HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK"

Transkript

1 HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2013

2 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

3 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN ALLMÄNT OM HAMMARLAND Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd per by DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Skatteinkomster Landskapsandelar Likviditet, årsbidrag och soliditet KOMMUNENS PERSONAL Friskvårdsaktiviteter REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Uppnående av målen Ordnandet av riskhanteringen Avtalsverksamhet Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS FÖRKLARINGAR TILL NYCKELTALEN SAMMANDRAG FÖR ÅR DRIFTSEKONOMIDEL C12 CENTRALNÄMNDEN/CENTRALVALNÄMNDEN C10 REVISORERNA C11 KOMMUNSTYRELSEN C20 SOCIALNÄMNDEN C30 SKOLNÄMNDEN C30 BIBLIOTEKSNÄMNDEN C50 FRITIDSNÄMNDEN C60 BYGGNADSTEKNISKA NÄMNDEN C70 GEMENSAMMA BRANDNÄMNDEN C80 LANTBRUKS- OCH SKOGSNÄMNDEN C89 FINANSIERINGSDEL INVESTERINGSDELENS UTFALL NOTER TILL BOKSLUTET FÖR ÅR FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER

4 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Den ekonomiska recessionen som började med den globala finanskrisen år 2008 har varit långvarig. Under loppets gång har arbetsnamnet bytts ut från finanskris till skuldkris. En tillfällig uppgång kunde skönjas åren 2010 och 2011 för att därefter igen bytas ut mot avmattning under åren 2012 och Inför 2014 gror en skör optimism om en svag tillväxt. Den här tillväxten störs lätt av yttre chocker som krisen i Ukraina. De här åren sedan finanskrisen startade har inneburit en stor ekonomisk omställning för Finland. Landet har tappat tiotusentals arbetsplatser inom industrin. Regeringen i landet har varit tvungen att arbeta med både strukturella reformer och nedskärningar i välfärdsservice. De offentliga samfunden i landet har under senaste fem år visat ett underskott. De här samfunden förväntas också visa underskott de närmaste åren. För att återhämtningen skall komma igång förutsätts att landets export börjar öka. De länder vilka bedöms vara i nyckelroll för en internationell återhämtning är Förenta staterna och Storbritannien. Sverige har klarat sig betydligt bättre än Finland från år 2008 då finanskrisen slog till. Den rapport om konjunkturläget för våren 2014 som Ålands statistik- och utredningsbyrå gett ut målar inte någon ljus bild över Ålands ekonomiska situation. I rapporten nämns att Åland är inne i en utdragen nedgångsperiod och att Ålands samlade produktion minskat kontinuerligt sedan ÅSUB: s prognos är att Ålands BNP kommer att utvecklas negativt både under år 2014 och Grunden till den långvariga negativa utvecklingen är enligt ÅSUB den internationella ekonomiska krisen som medfört en allmän stagnation inom det åländska näringslivet där sjöfarten har haft en dominerande roll. En positiv sak är i alla fall att Vikingline flaggat Rosella tillbaka under finsk flagg. Det här betyder att arbeten där skatt betalas till Åland ökat. För den offentliga sektorn på Åland ser framtidsutsikterna ut att bli utmanande. De totala överföringarna från staten till landskapet är på samma nivå år 2013 som under år Landskapet Ålands bokslut för år 2013 visar på ett underskott före fonderingar om 4 M. Underskottet är ca 4 M bättre än under år Under våren 2014 pågår lagstiftningsarbete för att verkställa resultatet från processen med samhällsservicereformen. Det förslag som landskapsregeringen ser ut att ha högst på prioritetslistan är en samordning av kommunernas socialtjänst. Det här innebär troligtvis att all socialservice förutom barnomsorg och äldreomsorg samlas under en myndighet. Den här förändringen kommer att förändra läget mellan de olika kommunernas finansiering av servicen. Då reformen drivs av landskapsregeringen ankommer det också på landskapet att se till att alla kommuners verksamhetsförutsättningar tryggas. 1

5 Hammarlands kommuns bokslut för år 2013 visar ett underskott om 0,4 M. Underskottet beror främst på två saker. Den första är att kommunen bytte bosättningsstrukturgrupp i landskapsandelssystemet vilket sammantaget innebar att kommunens landskapsandel minskade med 675 T från år Därtill tog kommunen i bruk ett nytt daghem vilket ökade kommunens nettokostnader för den här verksamhetsformen med 271 T. Även budgeten för 2014 visar ett underskott om 389 T trots att inkomstskattesatsen höjts från 16,50 % till 17,25 %. För att komma till rätta med underskottet är kommunens främsta strategi att öka invånarantalet. Planen är att kommunen skall börja försäljningen av tomterna på Öra bostadsområde i juni. Kommunen har planerat en omfattande marknadsföringskampanj inför sommarens försäljning. Nu när vägar byggts ut och området gallrats är det lätt att se att området kommer att vara en fantastisk plats att bo på när området är utbyggt. Ett strandnära boende med 1,5 km allmän strand mot Marsundet är nu en dröm som kan bli verklighet för många ålänningar. De totala verksamhetskostnaderna om T understeg de budgeterade verksamhetskostnaderna med 222 T. Verksamhetsinkomsterna om totalt 817 T översteg de budgeterade verksamhetsinkomsterna med 14 T. Överskridningar av verksamhetskostnader i jämförelse med budget har redovisats inom resultatenheterna för Vård på åldringshem 1 T, Hemtjänst 20 T, Annan service för åldringar och handikappade 31 T, Missbrukarvård 2 T, Grundutbildning år T, Biblioteksverksamhet 3 T, Parker och allmänna områden 7 T, Vatten- och avloppsverket 6 T och Finansiering 1 T. Nettoinvesteringarna blev under år T. Kommunens skulder är vid årets utgång 102 T. Den kassa som kommunen har ger kommunen lite tid att hitta sätt att anpassa ekonomin så att en balans kan hittas mellan kostnader och intäkter. Sysselsättningen i landskapet har försämrats även om siffrorna inte är så svaga som i Sverige och Finland. I februari 2014 var 590 personer öppet arbetslösa då motsvarande siffra ett år tidigare var 578 personer. Det här ger en arbetslöshetsgrad om 4,1 % vilket är densamma som ett år tidigare. Den öppna arbetslöshetsgraden i Hammarland var i februari ,2 %. Motsvarande siffra för 2013 var även 4,2 %. Kommunens personal var vid utgången av år personer vilket betyder en ökning med 5 personer från år Totala antalet omräknat till heltidsarbeten var 70,2 vilket betyder att antalet ökat med 5,2 under året. I Hammarlands kommun finns det mycket arbete att göra för att få en bra kommun att bli ännu bättre. I hopp om ett gott samarbete under år 2014 vill jag avsluta med att tacka förtroendevalda, tjänstemän och arbetstagare för allt arbete som gjorts under 2013! Kurt Carlsson kommundirektör 2

6 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunalvalet som hölls hösten 2011 innebar en liten förskjutning av fullmäktigeplatserna. Centern utökade med en fullmäktigeplats och har under innevarande mandatperiod platser. Liberalerna utökade också med en plats och har 4 platser. Socialdemokraterna förlorade två platser och har nu 1 plats. De Obundna höll sitt enda mandat. Kommunfullmäktige sammanträdde fyra gånger år 2013 och behandlade 64 ärenden. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Stig A. Mattsson, Frebbenby Josefin Cleve Andersson, Mörby Kommunfullmäktigeledamöter Tomas Blomberg, Skarpnåtö Mona Eriksson, Torp Tommy Eriksson, Byttböle Catherine Frisk Grönberg, Näfsby Gunnar Gustafsson, Hellesby Jenny Gustafsson, Frebbenby, t.o.m Britta Bergman, Sålis fr.o.m Kerstin Idman, Prestgården Anders T. Karlsson, Bredbolstad Anne-Maj Mattsson, Djekenböle Gunni Mattsson, Postad Tommy Saarinen, Mörby Thord Sjöblom, Frebbenby Michael von Beetzen, Mörby C Lib Lib C C Soc Lib C C C C C C Lib Ob C 3

7 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen sammanträdde 17 gånger och behandlade 310 ärenden. Kommunstyrelsens presidium Ordförande Lars Häggblom, Frebbenby Vice ordförande Håkan Jansson, Strömma Kommunstyrelseledamöter Camilla Karlsson, Kattby Eija Lagerberg, Lillbolstad Henrik Lagerberg, Prestgåden Sofie Roxbäck, Frebbenby Stefan Öström, Bredbolstad C Lib C C Soc Ob C 2. ALLMÄNT OM HAMMARLAND Befolkning fördelat på kvinnor och män Folkmängd Kvinnor Män Sammanlagt

8 2. 2. Folkmängd per by Folkmängd byar 1.1. By Boda Borgö Bovik Bredbolstad Byttböle Djäkenböle Drygsböle Frebbenby Hellesby Kattby Kråkböle Lillbolstad Mörby Näfsby Postad Prästgården Skarpnåtö Strömma Sålis Torp Torsholma Vestmyra Äppelö Öra Övriga Sammanlagt

9 3. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN INOM KOMMUNEN Allmänt om den ekonomiska utvecklingen Efter många år med negativ utveckling av ekonomin finns det för närvarande en tro att ekonomin i världen vänder i ett långsamt tillväxtspår. På det här syns tecken i bl.a. Förenta staterna, Tyskland och Storbritannien. Den privata konsumtionen och investeringarna har för närvarande en krympande tendens. Den finländska ekonomin beräknas krympa med 1,4 % år 2013 och år 2014 beräknas en tillväxt om 0,5 % av BNP. Arbetslösheten i Finland beräknas öka till 8,4 %. År 2014 beräknas Finlands offentliga samfunds skuld uppgå till 55 % av BNP. Det avgörande för den finska ekonomin är utvecklingen av exporten. I grannlandet Sverige är den ekonomiska utvecklingen bättre. BNP beräknas öka med 1,2 % år 2013 och 2,5 % år Sverige är ett mönsterland inom Europeiska unionen vad gäller offentlig skuld vilken beräknas uppgå till ca 43 % av BNP och i Sverige ser det ut som om trenden är att det här nyckeltalet sjunker. Arbetslösheten beräknas vara ca 8,1 % under år Under vintern ökade oroligheterna i Ukraina och upptrappningen av regeringskrisen skapar även ekonomisk oro. Oljepriset är ungefär 109,7 $/fat (vecka 9). Under motsvarande tid år 2013 var oljepriset 116,2 $/fat. Överföringar från statsbudgeten till landskapet Åland M LR budget Ökn Ökn % Klumpsumman 204,3 209,4 212,4 212,4 3,0 1,4 % Skattegottgörelse 17,4 9,8 25,0 4,5-5,3-54,1 % Lotteriskatt 8,7 10,3 13,0 11,5 1,2 11,7 % Hela världen 230,4 229,5 250,4 228,4-1,1-0,5 % (Källa: Statens budgetproposition 2014) För de offentliga finanserna på Åland har överföringarna från statsbudgeten till Åland en avgörande betydelse. Efter den stora nedgången i klumpsumman år 2008 har landskapet fått anpassa sig till en situation där både budget och bokslut visar underskott. I budgeten för år 2014 beräknar landskapsregeringen att skattegottgörelsen endast blir 4,5 M. I statsbudgeten har anslag upptagits för 25,0 M. I det åländska näringslivet visar de stora bolagen Vikingline och Ålandsbanken fortsättningsvis svaga resultat. Det att Vikingline planerar att byta flagg på Rosella borde innebära en positiv injektion för Åland. Det skulle vara välkommet om Eckerölinjen följde det här goda exemplet som Vikingline visar. 6

10 3. 2. Den ekonomiska utvecklingen inom kommunen Verksamhetsår 2013 visar ett negativt resultat om ,80. I jämförelse med verksamhetsår 2012 innebär det en resultatförsämring med ,37. Kostnaderna har ökat från verksamhetsår 2012 till 2013 med ,59 (4,3 %). Personalkostnaderna ökade med ,70 (8,7 %). Kostnaderna för köp av tjänster minskade med ,82 (- 0,9 %). Skatteinkomsterna ökade under året med ,50 (4,9 %). Landskapsandelarna minskade med ,95 (- 21,1 %). Verksamhetsintäkterna har minskat med ,86 (-2,1 %). Som sammanfattning kan resultatförsämringen med 838 T beskrivas enligt följande: Landskapsandelarna minskade med 675 T (21,1 %) Personalkostnaderna ökade med 253 T (8,7 %) Köp av tjänster minskade med 28 T (0,9 %) Övriga verksamhetskostnader ökade med 69 T (7,0 %) Skatteinkomsterna ökade med 184 T (4,9 %) Verksamhetsintäkterna minskade med 18 T (2,1 %) Skillnad mellan finansieringskostnader och inkomster försämrades med 17 T (52,2 %) Avskrivningarna ökade med 18 T (5,2 %) Ca 42 % av kommunens verksamhetskostnader består av köptjänster. De här kostnaderna har en benägenhet att variera relativt kraftigt mellan åren. Särskilt kostnaderna för De gamlas hem, Gullåsen och Södra Ålands högstadiedistrikt kan ändra kraftigt. Tabellen visar att De gamlas hem ökat med 104 T och Södra Ålands högstadiedistrikt med 59 T. Gullåsen har minskat med 166 T och Ålands omsorgsförbund med 6 T. Tabell över kostnader för köpservice för åren 2013 och Förklaring Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2004 Ökning Ökning % K.f. De gamlas hem % Gullåsen % Ålands omsorgsförbund k.f % Stiftelsen hemmet % Södra Ålands högstadiedistrikt k.f % Övriga kundtjänster % Köpservice till kommunens verksamhet % TOTALT % Totalt blev köptjänsterna 86 T lägre än vad som beräknades i budgeten för år Kommunens skuldsättning fortsatte att minska under år 2013 med 25 T. Det totala skuldsaldot var vid årets början 127 T och vid slutet av året 102 T. Vid räkenskapsårets slut var skuldsättningen per invånare 66. Det är värt att påpeka att kommunens låga skuldsättning och goda likviditet under de senaste åren bidragit med ett positivt netto mellan finansieringskostnader och intäkter. På grund av den ekonomiska recessionen och det svaga ränteläget blev det här nettobeloppet dock endast + 16 T i bokslutet för år

11 3. 3. Skatteinkomster Kommunens viktigaste inkomst är skatteinkomsten. Av de totala inkomsterna i resultaträkningen utgör skatteinkomsterna T eller 54 %. Kommunens skattekraft är under genomsnittet på Åland. Skattekraften per invånare i 2012 års beskattning på hela Åland var /invånare då man beaktar enbart kommunalskatten. Motsvarande siffra för Hammarland var /invånare (13: de plats). Mariehamns stad har den starkaste skattekraften med beskattningsbara inkomster om /invånare. För Jomala är motsvarande siffra /invånare. Inkomstskattesatsen var under år ,50 %. Inkomsterna från kommunalskatten ökade med 236 T eller 6,7 %. Till den goda ökningen bidrar en s.k. rytmstörning i redovisningssystemet då en korrigering av skatter kunde göras tidigare och det här innebär att kommunen fick samma korrigering två gånger under år Ett uppskattat belopp är ca 42 T och för det här redogörs närmare i not 2 (s. 79). Betydelsen av fastighetsskatten är fortsättningsvis marginell då kommunen inte gått in för beskattning av stadigvarande bostäder. Fastighetsskatten utgör i framtiden en möjlighet för kommunen att bredda skattebasen. Under år 2013 var inkomsten från fastighetsskatten 81 T. Efter några goda utdelningsår genom samfundsskatten under åren 2011 och 2012 har kommunen under år 2013 igen återgått till en lägre utdelning. Under år 2013 blev inkomsten från samfundsskatten 53 T. Den åländska källskatten avkastade 36 T vilket var 5 T mindre än under år

12 Tabell över skatteinkomsterna Ökn./min Ökn. % Skatteform Kommunalskatt ,7% Fastighetsskatt ,7% Andel av samfundsskatt ,9% Åländsk källskatt ,5% TOTALT ,7% Totalt ökade skatteintäkterna med 184 T eller 4,7 %. Skatteinkomsterna blev 3,3 % bättre än det som uppskattades i budgeten. Kommunalskatten blev ca 3,0 % högre än budgeterat och samfundsskatten 6,5 % högre än budgeterat. Specifikation av skatteinkomsterna Skatteform Ursprunglig Tilläggs- och Budget inkl. Bokslut 2013 Avvikelse budget 2013 omfördelningsbudget tilläggsbudget Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Åländsk källskatt TOTALT Enligt debiterade skatter för skatteår 2012 har antalet förvärvsören ökat med 3,3 % från skatteår Antalet förvärvsören Skatteform Inkomstskattesats Förvärvsören Förändrings % Skatteår ,00 % ,3% Skatteår ,00 % ,6% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,9% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,00 % ,7% Skatteår ,00 % ,5% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,4% Skatteår ,50 % ,7% Skatteår ,50 % ,6% Skatteår ,50 % ,3% Tabellen nedan åskådliggör den förlust av samfundsskatt som kommunen drabbades av då kommunalskattelagen ändrades år 2001 och en ny fördelning av samfundsskatten infördes. Under många år har den här andelen av samfundsskatt som kommunen erhåller varit anmärkningsvärt liten. Hammarlands kommun erhöll under år ,6 % av den totala kommunala samfundsskatten. Mariehamns stad erhöll 72,2 %. Skillnaden i relation till antalet invånare är betydande! 9

13 Skatteform Samfundsskatt Förändring Förändrings % Skatteår ,9% Skatteår ,3% Skatteår ,6% Skatteår ,0% Skatteår ,5% Skatteår ,8% Skatteår ,5% Skatteår ,4% Skatteår ,5% Skatteår ,5% Skatteår ,8% Skatteår ,0% Landskapsandelar Med svag skattekraft är beroendet av landskapsandelarna stor för finansieringen av kommunens verksamhet. År 2008 genomfördes en reform av landskapsandelssystemet. Reformen innebar att landskapsandelarna för drift höjdes för att bättre motsvara de kostnader som kommunen har för den lagstadgade servicen. Samtidigt slopades landskapsandelen för investeringar inom grundskola, bibliotek, idrott och kultur samt även för det sociala. Nu har sex verksamhetsår genomförts med det nya landskapsandelssystemet. I bokslutet för år 2013 utgör landskapsandelen 35 % av intäkterna. År 2013 flyttades Hammarlands kommun från bosättningsstrukturgrupp 2 till 3. Det här i kombination med andra inbesparingar som landskapsregeringen genomfört mot kommunerna innebär att landskapsandelen minskat med T. Landskapsandelarna sjönk med anledning av byte av bosättningsstrukturgrupp enligt följande. Landskapsandelen för grundskola, bibliotek, kultur, idrott och ungdom sjönk mest med T (-19,4 %). Den allmänna landskapsandelen sjönk med 128 T (- 60,1 %). Landskapsandelen för sociala minskade med - 78 T (- 5,3 %). Skattekompletteringen vilken enbart utjämnar skillnader i förvärvsinkomstskatter ökade med 9 T (3,4 %). Nedskärningen i landskapsandelarna med 215 T vilken motiverades med att landskapsregeringen tog över kostnaderna för Gullåsen kom mycket olägligt med tanke på kommunens byte av bosättningsstrukturgrupp. Under år 2013 har kommunen inte sökt finansieringsstöd enligt prövning. I tabellen nedan jämförs landskapsandelsinkomsterna mellan åren 2012 och

14 LANDSKAPSANDELAR OCH LANDSKAPSINKOMSTER DRIFT Förklaring Ökn./min Ökn./min % Allmän landskapsandel ,1% Komplettering av skatteinkomster ,4% Landskapsandel för socialvården ,3% Landskapsandel för undervisningsv ,4% Finansieringsstöd enligt prövning Komplettering av kapitalskatt ,1% Kompensation för åländska avdrag ,7% Nedskärning i landskapsandelar TOTALT ,1% Landskapsandelarna har i stora drag verkställts enligt budget då de i allmänhet fastställs innan kommunens budget antas. Där mindre avvikelser kan noteras är landskapsandelen för komplettering av skatteinkomster, komplettering av kapitalskatt samt kompensationen för de åländska avdragen. Totalt blev landskapsandelarna 8 T lägre än budget. Specifikation av landskapsandelarna Förklaring Ursprunglig budget 2013 Tilläggs- och omfördelningsbudget 2013 Budget inkl. tilläggsbudget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Allmän landskapsandel ,48 0,48 Komplettering av skatteinkomster ,23-997,77 Landskapsandel för socialvården ,75-0,25 Landskapsandel för undervisningsv ,81-0,19 Komplettering av kapitalskatt , ,49 Kompensation för åländska avdrag , ,62 Nedskärning i landskapsandelar ,82 0,18 TOTALT , ,68 Under våren 2013 har Ålands kommunförbund k.f. uppmärksammat landskapsregeringen på att gällande lagstiftning om landskapsandelar till kommunerna (ÅFS 70/93) inte följts till de delar som avser att justera landskapsandelarna vart 4: de år så att kostnadsfördelningen hålls oförändrad. Vad den här intressebevakningen leder till är inte klart för närvarande Likviditet, årsbidrag och soliditet Kommunens likviditet är fortsättningsvis acceptabel trots att den försämrats under år 2013 med 983 T. Den utgjorde kommunens depositioner totalt 118 kassadagar. Den räckte kassamedlen till 157 kassadagar. Årsbidraget för år 2013 blev - 8 T. Det att årsbidraget är negativt och lägre än avskrivningarna visar att kommunen inom närmaste tid måste göra förändringar för att förbättra resultatet. Per invånare utgör årsbidraget - 5. Kommunens soliditet avspeglar kommunens förmåga att med sitt egna kapital svara för sina skulder. Soliditets % -en i bokslutet för år 2013 är 91 %. 11

15 4. KOMMUNENS PERSONAL Antalet anställda den utgjorde 81 personer. Per den var motsvarande antal 76 personer. Av dessa är 36 deltidsanställda. Av personalen är 67 personer eller 82,7 % kvinnor. Personalen visar en rätt så ojämn fördelning mellan könen på de olika enheterna. I vårdarbetena på Hammargården och dagvården består personalen nästan enbart av kvinnor. Inom tekniska består personalen igen till 100 % av män. Även inom skolan är personalen till övervägande del kvinnor. En viss ökning av antalet män inom skolan kan skönjas. Hammarlands kommun har en jämställdhetsplan och en av målsättningarna är att uppnå större balans mellan könsfördelning i de olika yrkesgrupperna. Könsfördelning mellan enheterna Enhet Kvinnor Män % Kvinnor Kommunkansli ,5% Hammargården ,7% Handikappservice ,7% Dagvård ,0% Näfsby skola och bibliotek ,4% Tekniska 0 4 0,0% TOTALT ,7% Personalens åldersfördelning är jämnt fördelad i alla åldersgrupper vilket är positivt för en stimulerande arbetsmiljö. I kommunen finns i åldersklasserna 50 år och äldre totalt 25 personer. Personalens åldersfördelning inom de olika enheterna Enhet -29 år år år år 60+ år Kommunkansli Hammargården Handikappservice Dagvård Näfsby skola och bibliotek Tekniska TOTALT Procentuell fördelning 11,1% 25,9% 32,1% 23,5% 7,4% Antalet sjukskrivningsdagar har ökat kraftigt från år 2012 med 712 dagar eller 61 %. Antalet sjukskrivningsdagar har ökat inom samtliga enheter förutom dagvården och tekniska. Delar man antalet sjukskrivningsdagar med 365 får man en indikation om att frånvaro med anledning av sjukskrivning utgör 5,1 årslöner. Per anställd utgör det här ca 23 dagar/år. 12

16 Antal frånvarodagar med anledning av sjukledighet Enhet Ökn 12-13% Kommunkansli % Hammargården % Handikappservice % Dagvård % Näfsby skola och bibliotek % Tekniska % TOTALT % Antalet frånvarodagar med anledning av moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter har ökat från år 2012 till 2013 från dagar till dagar. Antal frånvarodagar moderskaps-, föräldra- och vårdledigheter Enhet Ökn 12-13% Kommunkansli % Hammargården % Handikappservice Dagvård % Näfsby skola och bibliotek % Tekniska TOTALT % 13

17 4. 1. Friskvårdsaktiviteter Kommunen subventionerar vissa friskvårdsaktiviteter. De här aktiviteterna är styrketräning eller gruppaktiviteter i Avancia, massage samt simning i någon av simhallarna på Åland. 5. REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN ORDNATS Kommunen har ordnat sin interna kontroll genom att kommunstyrelsen antagit ett direktiv för intern kontroll. Det här direktivet har antagits av kommunstyrelsen den Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunstyrelsen anser att den interna tillsynen fungerat tillfredsställande vad gäller att iaktta bestämmelser, föreskrifter och beslut. Kommunen har en ändamålsenlig hållning till att följa regelverk. Kommunen har inte varit part i processer där ersättningsanspråk riktats mot kommunen Uppnående av målen Kommunstyrelsen har med hänvisning till det redovisade budgetutfallet kunnat konstatera att målen i den av kommunfullmäktige antagna budgeten uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I den mån överskridningar uppstått har godtagbara förklaringar kunnat framställas. 14

18 5. 3. Ordnandet av riskhanteringen Kommunstyrelsen kan konstatera att kommunen inte har några omedelbara ekonomiska risker på kort sikt emedan kommunen har en låg skuldsättning, god likviditet och ett starkt eget kapital. På längre sikt utgör det en risk att kommunen får allt mera uppgifter och att finansieringen från landskapet minskar. En av de här riskerna är att landskapet vidtar sparåtgärder gentemot kommunerna för att balansera landskapets budget. En riskkartläggning har begärts från kommunens nämnder och följande har framförts. Socialnämnden Eftersom samtliga verksamhetsområden är reglerade och styrda genom lag förutsätter det att personal håller sig uppdaterade vad gäller förändringar och praktisk tillämpning. Ett riskmoment kan således föreligga ifall tiden helt enkelt inte räcker till för berörd personal att hålla sig à jour. Skolnämnden Olycksfall i verksamheten på väg till eller från skolan. Olyckor kan ske under lektionstid och inom skolans områden. Mobbning av elever och lärare kan förekomma och det finns både elever och personal utsätts för trakasserier. I verksamheten finns risk för konflikter mellan skolan, föräldrar och personal. En ytterligare risk är hot mot elever och skolpersonal. Det är en risk att viktiga avtal, sekretessbelagda handlingar etc. kan hamna i fel händer. En risk utgör också de störningar i verksamheten som kan bli aktuella om nyckelpersoner försvinner. En risk är att personskador kan uppstå p.g.a. att redskap eller verktyg är i dåligt skick i t.ex. gymnastik eller slöjdundervisning. Informationsflödet till föräldrar kan utgöra ett riskmoment ifall viktig information inte når fram till berörda barns föräldrar. Även skadegörelse på kvällar och helger utgör en risk för verksamheten. De alltmer krävande upphandlingarna utgör en risk när tillräcklig sakkunskap saknas. Undervisning för elever med annat modersmål än svenska utgör en risk om rutiner saknas, vilket kan leda till att elever går miste om utbildning. Fritidsnämnden Fritidsnämnden bedömer att det finns risk för olyckor speciellt när barn är inblandade. Då gruppstorlekar kan gå uppemot ca 25 barn kan det vara svårt att ha en fullständig överblick av verksamheterna. Enligt lagstiftning finns inte några regler om hur stora grupper en ledare får ha i olika verksamheter. I samband med att kommunen genomförde en upphandling av försäkringar tecknade kommunen under året en frivillig olycksfallsförsäkring för de barn som deltar i kommunens fritidsverksamhet. Byggnadstekniska nämnden Vid problem med någon av kommunens fastigheter ansvarar i första hand kommunteknikern, som för detta ändamål har en beredskapstelefon. 15

19 Kommunteknikern i sin tur beaktar och undersöker problemet och kontaktar lämplig part för eventuell reparation eller åtgärd. Fastighetsskötarna i kommunen är tillgängliga ifall akuta skador uppstår vid någon av kommunens fastigheter, på vatten- och avloppsledningsnätet eller vägnätet. Vid mer svårartade problem anlitas företag med jourberedskap inom det aktuella området. Från de större fastigheterna skickas larm via meddelande till fastighetsskötarnas mobiltelefoner vid problem med värme och ventilation. Ett datasystem, Grundfos KAUKO, finns för att hålla kontroll på avloppspumpstationerna för avloppsledningen Kattby Möckelö. Datasystemet avger larm vid fel som rapporteras till förutbestämd mobiltelefon via SMS. Larmen går till fastighetskötare samt till byggnadskontorets GSM-telefon. På övriga pumpstationer finns larm genom en röd lampa som börjar lysa vid hög nivå i stationerna. Nya lagkrav uppkommer kontinuerligt vilka beaktas av tjänstemännen och förtroendevalda i samråd med myndigheter, så som Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Gemensamma lantbruksnämnden De risker som kan förknippas med lantbruksnämndens verksamhet berör närmast personalsituationen. Eftersom verksamheten till stora delar sköts av en person kan störningar uppstå. Detta är i nuläget hanterbart eftersom samarbetet med såväl Jomala som Finströms kommuner är ikraft och utbytet har intensifierats. Detta betyder att fler personer är involverade i rutiner och ärenden Avtalsverksamhet Kommunstyrelsen anser att det inte förekommer några negativa följder med anledning av ingångna avtal i kommunen. Som grundregel är det alltid viktigt då man ingår avtal för längre tid att det finns en uppsägningsklausul som möjliggör för kommunen att säga upp ett oförmånligt avtal Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Kommunstyrelsen anser att det i Hammarlands kommun inte finns orsak att ha en särskild enhet för den interna kontrollen under kommunstyrelsen. Då kommunens storlek är relativt liten är det tillräckligt att förtroendeorgan, ledande tjänstemän och förmän ansvarar för att den interna kontrollen fungerar inom respektive område. Den interna kontrollen har fungerat tillfredsställande under räkenskapsåret

20 6. KOMMUNALFÖRBUND OCH SAMFUND Kommunen är medlem eller aktieägare i följande intressesamfund: De gamlas hem k.f. K.f. Södra Ålands högstadiedistrikt Ålands omsorgsförbund k.f. Ålands kommunförbund k.f. Ålands miljöservice k.f. Ålands energi Ab Ålands vatten Ab Ålands problemavfalls Ab 7. KOMMUNSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING OM BEHANDLINGEN AV REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen i Hammarland föreslår att kommunens underskott för år 2013 om ,80 lämnas kvar på räkenskapsperiodens överskottskonto inom det egna fria kapitalet. Från årsbidraget har man före överskottet avdragit avskrivningar. Det finns anledning för kommunfullmäktige och -styrelsen att strama upp kostnadsutvecklingen inom kommunen eftersom kommunens budget visar på ett negativt resultat för år Kommunstyrelsen bör även vid behov uppmana nämnderna att noggrant följa upp att den antagna budgeten för år 2014 verkställs i enlighet med fullmäktiges beslut och att det inte finns utrymme för överskridningar. Kommunstyrelsen i Hammarland ger dessutom under sommaren 2014 direktiv för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren enligt de ekonomiska förutsättningar som råder. 17

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2014 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN...

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas bokslut 2016 Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2015 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN...

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund Ekonomiska nyckeltal Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund 12.11.2012 1. Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna Kommun Årsbidrag / inv Avskrivningar / inv

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2018 ISBN 978-952-293-603-5 (pdf) Femte reviderade

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Statistik 2003:

Statistik 2003: Statistik 2003:6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2000-2001 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2016 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN...

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK

HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK HAMMARLANDS KOMMUN BALANSBOK 2017 HAMMARLANDS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 1 1. KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGARNA I DEN... 3 1.1. KOMMUNFULLMÄKTIGE... 3 1. 2. KOMMUNSTYRELSEN...

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2015-2017. Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den 30.12.2014

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2015-2017. Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den 30.12.2014 HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2015-2017 Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den 30.12.2014 Antagen och godkänd av kommunfullmäktige den 15.1.2015 HAMMARLANDS KOMMUN Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Nr 1259 3403 RESULTATRÄKNING Bilaga 1 Ränteintäkter Leasingnetto Räntekostnader FINANSNETTO Intäkter från investeringar i form av eget kapital I företag inom samma koncern I ägarintresseföretag I övriga

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

ÅSUB Statistik 2001:4. Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 1999

ÅSUB Statistik 2001:4. Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 1999 Statistik 2001:4 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 1999 FÖRORD Föreliggande rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 1999.

Läs mer

Årsredovisning för Barnens Framtid

Årsredovisning för Barnens Framtid 1 Årsredovisning för Barnens Framtid 802467-1573 Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Barnens Framtid 3 Org.nr 802467-1573 Ekonomisk översikt Ekonomisk översikt 2017 2016 Verksamhetsintäkter 416 501 736

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

Bokslut för BRF Morkullan HSB Stockholm

Bokslut för BRF Morkullan HSB Stockholm Bokslut för BRF Morkullan 2003-01-01-2003-12-31 HSB Stockholm Resultaträkning 03-01 - 03-12 01-09 -02-12 Nettoomsättning Not 1 8 277 115 11 221 143 Fastighetskostnader Drift Not 2-4 206 588-5 506 617 Planerat

Läs mer

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen Vanda stads bokslut 2018 Stadsstyrelsen 25.3.2019 Vanda stads resultaträkning Resultaträkning 2018 2017 2016 2015 2014 milj. milj. milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 243,0 252,0 298,7 274,4 249,1 Verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

BUDGETUPPFÖLJNING, BELÄGGNING & MÅLUPPFYLLELSE JANUARI-JUNI 2018

BUDGETUPPFÖLJNING, BELÄGGNING & MÅLUPPFYLLELSE JANUARI-JUNI 2018 BUDGETUPPFÖLJNING, BELÄGGNING & MÅLUPPFYLLELSE JANUARI-JUNI 2018 Oasen boende- och vårdcenter K.f Innehåll Budgetuppföljning... 2 Bindningsnivåer... 3 Allmän förvaltning, C10... 3 Institutionsvård, C22...

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Bryggeri Ab Bock - Wasa Lemlandsvägen Lemland Fo nr: Balansbok

Bryggeri Ab Bock - Wasa Lemlandsvägen Lemland Fo nr: Balansbok Bryggeri Ab Bock - Wasa Lemlandsvägen 1865 22610 Lemland Fo nr: 1972533-5 Balansbok 1.1.2016 31.12.2016 Innehållsförteckning Denna balansbok för perioden 1.1.2016 31.12.2016 innehåller: Bokslut: Resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB

Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB 2004-01-01-2004-06-30 Vilhelmina Bostäder AB 1(11) Styrelsen och verkställande direktören för Vilhelmina Bostäder AB får härmed avge delårsrapport för perioden

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

ÅRETS SIFFROR. Affärsverken Energi i Karlskrona AB

ÅRETS SIFFROR. Affärsverken Energi i Karlskrona AB ÅRETS SIFFROR Affärsverken Energi i Karlskrona AB RESULTATRÄKNING KSEK Not Nettoomsättning 1 293 017 321 292 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter -252 976-274 959 Övriga externa kostnader 2,3-19

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr)

Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Film i Väst AB Bokslutsdokument RR KF BR (tkr) Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nummer Kommunfullmäktige /2017

HAMMARLANDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nummer Kommunfullmäktige /2017 HAMMARLANDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nummer Kommunfullmäktige 19.12.2017 5/2017 Sammanträdestid Sammanträdesplats Beslutande Tisdagen den 19 december 2017 kl. 19.00-19.45 Kommungården

Läs mer

Bokslut för BRF Alfågeln HSB Stockholm

Bokslut för BRF Alfågeln HSB Stockholm Bokslut för BRF Alfågeln 2004-01-01-2004-12-31 HSB Stockholm Resultaträkning 04-01 - 04-12 03-01 - 03-12 Nettoomsättning Not 1 11 349 109 10 150 735 Fastighetskostnader Drift Not 2-5 895 303-5 826 687

Läs mer

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Sida 23(28) Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1712 1612 Verksamhetens intäkter 1 119 194 89 192 Verksamhetens kostnader 2-5 213 230-5 026 834

Läs mer

Resultaträkningar. Göteborg Energi

Resultaträkningar. Göteborg Energi Göteborg Energi Resultaträkningar Koncernen Moderföretaget Belopp i mkr Not 2016 2015 2016 2015 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 4 5 963 5 641 3 438 3 067 Anslutningsavgifter 88 88 35 45 Aktiverat arbete

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 5504 Nr 1340 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Förändring av premieansvaret Andel av placeringsverksamhetens nettointäkt 2) Övriga försäkringstekniska

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nummer Kommunfullmäktige /2016

HAMMARLANDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nummer Kommunfullmäktige /2016 HAMMARLANDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nummer Kommunfullmäktige 17.12.2015 6/2016 Sammanträdestid Sammanträdesplats Beslutande Torsdagen den 17 december 2015 kl. 19.00-20.15 Kommungården

Läs mer

Bildningsalliansen rf

Bildningsalliansen rf Bildningsalliansen rf BALANSBOK 1.1.-31.12.2016 Bildningsalliansen rf INNEHÅLLSFÖRTECKNING Resultaträkning 1 Balansräkning 2 Noter 3 Förteckning över använda bokföringsböcker 4 Bokslutets underteckningar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991-215, md 18 18 16 14 Lånestock Likvida medel 16 14 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15*

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

KONCERNENS RESULTATRÄKNING Kort om Hypo År 2007 stärkte Hypo alltjämt sin profil som en innovativ aktör med särskild inriktning på bostadsfinansiering och boende. Vi anpassade oss till utvecklingen på bostadsmarknaden och såg över

Läs mer

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014 Datum 2014-08-29 ~~ ~, Antal sidor REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN 1(2) Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2014 Kommentarer till det ekonomiska utfallet Det ekonomiska utfallet för det första halvåret 2014

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Bokslutsdokument RR KF BR Kungälvs sjukhus 2017-01-18 16:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1612 1512 Verksamhetens intäkter 1 1 274 610 1 196 250 Verksamhetens kostnader 2-1 265 736-1 196 368 Avskrivningar

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Landskapslag angående temporär ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn.i hemmet

Landskapslag angående temporär ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn.i hemmet 1991-92 Lt-Ls framst. nr 11 LANDSKAPSSTYREISENS FRAMSTÄLLNING till Landstinget ~~ förslag till landskapslag angående temporär ändring av Jandskapslagen om stöd för vård av barn -i hemmet. Enligt 1 1 mom.

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 1 412 018 398 661 Verksamhetens kostnader 2-419 307-400 438 Avskrivningar och nedskrivningar 4-5 856-5 129 Verksamhetens

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Årsredovisning. Brf Rökeriet

Årsredovisning. Brf Rökeriet Årsredovisning för Brf Rökeriet Räkenskapsåret 2007 Brf Rökeriet 1(9) Styrelsen för Brf Rökeriet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Verksamhet Föreningen

Läs mer

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den

HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den HAMMARLANDS KOMMUN BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2017-2019 Förslaget uppgjort av kommunstyrelsen den 22.11.2016 Antagen och godkänd av kommunfullmäktige den 15.12.2016 HAMMARLANDS KOMMUN Innehållsförteckning

Läs mer

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Naturbruksstyrelsen 2018-04-19 07:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 69 173 71 871 Verksamhetens kostnader -71 142-84 165 Avskrivningar och

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Miljönämnden 2019-09-13 11:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1908 1808 Verksamhetens intäkter 1 2 488 1 505 Verksamhetens kostnader 2,3-56 384-60 393 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR 2018-04-16 17:05 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 222 723 216 418 Verksamhetens kostnader -226 723-217 797 Avskrivningar och nedskrivningar -1

Läs mer

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR 2017-09-19 07:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 580 198 566 129 Verksamhetens kostnader -559 281-532 977 Avskrivningar och nedskrivningar -3

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning

Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 1 169 071 157 996 Verksamhetens kostnader 2-176 078-163 092 Avskrivningar och nedskrivningar 4-2 399-2 153 Verksamhetens

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer