Grön Flagg-rapport Saxnäs skola 4 nov 2015

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Saxnäs skola 4 nov 2015

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :22: Oj, Saxnäs skola vlka äventyr n har vart med om. Äventyrspedagogk verkar vara en fantastskt rolg aktvtet. N har en jättefn och nsprerande rapport. Det är så rolgt att läsa att n jobbar så aktvt med elevernas delaktghet nom Grön Flagg och att n försöker hålla en så stor flexbltet arbetet som möjlgt för att följa deras ntressen och déer. Vad härlgt att Grön Flagg är en del av er verksamhet och nte uppfattas som något som lgger utanpå. Vlka fna blder på er hemsda. Beträffande er kommentar om flen så går det tyvärr endast att nfoga en länk. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? Annat Övrgt att tllägga: Varje klass har sna klassråd en stående Grön flagg-punkt på sna klassråd där de lyfter frågor upp tll elvråd, klassråd och skolråd. Allt beroende på vad det är för frågor och vlket "råd" det berör. Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Se ovan. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Konsumton Reklamens makt på konsumtonen. Hållbar konsumton. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Klass 7-8 gjorde ett arbete svenska/bld på temat: Hållbar konsumton. Arbetsområde sv/bld klass 7-8 HÅLLBAR KONSUMTION 1. Du ska tllverka en snygg affsch A3-format som passar tll temat hållbar konsumton 2. Du ska delta flera grupp- och klassdskusson om hållbar konsumton 3. Du ska analysera dn bld tll nnehåll (vad handlar blden om och varför, går budskapet fram) och form (ntryck av färger, former, placerng Hur passar form och nnehåll hop?) För att du lättare ska kunna genomföra de ovanstående tre punkterna ska du: läsa genom och kort sammanfatta sd Portal Fem källkrtska frågor tll nätet söka fakta på nternet om hållbar konsumton (googla på hållbar konsumton/hållbar utvecklng se t.ex. )så att du bättre kan dskutera begreppet och lättare välja vad affschen ska handla om anteckna synpunkter! känna tll ord som har anknytnng tll hållbar konsumton - se nklstrat ordpapper sv-häftet gör en ordlsta med förklarngar! Läsa Portal s om att dskutera och argumentera. Känna tll några retorska knep som används för att övertyga se s. 104 Retorska knep skrv upp skrvhäftet! Affschen ska: se proffsg ut fast den är handgjord med noggrant tecknade och målade ytor ha en tydlg bld som är genomtänkt placerad ha en övertygande text med tydlga, snygga bokstäver ha genomtänkta färger, du ska kunna förklarar dtt färgval se häftet om färger som du gjort blden! Arbetsområdet bedöms utfrån hur väl du har genomfört ovanstående nstruktoner. Se på baksdan vlka kunskapskrav från svenska och bld som ngår. Efter dskusson om arbetsområdets utformnng, om tdsåtgång och bedömnng beslutades följande: De kunskapskrav som ngår arbetsområdet är följande: Svenska: 2. Genom att göra enkla sammanfattnngar av olka texters nnehåll med vsskopplng tll tdsaspekter, orsakssamband och andra texter vsar eleven grundläggande läsförståelse. 3. Eleven kan utfrån egna erfarenheter, olka lvsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och tll vss del underbyggda resonemang om tydlgt framträdande budskap olka verk. 8. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa nformaton från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och tll vss del underbyggda resonemang om nformatonens och källornas trovärdghet och relevans. 10. Genom att kombnera olka texttyper, estetska uttryck och meder så att de olka delarna samspelar på ett huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och

3 levandegöra sna texters budskap. 12. Eleven kan samtala om och dskutera varerande ämnen genom att ställa frågor och framföra åskter med enkla och tll vss del underbyggda argument på ett sätt som tll vss del för samtalen och dskussonerna framåt. 13. Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntlga redogörelser med huvudsak fungerande struktur och nnehåll och vss anpassnng tll syfte, mottagare och sammanhang. Bld: 1. Eleven kan framställa olka typer av berättande och nformatva blder som kommuncerar erfarenheter, åskter och upplevelser med ett enkelt bldspråk och delvs genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. 2. I arbetet med att framställa blder kan eleven använda olka teknker, verktyg och materal på ett huvudsak fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombneras för att skapa olka uttryck. 3. Eleven kombnerar former, färger och bldkompostoner på ett huvudsak fungerande sätt. 5. Under det bldskapande arbetet bdrar eleven tll att formulera och välja handlngsalternatv som leder framåt 6. Eleven kan presentera sna blder med vss anpassnng tll syfte och sammanhang. 7. Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen och vsar då på enkla samband mellan uttryck, nnehåll, funkton och kvaltet bldarbetet. 9. Eleven beskrver bldernas och verkens uttryck, nnehåll och funkton på ett enkelt sätt med vss användnng av ämnesspecfka begrepp. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Ovanstående arbete avslutades med att varje elev redogjorde för sn affsch. Sedan sattes samtlga affscher med motverng upp som utställnng skolan. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Konsumton Inköp och närproducerad mat Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? * På frluftsdag har elever bl.a fått plocka bär som va skolköket där bären kokats tll sylt och serverats tll lunch (pannkakor). * Vlhelmna kommun är en samsk förvaltnngskommun och skolan Saxnäs lgger hjärtat av Vlhelmna södra sameby. På skolan bedrvs modersmålsundervsnng samska och kontakterna med samebyn är täta. Som en del arbetet är skolan med jämna mellanrum med på den årlga renslakten där eleverna är med från början där renarna drvs n hagen, kastas fast, avlvas för att sedan tas ur och hamna som slaktkropp. Från Jord tll bord. Man är även med de mer tradtonella göromålen som tex uppspknng av rensknn. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Dessa aktvteter görs utfrån perspektvet där barnen är med från början och det görs utfrån ett barnperspektv.

4 a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Konsumton Återvnnng och energ a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Skolans lärare kan sedan några år ttulera sg som äventyrspedagoger och denna kunskap lyftes n äventyret; Ekonomonostra - ett äventyr om konsumton, utnyttjande och hållbar utvecklng. Se blaga. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Klassen blev kontaktad va ett brev där man berättade om hur ett hemlgt sällskap "Ekonomanostra" vll att jordens befolknng ska köpa mer och mer (även om man nte behöver sakerna) och klasserna ska mota bort dessa hemskngar. De fch frågan om de vlle hjälpa tll och det blev ett rungande JA!!! EkonomoNostra - ett äventyr om konsumton, utnyttjande och hållbar utvecklg. Projektsammanställnng, Äventyrspedagogk Saxnäs skola, grupp äldre; Mara Larsson, Stefan Löwdn och Mara Bäckström Målgrupp Detta äventyr är första hand skrvet för år 7-9 men går utan att behöva göra om för mycket att köra även klass 5-6. Syfte Saxnäs skola är en certferad Grön Flagg skola och temat för detta läsår är konsumton. Eftersom konsumton och hållbar utvecklng har en framträdande roll de två nledande kaptlen läroplanen kommer temat att beröra en mängd ämnens kursplaner ( se avsnttet om kopplng tll läroplanen). Genom att använda ett äventyr för att få eleverna att reflektera runt detta fastnar v nte snäva ämnesfack utan kan göra ett mer ämnesövergrpande arbete. Kopplngen tll läroplanen, LGR11 1. Skolans värdegrund och uppdrag Utbldnngen ska förmedla och förankra respekt för de mänsklga rättgheterna och de grundläggande demokratska värderngar som det svenska samhället vlar på. Var och en som verkar nom skolan ska också främja aktnng för varje männskas egenvärde och respekt för vår gemensamma mljö. Genom ett mljöperspektv får de möjlgheter både att ta ansvar för den mljö de själva drekt kan påverka och att skaffa sg ett personlgt förhållnngssätt tll övergrpande och globala mljöfrågor. Undervsnngen ska belysa hur samhällets funktoner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utvecklng. 2. Övergrpande mål och rktlnjer Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etska ställnngstaganden grundade

5 på kunskaper om mänsklga rättgheter och grundläggande demokratska värderngar samt personlga erfarenheter, respekterar andra männskors egenvärde, tar avstånd från att männskor utsätts för förtryck och kränkande behandlng, samt medverkar tll att hjälpa andra männskor, kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. kan använda det svenska språket tal och skrft på ett rkt och nyanserat sätt, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, kan använda modern teknk som ett verktyg för kunskapssökande, kommunkaton, skapande och lärande, 3. Kursplaner (centralt nnehåll 7-9) Bld Syfte kommuncera med blder för att uttrycka budskap, skapa blder med dgtala teknker undersöka och presentera olka ämnesområden med blder, Centralt nnehåll Framställnng av berättande nformatva och samhällsorenterande blder om egna erfarenheter, åskter och upplevelser. Kombnatoner av bld, ljud och text eget bldskapande. Dgtal bearbetnng av fotografer och andra typer av blder. Hem och konsumentkunskap Syfte värdera val och handlngar hemmet och som konsument samt utfrån perspektvet hållbar utvecklng. Centralt nnehåll Konsumenters rättgheter och skyldgheter. Reklamens och medernas påverkan på ndvders och gruppers konsumtonsvanor. Ställnngstaganden vd val av varor och tjänster, tll exempel vd nköp av kläder, lvs medel och resor utfrån perspektven ekonomsk, socal och mljömässg hållbarhet. Idrott och hälsa Syfte röra sg allsdgt olka fysska sammanhang, Centralt nnehåll Komplexa rörelser lekar, spel och drotter, nomhus och utomhus, Att orentera okända mljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för postonerng Bolog Syfte använda kunskaper bolog för att granska nformaton, kommuncera och ta ställnng frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologsk hållbarhet, Centralt nnehåll Männskans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjlgheter att som konsument och samhällsmedborgare bdra tll en hållbar utvecklng. Källkrtsk gransknng av nformaton och argument som eleven möter olka källor och samhällsdskussoner med kopplng tll bolog. Kem Syfte använda kunskaper kem för att granska nformaton, kommuncera och ta ställnng frågor som rör energ, mljö, hälsa och samhälle, Centralt nnehåll Männskans användnng av energ-och naturresurser lokalt och globalt samt vad det nnebär för en hållbar utvecklng. Geograf Syfte värdera lösnngar på olka mljö-och utvecklngsfrågor utfrån överväganden krng etk och hållbar utvecklng. Centralt nnehåll Klmatförändrngar, olka förklarngar tll dessa och vlka konsekvenser förändrngarna kan få för männskan, samhället och mljön olka delar av världen. Var olka varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporte ras. Intressekonflkter om naturresurser, tll exempel om tllgång tll vatten och mark. Samband mellan fattgdom, ohälsa och faktorer som befolknngstäthet, klmat och naturresurser. Samhällskunskap Syfte reflektera över hur ndvder och samhällen formas, förändras och samverkar, uttrycka och värdera olka ståndpunkter tll exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utfrån fakta, värderngar och olka perspektv, söka nformaton om samhället från meder, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdghet, reflektera över mänsklga rättgheter samt demokratska värden, Centralt nnehåll Medernas roll som nformatonssprdare, opnonsbldare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. De mänsklga rättgheterna nklusve barnets rättgheter enlghet med barnkonven tonen. Hur hushållens, företagens och det offentlgas ekonom hänger samman. Orsaker tll förändrngar samhällsekonomn och vlka effekter de kan få för ndvder och grupper. Hur länders och regoners ekonomer hänger samman och hur olka regoners ekonomer förändras en globalserad värld. Svenska Syfte formulera sg och kommuncera tal och skrft, läsa och analysera skönltteratur och andra texter för olka syften, anpassa språket efter olka syften, mottagare och sammanhang, söka nformaton från olka källor och värdera dessa. Centralt nnehåll Muntlga presentatoner och muntlgt berättande för olka mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällslv. Anpassnng av språk, nnehåll och dsposton tll syfte och mottagare. Olka hjälpmedel, tll exempel dgtala verktyg, för att planera och genomföra muntlga presentatoner. Informatonssöknng på bblotek och på Internet, böcker och massmeder Hur man sovrar en stor nformatonsmängd och prövar källors tllförltlghet med ett källkrtskt förhållnngssätt. Projeketet Tanken är att jobba med projektet under två veckor som avslutas med själva äventyrsdagen. Eleverna kommer att jobba av och tll med projektet under dessa två veckor på de lektoner som passar att frlägga. Allt förarbete sker eller omkrng skolan medan äventyret sker en närbelägen, väl avgränsad skog med bra stgsystem Fårnäset och Berget. Tdpunkten för äventyret blr slutet av termnen. Storyn EkonomoNostra är en kartell bestående av världens mest hänsynslösa och grga multnatonella företag. De skyr nga medel för att öka sna vnster och utnyttjar både råvaruresurser och männskor för att bl rkare och mäktgare. De har satt system att på råaste sätt använda sg av barnarbetare för att producera sna varor tll lägsta möjlga kostnad. De har den senaste tden blvt allt aggressvare och använder både mutor och våld för att få kontroll på så stor del av marknaden som möjlgt. I dagsläget kontrollerar de prncp all meda och kan ohejdat sprda stt budskap att saker gör folket lycklga. De strävar efter att folk ska köpa allt mer saker oavsett om de behöver dem eller nte och de har skapat en världsordnng där v hela tden måste handla mer och mer för att nte hela det ekonomska systemet ska kollapsa och skapa en förfärlg global krs. Eftersom de har total domnans över tdnngar, TV, rado och Internet börjar jordens männskor helt glömma bort att v bara har en jord med ändlga resurser och ngen ägnar en tanke åt de utsatta männskor som under förfärlga förhållanden producerar alla prylar v handlar. Kartellens hårdhänta hantlangare, Revsorerna, mutar, hotar och utför våldsdåd för att ha kontroll på nformatonsflödet och för att se tll att v männskor handlar och handlar. Kartellen har också kontroll över större delen av regerngarna världen över och de har effektvt satt FN ur spel med sna mutor och hot. Som tur är har man underskattat jordens barn och ungdomar. När de raserade FN brydde de sg nte om UNICEF FN:s barnfond. En ledande grupp ur UNICEF har gått under jorden och börjat organsera en motståndsrörelse. I alla länder samlar man nu motståndsceller med medvetna barn och ungdomar. Cellernas uppgft är att sprda kunskap om hållbar utvecklng och mänsklga rättgheter. Kartellens sätt att styra världen leder tll total katastrof. Mänsklghetens enda chans tll överlevnad är att v slutar att konsumera över jordens tllgångar och denna kunskap måste sprdas. Eftersom n utgör en medveten mnortet och går på en Grön Flagg-certferad skola ber UNICEF:s motståndslednng er att blda en motståndscell. Cellens uppdrag blr att ta reda på fakta om överkonsumton, hållbar utvecklng och mänsklga rättgheter (främst angående barnarbete). Syftet är att göra en kort (max 2 mn)reklamflm (med Pad och Move) som argumenterar för en hållbar utvecklng och gör tttaren medveten om barnarbetares stuaton och om barns rättgheter. Eftersom EkonomaNostra kontrollerar meda har UNICEF gömt ett antal nternetservrar runt om världen. En server fnns närheten men är skyddad av fällor och ett lösenord. Gruppen ska ta sg tll servern och ladda upp sn flm. För att htta servern måste gruppen följa ledtrådar, läsa kartor, lösa uppgfter och undvka fällor. Revsorerna har på något sätt fått nys om ungefär var servern är och är också ute området och letar. Grupperna måste akta sg för att bl upptäckt av Revsorerna som kan antngen fånga dem eller försöka smyga efter. Uppstart Eleverna blr kontaktade med hjälp av en flm som vsas på ett klassråd eller lknande, alternatvt ett hemlgt brev tll klassen. De blr nformerade om stora delar av bakgrundsstoryn. Efter denna nformaton får eleverna acceptera uppdraget genom att mala en specell e-postadress (greensaxnas@gmal.com). De får sedan va mal nstruktoner om att formera sg mndre aktonsgrupper på 4-5 elever. Se blaga 1, Uppstart. Förarbete 1, flmen EkonomaNostra vll att v ska köpa mer och mer även om v nte behöver det. De får befolknngen at tro att lyckan stter nya prylar. De utnyttjar också barn tredje världen Er uppgft är att göra en reklamflm som nformerar jordens befolknng om hur n tycker v måste använda våra resurser för att få en hållbar utvecklng. Pusselmetoden där eleverna fokusgrupper får söka och ta del av nformaton för att kunna dskutera och ta ställnng tll ett antal frågeställnngar. Dessa redovsas sedan den egna uppdragsgruppen. Fokusgrupper om: 1. Resurser och resursfördelnng 2. Ekologskt avtryck 3. Reklam och konsumtonsvanor 4. Barnarbete och barns rättgheter I uppdragsgruppen redovsas fokusgruppernas dskussoner och uppdragsgruppen dskuterar sn syn på ett hållbart resursanvändande och sn syn på barnarbete och barns rättgheter. Ur denna dskusson gör sedan gruppen sn korta flm på Pad med programmet Move. Se blaga 2, flmen och blaga 3, fokusgrupperna. När flmen väl är klar gäller det att få ut flmen tll folket. För att den nte ska kunna stoppas av kartellen så måste den läggas upp på den gömda pratservern. Förutom att htta själva servern måste grupperna också htta lösenordet tll servern så att de kan ladda upp flmerna. För att få tag lösenordet måste gruppen htta rätt bokstäver vd de 4 lösenordsstatonerna äventysbanan och kasta om dessa tll rätt ord. Förarbete 2, uppdragstränng När flmerna är klara och det närmar sg äventyrsdagen får eleverna nstruktoner om vad de kan förvänta sg under själva äventyret, vlka fällor och larm de kommer att stöta på och hur de ska göra för att klara dem (det är ju UNICEF som placerat ut fällorna). Se blaga 4, Uppdragstänng. De behöver fördela roller där någon är ledare, navgatör, framspejare, bakspejare och teknker. Gruppen genomför sedan samarbetstränng för att förbereda sg för de utmanngar som väntar. Dessutom ska de skapa en campo tll gruppen. Campon ska funka att använda ganska tyst (ute på uppdreget) och som högljudd manfestaton när man nått återsamlngsplatsen efter utfört uppdrag. När tränngen är utförd kommer ledaren att få närmare nstruktoner om td och plats för start av uppdraget att htta den gömda servern. Äventyrsdagen När grupperna kommer tll startplatsen möts de av en representant för uppdragsgvaren som ger dem kartor och en bld på platsen där servern är gömd. Den platsen fnns också markerad på kartan. Flmen har de med sg på ett USB-mnne. Gruppen orenterar efter kartan, följer markerad väg och tar sg genom de fällor de råkar ut för på vägen samt ser upp för Revsorerna som också letar efter servern. Revsorerna får absolut nte få tag på kartan eller blden av serverplatsen. Lösenordsplatserna är markerade med en röd kon. De ska htta fyra stycken. Teknkern har med sg uppgfter om kompassrktnng och avstånd från konen för respektve lösenordsplats. I rätt rktnng och på rätt avstånd fnns en bok-kod som ger en av bokstäverna lösenordet. (FRED) Se blaga 5, Äventyrsdagen. Om gruppen blr upptäckta av Revsorerna, blåser dessa en vsselppa och då måste man vara stlla. Revsorerna kommer att fråga ut eleverna och det gäller att övertyga dem att gruppen bara är helt oskyldga barn på skolutflykt. Lyckas man nte blr man bortförd en bt och får sedan möjlghet att rymma. Om gruppen ser Revsorer nnan de själva blr upptäckta kan de gömma sg mnst 10 m från stgen och lgga helt stlla. Om man

6 upptäcker att Revsorerna smyger efter gruppen gäller det att göra samma sak. Revsorerna vänder då om och lämnar gruppen. När de httar servern ska de skrva n lösenordet och ladda upp flmen och sedan ta sg tllbaka tll återsamlngsplatsen (msslyckas de med lösenordet får de utan att ladda upp flmen gå vdare tll återsamlngsplatsen). Platsen och vägen dt är markerad på kartan så att de nte stöter på efterkommande grupper. När flmen väl är uppladdad fnns den på Internet och uppdraget är alltså slutfört. Efterarbete På återsamlngsplatsen utvärderar v arbetet med Backspegel om den egna och gruppens nsats. Tllbaka på skolan tttar v på alla flmer och dskuterar runt storyns relevans och flmernas budskap. Fortsättnng: Anpassa äventyret och köra det med 5-6:an höst (då 6-7:an), altternatvt skapa ett mnäventyr för 5-6:an på temat förnyelsebar energ Materal Markerngar för fällorna; rörelsesensor, larmtråd, superljuset, förlamaren Gruppuppsättnng: Karta, kompass, kodbok, kodplatsuppgfter, antecknngsbok, usb-mnne, Pad, Pller (mot förlamaren). Fyra små koner. Lösenordskoder (tre vd varje lösenordsplats, en rktg och två felaktga) Kodböcker: Sadako och de tusen papperssvalorna av Eleanor Coerr och Kallt som graven av Swndells Blagor Blaga 1 Uppstart Blaga 2 Flmen Blaga 3 Arbetsuppgfter tll fokusgrupperna Blaga 4 Uppdragstränng Blaga 5 Äventyrsdagen Blaga 1, Uppstart Tll Saxnäs skola klass 7-9, Jorden behöver er hjälp! EkonomoNostra är en kartell bestående av världens mest hänsynslösa och grga multnatonella företag. De skyr nga medel för att öka sna vnster och utnyttjar både råvaruresurser och männskor för att bl rkare och mäktgare. De har satt system att på råaste sätt använda sg av barnarbetare för att producera sna varor tll lägsta möjlga kostnad. De har den senaste tden blvt allt aggressvare och använder både mutor och våld för att få kontroll på så stor del av marknaden som möjlgt. I dagsläget kontrollerar de prncp all meda och kan ohejdat sprda stt budskap att saker gör folket lycklga. De strävar efter att folk ska köpa allt mer saker oavsett om de behöver dem eller nte och de har skapat en världsordnng där v hela tden måste handla mer och mer för att nte hela det ekonomska systemet ska kollapsa och skapa en förfärlg global krs. Eftersom de har total domnans över tdnngar, TV, rado och Internet börjar jordens männskor helt glömma bort att v bara har en jord med ändlga resurser och ngen ägnar en tanke åt de utsatta männskor som under förfärlga förhållanden producerar alla prylar v handlar. Kartellens hårdhänta hantlangare, Revsorerna, mutar, hotar och utför våldsdåd för att ha kontroll på nformatonsflödet och för att se tll att v männskor handlar och handlar. Kartellen har också kontroll över större delen av regerngarna världen över och de har effektvt satt FN ur spel med sna mutor och hot. Som tur är har man underskattat jordens barn och ungdomar. När de raserade FN brydde de sg nte om UNICEF FN:s barnfond. En ledande grupp ur UNICEF har gått under jorden och börjat organsera en motståndsrörelse. I alla länder samlar man nu motståndsceller med medvetna barn och ungdomar. Cellernas uppgft är att sprda kunskap om hållbar utvecklng och mänsklga rättgheter. Kartellens sätt att styra världen leder tll total katastrof. Mänsklghetens enda chans tll överlevnad är att v slutar att konsumera över jordens tllgångar och denna kunskap måste sprdas. Eftersom n utgör en medveten mnortet och går på en Grön Flaggcertferad skola ber UNICEF:s motståndslednng er att blda en motståndscell. Cellens uppdrag blr att ta reda på fakta om överkonsumton, hållbar utvecklng och mänsklga rättgheter (främst angående barnarbete). Syftet är att göra en kort (max 2 mn)reklamflm (med Pad och Move) som argumenterar för en hållbar utvecklng och gör tttaren medveten om barnarbetares stuaton och om barns rättgheter. Eftersom EkonomaNostra kontrollerar meda har UNICEF gömt ett antal nternetservrar runt om världen. När n gjort klart flmen kommer mer nfo om hur n httar en av dessa servrar och laddar upp er flm så att världen kan se den. Antar n detta uppdrag? Meddela då detta va epostmeddelande tll greenresstance@gmal.com Blaga 2, Flm Va mal tll eleverna: Mal 1. Tack för att n accepterar uppdraget. Världen behöver upplysnng om denna konsumtonsspral ska kunna brytas. Ert första uppdrag blr att formera er mndre celler för att öka chanserna att nå ut med budskapet. På er skola kommer n arbeta följande grupper; Alfa, α: (4st) Beta, β: (5st) Gamma. γ: (5st) Delta, δ: (5st) Mer nfo kommer snart /Motståndslednngen UNICEF Mal 2 EkonomaNostra vll att v ska köpa mer och mer även om v nte behöver det. De får befolknngen att tro att lyckan stter nya prylar. De utnyttjar också barn tredje världen Er uppgft är att göra en reklamflm som nformerar jordens befolknng om hur n tycker v måste använda våra resurser för att få en hållbar utvecklng. För att få lte bakgrundsfakta tll flmen kommer n att samarbeta med de övrga cellerna på er skola och jobba enlgt pusselmetoden. N kommer er cell överrens om vem av er som ska jobba med vlken av de fyra nedanstående punkterna. Kontakta sedan de övrga cellerna och blda fokusgrupper för respektve område. 5. Resurser och resursfördelnng (2 från Beta) 6. Ekologskt avtryck (2 från Gamma) 7. Reklam och konsumtonsvanor (2 från Epslon) 8. Barnarbete och barns rättgheter Fokusgrupperna skckar sedan ett mal med vlka som ngår gruppen och avvaktar mer nformaton. Mal 3 (lte olka beroende på fokusgrupp) Följande adresser kan vara av ntresse: Fokusgrupengruppens uppdrag är att söka och ta del av nformaton och ta ställnng tll ett antal frågeställnngar. I den egna cellen redovsas sedan fokusgruppernas dskussoner och uppdragsgruppen dskuterar sn syn på ett hållbart resursanvändande och sn syn på barnarbete och barns rättgheter. Ur denna dskusson gör sedan gruppen sn korta flm på Pad med appen Move. Flmen ska vara mellan ca 2mn lång. Frågeställnngar tll fokusgruppen får n på separat uppdragsdokument. (blaga 4) När flmen är klar för n över den på en USB-stcka. För teknsk hjälp under projektet kan n vända er tll Stefan, han är säkerhetsgodkänd av motståndslednngen. Skcka ett mal som berättar att n är klar med flmen. Blaga 3, fokusgrupperna UPPDRAG, FOKUSGRUPP: Resurser och resursfördelnng Ert uppdrag är att ta reda på fakta om jordens naturresurser och resursfördelnng. Tll er hjälp har n läroböckerna SO och NO samt Internet. Kom håg att tden är knapp så n måste vara mycket effektva. Frågorna n behöver besvara och fundera runt är följande: 1. Vad är naturtllgångar? 2. Var fnns jordens naturtllgångar? 3. Vlka är Sverges största naturtllgångar? 4. Vlka använder dessa, är det allmänhet de som har resurserna som använder dem och tjänar pengar på dem? 5. På hösten någon gång varje år hör v att jordens resurser är slut för år. Vad menas med det? - För nog har v tllgång tll mat och annat v behöver även efter denna händelse! 6. Vlket datum skedde detta förra året (2013)? Var och en gruppen skrver ner sna svar på samtlga frågor. När n är klara återsamlas n era respektve motståndsceller och redovsar de n tagt reda på. GOOD LUCK! UPPDRAG, FOKUSGRUPP: EKOLOGISKT FOTAVTRYCK Ert uppdrag är att ta reda på fakta runt begreppet Ekologskt fotavtryck. Tll er hjälp har n läroböckerna SO och NO samt Internet (specellt wwf:s hemsda är väldgt relevant). Kom håg att tden är knapp så n måste vara mycket effektva. Frågorna n behöver besvara och fundera runt är följande: 1. Vad menas med begreppet Ekologskt fotavtryck? 2. Vlka länder har de största respektve mnsta avtrycken och hur stora har de? 3. Vad är genomsnttlga avtrycket för hela jordens befolknng? Jämför det med de som har störst avtryck, har flest männskor större, mndre eller är det ungefär lka många som har större som mndre? 4. Var världen hamnar dna fotavtryck? 5. Hur kan v mnska våra avtryck? Var och en gruppen skrver ner sna svar på samtlga frågor. När n är klara återsamlas n era respektve motståndsceller och redovsar de n tagt reda på. GOOD LUCK! UPPDRAG, FOKUSGRUPP: REKLAM OCH KONSUMTIONSVANOR Ert uppdrag är att ta reda på fakta runt reklam och konsumtonsvanor. Tll er hjälp har n läroböckerna SO och NO samt Internet men ert fall handlar det mest om dskusson gruppen. Kom håg att tden är knapp så n måste vara mycket effektva. Frågorna n behöver besvara och fundera runt är följande: 1. Dskutera ett provocerande uttalande från Worldwatchnsttutet: Vår enormt produktva ekonom kräver att v gör konsumtonen tll en lvsstl, att v förvandlar köpande och användande av produkter tll rtualer. V behöver konsumera, bränna upp, slta ut, byta och kassera saker en allt snabbare takt. 2. Vad betyder skrytekonom och rtualer? Är shoppng en rtual? Shoppar v saker v egentlgen nte behöver? Vad påverkar våra val och behov? 3. Hur gör reklamen så att v ska vlja köpa saker? 4. Fnns det samhällen där männskorna nte konsumerar på det här sättet? 5. Vad händer med mljön när allt fler länder vll höja sn levnadsstandard och konsumera mera? 6. Hur ser ett hållbart samhälle ut? Var och en gruppen skrver ner sna svar på samtlga frågor. När n är klara återsamlas n era respektve motståndsceller och redovsar de n tagt reda på. GOOD LUCK! UPPDRAG, FOKUSGRUPP: BARNARBETE OCH BARNS RÄTTIGHETER Det fnns barn som arbetar upp tll 14 tmmar om dagen, många nte äldre än fyra år När männskor lever extrem fattgdom blr många desperata och är beredda att göra vad som helst för att försörja sg. Och barnen måste hjälpa tll. Mljontals föräldrar tvngas låta sna barn arbeta och tgga och de förlorar på så sätt rätten tll sn barndom. Många av dem tllbrngar långa hårda arbetsdagar hem, fabrker, på åkrar och på gatan stället för att gå tll skolan. Ert uppdrag är att ta reda på fakta runt barnarbete och barns rättgheter. Tll er hjälp har n läroböckerna SO och NO samt Internet (specellt wwf:s hemsda är väldgt relevant). Kom håg att tden är knapp så n måste vara mycket effektva. Frågorna n behöver besvara och fundera runt är följande: 1. Vad är Barnkonventonen? 2. Ungefär hur många barn åldrarna 5-14 år tror man arbetar? 3. Var är barnarbete vanlgast? 4. Varför arbetar barn? 5. Vlka typer av arbeten är vanlga? 6. Vad är det som är dålgt med barnarbete? 7. Vad säger barnkonventonen om arbete? 8. Köper du saker som tllverkats av barn? Var och en gruppen skrver ner sna svar på samtlga frågor. När n är klara återsamlas n era respektve motståndsceller och redovsar de n tagt reda på. GOOD LUCK! UPPDRAG, FILM: FILMEN Nu är n klara fokusgrupperna och tllbaka respektve motståndscell. Det är nu dags att göra flmen. Börja med att redovsa arbetet från fokusgruperna. Dskutera vlka argument för en hållbar konsumton n vll lyfta fram och på vlket sätt. Gör en snabb storyboard med de scener n ska ha med och skrv under vad som ska hända och sägas. Flma med Pad, helst rätt ordnng så tar redgerngen kortare td. Redgera Move När allt är klart för n över flmen tll ett USB-mnne. Skydda flmen väl och avvakta nstruktoner för publcerngen. /Motståndslednngen Blaga 4, uppdragstränng Mal 4 V är mycket mponerade av ert ambtösa arbete. Er flm är klar och nu väntar den verklga utmanngen att ladda upp den så att världen kan ta del av den. I ett skogsområde er närhet har v gömt en av våra pratservrar. Servern kan EkonomaNostra nte komma åt och det v lägger upp på den blr tllgänglgt på hela nternet. N kommer att få en karta när det är dags för själva aktonen. Servern är skyddad av ett antal fällor som n måste ta er genom. N kommer nom kort få ett hemlgt meddelande om hur fällorna ser ut och hur n tar er genom dem. Vår underrättelsetjänst har också fått nformaton om att Revsorerna kommer närmare stt sökande efter servern och kan fnnas området. N måste se upp för dessa och nte leda dem tll servern. När n får nformatonen om fällorna gäller det att träna så att n på själva aktonsdagen snabbt och enkelt tar er genom alla hnder, n måste också träna på hur n agerar för att undgå Revsorerna. Servern är också skyddad av ett lösenord på fyra bokstäver. Bokstäverna är gömda längs vägen på fyra olka platser och markerade med

7 röda koner. Innan start kommer n få rktnngsanvsnngar för var och en av platserna form av kompassrktnng och avstånd från konen, t.ex. 45 grader 12meter. Där httar n en bokkod som ger er en bokstav. Men se upp det fnns felaktga koder på lte fel avstånd eller fel rktnng så träna ordentlgt på avståndsbedömnng och kompassrktnng. När n sedan har fyra bokstäver gäller det att blda ett ord av dessa ordet är det lösenord n ska använda då n laddar upp flmen. Inför uppdragstränngen och aktonsdagen måste n fördela olka roller cellen. Bestäm vem av er som ska vara; Ledare håller ordnng och peppar gänget, antecknar bokstäverna tll lösenordet. Navgatör sköter kartan, pekar ut rktnngen med hela handen Spejare (en eller två) en längst bak och en längst fram (har man bara en spejare får ledaren ta en av spejaruppdragen). Håller utkk efter Revsorer, fällor och lösenordsplatser. Jobba med tysta kommandon. Teknker har hand om USB-mnnet och lösenordsrktnngarna //Motståndslednngen Kodtränng För att skydda lösenordet har använt oss av en klasssk bok-kod. Bara den med rätt bok kan tyda koden. Koden är uppbyggd av ett antal sffror som ger er; sdan.raden(uppfrån räknat).bokstaven(från vänster) betyder alltså att n ska slå upp sdan 14 aktuell bok, ttta på rad 11, sjätte bokstaven. (punkter, komman och mellanslag räknas nte) Använd boken Sadako och de tusen papperssvalorna av Eleanor Coerr och lös följande kod som ger er rätt kodbok tll fortsättnngen Agenter! För att klara uppdraget med att htta servern så måste n förbereda er noga. Tll er hjälp fnns det på skolan tre säkrade vuxna. Dessa vuxna bär en symbol som n måste upptäcka nnan n kan vara säkra på deras lojaltet. Symbolen känner n gen från nformaton n redan fått. Eftersom Revsorerna också letar efter servern så har v vart tvungna att sätta ut fällor för att skydda den. Det fnns fyra olka fällor, n kommer att behöva följande utrustnng för att klara uppdraget: Pller mot förlamnng Karta och kompass Kodboken Magnetband Fällorna ser ut på olka sätt: Larmtrådar kommer att vara uppsatta mellan träden. Alla gruppen håller samtdgt magnetbandet. Ta er under larmtråden utan att vdröra den! Vd berörng utlöses ett larm. Rörelsesensorer kommer att vara uppsatta på marken skogen. Dessa ser ut som svarta rör med en orangefärgad kula upptll. N måste gruppen upptäcka sensorn tolv meter nnan. Alla gruppmedlemmarna måste transporteras nut magnetbandet när n passerar sensorn och vara kvar bandet tlls n har passerat sensorn med tolv meter. Superljus kommer att vara uppsatta på träden. Kommer n närmare än to meter kommer n att bl blnda. Alla måste passera genom magnetbandet nom to sekunder för att klara er från blndhet! Superljusen ser ut som gula trangulära koner som är ca 30 cm långa. Det fnns även förlamare som kommer att lamslå hela gruppen. Ser n en blå crkel med en röd trangel nut uppsatta på ett träd så kan n nte rädda er på annat sätt än att nom 15 sekunder ta ett motgft form av de pller ledaren har fått. Eftersom Revsorerna har tagt reda på var på ett ungefär servern fnns så måste n vara beredda på att möta dessa området. N får nte göra motstånd om n blr upptäckta, n måste följa med. Blr n tllfångatagna så måste n försöka att övertyga Revsorerna om att n bara är barn på utflykt. Blr n däremot lämnade ensamma går det att fly. Om gruppen ser Revsorerna nnan de själva blr upptäckta kan de gömma sg mnst 10 m från stgen och lgga helt stlla. Om man upptäcker att Revsorerna smyger efter gruppen gäller det att göra samma sak. Revsorerna vänder då om och lämnar gruppen. Tränng! I gruppen måste n nu förbereda er noga! N måste träna på olka färdgheter som senare ger er större möjlghet att lyckas med uppdraget. Smygtränng, be någon av skolans tre säkra vuxna att ge er tränngsövnngar, n ska också gruppen träna på att smyga. Avståndstränng, gruppen måste n veta hur lång en meter är och tänka ut ett sätt att mäta avstånd skogen utan att det tar för lång td. Kompassrktnngar, n måste gruppen kunna ta ut kompassrktnngar grader, t.ex. 45 grader nordöst eller 60 grader sydväst. Ett tps är att önska kompasstränng på gympan! Magnetbandstränng, n måste träna på att röra er tllsammans magnetbandet, att ta er genom magnetbandet en och en på 10 sekunder och att hålla magnetbandet och samtdgt ta er under ett lågt snöre eller annat. Servern är också skyddat av ett lösenord på fyra bokstäver. Bokstäverna är gömda längs vägen på fyra olka platser och markerade med röda koner. Innan start kommer n att få rktnngsanvsnngar för var och en av platserna form av kompassrktnng och avstånd från konen. Där httar n en bokkod som ger er en bokstav. När n sedan har fyra bokstäver gäller det att blda ett ord av dessa- ordet är lösenordet tll servern! Men se upp, det fnns felaktga koder på lte fel avstånd eller fel rktnng så träna ordentlgt på avståndsbedömnng och kompassrktnng. N kommer att bl kontaktade av en av de säkerhetsgodkända vuxna på skolan. Den personen kommer att ge er tränngsuppgfter bokkodstränng. Resultatet av er tränng kommer att ge er tteln på den bok som n kommer att behöva på uppdraget! Träna noga och var uppmärksam! Kom håg att framtden vlar era händer! Lycka tll! Blaga 5, Äventyrsdagen LÖSENORDET Kodstaton Rktnng och avstånd Kod Bokstav m m m m Kasta om bokstäverna tll ett ord så har n lösenordet: Karta tll servern: b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Geograf Hem- och konsumentkunskap Hstora Idrott och hälsa Matematk Samhällskunskap Svenska Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag

8 Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv Ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flagg c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, kan samspela möten med andra männskor utfrån kunskap om lkheter och olkheter lvsvllkor, kultur, språk, relgon och hstora, kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbldnng och yrkesnrktnng. Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Saxnäs skola har under många år haft en profl som gått samklang med andan om en hållbar utvecklng och detta har pågått sedan af mtten av 80-talet. Skolan bedrver en omfattande lägerverksamhet med en egen profl: "Natur och kultur". Följande mål är tagna ur vår plan för lägerverksamhet och de harmonerar med helt och fullt med målen för en hållbar utvecklng och Grön Flagg: MÅL att tycka om naturen och känna sg hemma ute ty det man tycker om och känner tll är man också rädd om att tränas socal samvaro med andra att ta ansvar för sg själv och varandra att klara sg själv ute både sommar och vnter (säkerhet på vnterfjäll) att kunna hantera dålgt väder och krsstuatoner att kunna samarbeta grupp att bl medveten om vår lokala natur, kultur och hstora att känna tll lte om naturvård och skogsbruk att bl bekant med vår flora och fauna, vädret, jordens och naturens kretslopp att känna tll aktuell mljövård och aktuella mljöproblem att arbeta ämnesövergrpande olka teman För Saxnäs skolas lägerplan dess helhet: Den är under ombearbetnng och en ny är på gång. Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Kommunen Närngslv Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: I samband med främst våra aktvteter utomhus/lägerveckor har v samarbete med såväl Länsstyrelsen Västerbotten, Vlhelmna kommun samt ett flertal av våra lokala företag. Utan dessa skulle lägerveckorna tex nte kunna genomföras. Övrgt: Under vt - 14 går ett antal pedagoger en äventyrspedagogkutbldnng och planer fnns på att göra/bygga ett äventyr (Ekonomanostra) som bygger på temat konsumton. Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Under våra lägerveckor är v behov av bl.a transporter av både elever och materal då v är ute på tur. Detta är något som våra företagare är med och sponsrar. 2 st Hlleberg tält skänktes tll skolan av ett företag. 6 gaskök skänktes av ett annat företag. 12 bvackspadar skäntes av ett tredje företag. Kommunen bdrar med att dess teknnska avd. bstår skolan med dv. hjälp. Synlggörande Lgr11

9 arbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Informaton på skolans webbplats Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Meda (tdnngar, rado, tv etc.) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Saxnäs skola är en aktv skola då det gäller natur och kultur och då det gäller aktvteter såväl nne som ute kommer v kontakt med meda och där framhålls Grönflagg ständgt. Vår kontaktpoltker är dessutom vår vaktmästare så v har daglg kontakt och en drektlänk n Vlhelmnas kommunpoltk. Dessutom är tre av skolans pedagoger frtdspoltker nom kommunen. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Mljöarbetet på Saxnäs skola har pågått sedan tdgt 80-tal vlket fått tll följd att det har kommt n naturlgt undervsnngsarbetet. Detta medför att det nte blr något "extra" arbete för eleverna utan det är en naturlg del deras skolgång. V tllhör även en del av Sverge som kan betecknas som "ren" där v har fantastsk mljö form av ren luft, rent vatten som går att drcka övcerallt samt lte nedskräpnng. Sålunda märker eleverna ganska omgående när något stör denna "ordnng" och reagerar sålunda relatvt snabbt mot det. ALLA aktvteter oavsett typ följs upp med utvärderngar form av enkäter/egna reflektoner eller samtal. Allt v gjort under denna td har upplevts som postvt utom då komposten skulle tömmas och det luktade skunk en vecka hela skolan. Med det lärde v oss en hel del om varför det luktade och ska nu göra om vårt komposterngssystem. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Mljöarbetet och Grön Flagg har nu börjat sätta sg och är en ntegrerad del av undervsnngen vlket får tll följd att det nte upplevs som något extra. Dock är det uppföljnngen och rapporterngen det brster där undertecknad får jaga med ljus och lykta efter planerngar, tankar och blder. Det kombnaton med tdsbrst ger stress. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V kopplar ständgt våra erfarenheter av mljöarbetet och våra lägerveckor gentemot utbldnng, forsknng och ltteratur. Den reflekton v gör är att det v nu gör är helt lnje med utbldnng, forsknng och ltteratur, men att det tarvar resurser form av td och delvs pengar. Detta en verklghet där den kommunala ekonomn krymper och tden nte känns räcka tll pga mycket dokumentaton (och där kommer även denna rapporterng tll Grön Flagg n som är relatvt tdsödande). På de stormöten/föräldramöten v har lyfts ofta vårt mljöarbete och lägerverksamhet fram, men tyvärr får den mndre och mndre utrymme. Då det gäller ekonomn för detta har v pga rådande läge vänt oss mer och mer mot våra företag närområdet och utvecklat ett nära samarbete med en del av dessa. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? Våra elever har lyft frågan om sn egna närmljö (då främst runt skolan) och det passade oss bra då v kommer att ta tu med detta som nästa tema. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra". 3 Arbetet med de hållbara nyckeltalen

10 Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: Hade tänkt bfoga LPP för både Ekonomonostraäventyret samt för reklamens makt, men det gck bara att bfoga blder och ej textfler (word). Där beskrvs bl.a arbetsgången och processen. Har nu lagt n den som löpande text. Vore dock bättre om man kunde bfoga den som separat fl. V använder vår egen hemsda som portal för Grön Flagg: