Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län 2011:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län 2011:2"

Transkript

1 Qulturum Rapport Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län 2011:2

2 Kontakt: Peter Kammerlind, Utvecklingsledare/Statistiker Qulturum Box Jönköping Tel ISSN

3 Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län, augusti 2011

4 Förord Vården och omsorgen om de äldre är en prioriterad fråga både nationellt och i Jönköpings län. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bjöd i november 2009 in fem områden i landet att delta i ett utvecklingsarbete för att öka kunskapen om hur samverkan och vårdprocesser runt den multisjuka äldre kan effektiviseras. Ett område som bjöds in var nätverket Esther som består av landsting och kommuner på höglandet i Jönköpings län. Intresset blev stort bland de tillfrågade och totalt kom 12 landsting och 29 kommuner att ingå i studien. Bland höglandskommunerna visade Eksjö, Tranås och Sävsjö intresse av att delta. Den lokala studien omfattar 20 av de mest sjuka äldre i dessa kommuner och de följs under perioden september 2008 till februari Studiens syfte är bland annat att utifrån ett omfattande underlag i form av intervjudata, registerdata, journaldata, läkemedelsdata och kostnadsdata identifiera systembrister och hitta systemlösningar. Avsikten med den lokala rapporten är att den, tillsammans med den nationella rapporten ska vara en utgångspunkt för ett förbättringsarbete på regional nivå. Det finns inom länet en väl utvecklad samverkan mellan kommuner och landsting som ger goda förutsättningar för det gemensamma arbete som krävs för att ge de multisjuka äldre en förbättrad livskvalitet. I den lokala rapportens projektgrupp har ingått: Ingegerd Christensson, controller, Höglandets sjukvårdsområde. Judit Dénes, apotekare, Värnamo sjukvårdsområde. Lena Edström-Erlandsson, controller, Eksjö kommun. Ulla Henriksson, socialchef, Eksjö kommun (projektsamordnare). Lena Svensson, sjuksköterska, Jönköpings kommun (intervjuare). Marianne Zätterqvist, biträdande sjukvårdsdirektör, Höglandets sjukvårdsområde (projektansvarig). Projektgruppen har i analysarbetet kompletterats med följande personer: Lars Bergstrand, kvalitetssamordnare, Regionförbundet i Jönköpings län, som samordnat den slutliga sammanställningen av rapporten. Marie Ernsth Bravell, universitetslektor vid Hälsohögskolan i Jönköping och äldrestrateg i Jönköpings kommun. Peter Kammerlind, utvecklingsledare, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Stefan Österström, kvalitetschef vid socialförvaltningen i Jönköpings kommun och forskningssamordnare vid Regionförbundet Jönköpings län. 2

5 Innehåll 1. SAMMANFATTNING...5 Om studien...5 Den regionala studiens resultat BAKGRUND Prioriterad fråga Multisjuklighet omfattat många olika hälsotillstånd Tidigare studier KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE Definition av undersökningsgruppen Uppföljningens syfte Undersökningsdata och metod STUDIE AV MULTISJUKA I JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH EKSJÖ, TRANÅS OCH SÄVSJÖ KOMMUNER Urval och bortfall Bakgrundsdata om undersökningsgruppen Upplevd hälsa Diagnoser från slutenvården Sjukvårdskonsumtion Intervjuer med multisjuka och deras anhöriga om behov och problem Sammanfattning Synpunkter på hemtjänst Synpunkter på vårdcentral/primärvård Synpunkter på sjukhusets akutmottagning och ambulanspersonal Synpunkter på slutenvården Dokumentation från kommunen Kommunikation, information och inflytande Läkemedel Sammanfattande kommentarer Journalgranskning Kostnader för vård och omsorg Totalkostnader sammanfattande fakta Kostnad inom tre grupper Sammanfattande observation DISKUSSION Sammanfattande synpunkter Iakttagelser kring läkemedel Iakttagelser kring kostnader SLUTSATSER REFERENSER BILAGA Informationsbrev...38 BILAGA Medgivande

6 BILAGA Frågeguide för intervjuer med äldre inom projektet...40 A. Bakgrundsuppgifter Intervjunummer...40 BILAGA Frågeguide för intervjuer med äldres anhöriga inom projektet:...56 BILAGA Manual för att ta fram multisjuka 75+ utifrån en persons samtliga slutenvårdsregistreringar under 12 månader...61 BILAGA Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre läkemedel...62 Bakgrund...62 Syfte...62 Metod...62 Resultat...63 BILAGA Fallbeskrivningar...72 Fallbeskrivning 1 (Person 7 Eksjö)...72 Vård och omsorg för ensamboende kvinna 84 år...72 Dokumentation från landstinget...74 Fallbeskrivning 2 (Person 1 Sävsjö)...78 Vård och omsorg för ensamboende kvinna 80 år...78 Dokumentation från landstinget...80 Fallbeskrivning 3 (Person 4 Tranås)...84 Vård och omsorg för samboende kvinna 78 år...84 Dokumentation från landstinget

7 1. Sammanfattning Om studien En mängd olika verksamheter och sätt att organisera vård och omsorg strålar samman i vardagen för den äldre som har omfattande behov. Tidigare fallstudier som genomförts nationellt bland ett urval av de mest sjuka äldre har identifierat brister och hinder på systemnivå. De visade bland annat att den äldres vård och omsorg sker utan långsiktig uppföljning och samplanering och att de olika delarna i vård- och omsorgssystemet istället agerar reaktivt på händelser och risker. Den här regionala kvalitativa uppföljningen avser att beskriva vård och omsorg av ett urval av de mest sjuka äldre i syfte att identifiera de äldre människornas behov samt brister och förtjänster av dess vård och omsorg. Bättre liv för sjuka äldre är en prioriterad fråga för både Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och kommunerna och Landstinget i Jönköpings län. Fokus ligger på att stödja ett strukturerat och systematiskt förbättringsarbete. Den kvalitativa studien av multisjuka äldre genomförs i 12 landsting och 29 kommuner i landet. Studien ska resultera i både en nationell rapport och regionala rapporter. Detta är den regionala rapporten för Jönköpings län. Landstinget i Jönköpings län, och kommunerna Eksjö, Tranås och Sävsjö deltar i den regionala studien. Undersökningsgruppen består av 20 personer som är 75 år eller äldre och bor i ordinärt boende. De har under en tolvmånadersperiod vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård och under denna tidsperiod fått diagnoser från tre eller fler olika sjukdomsgrupper enligt ICD10. Gruppen ställer krav på fungerande samarbete mellan Landstingets sluten- och öppenvård, kommunens vård och omsorg samt de äldre själva och deras anhöriga. Den lämpar sig därför väl för att studera brister och hinder på systemnivå. Undersökningsdata och metod består av intervjuer med de äldre och deras anhöriga. Uppgifter har också hämtats från registreringar inom sluten och öppen specialistvård, primärvård och kommunens vård och omsorg. Journaldata har tagits från vårdcentralen, specialistsjukvården, och kommunens vård och omsorg. Läkemedelsdata har tagits in utifrån intervjudata, journaldata och läkemedelslista. Landstinget har under perioden bytt datajournalsystem inom primärvården och införande av gemensamt datasystem pågår. Underlag för kostnadsberäkningarna har hämtats från register och journaler. Studien ska ge ett underlag för ett gemensamt kvalitetsarbete mellan olika vårdoch omsorgsgivare. Den ska också underlätta erfarenhetsutbyte mellan olika områden i landet. 5

8 Den regionala studiens resultat De äldre och anhöriga är överlag positiva, med några få undantag. Det som framförallt lyfts fram som positivt i kontakten med sjukvård och social omsorg är personliga relationer. Oftast är det något som har fallerat, ibland flera företeelser, men då framkommer ofta ändå någon positiv aspekt inom något annat område. Den regionala studien pekar på att vården och omsorgen för de mest sjuka äldre inte är sammanhållen. Vården och omsorgen behöver utvecklas och anpassas till individens önskemål och behov med bättre tillgänglighet och förbättrad kontinuitet i uppföljning I studien framkommer att mål och åtgärder inte alltid utgår från den äldres behov. Resultatet stöds av tidigare forskning inom samma område. De äldre efterfrågar mer inflytande i vård och omsorg och mer information. De önskar mer rehabilitering och sjukgymnastik. I några fall uppger den äldre att ekonomin har satt stopp för rehabilitering. Kostnaderna för både läkemedel, hemtjänst, sjukvård och rehabilitering blir ett hinder. Andelen läkemedelsrelaterade problem är hög. Det finns problem med följsamhet till ordination, överföring av information mellan olika vårdnivåer och helhetsansvar för den äldres läkemedelsordinationer. Den största kostnaden för gruppen är slutenvårdskostnader. Därefter följer kostnaderna för kommunal omsorg. Kostnaderna för individerna varierar väldigt mycket, totalkostnaden per individ mellan och kr. Kostnader bör analyseras i förhållande till vård- och omsorgsprocessen samt den mest sjuke äldres situation. Det krävs en utveckling av vård och omsorg för de mest sjuka äldre med förbättrad samordning, en sammanvägd kontinuerlig bedömning och uppföljning av effekter av olika behandlingar. Det bör ske inom ramen för ett integrerat, individuellt behandlingsprogram. Vård och omsorg bör tydligare utgå från individens behov snarare än dagens situation där de organisatoriska resurser som finns tillgängliga avgör innehållet i vården och omsorgen. I internationell forskning talas det idag om frailty skörhet som är ett begrepp som ligger nära multisjuklighet och beskriver den skörhet som kan uppstå som en följd av åldrande, sjukdomar och läkemedespåverkan. Frailty är multidimensionellt och omfattar alltså ett vidare perspektiv än enbart sjukdomar. Det verkar inte effektivt att enbart räkna sjukdomar i syfte att förbättra vård och omsorg. I stället bör enkla parametrar som indikatorer för frailty vara tillämpliga i syfte att planera vård och omsorg för äldre på ett mer effektivt sätt. Det stämmer väl överens med den slutsats som expertgruppen från SKL kommit fram till i den nationella uppföljningen av de mest sjuka äldre. Den konstaterar att en förändring bör ske i vård och omsorg av de mest sjuka äldre så att planeringen av insatser utgår från en situationsdiagnos, en helhetsbild av den äldres situation som grund för ett bra omhändertagande. 6

9 2. Bakgrund 2.1 Prioriterad fråga Bättre liv för sjuka äldre är en prioriterad fråga för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (SKL 2010). Fokus ligger på att stödja ett strukturerat och systematiskt förbättringsarbete. Ett viktigt område är att på nationell bas, och som komplement till uppbyggnad av kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret och Senior Alert, genomföra en kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende. Uppföljningen genomförs i en första fas i samverkan med 12 landsting och 29 kommuner. Landstinget i Jönköpings län och kommunerna Eksjö, Tranås och Sävsjö deltar i studien. Detta är den lokala rapport som beskriver resultatet för Landstinget och de aktuella kommunerna i Jönköpings län. I mitten av 1990-talet startade arbetet med att utveckla och förbättra rutiner för samarbete mellan kommunerna, primärvården och specialistsjukvården på Höglandet i Jönköpings län, det så kallade Esther-projektet. Projektet har utvecklats till ett nätverk för utveckling av vård och omsorg genomfördes en utvärdering av samverkan i vårdkedjan i samarbete mellan Höglandets sjukvårdsområde och Luppens kunskapscentrum vid Hälsohögskolan i Jönköping. Genom att belysa om Esther får vård i eller nära hemmet, lika vård på hela Höglandet, upplever vården och omsorgen som en vårdgivare, har en individuell vårdplan och vet vart hon/han ska vända sig. Data samlades in både från Esthers och vård- och omsorgspersonalens perspektiv på samverkan i vårdkedjan genom focusgruppsintervjuer. Resultatet visar att grundtanken i Esther nätverk är väl förankrad och att Esther generellt sett känner sig trygg. De förbättringsområden som lyfts fram är: Kontinuitet, Esther önskar att någon har helhetsansvar för hennes vård och omsorg. Esther vill känna att det finns ett team omkring henne som utgår från samma mål. Tillgänglighet, att koordinatorsfunktionen och Medicin direkt skulle kunna tillämpas fullt ut. Individ- och behovsanpassad vård och omsorg, genom bättre förberedelser och möjligheter att vara delaktig i vårdplaneringen. Utvecklingsarbete sker ofta i delar av vård- och omsorgssystemen och sällan i ett koordinerat sammanhang som tar den äldres behov som utgångspunkt. Styrande i förändringsarbete blir istället ofta redan existerande organisering och etablerad verksamhet. Genom den granskning av enskilda fall med hjälp av en systematisk beprövad metod som nu genomförs i olika delar av landet skapas komplement till den kunskap som tas fram på delnivå. 2.2 Multisjuklighet omfattat många olika hälsotillstånd Med stigande ålder ökar sannolikheten för att få en kronisk sjukdom liksom för att drabbas av flera samtidigt förekommande sjukdomar och symptom. Gruppen äldre med komplexa vårdbehov ökar i takt med att den medicinskt tekniska utvecklingen går framåt och befolkningens ålder stiger. 7

10 Begreppet multisjuklighet omfattar många olika hälsotillstånd. Hur man väljer att mäta och definiera multisjuklighet beror på vilka frågor man vill besvara. När multisjuklighet definieras som två eller fler samtidigt förekommande kroniska sjukdomar kan procent av befolkningen över 75 år räknas inom definitionen fler än en samtidigt förekommande sjukdom tillsammans med funktionsnedsättning så ingår procent av dem över 75 år tre eller fler vårdtillfällen inom sluten sjukhusvård under ett år och tre eller fler diagnoser inom olika sjukdomsklasser så kan 7 procent av dem över 75 år räknas in (SOU 2010:48). 2.3 Tidigare studier En mängd olika verksamheter och sätt att organisera vård och omsorg strålar samman i vardagen för den äldre multisjukliga person som har behov av både vård och omsorg. Verksamheterna styrs av olika budgetar, lagar, avtal och policies. Det finns hittills få studier som inriktas mot att identifiera de sammansatta vård- och omsorgsbehoven. Nationellt representativa data är nödvändiga för planering av hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. De fallstudier av äldre multisjuka i ordinärt boende som genomförts i strukturmässigt olika områden i Stockholms län och i Gävle under senare år har identifierat brister och hinder på systemnivå (Gurner och Thorslund 2003). Detta trots att samverkansavtal funnits mellan kommuner och landsting och trots att äldre med sammansatta behov och problem sedan länge har varit en prioriterad grupp. Multisjuka äldre är högkonsumenter av vård och omsorg. De flesta har också anhöriga som omsorgsgivare och vårdkedjeadministratörer. Ansvaret för dem är splittrat mellan olika vård- och omsorgsnivåer samt mellan huvudmännen. Äldre multisjuka får omfattande insatser utan långsiktig uppföljning och samplanering. De olika delarna i vård- och omsorgssystemet agerar reaktivt på händelser och risker. 8

11 3. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre 3.1 Definition av undersökningsgruppen Vid val av undersökningsgrupp har i enlighet med syftet använts en definition som fångar en grupp äldre som är högkonsumenter av sluten sjukhusvård och därför kan förväntas ställa stora krav på samordning mellan sjukhus och vård och omsorg utanför sjukhuset. Definitionen utgår därför från slutenvårdskonsumtion och undersökningsgruppen är 75år eller äldre och under en tolvmånadersperiod ha vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod fått diagnoser från tre eller fler olika sjukdomsgrupper enligt ICD10. Definitionen bygger på vårdepisoder och inte vårdtillfällen. Den grupp som kan räknas inom denna definition är 4-5 procent av dem som är 75 år och äldre. 1 bor i ordinärt boende. Med denna definition av undersökningsgrupp har tidigare studier visat att vi fångar upp äldre personer med komplex behovs- och problemsituation. Det är en undersökningsgrupp som ställer krav på fungerande samarbete mellan landstingets slutenoch öppenvård, kommunens vård och omsorg samt de äldre själva och deras anhöriga. De har i de flesta fall fått en vårdplanering åtskilliga gånger vid utskrivning från slutenvården. Detta är en definition av multisjuka som lämpar sig väl för att studera brister och hinder på systemnivå. Den äldregrupp som är i behov av att samhällets organisering av vård och omsorg utgår ifrån behov och problem är dock betydligt större än denna utifrån slutenvårdskonsumtion definierade grupp. Den period som data om undersökningsgruppen har samlats in för är september 2008 till februari Uppföljningens syfte I kartläggningsstudien Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre är syftet att på nationell nivå och ur gruppen multisjuka äldres perspektiv identifiera systembrister och systemhinder hitta systemlösningar 2 som ger den multisjuka äldre kunden 3 bättre vård- och omsorgskvalité öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemet kring den multisjuka äldre utvärdera och vidareutveckla metoden i studien för kontinuerlig användning 1 En vårdepisod är lika med en sammanhängande tidsperiod mellan inskrivning och utskrivning från slutenvård. Denna så kallade vårdepisod kan i registret vara uppdelad på flera vårdtillfällen vid olika kliniker och/eller sjukhus som tidsmässigt hänger samman. 2 Med nya systemlösningar avses nya samarbetsformer eller organisationsmodeller som kan skapa högre värde för multisjuka/multisviktande och för vård- och omsorgsgivare 3 Kundbegreppet används för att understryka att också den multisjuka äldre blir kund som ska välja vårdcentral i ett vårdvalssystem och hemtjänst i ett kundvalssystem. Dessa valmöjligheter har hittills inte anpassats efter den äldre multisjukas behov av en sammanhållen vård och omsorg. 9

12 Framtagen helhetskunskap förväntas ge stöd i att identifiera äldre med behov av sammantaget omhändertagande hur vård och omsorg fungerar i förhållande till behoven hos de äldre själva och deras anhöriga och närstående vilken vård och omsorg de äldre multisjuka fått och hur detta beskrivs och dokumenteras från vård- och omsorgsgivare hur vård- och omsorgsgivare samarbetat kring de äldre multisjuka läkemedelsförskrivning och följsamhet kostnader för sluten- och öppenvård samt för äldreomsorg och anhörigstöd eventuella skillnader i vård- och omsorgsmönster mellan olika områden systemhinder och - fungera som redskap i löpande kvalitativt uppföljningsarbete mellan huvudmän och olika vård- och omsorgsgivare - förbättra arbetsformer och arbetsmiljö för dem som arbetar i vården och omsorgen - återkoppla kunskap på individnivå att användas i dagligt förbättringsarbete - underlätta erfarenhetsutbyte mellan olika områden i landet Studien förväntas på lokal nivå utgöra ett underlag för en fortsatt utveckling av vård och omsorg för de mest sjuka äldre i Jönköpings län genom att fokusera på ett antal centrala utvecklingsområden för den framtida vården och omsorgen. 3.3 Undersökningsdata och metod Undersökningsdata omfattar arton månader - definitionsårets tolv månader samt de sex månader som följer efter definitionsåret. Varje undersökningsområde ska ha minst 20 multisjuka undersökningspersoner och minst två listade multisjuka från varje vårdcentral i området. Kartläggningen innefattar Intervjudata Intervju sker 6 månader efter att de äldre personerna definierats som multisjuka. Informationsbrev och medgivandeblankett för deltagande bifogas i bilagorna 1och 2. - intervju med multisjuka i hemmet ca 2 tim, enligt fastställd guide, bilaga 3. - intervju med anhöriga/närstående per telefon ca 1 tim, enligt fastställd guide, bilaga 4. Registerdata Med stöd av undersökningspersonens medgivande inhämtas samtliga uppgifter om - registreringar inom slutenvård, öppenvård och kommunens äldreomsorg Journaldata Med stöd av undersökningspersonens medgivande inhämtas samtliga journalhandlingar 10

13 - från vårdcentralen/husläkarmottagningen (läkar-, distriktssköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeutjournaler) - vid behov även sluten- och specialistvårdens journaler - från kommunens vård och omsorg; biståndsbedömningar, biståndsbeslut samt övrig dokumentation från biståndshandläggningen, hemtjänstens utförardokumentation, och hemsjukvårdens dokumentation i områden med kommunal hemsjukvård. Läkemedelsdata För denna rapport har apotekaren deltagit vid 4 av 20 intervjutillfällen. Utifrån intervjudata, journaldata och läkemedelslista har potentiella läkemedelsrelaterade problem identifierats. Journaluppgifter har hämtats från tre olika journalsystem; Cosmic, Medidoc och Vårdgivarportalen. IT-stödet Monitor användes för analys av patienternas läkemedelsanvändning (enligt Indikatorer för god läkemedelsterapi för äldre, Socialstyrelsen 2010). Varje patient avidentifierades och försågs med en ID-kod i samband med inmatning av uppgifter i Monitor. Apotekaren genomförde granskning av primärvårdens journaler utifrån farmaceutiskt perspektiv för att, om möjligt, få svar på följande fyra frågeställningar: 1. Optimal läkemedelsbehandling - fick den multisjuka äldre lämpliga läkemedel förskrivna under perioden 2. Följsamhet till ordinationer - tog den multisjuka äldre under perioden de förskrivna läkemedlen på lämpligt sätt 3. Helhetsansvar - fanns någon läkare som under perioden höll ihop den multisjuka äldres totala mängd förskrivna läkemedel och som följde, värderade och omprövade läkemedelsförskrivningen under de arton månaderna 4. Systembrister - hur samarbetade förskrivarna av läkemedel med varandra och med annan personal inom vård och omsorg kring den äldres läkemedelshantering Kostnadsdata Underlag för kostnadsberäkningarna inhämtas från respektive område och omfattar samtliga kostnader för sluten- och öppenvård samt för kommunens äldreomsorg och som dokumenterats i de register och journaler som inhämtats för de 18 månader som studien omfattar. Även kostnader för anhöriginsatser beräknas. 11

14 4. Studie av multisjuka äldre inom Landstinget i Jönköpings län och Eksjö, Tranås och Sävsjö kommuner Beskrivning av urvalskörning och multisjukas andel av befolkningen Höglandssjukhusets IT-konsult tog fram listor på uppföljningens undersökningsgrupp enligt fastställd manual. Körningarna och urvalet gjordes genom sjukvårdsområdets slutenvårdssystem SPAS efter avstämning med SKL:s projektledare Ulla Gurner. Körningarna baserades på följande slutenvårdsvariabler: Personernas krypterade patientnummer Kön Inskrivningsdatum Utskrivningsdatum Sjukhus Klinik Samtliga diagnoskoder vid varje vårdtillfälle Körningar genomfördes av samtliga patienter som uppfyllde de angivna kraven för undersökningsgruppen. Totalt var det 184 patienter. Körningarna gjordes i februari 2010 och vid detta tillfälle hade 62 patienter avlidit och sorterades därför bort. Folkmängd 2009 var befolkningen för samtliga Höglandskommuner varav var 75 år och äldre, 11,1%.. Eksjö 2009 var 1908 personer 75 år och äldre folkbokförda i Eksjö kommun. Av dessa uppfylldes kriterierna för undersökningsgruppen enligt följande: Totalt 78 patienter (4,1 %) Avgår 25 (32%) som avlidit under undersökningsperioden. Återstår 53 Män 27 Kvinnor 26 Sävsjö 2009 var 1212 personer 75 år och äldre folkbokförda i Sävsjö kommun. Av dessa uppfylldes kriterierna för undersökningsgruppen enligt följande: Totalt 41 patienter (3,4%) Avgår 18 (44%) som avlidet under undersökningsperioden Återstår 23 Män 11 4 De aktuella kommunerna är under undersökningsperioden inte ansvariga för hemsjukvården. 12

15 Kvinnor 12 Tranås 2009 var 2045 personer 75 år och äldre folkbokförda i Tranås kommun. Av dessa uppfylldes kriterierna för undersökningsgruppen enligt följande: Totalt 65 patienter (3,2%) Avgår 19 (29%) som avlidit under undersökningsperioden Återstår 46 Män 18 Kvinnor 28 Slutsatser Av befolkningen 75 år och äldre i Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner, totalt 5165 personer, uppfyllde 184 kriterierna för undersökningsgruppen, 3,6%. Totalt fanns vid samma tidpunkt personer 75 år och äldre folkbokförda i kommunerna på Höglandet. Om de tre i undersökningen ingående kommunerna skulle vara representativa skulle 424 personer i de sex kommunerna på Höglandet vara multisjuka. 4.2 Bakgrundsdata om undersökningsgruppen Kön, ålder, civilstånd mm I den lokala studien ingår 20 undersökningspersoner. Sju bor i Eksjö kommun, sex i Tranås och sju i Sävsjö. Gruppen består av nio män och elva kvinnor. Nitton av dem är födda i Sverige. Den yngsta är 77 år och den äldsta 88 år. I åldersgruppen år finns fem individer, i gruppen år sex individer och slutligen nio individer i gruppen år. Sex män och tre kvinnor är gifta eller sambo. En man är änkling och sju kvinnor är änkor. En man och en kvinna är ogifta och en man är skild. Utbildning och yrken En av personerna har universitetsutbildning. För de övriga är högsta utbildningsnivå realskola för fyra personer och folkskola för tolv personer. Tre personer saknar folkskola. Några av de vanligaste yrkesområden som personerna har arbetat inom är hantverksyrken, chaufför, städare, lantbrukarhustru och hemmafru. Bostad Sex personer har bott i den nuvarande bostaden i upp till fem år. Sju har bott i bostaden i över 20 år. Samtliga säger att de känner sig trygga i sin bostad. Åtta har fått någon form av anpassning utförd i bostaden och fyra skulle vilja byta bostad. Anledningen till önskemål att byta bostad är att de inte orkar sköta villa och trädgård, eller att de önskar sig till gemenskapen på ett äldreboende. Två har ansökt om att få komma till äldreboende. En av dem har blivit erbjuden och tackat nej, medan den andre ännu inte har fått något erbjudande. 13

16 Vad klarar man i den dagliga livsföringen? I datasammanställningen bortfaller en person i de delar som rör vad man klarar i den dagliga livsföringen. Aktivitet Helt själv Delvis själv Inte alls Städning Inköp och handling Förflyttning utomhus Matlagning Dusch / badning På- och avklädning Toalettbesök Förflyttning inomhus Äta själv 19 Sköta ekonomin Enbart två personer har hjälp med städning från kommunen. De övriga som inte klarar städningen helt själv får hjälp av frun, någon släkting, av en vän, eller köper hjälpen privat. För dem som inte klarar inköp helt själv ges hjälpen av make/maka eller någon släkting och i ett fall ges den hjälpen av hemtjänsten. Tre får mat från hemtjänsten och två äter på seniorboendet. Sex personer får hjälp med dusch från hemtjänsten och två från seniorboendet. Två av dem som inte alls klarar dusch själv har enbart hjälp från frun eller barnen i kombination med hjälpmedel. Av dem som inte alls klarar på- och avklädning får samtliga hjälp från kommunen. De som inte klarar av att sköta ekonomin får hjälp av make/maka, barn, syskon eller en god vän. Ingen av dem får formell hjälp av kommunen med detta. 4.3 Upplevd hälsa När det gäller upplevelse av somatiska besvär har elva personer ofta eller ibland besvär av trötthet och tio har problem med yrsel. Vidare har åtta personer problem med smärta, varav två har problem med smärta ofta, och sex har det ibland. Lika många (åtta) har, ofta eller ibland, problem med andfåddhet, fem har problem med hosta och sju har problem med svullna ben och fötter. Åtta har problem med urinläckage och samtliga dessa har hjälpmedel för detta. Beträffade upplevelse av psykologiska besvär upplever två personer ofta sömnbesvär och lika många har ibland mardrömmar. Fyra personer upplever ibland själslig oro och för en av dem rör det sig om oro när pengarna inte räcker till. Avseende upplevelse av problem relaterat till näringsstatus gäller att tre fjärdedelar (15) har problem med muntorrhet och fyra personer har ibland dålig 14

17 aptit. Hälften (10) har ibland problem med förstoppning. Tio personer är nöjda med sin vikt. Sex har gått upp i vikt och åtta ner i vikt de senaste två åren. Som svar på frågan vad man sätter mest värde på i tillvaron är kontakt med barn och barnbarn, att få vara två och den egna hälsan det mest återkommande. Det som är särskilt besvärligt i tillvaron är den egna ohälsan och minskad rörlighet. Sådant man saknar som man har kunnat göra tidigare är ofta aktiviteter som promenader, cykla, vara ute i naturen och arbeta i trädgården. Det kan också röra sig om hushållsgöromål som att städa, baka och sy. 4.4 Diagnoser från slutenvården De äldre hade i snitt fem sjukdomar, som minst två och som mest 10. De vanligaste sjukdomarna var: Sjukdomar i nervsystemet (11) varav hemipares (halv sidig förlamning) var vanligast. Sjukdomar i matsmältningsorganen (10) av varierande typ. Endokrina sjukdomar inklusive nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar (10) varav de vanligaste diagnoserna var diabetes och uttorkning. Sjukdomar i andningsorgan (10) varav astma, lunginflammation och KOL var vanligast. Sjukdomar i cirkulationsorganen (9) varav olika typer av arytmier, förmaksflimmer och hypertoni var de vanligaste. Sjukdomar i urinorganen (9) där njursvikt var vanligaste. Infektioner (8) varav sepsis och tarminfektion orsakad av clostridium difficile var vanligast. Det skall också noteras att 14 personer hade diagnosticerats med diagnoser ur gruppen faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälsooch sjukvården. I den ICD-gruppen var diagnoser: Potentiella hälsorisker i familjens och patientens sjukdomshistoria och förhållanden som påverkar hälsan vanligast. 4.5 Sjukvårdskonsumtion I nedanstående tabell finns ett urval av data kring sjukvårdskonsumtion redovisat på länsnivå, kommunnivå och riket. Då det är få personer per kommun ska materialet tolkas med stor försiktighet, men ändå ses som ett diskussionsunderlag. Jönköpings Eksjö Sävsjö Tranås Riket län Vårddygn inom SV 26, Antal gånger på akuten 4 3, Läkarbesök i ÖV spec sjv 5 7 Träffat VC läkare DSK VC 1, Antal hembesök av dsk/ssk från VC eller kommun

18 4.6 Intervjuer med multisjuka och deras anhöriga om behov och problem Sammanfattning De äldre och anhöriga är överlag positiva, med några få undantag. Det som framför allt lyfts fram som positivt i kontakten med sjukvård och social omsorg är personliga relationer. De äldre talar ofta i positiva termer om kontakten med enstaka personer, som till exempel distriktssköterska (lyft oftast fram), ambulanspersonal (lyfts ofta fram) eller personer på olika avdelningar på sjukhuset. De flesta är också nöjda med bemötande på sjukhuset med några undantag som handlar om att framför allt läkarna har så bråttom. Det måste också tilläggas att de flesta är positiva, och det är ingen av deltagarna som är missnöjda rakt igenom. Oftast är det något som har fallerat, ibland flera företeelser, men då framkommer ofta ändå någon positiv aspekt inom något annat område. Ett område där åsikterna går isär handlar om samarbetet mellan kommun och landsting, samt mellan primärvård och sluten vård. Vissa av de äldre deltagarna tycker att samarbetet har fungerat ypperligt medan andra tycker att det har fungerat mycket dåligt. Det är svårt att få en enhetlig bild. Sävsjö kommun sticker ut med flest negativa kommentarer om samarbete mellan kommun och landsting. Det måste också nämnas att flera av de som uttrycker att samarbetet mellan olika instanser fungerar bra inte har någon kontakt med kommunen, och det inte heller finns någon dokumentation från kommunen. Man ställer sig frågande till vad de äldre menar med samarbete mellan olika instanser. Att samarbetet brister i flera avseende kan bland annat utläsas av dokumentationen, bland annat när det gäller läkemedel och utskrivning från sjukhus. Till exempel förekom det oroväckande ofta att nyutskrivna läkemedel inte följde med den äldre hem. I intervjuerna framkommer också flera områden där de äldre är mindre nöjda och där det finns utrymme för förbättringsarbete. En aspekt som lyfts av många av de äldre är att vård- och bokningssystem inte är tillgängliga, att det är långa väntetider: a) för att få träffa läkare på vårdcentralen; b) på akutmottagningen samt c) inför operation. En aspekt som belyses både i intervjuerna med de äldre och i kommunernas dokumentation är att mål och åtgärder inte alltid utgår från den äldre människans behov och önskemål. Biståndsbeslut skrivs slentrianmässigt och i flera fall har de äldre deltagarna avsagt sig hemtjänst (städning och matdistribution) på grund av missnöje med omsorgen. Orsaken framgår dock inte av kommunens dokumentation. Flera av de äldre deltagarna uttrycker också en önskan om större kontinuitet av personal, men är samtidigt medvetna om att det inte går att genomföra. De äldre önskar också mer inflytande i vård och omsorg och mer information om deras vård och behandling. Flera av deltagarna menar att kommunikationen har brustit och det framgår även av dokumentationen. De saknar också uppföljning av sin vård och behandling. Att uppföljning av vård och behandling brister kan 16

19 styrkas genom analysen av dokumentation, där både dokumentation från kommun och landsting saknar uppföljning. De äldre önskar också mer rehabilitering och mer sjukgymnastik. I några fall har dock ekonomin satt stopp för rehabilitering. Kostnaderna för läkemedel, hemtjänst och sjukvård framkommer som ett problem bland ett flertal av deltagarna. Det gäller både för läkemedel, för hemtjänst och för rehabilitering Synpunkter på hemtjänst Hemtjänsten och dess personal får både ris och ros av de äldre. Flera är nöjda och tycker att det fungerar. Det verkar dock som om kommunerna har en viss standard till exempel när det gäller städning, där flera av deltagarna är missnöjda med att den inte sköts som de vill. Kostnaden är också problem för flera av deltagarna. Många av de äldre har löst situationen med hjälp av anhöriga, till exempel då hemtjänsten inte fungerat som de äldre önskat. Exempel på positiva kommentarer är: Får hjälp av hemtjänsten med duschning en gång i veckan och är nöjd med hjälpen. Det gör inget att det är olika personer som kommer de är alla lika bra. Får all hjälp som behövs från hemtjänsten. Tycker att det är roligt när det är olika personer som kommer. Den enda insatsen jag har från kommunen är att de ringer varje morgon för att höra att allt är bra. Det fungerar och det känns tryggt att ha denna dagliga kontakt. Har hjälp av hemtjänsten framför allt med den personliga omvårdnaden. Det finns inget att anmärka på när det gäller detta. Fick mer hjälp i början av sjukdomstiden. En något större andel är mindre nöjda, ibland rentav missnöjda, och tycker inte att deras behov och önskemål har blivit bemötta. Exempel på mindre positiva kommentarer om hemtjänsten är: Jag avsade mig hemtjänstens städhjälp efter två gånger på grund av den dåliga städningen och att det var för sällan. Jag skulle önska mer hjälp av hemtjänsten med städningen, men då på ett mer proffsigt sätt. Jag fick beviljat städning, men eftersom de inte tar ut mattorna tackade jag nej. Barnen har tagit över städningen på grund av att hemtjänsten inte tar ut mattorna. Jag skulle vilja ha städhjälp från kommunen, men har inte ansökt om detta på grund av rädsla för att det då blir för många personer som kommer. 17

20 Jag skulle vilja att det vore samma hemtjänstpersonal som kom med maten och då vid samma tid. Den enda insatsen från kommunen är yttre tjänst som till exempel gräsklippning och det fungerar inte riktigt. Maten från kommunen är inte god. Dessutom är den för dyr, så jag har avsagt mig matleverans. Dottern tycker att mamman skulle behöva mer hjälp från kommunen, men då kommer den ökade kostnaden in. Hemtjänstpersonalen har så väldigt bråttom och många olika är det som kommer. Ju fler personer, desto sämre. Det skulle vara bra om de äldre bland hemtjänstpersonalen bara skulle komma. Vid granskning av kommunernas dokumentation framgår det aldrig varför de äldre har avsagt sig hemtjänst. I de flesta fallen där de äldre själva uppger att de har avsagt sig hemtjänst finns det en kommentar i kommunernas dokumentation om ATT personen avsagt sig tjänsten, men aldrig VARFÖR. När det gäller positiva och negativa kommentarer finns det ingen skillnad mellan de olika kommunerna, det verkar fungera lika bra/dåligt i de tre kommunerna Synpunkter på vårdcentral/primärvård De vanligaste synpunkterna angående vård och bemötande från vårdcentralerna var att kontakterna med distriktssköterskan fungerade bra men att vårdcentralens telefonsystem är otillgängligt med knappsystemet och långa väntetider. Exempel på kommentarer, både positiva och negativa var: Kontakterna med distriktssköterskan har fungerat bra. (vanlig kommentar/förf. anm.) En äldrevårdscentral skulle finnas, precis som det finns en barnavårdscentral, eller åtminstone en geriatriker på varje vårdcentral. Svårt att ringa till vårdcentralen, det är krångligt med knappsystemet. Svårt att komma intill. (vanlig kommentar/förf. anm) Kontakterna med/på vårdcentralen har fungerat mycket undermåligt rent juridiskt sett. Så länge den ordinarie doktorn på vårdcentralen tjänstgjorde var det inga problem, det var tryggt att vara igenkänd. Vet ej hur det är nu när min doktor inte är där, har ej behövt uppsöka vårdcentral. Frun (anhörig/förf. anm.) uppger att hemsjukvården var rätt så tafatt ibland, de gjorde inte så mycket, många olika personer. 18

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län, augusti 2011 Kommunal utveckling Produktion: Regionförbundet Jönköpings län, SKL, Landstinget i Jönköpings län, Eksjö kommun,

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Utanför sjukhuset. Att rita kartan & få kunskap om systemhinder. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012

Utanför sjukhuset. Att rita kartan & få kunskap om systemhinder. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012 Utanför sjukhuset Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Att rita kartan & få kunskap om systemhinder Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012 Stiftelsen Äldrecentrum 076-762 50 39 ulla.gurner@aldrecentrum.se

Läs mer

Saknas fortfarande dirigenten?

Saknas fortfarande dirigenten? Saknas fortfarande dirigenten? Behov hos sköra äldre och systemhinder Ledningskrafts Äldrekonferens, Folkets hus Umeå, 1 okt 2012 Ulla Gurner Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 076-762 50 39 ulla.gurner@aldrecentrum.se

Läs mer

En mängd olika verksamheter och sätt att organisera

En mängd olika verksamheter och sätt att organisera Tema Multisjuka äldre Äldre multisjuka behöver sammanhållen vård och omsorg utanför sjukhuset Detta visar en ny kartläggning av äldre med sammansatta behov. Studien har initierats av Sveriges Kommuner

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE

KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE MARTINA SUMMER MERANIUS MAJ 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 Prioriterad fråga på SKL... 2 Multisjuklighet innefattat många olika hälsotillstånd...

Läs mer

2012-06-15. saknas dirigenten fortfarande? Presentationspunkter. Kartan bygger på tidigare fallstudier av multisjuka äldre (ca 200 äldre 75+)

2012-06-15. saknas dirigenten fortfarande? Presentationspunkter. Kartan bygger på tidigare fallstudier av multisjuka äldre (ca 200 äldre 75+) saknas dirigenten fortfarande? Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre - att rita kartan & få kunskap om systemhinder Mälardalens Högskola, Eskilstuna 15 juni 2012 Ulla Gurner Stiftelsen Stockholms

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre En beskrivning av 22 personers väg genom vården och omsorgen i Örebro City Konferenscenter 2 maj 2011 Lena Hammarlund Örebro Kommun Ewa Slätmo Örebro läns Landsting

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre November 211 Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Örebro kommun och Örebro läns landsting Författare Ylva Blix, Örebro kommun Ewa Slätmo, Universitetssjukhuset i Örebro Förord Den 6 november 29

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Presentationspunkter. Många kontakter i Gävle 2008

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Presentationspunkter. Många kontakter i Gävle 2008 Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinder Burgårdens konferenscenter Göteborg 19 april 2011 Ulla Gurner Sveriges Kommuner och Landsting 076-762 50 39

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del C 21 fallstudier FoUU-rapport 212:1 del C 1 TioHundraförvaltningen Box 81 761 28 Norrtälje Besöksadress: Estunavägen 14 Telefon: 176-71 (vxl) Omslagsbild:

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

UTANFÖR SJUKHUSET. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende

UTANFÖR SJUKHUSET. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende UTANFÖR SJUKHUSET Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende 1 Förord Kartläggningens syfte har varit att beskriva systemhinder för en grupp äldre med omfattande slutenvårdskonsumtion

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Jag skulle vilja hjälpa till med logistiken!

Jag skulle vilja hjälpa till med logistiken! 1 KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE FYRBODAL UTG.2 211 Jag skulle vilja hjälpa till med logistiken! 2 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 Kvalitativ undersökning

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun 2012-10-23 Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del B Läkemedelsrapport Apotekare Christina Lindqvist Örndahl Ansvarig för Norrtäljestudien Yvonne Lindholm FoUU chef FoUU-rapport 2012:1

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre

Bättre liv för de mest sjuka äldre Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Yvonne Lindholm FoUU-rapport 2012:1 del A 1 Omslagsbilden är hämtad från SKL som har gett sitt tillstånd till att bilden får användas även i Norrtäljes

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Praktisk tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 (M och S)

Praktisk tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 (M och S) Praktisk tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 (M och S) Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

ÄLDRETEAM VISION OCH VERKLIGHET

ÄLDRETEAM VISION OCH VERKLIGHET ÄLDRETEAM VISION OCH VERKLIGHET UPPFÖLJNING AV SAMVERKANSAVTAL FÖR MULTISJUKA/MULTISVIKTANDE ÄLDRE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, GÄVLE KOMMUN OCH GÄVLE SJUKHUS APRIL 2010 ULLA GURNER, DAG NORÉN, ROLF BOWIN, AGNETA

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Samarbete i Vården för multisjuka äldre med Empati och Ansvar Gävle

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer