KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE"

Transkript

1 KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE MARTINA SUMMER MERANIUS MAJ 2011

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 Prioriterad fråga på SKL... 2 Multisjuklighet innefattat många olika hälsotillstånd... 2 Tidigare studier... 2 KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE... 3 Definition av multisjuk undersökningsgrupp... 3 Uppföljningens syfte... 4 UNDERSÖKNINGSDATA OCH METOD... 5 MULTISJUKA I VÄSTMANLANDSLÄNS LANDSTING OCH VÄSTERÅS KOMMUN... 6 Beskrivning av urvalskörning och multisjukas andel av befolkningen... 6 Organisation och bemanning i Västerås... 8 HUR FUNGERAR VÅRD OCH OMSORG FÖR ÄLDRE MULTISJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA/NÄRSTÅENDE... 9 ÅLDER, KÖN, CIVILSTÅND, DIAGNOSER, SYMPTOM SAMT VÅRD OCH OMSORGSKONSUMTION... 9 INTERVJUER MED MULTISJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA OM BEHOV OCH PROBLEM SYNPUNKTER PÅ VÅRD OCH OMSORG Synpunkter på kommunens vård och omsorg Synpunkter på vårdcentral/husläkarmottagning/hälsocentral Synpunkter på sjukhusets slutenvård Synpunkter på sjukhusets akutmottagning Synpunkter på övrig öppen specialistvård LÄKEMEDEL ANALYS AV LÄKEMEDEL UTIFRÅN INTERVJU, AKTUELL LÄKEMEDELSSITUATION OCH JOURNALGENOMGÅNG Metod Resultat Diskussion KOSTNADER FÖR VÅRD OCH OMSORG Sammanfattande kommentarer ANALYS AV SYSTEMFEL FALLBESKRIVNINGAR FALL Med huvudsakligt behov av helhetsansvar och uppföljning av symptom för att skapa en lugn hemsituation Vård och omsorg för ensamboende 83 åring FALL Med huvudsakligt behov av helhetsansvar och uppföljning av symptom för att undvika slutenvård och stödja anhörig i vårdarrollen Vård och omsorg för samboende 78 åring FALL Med huvudsakligt behov av samarbete mellan vårdcentralen och specialistvården samt behov av hemsjukvård Vård och omsorg för samboende 76 åring FALL Med huvudsakligt behov av samarbete mellan vårdgivare Vård och omsorg för samboende 80 åring... 41

3 FALL Med huvudsakligt behov av trygg och kontinuerlig vård och samarbete mellan vårdgivare 44 Vård och omsorg för samboende 79 åring FALL Med huvudsakligt behov av kontinuerlig vård och samarbete mellan vårdgivare Vård och omsorg för ensamboende 79 åring FALL Med huvudsakligt behov av trygghetsskapande vård och samarbete mellan vårdgivare Vård och omsorg för samboende 80 åring FALL Med huvudsakligt behov av samarbete mellan vård- och omsorgsgivare Vård och omsorg för ensamboende 80 åring FALL Med huvudsakligt behov av annan modell för vård och omsorg Vård och omsorg för ensamboende 83 åring FALL Med huvudsakligt behov av samarbete mellan vårdgivare Vård och omsorg för ensamboende 82 åring FALL Med huvudsakligt behov av trygghet och vetskap om att i framtiden kunna bo tillsammans med sin make/maka Vård och omsorg för samboende 82 åring FALL Med huvudsakligt behov av stöd i vardagen och samarbete mellan vården och omsorgen.. 72 Vård och omsorg för ensamboende 76 åring... 72

4 1 Sammanfattning Kvalitativa uppföljningar av multisjuka äldre är ett nationellt projekt under ledningen av Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet syftar till att identifiera systembrister/hinder, hitta systemlösningar som ger den multisjuka äldre bättre vård- och omsorgskvalité. Syftet är även att öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemet kring den multisjuka äldre, samt utvärdera och vidareutveckla metoden för kontinuerlig användning. I projektet har 20 äldre följts upp med intervjuer, registerdata, journaldata och läkemedelsdata inom slutenvården, öppna specialistvården, primärvården och kommunala omsorgen. Även 13 anhöriga har intervjuats om vården och omsorgen som har berört de äldre. Resultatet visar bland annat följande medianvärden under 18 månader för Västmanland: slutenvårdskonsumtion 19,5 dygn; antal akutmottagningsbesök 4. Antal besök hos läkare inom öppna specialistvården 6,5 hos primärvårdsläkare 5 och hos distriktssköterskan 6. Fyra äldre hade även fått hembesök av primärvårdsläkare och åtta av distriktssköterskan. Hälften av de äldre hade hemtjänst och sex i kommunalregi. Den totala redovisade tiden för hemtjänst hade ett medianvärde på 206 timmar medan motsvarande siffra för den totala tiden som redovisades hos kunden var 125 timmar. Troligen berodde detta på att de äldre sade ifrån sig insatsen eller inte utnyttjade den om de till exempel låg på sjukhus. Tretton anhöriga intervjuades och fyra anhöriga förvärvsarbetade och nio var pensionerade vid intervjutillfället. Tre av de fyra arbetande anhöriga hade tagit ledigt från sitt arbete för att hjälpa sin anhörig en, tre och 12 timmar per månad. Av läkemedelsgranskningen framgår att äldre använde i snitt 10 läkemedel och de vanligaste läkemedelsrelaterade problemen var otillräcklig effekt, underbehandling, biverkningar samt för hög dos. Vidare framgår av journalläsningen att epikriser ofta kom sent till vårdcentralen och att de inte alltid var kompletta. Detta ställde till konkreta problem för flera av personerna i undersökningen. Positivt var att endast 20 % av de multisjuka i undersökningsgruppen stod på lugnande medel och/eller sömnmedel (att jämföra med t.ex. 50 % för motsvarande undersökningsgrupp i relativt närliggande Dalarna) och att ingen stod på långverkande bensodiazepin. Kostnader för de 20 individerna varierade under 18 månaders period mellan kr till kr. Granskningen av fallbeskrivningarna visar att för lite fokus låg på att förstå och agera på äldres grundläggande behov. Däremot låg för mycket fokus på olika insatser, reaktioner på diagnos och uppstådda skador, för lite på symptom och situation. Analysen av systemfelen visar att äldre multisjuka behöver att rätt insatser görs i rätt ordning och att första linjens vård och omsorg är sammanhängande och utgår från den äldres helhet av behov. De 12 fallbeskrivningar som redovisas, visar mer i detalj, vilka problem och behov äldre har och hur dessa följs upp i vården och omsorgen.

5 2 Bakgrund Prioriterad fråga på SKL Bättre liv för sjuka äldre är en prioriterad fråga för SKL Fokus ligger på att stödja ett strukturerat och systematiskt förbättringsarbete på olika sätt. Ett viktigt område är att på nationell bas, och som komplement till uppbyggnad av kvalitetsregistren Svenska palliativregistret och Senior Alert, genomföra en kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende. Uppföljningen har genomförts i samverkan med 12 landsting och 29 kommuner. Västmanland har tillsammans med landstinget och Västerås kommun genomfört den kvalitativa uppföljningen. Multisjuklighet innefattat många olika hälsotillstånd Med stigande ålder ökar sannolikheten för att få en kronisk sjukdom liksom för att drabbas av flera samtidigt förekommande sjukdomar och symtom. Gruppen äldre med komplexa vårdbehov ökar i takt med den medicinskt tekniska utvecklingen och befolkningens stigande ålder. - Begreppet multisjuklighet omfattar många olika hälsotillstånd. Hur man väljer att mäta och definiera multisjuklighet beror på vilka frågor man vill besvara. När multisjuklighet definieras som - två eller fler samtidigt förekommande kroniska sjukdomar kan procent av befolkningen över 75 år räknas inom definitionen - fler än en samtidigt förekommande sjukdom tillsammans med funktionsnedsättning så räknas procent av dem över 75 år in - tre eller fler vårdtillfällen inom sluten sjukhusvård under ett år och tre eller fler diagnoser inom olika sjukdomsklasser så kan 7 procent av dem över 75 år räknas in. 2 Tidigare studier En mängd olika verksamheter och sätt att organisera vård och omsorg strålar samman i vardagen för den äldre multisjukliga person som har behov av både vård och omsorg. Verksamheter som styrs av olika budgetar, lagar, avtal och policies. Det finns hitintills få studier som inriktas mot att identifiera de sammansatta vård- och omsorgsbehoven. Nationellt representativa data är nödvändiga för planering av hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. De fallstudier av äldre multisjuka i ordinärt boende som genomförts i strukturmässigt olika områden i Stockholms län och i Gävle under senare år har identifierat 1 Se bil cirk 10:11 Överenskommelse mellan staten och SKL på äldreområdet Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. SOU 2010:48

6 3 brister/hinder på systemnivå 3 4. Detta trots att samverkansavtal funnits mellan kommuner och landsting och trots att äldre med sammansatta behov och problem sedan länge varit en prioriterad grupp. Multisjuka äldre har varit högkonsumenter av vård och omsorg. De flesta har också haft anhöriga som omsorgsgivare och vårdkedjeadministratörer. Ansvaret för dem har varit splittrat mellan olika vård- och omsorgsnivåer samt mellan huvudmännen. Äldre multisjuka har fått omfattande insatser utan långsiktig uppföljning och samplanering. De olika delarna i vård- och omsorgssystemet har agerat reaktivt på händelser och risk. Utvecklingsarbete sker ofta i delar av vård- och omsorgssystemen. Sällan i ett koordinerat sammanhang som tar den äldres behov som utgångspunkt. Styrande i förändringsarbete blir istället ofta redan existerande organisering och etablerad verksamhet. Genom den granskning av enskilda fall med hjälp av en systematisk beprövad metod som nu genomförs i olika delar av landet skapas komplement till den kunskap som tas fram på delnivå. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Definition av multisjuk undersökningsgrupp Vid val av undersökningsgrupp har i enlighet med syftet använts en definition som fångar en grupp äldre som är högkonsumenter av sluten sjukhusvård och därför kan förväntas ställa stora krav på samordning mellan sjukhus och vård och omsorg utanför sjukhuset. Definitionen utgår därför från slutenvårdskonsumtion och undersökningsgruppen är 75år eller äldre och under en tolvmånadersperiod ha vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod fått diagnoser från tre eller fler olika sjukdomsgrupper enligt ICD10. Definitionen bygger på vårdepisoder och inte vårdtillfällen. Den grupp som kan räknas inom denna definition är 4-5 procent av dem 75 år och äldre. Med denna definition av undersökningsgrupp har tidigare studier visat att vi fångar upp äldre personer med komplex behovs- och problemsituation. En undersökningsgrupp som ställer krav på fungerande samarbete mellan landstingets sluten- och öppenvård, kommunens vård och omsorg samt de äldre själva och deras anhöriga. De är i de flesta fall vårdplanerade åtskilliga gånger vid utskrivning från slutenvården. 3 Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre. Om nödvändigheten av samordning, U Gurner och M Thorslund, Natur och Kultur, Styckevis och delt, Hur fungerar informationsöverföring och läkemedelshantering för utskrivningsklara multisjuka i Enskede-Årsta, Norrtälje och Huddinge. U Gurner, J Fastbom, L Hagman och Zahra Shah-Shahid, Stiftelsen Äldrecentrum 2006, Landstingsrevisionen 19/2005, Stockholms stads Revisionskontor 2006: 4 Hur går det för Äldreteamen i Gävle vision och verklighet, U Gurner, D Norén, R Bowin och Agneta Brinne, mars/april 2010

7 4 Den valda definitionen av multisjuka lämpar sig väl för att studera brister och hinder på systemnivå. Den äldregrupp som är i behov av att samhällets organisering av vård och omsorg utgår ifrån behov och problem är dock betydligt större än denna utifrån slutenvårdskonsumtion definierade grupp. Uppföljningens syfte I kartläggningsstudien Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre är vårt syfte att på nationell nivå och ur behovsgruppen multisjuka äldres perspektiv identifiera systembrister/hinder hitta systemlösningar 5 som ger den multisjuka äldre kunden 6 bättre vårdoch omsorgskvalité öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemet kring den multisjuka äldre utvärdera och vidareutveckla metoden för kontinuerlig användning Framtagen helhetskunskap förväntas ge stöd i att identifiera äldre med behov av sammantaget omhändertagande hur vård- och omsorg fungerar i förhållande till behoven hos de äldre själva och deras anhöriga/närstående vilken vård- och omsorg de äldre multisjuka fått och hur detta beskrivs och dokumenteras från vård- och omsorgsgivare hur vård- och omsorgsgivare samarbetat kring de äldre multisjuka läkemedelsförskrivning och följsamhet kostnader för sluten- och öppenvård samt för äldreomsorg och anhörigstöd eventuella skillnader i vård- och omsorgsmönster mellan olika områden systemhinder och - fungera som redskap i löpande kvalitativt uppföljningsarbete mellan huvudmän och olika vård- och omsorgsgivare - förbättra arbetsformer och arbetsmiljö för dem som arbetar i vården och omsorgen - återkoppla kunskap på individnivå att användas i dagligt förbättringsarbete - underlätta erfarenhetsutbyte mellan olika områden i landet 5 Med nya systemlösningar avses nya samarbetsformer eller organisationsmodeller som kan skapa högre värde för multisjuka/multisviktande och för vård- och omsorgsgivare 6 Kundbegreppet används för att understryka att också den multisjuka äldre blir kund som ska välja vårdcentral i ett vårdvalssystem och hemtjänst i ett kundvalssystem. Valmöjligheter som hittills inte anpassats efter den äldre multisjukas behov av en sammanhållen vård och omsorg.

8 5 Undersökningsdata och metod Undersökningsdata omfattade arton månader definitionsårets tolv månader samt de sex månader som följer efter definitionsåret. Varje undersökningsområde hade minst 20 multisjuka undersökningspersoner och minst två listade multisjuka på varje vårdcentral i området. Kartläggningen innefattar Intervjudata Intervju skedde 6 månader efter de äldre personerna definierats som multisjuka. - intervju med multisjuka i hemmet ca 2 tim, enligt fastställd guide - intervju med anhöriga/närstående per telefon ca 1 tim, enligt fastställd guide Registerdata Tillsammans med undersökningspersonens medgivande inhämtades samtliga uppgifter om - registreringar inom slutenvård, öppenvård och kommunens äldreomsorg Journaldata Tillsammans med undersökningspersonens medgivande inhämtades samtliga journalhandlingar - från vårdcentralen/husläkarmottagningen (läkar-, distriktssköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeutjournaler) - vid behov även sluten- och specialistvårdens journaler - från kommunens vård och omsorg Läkemedelsdata - biståndshandsbedömningar, biståndsbeslut samt övrig biståndshandläggardokumentation - hemtjänstens utförardokumentation - hemsjukvårdens dokumentation i områden med kommunal hemsjukvård - information från intervjuer och läkemedelsdokumentation från journaler analyserades av apotekare. Varje undersökningspersons faktiska läkemedelsintag analyserades i ett dataprogram (MONITOR). Apotekarna besvarade dessutom, om det med hjälp av journalgranskning går att besvara om - den multisjuka äldre fick lämpliga läkemedel förskrivna under perioden

9 6 - den multisjuka äldre under perioden tog de förskrivna läkemedlen på lämpligt sätt - det fanns någon läkare som under perioden höll ihop den multisjuka äldres totala mängd förskrivna läkemedel & som följde, värderade & omprövade läkemedelsförskrivningen under de 18 månaderna - och hur förskrivarna av läkemedel samarbetade med varandra och med annan personal inom vård och omsorg kring den äldres läkemedelshantering Kostnadsdata Underlag för kostnadsberäkningarna inhämtades från ekonomer inom slutna, öppna vården och kommunen. Dessa omfattade samtliga kostnader för sluten- och öppenvård samt för kommunens äldreomsorg som dokumenterats i de register och journaler som inhämtades för de 18 månader som inhämtats inom ramen för studien. Även kostnader för anhöriginsatser beräknas. Multisjuka i Västmanlandsläns landsting och Västerås kommun Beskrivning av urvalskörning och multisjukas andel av befolkningen Slutenvårdsregisteransvariga tog fram listor på uppföljningens undersökningsgrupp - multisjuka enligt nedanstående manual. Den slutliga körningen stämdes av med SKLs projektledare Ulla Gurner, före kontakten med presumtiva deltagare. 1. De slutenvårdsvariabler som körningarna baserades på var - personernas krypterade idnummer - kön - sjukhus de slutenvårdats på - klinik vi varje slutenvårdstillfälle - inskrivningsdatum till sjukhuset/kliniken - utskrivningsdatum från sjukhuset/kliniken - samtliga diagnoskoder (huvud- och bidiagnoser) vid varje vårdtillfälle Till dessa variabler kopplades i den framtagna urvalsfilen uppgifter om listning på vårdcentral för resp multisjuk äldre 2. Definition av undersökningsgrupp 75 år och äldre som under en tolvmånadersperiod har vårdats tre eller fler gånger (vårdepisoder) inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod

10 7 av slutenvården fått diagnoser från tre eller fler olika sjukdomsgrupper (ICD10) 3. Urvalsår/definitionsår Intervjuerna startades i april 2010 och urvalsår/definitionsår var Okt 2008 sep Sjukdomsgrupper följer ICD-10 med ett undantag diagnosgrupp IX Cirkulationsorganens sjukdomar delas in i tre grupper - hjärta: I10 I15, I20 I25 och I30 I52 - hjärna: I60 I69, G54 och G459 - övrigt: I00 I99 (exkl I10 I15, I20 I25, I30 I52, I60 I69) 5. Vårdepisod En vårdepisod är enligt definitionen lika med en sammanhängande tidsperiod mellan inskrivning och utskrivning från slutenvård. Denna s.k. vårdepisod kan i registret vara uppdelad på flera vårdtillfällen vid olika kliniker och/eller sjukhus som tidsmässigt hänger samman. I Västmanland uppfyllde 409 individer urvalskriterierna men eftersom bara Västerås kommun var med i projektet, valdes deltagare från de10 största vårdcentralerna både i landstings- och privat regi i Västerås. Urvalskörningen var sorterad efter olika vårdcentraler och deltagarna valdes i den ordning som de var uppställda men med tanke på att båda könen skulle vara representerade. Individer kontrollerades mot dödsregistret och att de bodde i ordinärt boende. Efter det bortfallet kontaktades individer i nummer ordning och fem avböjde medverkan på grund av hälsoskäl eller ointresse.

11 8 Organisation och bemanning i Västerås Projektets övergripande organisation bestod av en styrgrupp, en projektgrupp med projektledare samt kontaktpersonal från olika verksamheter. Styrgrupp Bemanning av styrgruppen: Tabell1. Projektets styrgrupp Namn Organisation, befattning Roll i projektet Liselotte Sjöqvist Divisionschef Ordförande Eva Sahlén Direktör sociala nämndernas stab Styrgrupp Kjell Enderborn Chef för Vårdvalsenheten Styrgrupp Eva Thors Adolfsson Verksamhetsutvecklare Styrgrupp Annette Daneryd Biträdande divisionschef Styrgrupp Martina Summer Meranius Projektledare Projektledare Anne-Christine Ahl Processtyrningsledare Styrgrupp Gunnar Dahlberg Läkemedelskommittén Styrgrupp Katarina Holmström Engevik Utvecklingschef Styrgrupp Sven-Erik Henriksson Utvecklingsledare VKL Styrgrupp Projektgrupp Bemanning av projektgruppen beräknat på årsbasis: Tabell 2. Projektets projektgrupp Namn Beräknad tidsåtgång Roll i projektet Martina Summer Meranius 75 % Projektledare, samordnar projektet, genomför datainsamling samt analys, workshops, rapportskrivning. Peter Gammelgård - Kontaktperson Västerås stad samt inhämtning av journaler Boel Bolwig - Kontaktperson Västerås stad Karl-Göran Mattsson - Kontaktperson Vårdval Joakim Jakobsson Ingmarie Lott Susanne Höijer Kontaktperson Medicin slutenvård samt inhämtning av journaler Kontaktperson Ortopedi/Kirurgi slutenvård samt inhämtning av journaler Kontaktperson offentlig primärvård samt inhämtning av journaler Elisabet Andersson 10 dagar Apotekare, läkemedelsanalys. Ingår i ett apotekarnätverk. Lars- Erik Ström/Annica Jacobsson Systemadministratör, identifierar informanter i projektet, tar fram registeruppgifter Lena Nykvist - Koppling till projekt Mobil Läkare och äldrelots, deltar vid behov Tuula Björkenor - VKL, länsresurs Ekonomer Karin Wennström slutenvård Bengt Eriksson kommun Bistår med kostnadsdata till SKL:s ekonomer som genomför den ekonomiska analysen åt oss. Ingår i ett ekonomnätverk.

12 9 Hur fungerar vård och omsorg för äldre multisjuka och deras anhöriga/närstående Ålder, kön, civilstånd, diagnoser, symptom samt vård och omsorgskonsumtion Undersökningsgruppen bestod av 20 multisjuka äldre listade på tio vårdcentraler i Västerås. De flesta var kvinnor, samboende eller gifta med medianålder på 79 år. Tabell 3. Beskrivning av undersökningsgruppen Kön Antal Man 11 Kvinna 9 Ålder median 79 min 76 max 83 Civil status Gift/sambo 12 Ogift 1 Skild 2 Änka/Änkling 5 Boende Ensamboende 9 Samboende 11

13 10 Diagnoser och symptom Utifrån registerdata inom den slutna vården hade äldre i studien som minst tre och som mest nio diagnoser, medianvärdet låg på 4,5. Tabell 4. Diagnoser DIAGNOSER Antal Hjärtsjukdomar 15 Faktorer av betydelse för hälostillstånd 12 Endokrin/nutrit/rubbningar 10 Övriga kärljukdomar 10 Ej klassificerat 10 Sjd i huden och underhuden 9 Sjd andningsorganen 5 Hjärnsjukdomar 4 Muskuloskeletala sjukdomar 4 Sjd urin och könsorgan 4 DIAGNOSER Antal Blod/blodbildande/Immun 3 Skador förgiftningar 3 Sjd matsmältningsorganen 2 Tumörer 1 Psykiska sjd beteendestörning 1 Sjd nervsystemet 1 Sjd Ögat och närliggande organ 1 Sjd Örat och mastoidutskottet 1 Yttre orsak till sjukdom död 0 Vid intervjuerna tillfrågades äldre om ett antal symptom. Trötthet, yrsel, smärta, sömnproblem samt andfåddhet var de vanligast förekommande. Exempelvis uppgav 16 individer att de ibland/ofta upplevde trötthet. Tabell 5. Symptom Symptom Antal Trötthet 16 Yrsel 14 Smärta 12 Sömnproblem 12 Andfåddhet 12 Munntorrhet 10 Kroppslig oro 9 Svullna ben och fötter 8 Hosta 7 Problem med tänder 6 Förstoppning 6 Symptom Antal Ledsen 5 Mardrömmar 4 Dålig aptit 4 Illamående 4 Svårt att kissa 4 Klåda 4 Huvuvdvärk 3 Magont 3 Diarré 3 Antal symptom Median 7 Min 3 Max 13

14 11 Sluten- och öppenvårdsutnyttjande i lokalt och nationellt perspektiv N: 262 Antal personer Min: 3 Antal vårddygn Max: 174 Antal vårddygn ,5 19, , , Figur 1. Median för totalt antal vårddygn inom slutenvård (18 mån) I Västmanland var det totala antalet vårddygn 19,5 och som lägst hade en äldre vårdats sju och som mest 95 dygn inom slutenvården. Antal vårdepisoder varierade mellan Nationellt varierar antal dygn mellan 17,5 och 32. På frågan om äldre i Västmanland ansåg att de fick stanna tillräckligt länge på sjukhuset svarade 18 jakande. Samtidigt ville flertal av dem hem fortast möjligt. En äldre utryckte det som Jag passar inte att ligga på sjukhus, jag kan inte sova med andra och blir helt slut där. Jag vill bara hem och ta igen mig. Sjukhusmiljön kan vara svår att känna sig bekväm i, att få sova och vila när man är sjuk samtidigt som den äldre själv eller andra omkring är sjuka och behöver olika insatser. Däremot hade anhöriga påpekat att den äldre ibland inte varit tillräckligt pigg vid hemkomst, till exempel inte kunnat stå på benen med fall som följd. Sjutton äldre uppgav att de någon gång deltagit i en vårdplanering, och av dessa uppgav 10 att anhörig även deltog. Men det är inte alltid som äldre kommer ihåg vad som sades på vårdplaneringen då de är allför sjuka att delta.

15 12 N: 249 personer Min: 1 ggr , , Figur 2. Median för det antal pers som varit på akuten (18 mån) Samtliga äldre i Västmanland hade varit på akutmottagningen och besöken varierade mellan 1-17, medianvärde 4. Äldre med flest akutmottagningsbesök åkte med ambulansen vid 10 tillfällen. Nationellt varierar medianen mellan länen för akutbesöken från 2 till 6. Vårdkonsumtion inom öppna specialistvården i Västmanland har legat mellan 1-35 läkarbesök, medianvärde 6,5. Besök hos sjuksköterskan varierade mellan 1-45 gånger, median 5,5. Nationellt låg antal läkarbesök mellan 3-11,5. I Västmanland har 19 äldre träffat en läkare på vårdcentralens mottagning mellan 1-15 gånger. Fyra äldre har även fått hembesök. Nationella siffror visar ett medianvärde på 3-6 läkarbesök på vårdcentralen.

16 13 N: 264 Personer Min: 0 Gånger , , Figur 4. Median för antal gånger den multisjuke träffat en VC-läkare på mottagning eller i hemmet (18 mån). Nationellt ligger Västmanland högst med sina 6 besök hos distriktssköterska på vårdcentralen. Nitton äldre träffade distriktssköterskan mellan 1-27 gånger. De andra deltagande områdena hade en variation på 1,5-5,5 besök med median på 4 besök N:212 Antal personer Min: 1 Antal gånger Max: 55 Antal gånger 1,5 2 2, , Figur 5. Median för antal gånger individer träffat en dsk på VC (18 mån).

17 14 Det gjordes 14,5 hembesök av distriktssköterska i Västmanland och de nationella siffrorna ligger mellan 7-31 besök. Avseende hembesök i Västmanland hade åtta äldre fått minst 8 och som mest 141, median 14,5 hembesök. I Västmanland var fem äldre inskrivna i hemsjukvård 7 för dosett delning, såromläggning, svårinställd diabetes, skör hälsosituation eller missbruksproblem N: 173 Antal personer Min: 1 Antal hembesök Max: 175 Antal hembesök , , Figur 6. Median för antal hembesök av dsk/ssk från VC eller kommun (18 mån). Kommunens vård och omsorg I Västmanland hade 10 (50%) äldre hemtjänst och 6 av dessa i kommunal regi. Nationellt ligger medianen mellan 35-88%. I Västmanland har den redovisade tiden för hemtjänst ett medianvärde på 206 timmar medan motsvarande siffra för den totala tiden som redovisas hos kunden är 125 timmar. Troligen berodde detta på att de äldre sade ifrån sig insatsen eller inte utnyttjade den om de till exempel låg på sjukhus. De äldre har haft minst två och mest fem biståndshandläggare. Antalet biståndsbeslut har varierat mellan 1-5, median 2 beslut. Äldre som hade hemtjänst uppskattar att de fick besök av undersköterska, vårdbiträde mellan 0-7 gånger i veckan och 1-10 gånger i månaden. Tio äldre hade alltså hemtjänst i Västmanland men 14 fick även hjälp av sina anhöriga. Uppskattningsvis fick de äldre hjälp minst en timme till uppemot 68 7 Västra Götaland, Kronoberg och Örebro län hade kommunal hemsjukvård under hela undersökningsperioden.

18 15 timmar i veckan, medianen ligger på 8 timmar. Sammanboende anhöriga med vårdaransvar uppgav högst antal timmar. I snitt uppgav äldre i Västmanland att de behövde hjälp med sex aktiviteter i sitt dagliga liv. Nationellt behövde äldre hjälp med 5-7 aktiviteter Figur 3. Medelvärde för antal ADL-funktioner man klarar i olika områden I Västmanland klarade de flesta inte av att städa (16), göra inköp (16) eller tvätta (13). Flertal behövde även delvis eller helt hjälp med förflyttning utomhus (7), matlagning (11), dusch (4) eller sin ekonomi (6). Tretton äldre uppgav att de använde rollator och fem även rullstol. Intervjuer med multisjuka och deras anhöriga om behov och problem Av de 20 äldre som intervjuades uppgav 13 att de hade en anhörig som var involverad i vården och omsorgen. Dessa anhöriga tilläts delta i en intervju. Åldern varierade mellan år, medelåldern var 67 år. Elva anhöriga/närstående var kvinnor och tre var män. Sex anhöriga var sammanboende med den äldre. Fyra anhöriga förvärvsarbetade och nio var pensionerade vid intervjutillfället. Tre av de fyra arbetande anhöriga hade tagit ledigt från sitt arbete för att hjälpa sin anhörig 1, 3 och 12 timmar per månad. De vanligaste sysslorna som anhöriga hjälpte sina äldre med var matinköp, matlagning samt tvätt och dessa utfördes av åtta anhöriga/närstående. Sedan gavs även hjälp med läkemedel (6), städ (5), dusch och påklädning (3). En anhörig hjälpte sin äldre med toalettbesök.

19 16 Synpunkter på vård och omsorg Synpunkter som redovisas nedan har framkommit i intervjuer med både äldre och deras anhöriga/närstående. Synpunkter på kommunens vård och omsorg Förbättringsområden finns inom: Kontinuitet Bemötande Synpunkter på tjänster som hemtjänsten utför, t.ex. städning, matlagning, personlig omvårdnad bättre kvalité eller mera hjälp Promenader/socialt Synpunkter på vårdcentral/husläkarmottagning/hälsocentral Förbättringsområden finns inom: Tillgänglighet Kommunikation Kontinuitet Utebliven vård och behandling Bristande helhetssyn och helhetsansvar Synpunkter på sjukhusets slutenvård Förbättringsområden finns inom: Bemötande Information Misstag inom vården och behandlingen Utebliven vård och behandling Sjukhusmiljö platsbrist, trängsel Synpunkter på sjukhusets akutmottagning Förbättringsområden finns inom: Väntetider Bemötande Utebliver vård och behandling (den äldre känner sig övergiven, ingen tillsyn, blir skickad hem trots att de känner sig sjuka måste åka in igen) Synpunkter på övrig öppen specialistvård De flesta äldre är nöjda eller mycket nöjda med öppenvården/specialistvården. De lyfter fram kontinuitet bland läkare, tillgänglighet till mottagningen att vara känd patient, uppföljning av medicinsk eller annan behandling. Att bli kallad regelbundet är viktigt. Det verkar vara större kontinuitet bland läkare på specialistmottagningen än inom primärvården. De brister som nämns är bristande kommunikation mellan specialister som tar ansvar för sin sjukdom och tar inte hänsyn till äldres övriga sjukdomar.

20 17 Läkemedel Analys av läkemedel utifrån intervju, aktuell läkemedelssituation och journalgenomgång Metod Läkemedelsanalys som bestod av två delar. A. Läkemedelsgenomgång med Monitor som stöd för beskrivning och analys B. Granskning av primärvårdsjournal för en period av 18 månader för att om möjligt besvara följande frågor: 1. Fick den multisjuka lämpliga läkemedel förskrivna under perioden? 2. Tog den multisjuke de förskrivna läkemedlen på ett lämpligt sätt? 3. Fanns det någon läkare som under perioden tog ansvar för den totala läkemedelsförskrivningen och som följde, värderade och omprövade läkemedelsförskrivningen? 4. Hur samarbetade förskrivarna av läkemedel under perioden med varandra och med annan personal inom vård och omsorg? Intervjuande sjuksköterska skrev ner aktuell läkemedelslista utifrån vad patienten uppgav sig ta för läkemedel. Undertecknad apotekare Elisabet Andersson arbetade med läkemedelsanalysen utifrån material hon fått sig tilldelat och deltog inte under någon av intervjuerna. A. Läkemedelsgenomgång med Monitor som stöd för beskrivning och analys Två läkemedelslistor matades in. Den ena (lista 1) var den lista som upprättades vid intervjun med den äldre, den andra (lista 2) var den aktuella läkemedelslista som fanns på den familjeläkarenhet där patienten var listad. Analys av läkemedelsrelaterade problem (LRP) i Monitor skedde utifrån lista 1, dvs det den äldre verkligen tog, samt utifrån intervjudata. B. Granskning av primärvårdsjournal för en period av 18 månader för att om möjligt besvara följande frågor: Samtliga journaluppgifter, inklusive labdata, epikriser etc, tillgängliga på den familjeläkarenhet där patienten var listad, begärdes ut och utifrån det materialet gjordes en analys.

21 18 Resultat Mätosäkerhet Då listorna ibland hade olika datering (aktuell läkemedelslista hade inte tagits ut vid tid för intervju) omöjliggjordes i dessa fall en säker jämförelse. Skillnaderna mellan listorna var dock ofta av sådan art att det föreföll mindre troligt att divergensen skulle bero på de olika listornas datering (mer troligt är att en faktisk skillnad föreligger). För sex av 20 patienter stämde listorna väl överens. Bland de övriga 14 patienterna var det några som hade en säkerställd skillnad mellan listorna men för flertalet av de 14 patienterna kunde av ovan nämnda skäl inga säkra slutsatser dras. A. Läkemedelsgenomgång med Monitor som stöd för beskrivning och analys I medeltal fanns 10,5 lm per person på den läkemedelslista som den äldre uppgav vid intervjun. Av dessa var 1,6 preparat ordinerade vid behov. Den exakta läkemedelskostnaden är svår att bestämma då en del personer fick dosdispenserade läkemedel samt p.g.a. av att kostnaden varierar mellan olika fabrikat. Tabell 6. De vanligast förekommande läkemedelsgrupperna ATC B01A C10A C07A C03C N02B B03B A02B C01D N02 A C09A Läkemedelsgrupp Antikoagulantia Kolesterol- och triglyceridsänkande medel Beta-receptorblockerande medel Loop-diuretika Övriga analgetika och antipyretika Vitamin B12 och folinsyra Medel vid magsår och gastroesofageal reflux Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar Opioider ACE-hämmare Användning % (Antal) 85,0 (17) 75,0 (15) 65,0 (13) 50,0 (10) 45,0 (9) 40,0 (8) 35,0 (7) 35,0 (7) 30,0 (6) 30,0 (6)

22 19 Tabell 7. Identifierade läkemedelsrelaterade problem i Monitor Läkemedelsrelaterade problem 1 Otillräcklig effekt 4 2 För hög dos 3 3 Underbehandling 4 4 Biverkningar 4 5 Riskläkemedel 2 6 Läkemedlet behövs ej 1 7 Aktuell indikation saknas, är oklar eller felaktig 2 8 För låg dos 1 Förekomst (Antal) De läkemedelsrelaterade problem som anges är sådana som bedömts angelägna att ta upp vid en faktisk läkemedelsgenomgång med förskrivande läkare. Under rubriken biverkningar t.ex. döljer sig alltså endast de fall där biverkningarna bedömts vara så besvärande att nackdelarna överstiger nyttan med behandlingen. I denna lista ingår som tidigare nämnts, inte de läkemedelsrelaterade problem som framkom vid journalläsning, däremot har läkemedelsrelaterade problem exkluderats om det vid journalläsning framkom motivering till annars ej rekommenderad behandling. 1. Läkemedlet hade inte uppnått avsedd verkan 2. Med utgångspunkt från gällande rekommendationer (ex. acetylsalicylsyra) 3. Med utgångspunkt från satta diagnoser och gällande rekommendationer (ex. warfarin vid förmaksflimmer) 4. Biverkningar där nackdelarna bedömts överstiga nyttan av behandlingen. 5. Med utgångspunkt från den mulitsjukes förutsättningar (ex Propavan till dement) 6. Läkemedlet bedömts ev. ej längre behövas. 7. Indikation framgick ej av tillgänglig information. 8. Med utgångspunkt från gällande rekommendationer. B. granskning av primärvårdsjournal för en period av 18 månader för att om möjligt besvara följande frågor: 1. Fick den multisjuka lämpliga läkemedel förskrivna under perioden? Sju av 20 multisjuka behandlades någon gång under 18-månadersperioden med ett olämpligt läkemedel enligt punkt 1.1 (Preparat som bör undvikas om inte

23 20 särskilda skäl föreligger) i Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre från Socialstyrelsen. Konkret exempel från urvalsgruppen: -Patient som står på Propavan och uppger problem med restless legs. Poängteras bör att ingen av de multisjuka stod på långverkande bensodiazepin. Endast fyra av 20 personer stod på sömnmedel och/eller lugnande medel. 2. Tog den multisjuke de förskrivna läkemedlen på ett lämpligt sätt? Ur intervjumaterialet framgick att 19 av 20 personer ansåg att deras läkemedel var nödvändiga. Samtidigt angav åtta personer att de hade varit ordinerade läkemedel som de inte tagit. Konkret exempel från urvalsgruppen: -Patient som ordinerats Kalcipos-D 1x2 samt Alenat veckotablett uppger att hon ej tar Kalcipos-D då hon tycker att det räcker med den andra veckokalken. I journalerna finns dessutom för andra än ovan nämnda åtta personer beskrivet att de på eget initiativ upphört med medicineringen. Konkreta exempel från urvalsgruppen: - Patient ordineras Amlodipin men tar ej läkemedlet. - Patient tar ej Kaleorid då patient läst om alla biverkningar och blivit rädd. - Patient slutar ta Pulmicort då patient inte tycker att det känns som att medicinen kommer ner i lungorna. I journalen finns också händelser beskrivna där vården bidragit till avvikelser i läkemedelshanteringen. Konkret exempel från urvalsgruppen: - Ordinationerna i ApoDos förnyas ej varvid dospåsarna uteblir. Senare avslutas ApoDos för patienten utan att vanliga recept skrivs varför patienten står helt utan läkemedel. 3. Fanns det någon läkare som under perioden tog ansvar för den totala läkemedelsförskrivningen och som följde, värderade och omprövade läkemedelsförskrivningen? För multisjuka äldre som ofta har en komplex läkemedelsbehandling, är det särskilt viktigt med regelbunden omprövning, utvärdering och dosanpassning. Det sammantagna intrycket är att ansträngningar för att uppnå detta görs, men att det i många fall är svårt att fullfölja. En försvårande omständighet är att patienten ofta behandlas av olika vårdgivare med olika journalsystem. Av de 20 personer som

24 21 ingick i kartläggningen ansåg 12 att de hade en läkare som tagit ett helhetsansvar för deras läkemedelsbehandling. Apotekarens bedömning var snarlik. Att läkemedelslistan ofta inte var uppdaterad i primärvården speglar bristen på helhetsgrepp över förskrivningen. Konkreta exempel från urvalsgruppen: - En vårdcentral anser sig inte ha möjlighet att tillhandahålla en komplett lista då många in-utsättningar görs inom slutenvården utan att detta tydligt meddelas. - En läkare uttrycker själv att det är svårt att få en överblick över medicineringen. Journalen från en vårdcentral väckte frågan om intentionen till en komplett lista överhuvudtaget finns, då det t.ex. i journalen står att patienten behandlas med Waran, utan att Waran finns upptaget i läkemedelslistan. Viktigt för en god läkemedelsförskrivning till äldre är beaktandet av njurfunktionen. Estimerat GFR noteras knappast alls. 4. Hur samarbetade förskrivarna av läkemedel under perioden med varandra och med annan personal inom vård och omsorg? Upplevelsen efter att ha läst journalerna var att epikriser ofta kommer alldeles för sent och att det är svårt för primärvården att hålla sig uppdaterad på det som hänt inom slutenvården. Då patient ofta besökte primärvården före det att epikris från det senaste vårdtillfället hade inkommit, var primärvårdsläkaren utlämnad till att ta beslut utifrån det patienten trodde sig ha uppfattat. Konkreta exempel från urvalsgruppen: - Patient behandlas på medicinmottagningen och under tiden är informationen till vårdcentralen knapphändig. Patienten själv är osäker på vilka medicinförändringar som gjorts. Primärvårdsläkaren skriver i journalen att förhoppningsvis kommer en journalanteckning från medicinkliniken så småningom - Patient skrivs ut från sjukhuset med en rad nya läkemedel utan att dessa anges i epikrisen. - Efter inläggning kommer patient hem med en helt annan medicinering än före inläggning. Patient har fått läkemedlen delade i påsar och tagit i flera dagar när sköterska kommer för att dela dosett och det hela uppdagas. Aktuell medicinlista saknas. Dosett delas enligt medicinering före inläggning.

25 22 Diskussion Av journalerna framgår att det ofta saknas en komplett läkemedelslista på vårdcentralen. Hur stora ansträngningar som görs för att tillhandahålla en sådan är oklart. En god läkemedelsanvändning för den äldre multisjuka kräver en helhetsbild över medicineringen. Därför är det angeläget att åtgärder vidtas för att någonstans upprätta en komplett läkemedelslista som kontinuerligt uppdateras. Vidare framgår av journalläsningen att epikriser ofta kommer sent till vårdcentralen och att de inte alltid är kompletta. Detta ställde till konkreta problem för flera av personerna i undersökningen och därför behöver åtgärder vidtas för att möjliggöra en säker läkemedelsanvändning i primärvården. Positivt var att endast 20 % av de multisjuka i undersökningsgruppen stod på lugnande medel och/eller sömnmedel (att jämföra med t.ex. 50 % för motsvarande undersökningsgrupp i relativt närliggande Dalarna) och att ingen stod på långverkande bensodiazepin. Sammanfattningsvis kan sägas att för gruppen multisjuka äldre finns en stor förbättringspotential även om ansträngningar görs redan idag. Västerås Elisabet Andersson Leg apotekare Apoteket Farmaci AB

26 23 Kostnader för vård och omsorg Sammanfattande kommentarer Kostnader 8 för de 20 individerna varierar under 18 månaders perioden mellan kr till kr. Vid urvalskörningen identifierades 409 multisjuka äldre i Västmanlands län. Uppskattad kostnad för 400 individer är kronor och visar på att det finns mycket pengar i systemet som kan användas på ett effektivare sätt. Om gruppen delas upp enligt SKL kostnadsindelning framkommer att fördelningen är tämligen jämn, vilket överensstämmer även med de nationella siffrorna. 8 Anhörigas insatser har beräknats utifrån schablonberäkningar för hemtjänst. Om en anhörig har t.ex. uppgett att det tar två timmar att laga maten så har tiden anpassats efter hemtjänstens beräkningar.

27 24 Grupper Kostnadsindelning Antal individer Högkostnad Mellankostnad Lågkostnad Analys av systemfel I analysen av systembrister i vårdkedjan var utgångspunkten projektets syfte, nämligen att beskriva: hur vård- och omsorg fungerar i förhållande till behoven hos de äldre själva och deras anhöriga/närstående vilken vård- och omsorg de äldre multisjuka fått och hur detta beskrivs och dokumenteras från vård- och omsorgsgivare hur vård- och omsorgsgivare samarbetat kring de äldre multisjuka läkemedelsförskrivning och följsamhet kostnader för sluten- och öppenvård samt för äldreomsorg och anhörigstöd Utifrån intervjuer med äldre multisjuka och/eller deras anhöriga har äldres och ibland även anhörigas problem, behov och önskemål beskrivits (se fallbeskrivningar). Utifrån det perspektivet har dokumentation inom primärvården, biståndhandläggningen och hemtjänsten granskas och relaterats till olika registeruppgifter såsom vårdepisoder, vårddygn, akutläkarbesök, öppen specialistvårds- samt primärvårdskonsumtion. Utifrån fallbeskrivningar har följande brister i vårdkedjan identifieras: Brister inom: kontinuitet inom respektive område (PV/HT/BH/ÖSV) 9 kan handla om kontinuitet bland personalen och/eller insatser kommunikation mellan PV/ÖSV/SLV/HT/BH och även till äldre/anhöriga VPL dokumentationen hos PV/BH/HT patientsäkerhet: brister i läkemedelshantering, uppföljning/behandling av sjukdomstillstånd, äldre skrivs ut från slutenvården i för dåligt skick, hemtjänsten antecknar att äldre inte äter men ingen uppföljning/åtgärd framkommer, inom primärvården dokumenteras att äldre är i dåligt skick, avbokar tider till läkare/dsk/sjukgymnast, men inga hembesök görs eller kontakt med biståndshandläggare tas läkemedelsbrister (se apotekarrapporten) utbildning/information till äldre för egenvård 9 PV- Primärvård, HT- hemtjänst, BH-biståndshandläggare, ÖSV-Öppen specialistvård, SLVslutenvård. VPL-vårdplanering.

28 25 signalsystem mellan olika instanser saknas (t.ex. äldre söker akuten upprepade gånger men ingen reagerar) äldres behov tillgodoses inte utan vården/omsorgen är alltför insatsstyrd och planeringen sker inom de olika verksamheterna och är många gånger lösryckt då personalen agerar på uppkomna skador eller diagnoser. Saknas planering mellan olika verksamheter och utifrån äldre behov och problem. egenvårdsbedömning/medicinsk delegering saknas helhetsansvar saknas (alla gör sitt) stöd till anhörig saknas I de fall vården/omsorgen fungerar, är de äldre väldigt vitala och har kontinuerlig kontakt med familjeläkare som följer upp och bryr sig. Situationen fungerar även när någon överskrider sina gränser. Överskridandet ligger inte på organisationsnivå utan på de enskilda utövarna. Till exempel agerar anhöriga vårdkedjeadministratörer och/eller hemtjänst, specialistläkaren agerar familjeläkare. Utifrån dessa identifierade brister kan fastslås att för lite fokus ligger på att förstå och agera på äldres grundläggande behov. För mycket fokus läggs på olika insatser, reaktioner på diagnos och uppstådda skador, för lite på symptom och situation. Vården och omsorgen karakteriseras av: Ansvarsfördelning och initiativ sker utifrån olika insatser Insatser är sällan koordinerade och möter inte äldres totala behov och därmed driver fram ökade behov av vård och omsorg Vårdcentraler är hårt insatsstyrda, med distributionsformer som många gånger inte passar multisjuka Den basala vården och omsorgen samverkar inte tillräckligt Läkemedelskontrollen förloras Slutsats: Äldre multisjuka behöver att rätt insatser görs i rätt ordning och att första linjens vård och omsorg är sammanhängande och utgår från den äldres helhet av behov.

29 26 Förklaringar till förkortningar som används i fallbeskrivningarna Apodos - Konceptet innebär att läkemedel förpackas i dospåsar anpassade efter patients individuella behov och inkluderar kontroller och uppföljning av läkemedelsanvändningen. Det både ökar patientsäkerheten och minskar kostnaderna. BH - biståndshandläggare Dsk - distriktssköterska Epikris - journalanteckning som skrivs då en patient skrivs ut från en klinik. Den skall innehålla patientens vårdförlopp samt en sammanfattning av den viktigaste informationen under vårdtiden. Epikrisen går oftast till distriktsläkaren HT- hemtjänst IntraPhone- rapporterings- och dokumentationslösningar för hemtjänsten PRATOR-är ett elektroniskt kommunikationssystem via webben. Används för en sammanhållen vårdkedja som styr samspelet mellan primärvård, slutenvård, psykiatrisk öppenvård och kommunen genom kommunikation via webben. Hela processen sker elektroniskt i Prator, från inskrivning av patient, genom kallelse till och genomförande av vårdplanering, till utskrivning av patient. PV- primärvård SLV- slutenvård Sol ant. social dokumentation/anteckningar VC- vårdcentral VPL- vårdplanering ÖSV-Öppen specialistvård

30 27 Fallbeskrivningar10 Fall 1 Med huvudsakligt behov av helhetsansvar och uppföljning av symptom för att skapa en lugn hemsituation Personen har behov av fast läkarkontakt och att någon tar helhetsansvar för vården och omsorgen. Äldre tar upprepade kontakter med olika aktörer för att få hjälp. Även behov av kontinuitet inom vården och omsorgen föreligger då det finns många olika personer inblandade. Den äldre behöver en uppföljning av symptom från vårdcentralen för att förebygga komplikationer, sjukhusvistelser och skulle även bli förtjänt av att skrivas in i hemsjukvården. Det föreligger behov av strukturerad patientundervisning för att stärka egenvårdsförmågan samt samarbete mellan hemtjänsten och disktriktsköterskan. Vård och omsorg för ensamboende 83 åring Diagnoser inom slutenvård Övriga problem/symptom Hemtjänst (undersökningsperioden) Hemsjukvård/Äldreteam/Palliativt team etc Hjärta, hjärna, blodbildande organ & immunförsvar, sjd i ögat, endokrina sjukdomar, andningsorganens sjd, muskuloskeletala sjukdomar, symptomdiagnos. (A099 D320 E669 H532 H919 I639 I649 J159 J189 J459 J841 J449 M469 R519 R224 R060) Yrsel, Huvudvärk, Smärta, Sömnproblem, Mardrömmar, Trötthet, Kroppslig oro, Dålig aptit, Muntorrhet, Illamående, Andfåddhet, Hosta, Klåda Morgonrutin, Huvudmål, Morgon- och kvällsmål, Städ, Tvätt, Inköp, Dusch, Tillsyn, Apotek Nej Undersökningsperioden ( ) Slutenvård Öppenvård Antal vårdepisoder Antal vårddygn Specialistläkare sjukhuset Jourverksamhet/nattpatrull Akutbesök på sjukhus : 1 Geriatriker; 2 ÖNH; 4 Ögon; 1 Neurolog; 1 Hud&Kön ; 5 Reumatolog 0 5 Kortidsvård Antal vårddygn 48 Övriga professioner Sjuksköterska 1 Oftamologi inom öppen spec vård Audionom 3 Vårdcentralsläkare Vårdcentral distriktssköterska Vårdcentral arbetsterapeut Mottagning Hembesök Tel/rådgivn/administration* Antal olika läkare Mottagning Hembesök Tel/rådgivn/administration* Antal olika dsk Mottagning Hembesök Tel/rådgivn/administration* av 20 fall redovisas här. De som valts ut är mest representativa och lämpade för identifieringen av systemfelen.

31 28 Antal olika arbetsterapeuter 1 Vårdcentral sjukgymnast 0 * Telefonkontakter med patient, anhöriga, egen personal och andra vård och omsorgsgivare samt indirekta kontakter i form av administration kring receptförskrivning, remisshantering, dokumentation från slutenvården osv. Äldres behov, problem & önskemål Att hemtjänsten kommer i tid på morgonen för att dagen kan börja Är mycket trött orkar inte vara vaken efter Stora problem med muntorrhet, andfåddhet, klåda och med mardrömmar vaknar tre gånger per natt Vid ett tillfälle för sjuk för att komma hem man sitter där i köket och orkar ingenting och undrar hur det ska gå blev snabbt återinskriven med en vårdperiod på två månader Minns inte vårdplaneringen riktigt var för trött Har dålig aptit och mår illa men har ändå gått upp 20 kg på två år Önskar bo hemma, hålla på med sina blommor, vill ta vara på morgonen, är piggast då Omvårdnaden är mera värt än något annat, den gör att man kommer på andra tankar, blir lugnare i sinnet. Vill ha mera hjälp av anhöriga men de är upptagna med sina liv, känner sig som en börda Önskar väntjänst ha en vän att umgås med Närstående har olika roller, en följer med till sjukvården, och andra är sällskap Vårdcentralens dokumentation Inga notat om problem med muntorrhet, klåda eller mardrömmar Bortsett från några återbesök inom SV agerar läkare och distriktssköterska på risk Svårt att förhindra slutenvårdsinläggningar då kontakter alltid initieras av den äldre eller anhörig i relativt sent skede Trots upprepade slutenvårdsepisoder med hjärtsvikt ingen uppföljning av vårdcentralen Ingen dokumentation om omvårdnad Vårdplanering endast genom PRATOR Epikriser 7, (svar 3,5,6,12,14,21,25 dagar) Hemsjukvårdspatient i slutet av undersökningsperioden Biståndshandläggningens/hemtjänstens dokumentation Vårdplanering genom PRATOR Enligt SoL anteckningar har kontakter med äldre skett vid två tillfällen, med hemtjänstpersonalen ett tillfälle och med den slutna vården vid fyra tillfällen. Inga kontakter har tagits med vårdcentralen eller anhöriga Hemtjänst har delegation på medicingivning Olika hemtjänstpersonal, under en vecka, två veckor och en månad var det nio, 17 respektive 19 olika personal Kontaktperson anges i hälften av rapporterna

32 29 Sammanlagt finns 70 anteckningar av hemtjänstpersonalen i IntraPfone 9 anteckningar handlar om sjukhusvistelse eller läkarebesök 3 anteckningar handlar om äldres allmäntillstånd (klåda värre, smörja, inga stödstrumpor på sig, orkar inte stå på benen) 37 anteckningar handlar om avböjd hjälp med mat, 24 utan förklaring 21 anteckningar handlar om byte av insats, t.ex. apotek istället för mat som äldre redan har ordnat, eller om extra insatser Hur får/tar äldre läkemedel Har Apodos som hemtjänstpersonalen hämtar ut Tar sedan själv, hemtjänstpersonalen har delegation och hjälper äldre vid behov Äldre uppger 19 läkemedel per dag Har tunga läkemedel som hämmar immunförsvaret men tar dem för att kunna vara rörlig, det är att välja mellan pest och kolera Identifierade läkemedelsrelaterade problem (utöver Monitor) Då hjärtsviktsdiagnos sätts ersätts Atenolol av Emconcor på medicinkliniken. Senare dyker Atenolol på nytt upp i medicinlistan, nu i kombination med Emconcor. Oklart om detta är medvetet el ett misstag. Efter inläggning pga hjärtsvikt ordineras Diklofenak 50 mg, 1x1-3 på VC. Kommentar till om man anser risken försumbar el om man bara inte tänkt sig för saknas. Patient har direkt felaktig uppfattning om indikationen på flera läkemedel. Identifierade systemsvagheter Brister i ApoDoshanteringen. Vid något tillfälle förnyas ej ordinationerna varför dospåsarna uteblir. Vid ett annat tillfälle avslutar dr ApoDos utan att förskriva vanliga recept varvid patienten står helt utan medicin. Senare återinsätts ApoDos i samband med ny inläggning. Dokumentationen över när läkemedel sätts ut och in är inte komplett. Dr uttrycker själv vid något tillfälle att det är svårt att få en överblick över medicineringen. Identifierade systemstyrkor Det finns en läkare som tar helhetsansvar och som konsulterar specialister. Journal från paramedicinare frekvent förekommande. Notat rörande resultat av insatt läkemedel finns ganska ofta. Läkemedelslista enligt patient Trombyl anges ej Läkemedelslista enligt journal Trombyl 160 mg Anhörigintervju Ett flertal syskon som bor i olika städer hjälps åt och den intervjuade sonen/dottern bor nio mil bort. Anhöriga hjälper med olika praktiska göromål i hemmet som hemtjänsten

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

En mängd olika verksamheter och sätt att organisera

En mängd olika verksamheter och sätt att organisera Tema Multisjuka äldre Äldre multisjuka behöver sammanhållen vård och omsorg utanför sjukhuset Detta visar en ny kartläggning av äldre med sammansatta behov. Studien har initierats av Sveriges Kommuner

Läs mer

Utanför sjukhuset. Att rita kartan & få kunskap om systemhinder. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012

Utanför sjukhuset. Att rita kartan & få kunskap om systemhinder. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012 Utanför sjukhuset Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Att rita kartan & få kunskap om systemhinder Qality Hotell Vänersborg, 13 feb 2012 Stiftelsen Äldrecentrum 076-762 50 39 ulla.gurner@aldrecentrum.se

Läs mer

Saknas fortfarande dirigenten?

Saknas fortfarande dirigenten? Saknas fortfarande dirigenten? Behov hos sköra äldre och systemhinder Ledningskrafts Äldrekonferens, Folkets hus Umeå, 1 okt 2012 Ulla Gurner Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 076-762 50 39 ulla.gurner@aldrecentrum.se

Läs mer

2012-06-15. saknas dirigenten fortfarande? Presentationspunkter. Kartan bygger på tidigare fallstudier av multisjuka äldre (ca 200 äldre 75+)

2012-06-15. saknas dirigenten fortfarande? Presentationspunkter. Kartan bygger på tidigare fallstudier av multisjuka äldre (ca 200 äldre 75+) saknas dirigenten fortfarande? Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre - att rita kartan & få kunskap om systemhinder Mälardalens Högskola, Eskilstuna 15 juni 2012 Ulla Gurner Stiftelsen Stockholms

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del C 21 fallstudier FoUU-rapport 212:1 del C 1 TioHundraförvaltningen Box 81 761 28 Norrtälje Besöksadress: Estunavägen 14 Telefon: 176-71 (vxl) Omslagsbild:

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre En beskrivning av 22 personers väg genom vården och omsorgen i Örebro City Konferenscenter 2 maj 2011 Lena Hammarlund Örebro Kommun Ewa Slätmo Örebro läns Landsting

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Presentationspunkter. Många kontakter i Gävle 2008

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Presentationspunkter. Många kontakter i Gävle 2008 Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinder Burgårdens konferenscenter Göteborg 19 april 2011 Ulla Gurner Sveriges Kommuner och Landsting 076-762 50 39

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre November 211 Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Örebro kommun och Örebro läns landsting Författare Ylva Blix, Örebro kommun Ewa Slätmo, Universitetssjukhuset i Örebro Förord Den 6 november 29

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län 2011:2

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län 2011:2 Qulturum Rapport Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län 2011:2 Kontakt: Peter Kammerlind, Utvecklingsledare/Statistiker Qulturum Box 702 551 20 Jönköping Tel 036-32

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län, augusti 2011 Kommunal utveckling Produktion: Regionförbundet Jönköpings län, SKL, Landstinget i Jönköpings län, Eksjö kommun,

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

UTANFÖR SJUKHUSET. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende

UTANFÖR SJUKHUSET. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende UTANFÖR SJUKHUSET Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende 1 Förord Kartläggningens syfte har varit att beskriva systemhinder för en grupp äldre med omfattande slutenvårdskonsumtion

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

ÄLDRETEAM VISION OCH VERKLIGHET

ÄLDRETEAM VISION OCH VERKLIGHET ÄLDRETEAM VISION OCH VERKLIGHET UPPFÖLJNING AV SAMVERKANSAVTAL FÖR MULTISJUKA/MULTISVIKTANDE ÄLDRE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, GÄVLE KOMMUN OCH GÄVLE SJUKHUS APRIL 2010 ULLA GURNER, DAG NORÉN, ROLF BOWIN, AGNETA

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Jag skulle vilja hjälpa till med logistiken!

Jag skulle vilja hjälpa till med logistiken! 1 KVALITATIV UPPFÖLJNING AV MULTISJUKA ÄLDRE FYRBODAL UTG.2 211 Jag skulle vilja hjälpa till med logistiken! 2 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 Kvalitativ undersökning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun 2012-10-23 Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del B Läkemedelsrapport Apotekare Christina Lindqvist Örndahl Ansvarig för Norrtäljestudien Yvonne Lindholm FoUU chef FoUU-rapport 2012:1

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Samarbete i Vården för multisjuka äldre med Empati och Ansvar Gävle

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 1 Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 För Vårdkedjeprojektet våren 1999 Lisbeth Appelqvist Projektledare Doris Lundin Vårdchef 2 Inledning

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre

Bättre liv för de mest sjuka äldre Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Yvonne Lindholm FoUU-rapport 2012:1 del A 1 Omslagsbilden är hämtad från SKL som har gett sitt tillstånd till att bilden får användas även i Norrtäljes

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

JAG BARA LYFTER LUREN

JAG BARA LYFTER LUREN JAG BARA LYFTER LUREN Utvärdering av Äldreteamet i Huddinge Ingrid Hjalmarson Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2011:4 ISSN 1401-5129 FÖRORD Åtskilliga granskningar under de senaste decennierna

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Framtidens hemsjukvård 2015

Framtidens hemsjukvård 2015 Framtidens hemsjukvård 2015 Innehållsförteckning Inledning... 2 Person som vårdas av anhöriga och inte kan ta sig till vårdcentralen... 3 Person som har fått urinvägskateter... 4 Person med behov av enstaka

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i När den ena handen vet vad den andra gör När dem Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Östergötland När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman. Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Bakgrund Inom Vilhelmina kommun bor ca 172 personer i särskilt boende. Enheterna är följande: Åsbacka äldreboende,

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer