statsandelar A6100 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ,1 % A6110 Ränteintäkter ,1 % A6120 Övriga finansiella intäkter ,9 % A6130 Räntekostnader ,9 % A6140 Övriga finansiella kostnader ,0 % ÅRSBIDRAG ,5 % A7100 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,9 % A7110 Avskrivningar enligt plan ,9 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,5 % 10

13 Resultatet för år 2015 uppskattas till T. Verksamhetsbidraget ökar med 74 T (1,1 %). Skatteintäkterna ökar med 163 T (4,0 %). Landskapsandelarna ökar med 135 T (5,0 %). En kommun måste visa bokslut med positivt resultat för att på längre sikt kunna investera och även hålla sin tidigare egendomsmassa i skick. Enligt budgetförslag är årsbidraget 240 T (156 /invånare). Verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen är T vilket innebär en ökning med 12 T eller 0,0 %. Personalkostnaderna minskar med 55 T (1,6 %). Köptjänsterna ökar med 74 T (2,4 %). Enligt kommunstyrelsens budgetdirektiv eftersträvades att kostnaderna skulle uppgå till maximalt T (exklusive avskrivningar). Nämndernas förslag är T d.v.s. 285 T högre än kommunstyrelsens budgetdirektiv. (Jfr Budgetdirektiv s ) En balanserad ekonomi för kommunen förutsätter ett årsbidrag kring T. Kommunens avskrivningar kommer att öka med anledning av att landskapsandelar inte längre beviljas för skoloch daghemsbyggnader, servicehus, institutioner, vägar och avlopp etc. samt då de årliga investeringarna ligger betydligt högre än de årliga avskrivningarna enligt plan. För att undvika att avskrivningarna växer för snabbt borde kommunens nettoinvesteringar inte överstiga 500 T /år. År 2015 beräknas nettoinvesteringarna vara 593 T. Kommunen bör ha som strategi att minska investeringsnivån till enbart det som är absolut nödvändigt. I budgetförslaget har årslönerna för den ordinarie personalen beräknats enligt gällande lönenivå hösten 2014 jämte en ökning om ca 0,5 % för avtalsenliga justeringar. Vid utgången av planeperioden den uppskattas kommunens kassa till 566 T. 11

14 FINANSIERINGSANAYLS HAMMARLANDS KOMMUN Förklaring Bokslut 2013 Budget 2014 Nämnd 2015 Förslag Kst 2015 Budget Kfge 2015 Ek plan 2016 Ek plan 2017 Anv Ökn Ökn % HAMMARLANDS KOMMUN Årsbidrag ,5 % Korrektivposter till interna tillförda medel Kassaflödet i verksamheten ,5 % Investeringsutgifter Investeringsutgifter ,6 % Finansieringandelar för investeringsutgifter ,0 % Försäljn. ink. av tillgångar bland best. aktiva ,5 % Kassaflödet för investeringarnas del ,6 % Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ,7 % 0 Kassaflöde för finansieringens del 0 Minskning av långfristiga lån ,2 % Förändring av kortfristiga lån Förändringar i lånebeståndet ,2 % 0 Övriga förändringar av likviditeten 0 Förändringar av förvaltade medel och förv.kapital Förändringar i fordringar Förändringar i räntefria skulder Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del ,2 % 0 Förändringar av likvida medel ,4 % Likvida medel ,3 % Likvida medel ,3 % Förändringar av likvida medel ,4 % 12

15 Kommunens nettokostnader fördelar sig på följande sätt enligt budgetförslaget: Budgetområde Nettokostnad Kommunstyrelsen, val och revisorer Socialnämnden Skolnämnden Biblioteksnämnden, fritidsnämnden Byggnadstekniska nämnden, brandnämnden, lantbruk TOTALT Biblioteksnämnd, fritidsnämnd 5 % Nettokostnader budget 2015; 7,2 M Byggnadstekniska nämnden, brandnämnden, lantbruk 8 % Kommunstyrelse, val och revisorer 4 % Skolnämnden 31 % Socialnämnden 54 % 13

16 4. SKATTEINKOMSTER Kommunalskatterna har upptagits i budget och ekonomiplan enligt tabellen nedan: KOMMUNALSKATTER Förklaring Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ökn/min % Kommunalskatt ,94 % Fastighetsskatt ,39 % Andel av samfundsskatt ,00 % Källskatt ,00 % TOTALT ,00 % Enligt redovisningen den är de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för år skatteören. Det här innebär en ökning med 6,1 %. Den beskattningsbara inkomsten i budgeten för år 2015 beräknas till Den beskattningsbara inkomsten härleds genom att utgå från beskattningsbar inkomst för år 2013 så att den beskattningsbara inkomsten ökar med 0,9 % för år 2014 och med 1,0 % för år Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår ,00 % ,3% Skatteår ,00 % ,6% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,00 % ,7% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,4% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,6% Skatteår ,50 % ,3% Skatteår 2013 ( ) 16,50 % ,1% Skatteår 2014 prognos 17,25 % ,9% Skatteår 2015 prognos 17,25 % ,0% ÅSUB: s preliminära förvärvsinkomstskattekalkyl för år 2015 kan studeras nedan. ÅSUB kalkylerar med att skatteinkomsterna i Hammarland för år 2015 är ören. 14

17 Preliminär kommunalskattekalkyl (enligt debitering), Hammarland November 2014 (baserad på slutlig debiteringsstatistik för 2014) (1.000 euro) ** 2015** Förvärvsinkomster Förändr., % 4,6 2,4 2,6 1,3 därav utlandsinkomster Avdrag, riks Avdrag för inkomstens förvärvande Förvärvsinkomstavdrag Grundavdrag Övr avdrag inkl pensionsink avdrag Avdrag, åländska Resekostnadsavdrag Studielåneavdrag Sjukdomskostn.avdrag Studieavdrag Allmänt avdrag Avdrag, sammanlagt "Beskattningsbar inkomst" Skattesats 16,50 16,50 17,25 17,25 Kalkylerad skatt Arbetsinkomstavdrag Övr. avdrag från skatten mm Debiteras Förändr., % 3,3 6,1 8,2 0,4 Den inkomst som motsvarar debiterad skatt Förändr., % 3,3 6,1 3,5 0,4 Not: De debiterade skatterna (de skatter skattebetalarna ska betala) stämmer inte helt överens med de skatter som under året redovisas till kommunerna. (Källa ÅSUB) Den kommunalskatt som beräknas flyta in under år 2015 är T. Det här är en ökning med 154 T (3,9 %) från budgeten för år Kommunens skattekraft/invånare är under genomsnittet på Åland. År 2013 var kommunens förvärvsinkomster/invånare Med den här skattekraften ligger Hammarland på en 12: te plats bland de åländska kommunerna. 15

18 BESKATTNINGEN AV FÖRVÄRVSINKOMSTER (jämförelse mellan 2012 och 2013 års beskattning där 2013 års uppgifter är enligt läget den ) KOMMUN Kommunalskatt Kommunalskatt Besk förv ink 2012 Besk förv ink Ökn. Minsk Ökn minskn % Beskbar ink per inv 2013 MARIEHAMN ,74 % SOTTUNGA ,60 % JOMALA ,55 % LEMLAND ,33 % BRÄNDÖ ,77 % LUMPARLAND ,58 % KUMLINGE ,51 % FINSTRÖM ,36 % SUND ,23 % SALTVIK ,21 % FÖGLÖ ,98 % HAMMARLAND ,07 % ECKERÖ ,39 % KÖKAR ,06 % VÅRDÖ ,89 % GETA ,34 % TOTALT ,67 % Fastighetsskatten beräknas enligt följande oförändrade grunder. Allmän fastighetsskatteprocent 0,20 %, byggnader för stadigvarande boende 0,00 %, andra byggnader 0,90 % och allmännyttiga samfund 0,00 %. Fastighetsskatten beräknas avkasta 85 T under år Beskattningsvärdet för byggnader uppskattas år 2014 vara för stadigvarande boende T, annan bostad T och allmänna T. Ett uttag av fastighetsskatt för stadigvarande boende motsvarande 0,1 % innebär därmed i skatteinkomster. Motsvarande siffra för förhöjning av allmänna byggnader är ,- per 0,1 %. Fastighetsskattekalkyl per kommun , 1000 euro (enligt debitering) * 2014* 2014* 2015** Skatteprocenter Beskattningsvärden Skatt Debiterad Debiterad Stadigv. Annan Allmän Stadigv. Annan Allmän Stadigv. Annan Allmän Skatt Skatt bostad bostad skattepr. bostad bostad skattepr. bostad bostad skattepr. Totalt Totalt Brändö 0,00 0,90 0, ,0 33,8 0,0 33,8 34,1 Eckerö 0,00 0,90 0, ,0 67,4 164,4 230,3 232,4 Finström 0,00 0,90 0, ,0 51,8 179,2 227,0 229,0 Föglö 0,00 0,90 0, ,0 72,0 48,2 117,7 118,8 Geta 0,00 0,90 0, ,0 50,3 44,9 93,5 94,3 Hammarland 0,00 0,90 0, ,0 61,3 30,0 87,4 88,2 Jomala 0,00 0,90 0, ,0 53,4 372,0 416,9 420,7 Kumlinge 0,00 0,90 0, ,0 33,6 15,2 47,5 47,9 Kökar 0,00 0,90 0, ,0 36,9 31,5 67,1 67,7 Lemland 0,00 0,90 0, ,0 94,5 133,5 220,8 222,8 Lumparland 0,00 0,90 0, ,0 32,6 43,6 74,5 75,2 Saltvik 0,00 0,90 0, ,0 60,8 26,5 82,3 83,1 Sottunga 0,50 0,90 0, ,5 15,4 10,1 33,9 34,2 Sund 0,00 0,90 0, ,0 51,4 64,9 114,7 115,8 Vårdö 0,00 0,90 0, ,0 59,3 11,0 68,6 69,2 Mariehamn 0,30 0,90 0, ,0 7,6 372, , ,1 Hela Åland 0,14 0,90 0, ,4 782, , , ,4 förändring, % 10,0 11,8 10, ,0 12,0 33,3 74,2 0,9 Not: Föreningshus och dylikt har inkluderats i beskattningsvärdena även om de befriats från fastighetsskatten. (Källa: ÅSUB: Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014) Vad gäller samfundsskatten har den idag en mindre betydelse i kommunens finansiering. Det är trots det viktigt för kommunen att fortsätta utveckla möjligheter för företag att etablera sig i Hammarland för att öka antalet lokala arbetsplatser. En strategi för det här kunde vara bra att utarbeta. För år 2015 beräknas inkomsten från samfundsskatten till 45 T. Det är trevligt att se att Hammarlands kommuns samfundsskatter ökat under senaste år. 16

19 Kalkyl för kommunernas andel av samfundsskatten enligt debitering , euro * ** 2015** 2015** Koefficient Skatt Koefficient Prel. skatt Koefficient Kalk. skatt Kalk. koeff. Kalk. skatt Brändö 0, , , , Eckerö 0, , , , Finström 0, , , , Föglö 0, , , , Geta 0, , , , Hammarland 0, , , , Jomala 0, , , , Kumlinge 0, , , , Kökar 0, , , , Lemland 0, , , , Lumparland 0, , , , Saltvik 0, , , , Sottunga 0, , , , Sund 0, , , , Vårdö 0, , , , Mariehamn 0, , , , Hela Åland 1, , , , Förändring, % -37,6-2,3-3,9-9,1 Samfundsskatte-% 24,5 24,5 20,0 20,0 Kommunernas andel av skatterna, % 28,34 29,49 35,56 36,26 Not: Baserad på preliminär debiteringsstatistik för 2013 per Källa: ÅSUB, bearbetningar av debiteringsstatistik från Skattestyrelsen För år 2015 beräknas källskatten bli 25 T. 17

20 5. LANDSKAPSANDELARNA Landskapsandelarna har uppskattats enligt tabellen nedan: LANDSKAPSANDELAR Ändamål Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Ökn/min % Allmän landskapsandel ,11 % Komplettering av skatteinkomst ,77 % Landskapsandel för socialvården ,66 % Landskapsandel för undervisning och kultur ,03 % Komplettering av kapitalskatt ,50 % Kompensation åländska avdrag ,82 % Nedskärningen i landskapsandel ,11 % TOTALT ,03 % Landskapsandelssystemet förändrades från och med år Reformen innebar att landskapsandelarna för driften ökades och att landskapsandelarna för investeringar vad gäller grundskola och socialväsendet slopades helt. Även systemet för skattekomplettering ändrades. Vid utjämningen beaktas inte längre inkomsterna från samfundsskatten. Det positiva med det här är att de kraftiga variationerna i skattekompletteringen kan undvikas och den blir mera förutsägbar. En positiv sak med landskapsandelssystemet var den årliga justeringen enligt ett index för den kommunala basservicen. Det att indexjusteringen slopats under två år är beklagligt. Hammarlands kommun gör 2015 den tredje budgeten i bosättningsstrukturgrupp 3. Landskapsandelarna utgör totalt 37 % av verksamhetskostnaderna. 6. NYA TJÄNSTER I BUDGETFÖRSLAGET I förslaget till budget för år 2015 finns följande nya tjänster: Ökning: Assistent barnomsorg 0,8 Sysselsättning (utkomststödstagare) Minskning: Barnträdgårdslärare 0,5 Familjedagvårdare från ,0 Eftermiddagshemsledare 0,45 Personlig hjälpare 0,34 18

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2016-2018 Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den 24.11.2015 Antagen och godkänd av kommunfullmäktige den 17.12.2015 HAMMARLANDS KOMMUN Innehållsförteckning

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2013 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN...

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2014 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN...

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Saltviks kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016 www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Finströms kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016 www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Eckerö kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre

Läs mer

Sunds kommun PM juni 2016

Sunds kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola

Läs mer

Geta kommun PM juni 2016

Geta kommun PM juni 2016 www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Rapport 2009:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2009

Rapport 2009:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2009 Rapport 2009:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2009 De senaste rapporterna från ÅSUB 2008:7 Ålänningarna och miljön - Beteende och förändringsvilja i vardagen 2008:8 Den åländska flyttningsrörelsen

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Lumparlands kommun PM juni 2016

Lumparlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Brändö kommun PM juni 2016

Brändö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Brändö kommun PM juni 216 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER

Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER 1 kap. KOMMUNALFÖRBUNDET 1 Kommunalförbundets namn och hemort Kommunalförbundets namn är Oasen boende- och vårdcenter k.f. med arbetsnamnet

Läs mer

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab 2014-11-26 Åda Ab är ett icke vinstdrivande bolag tillhandahåller service och tjänster enbart till bolagets ägare offentlig upphandling (proportionalitet och s.k.

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Vårdö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Kökar kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6

Läs mer

Kommunutredningen 2016

Kommunutredningen 2016 www.pwc.se Arbetsmaterial Kommunutredningen Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet)

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn

Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Rapport 2008:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2008 De senaste rapporterna från ÅSUB 2007:5 Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland 2007:6 Konjunkturläget hösten 2007 2007:7

Läs mer

Budget 2016 Ekonomiplan 2017-2018 GETA KOMMUN B U D G E T 2 0 1 6. Fastställd i kommunstyrelsen 7.12.2015

Budget 2016 Ekonomiplan 2017-2018 GETA KOMMUN B U D G E T 2 0 1 6. Fastställd i kommunstyrelsen 7.12.2015 GETA KOMMUN B U D G E T 2 0 1 6 Fastställd i kommunstyrelsen 7.12.2015 Fastställd i kommunfullmäktige 14.12.2015 1 2 Innehåll B U D G E T 2 0 1 6... 1 1. EKONOMISK ÖVERSIKT... 4 1.1 EKONOMISK ÖVERSIKT

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Kfge Bilaga A-67 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND

Kfge Bilaga A-67 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND Kfge 02.09.2015 Bilaga A-67 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE 1 3 LAGSTIFTNING, TILLSYN OCH ANVISNINGAR

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

Vem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar

Vem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar Casper Wrede, valadministratör 22 juni 2016 Inkomna svar på remiss angående sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar. Remissen utsänd v. 4, svarstid

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI ETT SAMMANDRAG

KOMMUNAL EKONOMI ETT SAMMANDRAG KOMMUNAL EKONOMI ETT SAMMANDRAG Våren 2011 ÅLANDS KOMMUNFÖRBUND den 10 maj 2011 KOMMUNAL EKONOMI Våren 2011 Utflaggningarna av färjtonnage, ojämn vinstutveckling och enskilda företags bokslutsdisponeringar

Läs mer

Kommunutredningen 2016

Kommunutredningen 2016 www.pwc.se Kommunutredningen 2016 Fördjupad analys- Långsiktig finansiell analys Uppdrag hela projektet Uppdrag: Förslag på tre alternativa kommunstrukturer Förslag 1 Åland en kommun ( givet) Förslag 2

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Geta kommun, beslutsprotokoll

Geta kommun, beslutsprotokoll PROTOKOLL Tid och plats Måndagen den 22 oktober 2012 kl. 19:00-21:30 Kommunkansliet i Vestergeta, Geta Närv. Beslutande Ingvar Björling, KST-ordförande Kjell Berndtsson, KST-viceordförande Camilla Andersson

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN /09. Kommungården, sammanträdesrummet

Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN /09. Kommungården, sammanträdesrummet FINSTRÖMS KOMMUN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Nr KOMMUNSTYRELSEN 18.11.2009 19/09 Sammanträdestid 18.11.2009 kl. 17.00 Beslutande Föredragande Övriga närvarande Kommungården, sammanträdesrummet x Höglund,

Läs mer

ECKERÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN

ECKERÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN SAMMANTRÄDESKALLELSE Sammanträdestid Måndagen den kl. 19:00 Sammanträdesplats Kommunkansli SN 106 SN 107 SN 108 F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A Kallelse och beslutförhet SN 109 Budget 2015 SN 110 SN

Läs mer

BRÄNDÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN

BRÄNDÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 15.10.2015 1 KALLELSESIDA Utfärdad den 5 oktober 2015 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Torsdagen den 15 oktober 2015 kl.18.00 Kommunkansliet i Åva 63 Laglighet och beslutförhet 64 Protokolljusterare

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Rapport 2008:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2008

Rapport 2008:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2008 Rapport 2008:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2008 De senaste rapporterna från ÅSUB 2007:5 Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland 2007:6 Konjunkturläget hösten 2007 2007:7

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Nr SOCIALNÄMNDEN 08.05.2012 4/12 Sammanträdestid Tisdagen den 8 maj 2012 kl 18.00 19.15. Sammanträdesplats Beslutande Föredragande Godby daghem x Karlsson Rolf, ordförande x Mattsson

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Statistik 2004:7 Kommunernas och kommunal- förbundens ekonomi och verksamhet 2003

Statistik 2004:7 Kommunernas och kommunal- förbundens ekonomi och verksamhet 2003 Statistik 24:7 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 23 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

BRÄNDÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN

BRÄNDÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 2.9.2013 1 KALLELSESIDA Utfärdad den 26 augusti 2013 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 2 september 2013 kl.18.30 Kommunkansliet i Åva 62 Laglighet och beslutförhet 63 Protokolljusterare

Läs mer

Rapport 2005:3. Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi

Rapport 2005:3. Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi Rapport 2005:3 Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi 1998-2003 De senaste rapporterna från ÅSUB 2004:1 Konjunkturläget våren 2004 2004:2 Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland

Läs mer

E C K E R Ö K O M M U N

E C K E R Ö K O M M U N E C K E R Ö K O M M U N Budget 2015 Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen 02.12.2014 Fastställd av kommunfullmäktige 11.12.2014 Innehåll INLEDNING... 4 DRIFTSBUDGET... 10 C10 DRIFTSHUSHÅLLNING... 11 C110

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER Dnro 32/83/2013 Vilken kommun eller annan organisation representerar du? * Vilken är din ställning? * Kommun-/stadsfullmäktigeledamot Annan förtroendevald i

Läs mer

FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Nr SOCIALNÄMNDEN 10.03.2015 02/15 Sammanträdestid Tisdagen den 10 mars 2015 kl 18.00 19.30. Sammanträdesplats Beslutande Föredragande Övriga närvarande Sammanträdesrummet, Kommungården

Läs mer