Social trygghet för dig med diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Social trygghet för dig med diabetes"

Transkript

1 2015 Social trygghet för dig med diabetes

2 Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Omslag: Jyrki Salmi, Parus major, talgoxe. CC-licens CC BY-NC-SA 2.0, https://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.0/ ISBN (PDF) Beställning: Diabetescentrum/Beställning av material Kirjoniementie Tammerfors tfn fax

3 Till läsaren Reglerna för social trygghet och sociala förmåner kan förefalla komplicerade och informationen är utspridd på många olika källor. Det finns ingen särskild lagstiftning som bara gäller personer med diabetes. Denna vägledning ger information om de delar av den allmänna socialförsäkringen som kan vara till nytta för dig med diabetes i olika situationer och livsskeden. Rätten till bidrag och besluten om förmåner påverkas alltid av många faktorer. Hör dig därför för med socialarbetarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhuset, hälsovårdscentralen och kommunen eller närmaste FPA-byrå om vilka regler som gäller för dig. Informationen om social trygghet och socialförsäkring blir snabbt föråldrad så det är bra att också själv aktivt ta reda på vad som gäller. Social trygghet för dig med diabetes ges årligen ut i tryckt version och som webbpublikation på finska. På svenska finns vägledningen att läsa och skriva ut i PDF-format på Diabetesförbundets webbsida Tammerfors i februari 2015 Riitta Vuorisalo specialsakkunnig Diabetesförbundet i Finland rf Social trygghet för dig med diabetes

4 Innehåll 1 Ersättning för sjukvårdskostnader Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar Tandvård Läkemedel Resor Avgiftstak Förbrukningsartiklar för diabetiker Överklagande vid förbrukningsartiklar Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom Handikappbidrag för personer över 16 år Vårdbidrag för pensionstagare Kostersättning till personer med celiaki Stöd för närståendevård Service på grund av funktionsnedsättning Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning Sjukdagpenning Utkomststöd Social trygghet för barn med diabetes Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn Handikappbidrag för personer under 16 år Specialvårdspenning Stöd för hemvård och privat vård av barn och flexibel vårdpenning Anpassningsträning Barnomsorg och skola Tillfällig barnomsorg Stödperson Stöd för närståendevård Diabetes och studiestöd Yrkesval Körkort Militärtjänst Rehabilitering Ansöka om rehabilitering Alternativ Försörjning vid rehabilitering Social trygghet för dig med diabetes 2015

5 11 Hjälpmedel Arbetsoförmåga och försörjning Rehabiliteringsstöd Sjukpension Deltidspension och förtida ålderspension Barnförhöjning Garantipension Skattefrågor Invalidavdrag Invaliditetsklassificering Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga Återbäring av bilskatt Nedsättning av bilskatt Befrielse från grundskatten till fordonsskatten Hushållsavdrag Söka vård Vård i Finland Vård i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz Vård i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz med förhandstillstånd Sjukförsäkring i internationella situationer EU/EES-länder och Schweiz Bilaterala överenskommelser om social trygghet Recept, receptbelagda läkemedel och förbrukningsartiklar Frivilliga personförsäkringar Klientens ställning och rättigheter inom social- och hälsovården Patientens skyldigheter Diskrimineringsförbud Rätt till god förvaltning och rådgivning Klient inom socialvården Klient inom hälso- och sjukvården Överklaga beslut Anmärkning och klagomål inom kommunal socialoch hälsovård Rätt att utse intressebevakare samt livstestamente Diabetesförbundet och lokala diabetesföreningar stöd och information Kontaktinformation Social trygghet för dig med diabetes

6 1 Ersättning för sjukvårdskostnader Det ingår i kommunens skyldigheter att ordna primärvård för sina invånare och se till att invånarna får den specialiserade sjukvård de behöver. Det tar kommunen vanligen ut en avgift för, till exempel avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och för sjukhusvistelse. Folkpensionsanstalten (FPA) ger inte ut någon ersättning för dessa kostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården. Klientavgifterna är kopplade till folkpensionsindex och de ses över vartannat år. Den senaste ändringen är från den 1 januari Kommunen kan sänka eller efterskänka klientavgifter utifrån en bedömning av din individuella situation. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) förpliktar kommunerna och samkommunerna att sänka eller efterskänka avgiften om den äventyrar klientens eller familjens försörjning eller möjligheter att fullfölja sin försörjningsplikt. På grundval av sjukförsäkringen ersätter FPA en del av privatläkararvoden och en del av kostnaderna för privatläkarordinerade undersökningar och behandlingar, tandvård, läkemedel och resor. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård och behandling på privatsjukhus. 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar FPA har lagt fast en taxa med exakta ersättningsbelopp för arvoden till privata läkare och tandläkare och undersökningar och behandlingar som ordineras av dem. Observera att taxan inte är någon övre gräns för hur stora arvoden privata vårdgivare får ta ut av patienterna. Vanligen är arvodet högre än taxan. För exempelvis ett besök på 20 minuter hos en specialistläkare är ersättningen från FPA 16,50 euro. Om arvodet är 65 euro, ger FPA alltså 16,50 euro i ersättning. Patienten betalar själv resten, 48,50 euro (plus expeditionsavgift och ev. annan avgift). FPA har lagt ut ersättningstaxan för privat hälso- och sjukvård på sin webbsida: Behandling hos fotvårdare eller fotterapeut ersätts inte av FPA. 6 Social trygghet för dig med diabetes 2015

7 1.2 Tandvård Oberoende av ålder har hela befolkningen rätt att få kommunal tandvård på hälsovårdscentral. Avgiften beror på vilken utbildning vårdgivaren har. Därutöver tar kommunen alltid ut en särskild avgift för ingreppen och storleken beror på vilken typ av ingrepp det är och hur omfattande de är. FPA ger inte ut någon ersättning för sådana kostnader. Tandvård på hälsovårdscentralen är gratis för alla under arton år. Privat tandvård ersätts vartannat kalenderår om inget särskilt behov uppstår. FPA ersätter vården enligt sin taxa om tandläkaren anser att det behövs fler tandkontroller eller mer tandvård. Ersättning ges då ut för undersökningar, preventiv vård och behandling av mun- och tandsjukdomar som utförs av tandläkare. Vägledning och behandling som ges av en privat munhygienist ersätts om de ordineras av en tandläkare. Dessutom ersätts vissa kostnader för resor och läkemedel som beror på tandvård. Det är viktigt att du som diabetiker vid tandvård talar om att du har diabetes. Då kan tandläkaren bedöma hur ofta tänderna behöver kontrolleras. Uppgifterna skrivs in i informationssystemen. Rekommendationen för god medicinsk praxis vid diabetes anger behovet av tandvård vid diabetes och den är ett bra rättesnöre för tandläkaren. Om din diabetesläkare upptäcker att du har problem med munnen, kan läkaren skriva en remiss till tandläkare. I förekommande fall kan du få ersättning för vården en gång per kalenderår. Personer som får sluten vård (på institution) har ingen rätt att få ersättning för tandvård. 1.3 Läkemedel Kostnaderna för läkarordinerade läkemedel vid behandling av sjukdom ersätts helt eller delvis. Ett villkor för att få ersättning är att läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet för ersättning och fastställt ett skäligt partipris. Ersättningskategorier FPA-ersättningen räknas ut direkt på läkemedelspriset enligt den fastställda procentsatsen för ersättning. Det finns tre ersättningskategorier: grundersättning 35 procent lägre specialersättning 65 procent högre specialersättning 100 procent. Social trygghet för dig med diabetes

8 För läkemedel med högre specialersättning måste du betala en självrisk på tre euro för varje preparat som du köper på samma gång. Vid till exempel typ 1-diabetes kostar det tre euro att ta ut en insulinsort och sex euro att ta ut två olika insulinsorter. Det har ingen betydelse om du tar ut läkemedlen i en eller flera omgångar. Exempel på ersättningar i olika kategorier: Grundersättning (35 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 35 % Du betalar i självrisk 20 euro 7 euro 13 euro Lägre specialersättning (65 %) Esimerkki: Läkemedlet kostar FPA ersätter 65 % Du betalar i självrisk 40 euro 26 euro 14 euro Högre specialersättning (100 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter Du betalar i läkemedelsspecifik självrisk 50 euro 47 euro 3 euro Apoteken får som regel lämna ut läkemedel för högst tre månader åt gången. Grundersättning ges ut om du lämnar in receptet och visar upp FPA-kortet på apoteket. Observera att du inte nödvändigtvis får någon ersättning alls för de allra nyaste läkemedlen. Ett villkor för att få specialersättning är att sjukdomen är långvarig och svår. Du behöver ett läkarintyg över sjukdomen och ditt behov av medicinering. Du ska själv lämna in ett B-intyg tillsammans med en ifylld ansökan till FPA eller sjukkassan på din arbetsplats. Rätten till specialersättning medges från och med den dag då B-intyget från läkaren har kommit in till FPA. Du får ett brev om specialersättning från FPA. Det gamla FPA-kortet ersätts med ett nytt där ett nummer för sjukdomen finns antecknat som bevis för din rätt att få specialersättning. För att få ersättning måste du därefter alltid visa upp både receptet och FPA-kortet på apoteket. 8 Social trygghet för dig med diabetes 2015

9 1.3.1 Blodsockersänkande läkemedel Ett villkor för att få rätt till specialersättning för diabetesläkemedel är att diabetessjukdomen har påvisats på följande sätt: Glukoshalten (fp-gluk i kapillärt eller venöst blod) i plasma är minst 7,0 mmol/l eller glukoshalten i helblod (fb-gluk) minst 6,1 mmol/l. tai Tillfällig glukoshalt i plasma (P-Gluk) är minst 11,1 mmol/l eller tillfällig glukoshalt i helblod (B-Gluk) är minst 10,0 mmol/l. tai Vid glukosbelastningsprov är glukoshalten i plasma (P-Gluk) minst 11,1 mmol/l vid tvåtimmarsprov eller glukoshalten minst 10,0 mmol/l i helblod (B-Gluk). tai Hemoglobin-A1c (B-HbA1c) i blodet är lika högt eller högre än 48 mmol/mol (6,5 %). Personer med typ 1-diabetes får specialersättning (100 %) för insulin. Den läkemedelsspecifika självrisken per inköp är tre euro. Vid typ 2-diabetes kan FPA ge ut specialersättning för läkemedelsbehandling (tabletter samt insulin och andra injicerbara blodsockersänkande läkemedel) utifrån läkarutlåtande. Du kan ansöka om ersättning från FPA genast genom att lämna in B-läkarintyg. Inkretinpreparat, så kallade GLP-1-analoger som injiceras i underhuden (exenatid med handelsnamnen Byetta och Budyreon) och används vid typ 2-diabetes är begränsat specialersättningsgilla (100 %). Att ett läkemedel är begränsat specialersättningsgillt innebär att man måste uppfylla vissa villkor för att få ersättning. För att få begränsad specialersättning krävs det att diabetessjukdomen är svårbehandlad och att behandling med orala diabetesmedel inte har gett fullgod glukoskontroll. Dessutom måste patienten ha ett kroppsmasseindex (BMI) på 35 kg/m 2 eller mer när behandlingen sätts in. För att få ersättning måste du ha ett B-läkarintyg från en enhet för invärtes medicin eller endokrinologi inom den specialiserade sjukvården eller från en specialist inom områdena eller i allmänmedicin. Byetta ersätts till 100 procent också vid sidan om basinsulin vid svårbehandlad typ 2-diabetes. Diabetesläkemedlet Victoza (verksamt ämne liraglutid) ersätts till 100 procent, men är ett begränsat specialersättningsgillt läkemedel. Victoza ersätts när dosen är högst 1,2 mg om dygnet och patienten har svårbehandlad typ 2-diabetes. Det krävs också att patienten inte har uppnått adekvat glukoskontroll med något oralt diabetesläkemedel, inbegripet behandlingsalternativ i Social trygghet för dig med diabetes

10 andra hand, och att kroppsmasseindexet (BMI) är minst 35 kg/m 2 när Victoza sätts in. För preparatet Trajenta, som innehåller linagliptin, och preparatet Jentadueto, som innehåller linagliptin och metformin, får du högre specialersättning (100 %) från FPA. Tidigare helt friska, gravida kvinnor kan drabbas av insulinbehov, som ofta är tillfälligt. För att få specialersättning i sådana fall krävs det att insulinbehovet är långvarigt Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar Blodtrycksmediciner Diabetiker får åtminstone grundersättning för blodtrycksmediciner. Läkemedelsbehandlingen ska föregås av behandling utan läkemedel i ett halvår, om det är möjligt. För att få lägre specialersättning (65 %) måste undertrycket vid uppföljning under ett halvår och behandling utan läkemedel vara minst 95 mmhg (millimeter kvicksilver). Med utlåtande från en specialist kan personer med diabetesnefropati (diabetesrelaterad njursjukdom) få specialersättning utan krav på blodtrycksvärden. Blodfettssänkande läkemedel I vanliga fall får diabetiker grundersättning (35 %) för kolesterolsänkande medel. Specialersättning kan ges ut vid kronisk kranskärlssjukdom och om kolesterolvärdena är fortsatt höga trots fullgod kostbehandling. Totalkolesterolet ska då vara minst 5,5 mmol/l (millimol per liter) eller LDL-kolesterolet minst 3,5 mmol/l. Fiberpreparatet Guarem, det vill säga guar gum (guarkärnmjöl), ersätts till 35 procent Fetmaläkemedel Det finns bara ett läkemedel mot fetma på marknaden, nämligen orlistat (handelsnamn Xenical). Man får ingen grundersättning så du måste själv betala behandlingen Erektionsläkemedel Läkemedel för behandling av erektionsstörningar berättigar till grundersättning bara när störningarna är mycket svåra och beror på en svår bakomliggande grundsjukdom. Med svår grundsjukdom avses exempelvis en svår nervskada, bland annat en ryggmärgsskada, som förorsakats av en operation eller ett olycksfall. Vid svåra erektionsstörningar av andra orsaker ges ingen ersättning ut från sjukförsäkringen. Läkemedel för 10 Social trygghet för dig med diabetes 2015

11 exempelvis diabetesrelaterade erektionsstörningar ersätts alltså inte. För grundersättning behövs det ett B-intyg av den läkare som behandlar den svåra bakomliggande sjukdomen eller av en specialist på området Referenspris och utbyte av läkemedel På en del läkemedel räknas ersättningen ut på referenspriset. En referensprisgrupp består av sinsemellan utbytbara läkemedel med samma verksamma ämne. De ska ha försäljningstillstånd och vara godkända för FPA-ersättning. Referenspriset är det högsta priset i prisintervallet för sinsemellan utbytbara läkemedel. Priset består av priset på det billigaste preparatet i gruppen plus 1,50 2 euro beroende på prisnivån. Det är det pris som ersättningen räknas ut på. Du kan således själv påverka dina läkemedelskostnader. Om du väljer ett läkemedel där priset är högst lika stort som referenspriset, får du ersättning för hela priset till 100, 65 eller 35 procent beroende på ersättningskategori. Köper du ett läkemedel som är dyrare än referenspriset, måste du själv betala skillnaden mellan läkemedelspriset och referenspriset. Läkaren kan förbjuda utbyte av läkemedel på terapeutiska eller medicinska grunder. Då får du normal ersättning. FPA har en tjänst på sin webbplats där du kan söka information om läkemedelspriser och utbytbara läkemedel. Dessutom kan du kontrollera om ett läkemedel omfattas av ersättningsreglerna och i vilken ersättningskategori det ingår. Gå in på FPA:s webbplats och klicka på Söktjänst för läkemedel. I vissa fall kan du få extra ersättning för höga läkemedelskostnader (se Avgiftstak, kap ) Elektroniskt recept (e-recept) Numera skriver läkarna ut elektroniska recept (e-recept) och uppgifterna förs över till ett landsomfattande receptcenter som drivs av FPA. Du får inte längre någon pappersversion av receptet. Utifrån uppgifterna på receptcentret ger apoteket sedan ut läkemedlet. Du kan ta ut dina läkemedel på vilket apotek som helst. Dessutom kan du på vilket apotek som helst kolla vilka recept som fortfarande gäller och vilka läkemedel du inte har tagit ut. Läkaren är skyldig att informera patienterna om elektroniska recept och ge en patientanvisning med information om läkemedlet och hur det ska användas. Du har rätt att avböja ett elektroniskt recept. Då får du ett vanligt pappersrecept i stället. Tänk på att alltid ha med dig insulinreceptet i pappersform om du inte har ett elektroniskt recept. På apoteket får du nämligen inte längre ut insulinpreparat utan att ha ett recept som är utskrivet av en läkare. Recepttvånget gäller också nödsituationer, till exempel om insulinpennan eller insulinampullen förkommer, går sönder eller fryser. Social trygghet för dig med diabetes

12 Alla som är myndiga har rätt att kontrollera sina uppgifter på receptcentret via Mina Kanta-sidor på Du kan logga in med dina bankkoder eller med ett chipförsett id-kort. Vårdnadshavare till minderåriga barn har rätt att få en sammanfattning av barnets e-recept på apoteket. Däremot kan vårdnadshavaren inte se uppgifterna om barnet i receptcentret på sina kanta-sidor. 1.4 Resor FPA kan betala ut ersättning för resekostnader i samband med vård, behandling, undersökning och rehabilitering. Ersättning ges vanligen ut för besök på den närmaste mottagningen. Resor ersätts för den del som överstiger självrisken, som är 16 euro för enkel resa med det billigaste färdmedlet. Om du måste anlita taxiskjuts, är det bäst att beställa resan via en central som har avtal om direktersättning med FPA. När du beställer resan utan att anlita centralen är självrisken 32 euro för enkel resa. Beloppet räknas inte in i avgiftstaket på resekostnader. Avgiftstak för resekostnader, se kap Avgiftstak Tanken med årliga självrisker, de så kallade avgiftstaken, är att förhindra att betalningsbördan blir orimligt stor. I dagsläget finns det tre olika avgiftstak: för klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård, för läkemedelskostnader och för resekostnader vid sjukdom och rehabilitering Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Inom den kommunala hälso- och sjukvården är avgiftstaket 679 euro per kalenderår för klientavgifter. När avgiftstaket är nått får klienten som regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård (institutionsvård) sjunker då till 16,10 euro. Avgifter för barn under arton år räknas in i någondera vårdnadshavarens avgiftstak. I avgiftstaket kan avgifter för läkartjänster inom den kommunala öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi och behandlingar i serier, poliklinikavgifter på sjukhus och avgifter för dagkirurgi räknas in. Också avgifter för kortvarig sluten vård både inom hälso- och sjukvård och socialvård räknas in. I avgiftstaket ingår exempelvis inte avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (bl.a. röntgen, ultraljud, magnetundersökning) som ordineras av privatläkare, inte heller inkomstrelaterade avgifter. 12 Social trygghet för dig med diabetes 2015

13 Du måste själv hålla ett öga på avgiftstaket. Det finns ett särskilt uppföljningskort för detta på hälsovårdscentralen. Kom ihåg att spara kvittona för de måste visas upp innan du får ett intyg på att avgiftstaket är uppfyllt. Intyget utfärdas av hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Läkemedelskostnader I vissa fall går det att få extra ersättning för höga läkemedelskostnader. Årligen läggs ett avgiftstak fast för självrisken för läkarordinerade läkemedel. År 2015 är avgiftstaket 612,62 euro. När självrisken för förskrivna läkemedel överstiger avgiftstaket behöver patienten själv bara betala 1,50 euro i självrisk för varje läkemedel fram till kalenderårets slut. Beloppet inbegriper bara läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). FPA skickar ut ett brev när avgiftstaket har överskridits. Resekostnader FPA betalar den överstigande delen fullt ut för resten av året, om det totala beloppet för självrisker på grund av sjukdom eller rehabilitering är högre än 272 euro per kalenderår. I den årliga självrisken räknas självriskerna in för patienten själv eller ledsagare. Det får ingå både självrisker för resor och engångsavgifter som är mindre än självriskerna. Tänk på att det lönar sig att lämna en förklaring och kvitton till FPA också när kostnaderna är mindre än självrisken. Ersättning ges vanligen ut för det billigaste färdsättet. För ersättning vid specialskjuts, till exempel taxi, krävs det ett intyg från vårdenheten. Social trygghet för dig med diabetes

14 2 Förbrukningsartiklar för diabetiker Diabetiker får nödvändiga förbrukningsartiklar gratis på hälsovårdscentralen när behovet och antalet är inskrivna i vårdplanen. Rätten grundar sig på hälso- och sjukvårdslagen(1326/2010). Vårdplanen ska upprättas av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i samförstånd med patienten. Den ingår i journalhandlingarna. Den behandlande läkaren på hälsovårdscentralen i patientens hemkommun svarar för att en vårdplan upprättas och att den uppdateras. Förbrukningsartiklar är kostnadsfria också inom hemsjukvården, på polikliniker och vid behandling hos privatpraktiserande läkare. Social- och hälsovårdsministeriet har meddelat anvisningar för kommunerna om hälsovårdscentralernas distribution av förbrukningsartiklar: Det finns flera modeller av blodsockermätare på marknaden som alla behöver olika teststickor. Kontrollera med hälsovårdscentralen vilka teststickor de har innan du köper en egen blodsockermätare. Rekommendationen är att sjukvårdsdistrikten ska ha 5 7 olika modeller av blodsockermätare som diabetiker kan få teststickor till via hälsovårdscentralen. Då kan de välja den modell som passar dem själva bäst. Utbudet av insulinpennor ska omfatta alla modeller på marknaden och nålar (kanyler) i olika längd. Distributionen av förbrukningsartiklar ska basera sig på behovet inom behandlingen av patienten. Enligt rekommendationen för god medicin praxis vid diabetes beror behovet av blodockermätning bland annat på diabetestyp, hur stabil sjukdomen är och variation i dagsrytmen. Läkaren och diabetikern ska tillsammans komma överens om behovet av egenkontroller, mätintervallerna och målen med kontrollerna. Vid stabil typ 1-diabetes och vid svårbehandlad typ 2-diabetes behövs det 35 teststickor i veckan. Vid stabil typ 2-diabetes utan insulinbehandling behövs det 12 teststickor i veckan. Vid insulinbehandlad typ 2-diabetes utan komplikationer (följdsjukdomar) är behovet 20 teststickor i veckan. När en diabetiker använder läkemedel som kan ge upphov till lågt blodsocker, hypoglykemi, ska blodsockret dessutom mätas i följande situationer: 14 Social trygghet för dig med diabetes 2015

15 vid misstanke om lågt blodsocker före bilkörning vid ansvarsfyllda och riskutsatta uppgifter vid onormalt stor fysisk ansträngning vid akuta sjukdomsfall. Egenkontroller behövs också vid kost- eller tablettbehandling. För mer information: Sedan den 1 januari 2014 har alla rätt att välja vilken enhet inom den specialiserade sjukvården de vill anlita var som helst inom landet. Får du din diabetesvård inom den specialiserade sjukvården? Tänk då på att förbrukningsartiklar ges ut gratis på hälsovårdscentralen i din hemkommun. Alla sjukvårdsdistrikt tillhandahåller inte samma märken av insulinpumpar. På hälsovårdscentralen i din hemkommun får du förbrukningsartiklar gratis bara till de pumpmodeller som kommunen erbjuder, inte till några andra. Detta gäller också alla andra hjälpmedel för egenkontroller av blodsockret. 2.1 Överklagande vid förbrukningsartiklar Det är läkaren som ska ange vilken typ av och hur många förbrukningsartiklar en patient behöver. Bedömningen ska basera sig på ditt individuella behov och din vårdplan. Be om att få ett skriftligt beslut om du inte får de förbrukningsartiklar du behöver. Du kan överklaga beslutet till regionförvaltningsverket. 3 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom 3.1 Handikappbidrag för personer över 16 år FPA ger ut handikappbidrag för personer över 16 år. Syftet med bidraget är att det ska vara lättare att klara sig i vardagslivet, arbetslivet och studierna. Det är en ersättning för olägenhet, hjälpbehov och kostnader på grund av sjukdom eller skada. Social trygghet för dig med diabetes

16 Diabetikers rätt att få handikappbidrag avgörs alltid individuellt. FPA bedömer den samlade livssituationen när rätten till handikappbidrag utreds. Hör dig gärna för på närmaste FPA-byrå. Också socialarbetaren på din vårdenhet kan hjälpa till. Handikappbidraget är skattefri inkomst. Handikappbidraget är uppdelat i tre kategorier beroende på invaliditetsgrad, särskilda kostnader och behov av hjälp, handledning och tillsyn. Handikappbidrag 2015: med grundbelopp 93,28 euro/mån med förhöjt belopp 217,66 euro/mån med högsta belopp 422,96 euro/mån Bidragskriterier Ett villkor är att funktionsförmågan är nedsatt. Det betyder att personen på grund av sjukdom eller skada har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändigt hushållsarbete alternativt arbetsuppgifter eller studier. Sjukdomen eller skadan måste ge upphov till invaliditet som vanligen måste bedömas på medicinska grunder. Den måste dessutom medföra olägenhet och behov av hjälp, handledning och tillsyn eller särskilda kostnader. Med särskilda kostnader avses extra kostnader som beror på sjukdom och orsakas av nödvändiga omständigheter. Vanligen beaktas bara fortlöpande kostnader som fortgår i minst sex månader. Särskilda kostnader kan orsakas av exempelvis sjukvård, läkemedel, extra utgifter för resor, hemtjänst eller hemsjukvård. Det kan också vara extra kostnader för kläder eller specialkost. Däremot betraktas inte normala utgifter för mat och kläder, fritidsaktiviteter, apparater eller bil som särskilda kostnader. FPA anger inte längre invaliditetsklassen i siffror för handikappbidraget. Inte heller tabellen för att kombinera invaliditetsklasser tillämpas längre schablonmässigt när skadan bedöms. Men läkaren kan använda tabellen som hjälp när intyg för handikappbidrag ska skrivas ut. Det primära kriteriet för att få handikappbidrag är att man har en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör att funktionsförmågan är nedsatt utan avbrott i minst ett år. Nedsatt funktionsförmåga betyder att de dagliga rutinerna försvåras. Dessutom måste sjukdomen eller skadan ge upphov till följande: 16 Social trygghet för dig med diabetes 2015

17 a) olägenhet som är åtminstone väsentlig b) regelbundet hjälpbehov, minst varje vecka eller c) behov av handledning och tillsyn eller d) fortlöpande särskilda kostnader. Olägenhet är ett av de många kriterier som ger rätt till handikappbidrag. För att exempelvis få handikappbidrag med grundbelopp krävs det dels att olägenheten ska vara väsentlig, dels att de särskilda kostnaderna ska vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp utöver att funktionsförmågan är nedsatt. Sakkunnigläkaren på FPA gör en samlad bedömning av situationen för alla som ansöker om handikappbidrag. Invaliditeten på grundval av diabetes anges vanligen utifrån invaliditetsklassen för allmän funktionsnedsättning. I invaliditetsklassificeringen är diabetes placerad i invaliditetsklass 15: Allmänt nedsatt funktion. I den är insulinbehandlad diabetes utan komplikationer (följdsjukdomar) placerad i invaliditetsklass 3 5 (lätt funktionsnedsättning) och insulinbehandlad diabetes med komplikationer i invaliditetsklass 6 7 (medelsvår funktionsnedsättning). Vid handikappbidrag motsvaras väsentlig olägenhet i det närmaste av medelsvår funktionsnedsättning under invaliditetsklass 15. Insulinbehandling utan komplikationer (följdsjukdomar) anses alltså inte medföra någon väsentlig olägenhet. Om det tillstöter komplikationer, kan funktionsnedsättningen vara medelsvår och olägenheten alltså väsentlig. För att få handikappbidrag med grundbelopp måste man dessutom ha särskilda kostnader som är minst lika stora som bidraget. Om diabetes med komplikationer (följdsjukdomar) ger upphov till svår funktionsnedsättning (som motsvarar betydande olägenhet) enligt invaliditetsklassificeringen, betraktas det som ett kriterium för handikappbidrag med förhöjt belopp. Det primära villkoret för att få handikappbidrag är att funktionsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada Vad ska framgå av läkarintyget? Det finns ett särskilt läkarutlåtande C för handikappbidrag där läkaren ska ange det som är väsentligt med tanke på bidraget. Alternativt kan läkaren formulera utlåtandet mer fritt. A och O är att sakkunnigläkaren på FPA kan bedöma funktionsförmågan, olägenheten, behovet av hjälp, handledning och tillsyn och de särskilda kostnaderna utifrån utlåtandet. Den behandlande läkaren behöver inte ange invaliditetsklassen. Däremot ska intyget ge information om sjukdomshistorien i korthet, aktuell medicinering, komplikationer och deras svårighetsgrad. Dessutom ska läkaren uppge hur komplikationerna påverkar din funktionsförmåga och ditt dagliga liv. Social trygghet för dig med diabetes

18 Vidare är det viktigt att läkaren uppger om du behöver utomstående hjälp för din diabetes och diabeteskomplikationerna, i de dagliga rutinerna, hemvården eller för att sköta ärenden. Punkten för funktionsförmåga i utlåtande C får också fyllas i av en hälsovårdare eller exempelvis av en sjuksköterska inom hemsjukvården. Det ska framgå av läkarutlåtandet hur länge funktionsförmågan har varit nedsatt. Behovet av hjälp, handledning och tillsyn måste motiveras, likaså varför du har särskilda kostnader. Handikappbidraget med grundbelopp ges inte ut bara på grund av särskilda kostnader eller olägenhet. Det krävs också att en sjukdom eller en skada orsakar väsentlig olägenhet och fortlöpande särskilda kostnader. FPA tar hänsyn till detta när bidragsnivån läggs fast. Det kan vara kostnader för hemservice, läkarbesök, läkemedel och rehabilitering som du betalar själv Vem har rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp och med högsta belopp? Handikappbidraget med förhöjt belopp ges ut om sjukdomen eller skadan vållar betydande olägenhet eller betydande särskilda kostnader eller om behovet av handledning, tillsyn och hjälp är regelbundet. Det betyder att personen ska behöva utomstående hjälp varje vecka för sina personliga rutiner, hushållsarbete eller besök utanför hemmet. Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas personer med svår funktionsnedsättning. Också de som behöver mycket handledning och tillsyn eller varje dag mycket utomstående hjälp för sina personliga rutiner kan få bidraget. Dessutom kan bidraget beviljas på grund av mycket höga särskilda kostnader. Kostnaderna per månad måste då vara minst lika stora som bidraget. Blinda, rörelsehindrade och barndomsdöva har alltid rätt att få handikappbidrag med högsta belopp När får man inte handikappbidrag? Handikappbidrag ges inte ut om du får ålderspension, förtida ålderspension, full sjukpension eller rehabiliteringsstöd från FPA eller din arbetspensionsanstalt individuell förtidspension eller liknande från utlandet fortlöpande sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas ut när ett år har förflutit från ett olycksfall eller en trafikskada särskilt stöd till invandrare. 18 Social trygghet för dig med diabetes 2015

19 När den som får handikappbidrag går i ålderspension eller får full sjukpension, rehabiliteringsstöd (tidsbegränsad sjukpension) eller förtida ålderpension kan han eller hon ansöka om vårdbidrag för pensionstagare. Exempel på särskilda kostnader som berättigar till bidrag Personer med diabetes kan ha rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp om de har andra sjukdomar som försämrar funktionsförmågan eller om de har betydande organförändringar på grund av sin diabetessjukdom. Handikappbidraget med förhöjt belopp kan också motiveras med behovet av hjälp, handledning eller tillsyn, kostnaderna på grund av detta eller andra särskilda kostnader. Ett villkor är att kostnaderna per månad ska vara minst lika stora som bidraget. Särskilda kostnader kan uppstå exempelvis för behandling av kroniska fotsår om man måste använda antibiotika, medel för lokal behandling och förbandsmaterial i stora mängder. Också dyra förbrukningsartiklar kan ge upphov till särskilda kostnader. Sjukdomen kan också orsaka resekostnader. Vid fotskador kan det vara omöjligt att anlita kollektivtrafik och resorna till och från arbetet måste därför göras med egen bil. I sådana fall kan en del av kostnaderna för att använda egen bil beaktas. Observera att du ska anmäla till FPA hur långa resorna mellan hemmet och arbetsplatsen är. Också resekostnader vid hälso- och sjukvård, besök och socialt liv kan räknas in. Om en person med diabetes har en njursjukdom som kräver proteinreducerad kost, kan merkostnaderna för kosten godkännas som särskilda kostnader. Vid dialysbehandling anses däremot kosten inte medföra några merkostnader. Personer med dialysbehandling har vanligen rätt att få handikappbidrag med högsta belopp. Efter en organtransplantation omprövas alltid rätten till handikappbidrag. Kontakta gärna din FPA-byrå för mer information om handikappbidrag. Också socialarbetaren på vårdenheten står till tjänst. 3.2 Vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidraget för pensionstagare avser att stödja sjuka eller funktionshindrade pensionstagare för att de ska kunna bo kvar hemma och få vård i hemmet. Bidraget ska ersätta särskilda kostnader på grund av sjukdom eller skada. Ett villkor för att få vårdbidraget är att funktionsförmågan har varit nedsatt på grund av en sjukdom eller en skada i minst ett år utan avbrott. Nedsatt funktionsförmåga betyder att pensionstagaren har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändiga hushållsarbeten eller Social trygghet för dig med diabetes

20 att uträtta ärenden utanför hemmet. Vid beslutet spelar det in hur mycket utomstående hjälp, handledning och tillsyn personen behöver i sina personliga rutiner, i hushållet och med att uträtta ärenden. Med personliga rutiner avses exempelvis att röra sig, ta hand om den personliga hygienen, klä på sig och äta. Också hjälpbehov i sjukvårdsrutiner räknas in. Om en diabetiker är beroende av att någon utomstående injicerar insulin är det en lagstadgad grund för att få vårdbidrag. Vårdbidraget för pensionstagare är indelat i tre intervaller. Beloppet bestäms utifrån hur mycket hjälp, handledning och tillsyn pensionstagaren behöver och hur stora de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen eller skadan är. Kostnaderna får bero på nödvändig läkemedelsbehandling, specialkost, specialskjuts eller resor till och från hälso- och sjukvård. Också avgifter för kommunal hemservice räknas in. Däremot beaktas inte engångskostnader för sjukhusvård m.m. Handikappbidrag 2015: med grundbelopp 62,48 euro/mån med förhöjt belopp 155,53 euro/mån med högsta belopp 328,87 euro/mån. Vårdbidrag med grundbelopp kan beviljas om hjälpbehovet förekommer regelbundet varje vecka eller om de särskilda kostnaderna per månad på grund av sjukdomen är minst lika stora som grundbeloppet. Vårdbidrag med förhöjt belopp kan beviljas om hjälpen behövs varje dag, är tidskrävande och är nödvändig för många personliga rutiner eller om sjukdomen medför särskilda kostnader som månatligen är minst lika stora som det förhöjda beloppet. Vårdbidrag med högsta belopp kan beviljas om hjälpen behövs utan avbrott och de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen månatligen är minst lika stora som det högsta beloppet. Diabetiker brukar få vårdbidrag för pensionstagare först när det dagliga livet försvåras, de behöver hjälp med personliga rutiner åtminstone i någon mån eller detta medför extra kostnader och allt detta beror på följdsjukdomar (senkomplikationer) vid diabetes. Ansökningshandlingarna och det bifogade läkarintyget B eller C måste ge en så god bild av sjukdomen, förmågan att klara av de dagliga rutinerna och orsakerna till kostnaderna att FPA kan avgöra om den sökande har rätt att få vårdbidrag eller inte. 20 Social trygghet för dig med diabetes 2015

SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES

SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson

Läs mer

Till läsaren. Tammerfors i januari 2010. Riitta Koivuneva. social- och hälsovårdspolitisk expert Diabetesförbundet i Finland rf

Till läsaren. Tammerfors i januari 2010. Riitta Koivuneva. social- och hälsovårdspolitisk expert Diabetesförbundet i Finland rf SOCIAL TRYGGHET FÖR DIG MED DIABETES 2010 Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Koivuneva Redaktör: Mervi Lyytinen Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Tryck:

Läs mer

Fpa förmåner vid handikapp

Fpa förmåner vid handikapp Fpa förmåner vid handikapp Mats Enberg 7.2.2012 www.fpa.fi Sjukförsäkringen ersätter Inkomstbortfall Sjukdagpenning vid arbetsoförmåga dagpenning i samband med smittsam sjukdom donationsdagpenning föräldradagpenning

Läs mer

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten 1 Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten Information om de lagändringar som trädde i kraft i början av 2014 och om ersättningsbeloppen inom vård och omsorg. 2 fpa:s sjukvårdsersättningar Ersättning för

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Närståendevårdarens ABC

Närståendevårdarens ABC Närståendevårdarens ABC Närståendevårdarna I Finland finns det ca 300 000 närståendevårdare. Utan dem skulle väldigt många fler stödet till både närståendevårdare och vårdta- ständigt strävar efter att

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Juridiskt ombud Johanna Lindholm inledde kvällen med att berätta lite allmänt om hur den grundläggande socialvården och handikappservicen

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

Så här använder du erecept

Så här använder du erecept På Svenska Så här använder du erecept Hela Finland ska börja använda elektroniska recept, så kallade erecept. Du får mer information från ditt apotek eller din hälsostation. Du kan också gå in på webbsidan

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

SOCIALSKYDD FÖR PSORIASISPATIENTER 2011

SOCIALSKYDD FÖR PSORIASISPATIENTER 2011 SOCIALSKYDD FÖR PSORIASISPATIENTER 2011 PRODUCERING AV VÄLFÄRDSTJÄNSTER Välfärdstjänster hänvisar till tjänster som hjälper att säkerställa människans fysiska, psykiska och sociala hälsa och funktionsförmåga,

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Stöd för närståendevård Antagen av kommunstyrelsen den 9 mars 2015 32. VAD INNEFATTAR STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD? Med närståendevård avses vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person som

Läs mer

STÖD OCH TJÄNSTER FÖR SENIORER MED MINNESSVÅRIGHETER. Annette Wiksten 6.5.2015 Villa Breda Grankulla

STÖD OCH TJÄNSTER FÖR SENIORER MED MINNESSVÅRIGHETER. Annette Wiksten 6.5.2015 Villa Breda Grankulla STÖD OCH TJÄNSTER FÖR SENIORER MED MINNESSVÅRIGHETER Annette Wiksten 6.5.2015 Villa Breda Grankulla Föreläsningens innehåll FPA Vårdbidrag Bostadsbidrag för pensionstagare Reseersättningar Färdtjänst Socialvårdslagen

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1577/2011 Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning Utfärdat i Helsingfors den 29 december

Läs mer

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning

Läs mer

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Innehållsförteckning 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen gäller 3 6 Vad försäkringen gäller för 3 7 Undantag

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

SOCIALKURATORERNA inom SOCIALSKYDDET PATIENTINFORMATION. Ålands hälso- och sjukvård. samt. CHEFLÄKARENS KANSLI Socialkuratorerna 09/2014

SOCIALKURATORERNA inom SOCIALSKYDDET PATIENTINFORMATION. Ålands hälso- och sjukvård. samt. CHEFLÄKARENS KANSLI Socialkuratorerna 09/2014 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PATIENTINFORMATION SOCIALKURATORERNA inom Ålands hälso- och sjukvård samt SOCIALSKYDDET CHEFLÄKARENS KANSLI Socialkuratorerna 09/2014 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111

Läs mer

Den sociala tryggheten

Den sociala tryggheten guiden för bättre vardag Den sociala tryggheten ms-förbundets publikationer den sociala tryggheten Finlands MS-förbunds publikationsserie nr 38 1:a upplagan 2013 ISBN 978-952-9797-73-8 (pdf) Arbetsgrupp:

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014

Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014 1 Grundtrygghetssektorn Senior- och sjukhusservicen/hemvården Ojamogatan 34 08100 Lojo tfn 019 3690 Bilaga: Hemvården Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014 Allmänna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 170/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 kap. 8 och 9 i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar

Läs mer

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI Färdtjänst enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp SJUNDEÅ 2 Bästa färdtjänstkund i Sjundeå kommun! Här får ni en bruksanvisning för färdtjänsten.

Läs mer

Serviceguiden 2. hörselskadade 0

Serviceguiden 2. hörselskadade 0 Serviceguiden 2 för 0 hörselskadade 0 9 Svenska hörselförbundet rf Kajsaniemigatan 3 B 13 00100 Helsingfors www.horsel.fi 2 Serviceguiden för hörselskadade Serviceguiden för hörselskadade ger grundläggande

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN 2014-06 SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN Vid en långvarig sjukdom kan ekonomin försämras på grund av att inkomsterna minskar och utgifterna ökar, bland annat i form av egenavgifter

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Nr 7 Nr 7 LANDSKAPSLAG om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen Föredragen för Republikens President den 22 januari 2010 Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

ANVISNINGAR TILL ANVÄNDARE AV TAXI från den 1 oktober 2013 FÄRDTJÄNST ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN LÄS NOGA & SPARA

ANVISNINGAR TILL ANVÄNDARE AV TAXI från den 1 oktober 2013 FÄRDTJÄNST ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN LÄS NOGA & SPARA ANVISNINGAR TILL ANVÄNDARE AV TAXI från den 1 oktober 2013 FÄRDTJÄNST ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN LÄS NOGA & SPARA Färdtjänsten är avsedd för resor för skötsel av ärenden, rekreation och/eller arbete

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari.

Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari. Guide för yrkessjukdomspatienter Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari. 1. Yrkessjukdom 1.1. Begreppet yrkessjukdom Vid kortvariga sjukledigheter

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Stöd för närståendevård Vad är stöd för närståendevård? Förutsättningarna för stödet Vem kan vara närståendevårdare? Bedömning av vårdbehovet Vårdarvoden Lagstadgad ledighet Övriga tjänster Att ansöka

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Hemkommun Telefon (hem, arbete, mobil) Utbildning eller

Läs mer

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4)

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4) 1(4) för serviceboende Bakgrund Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.9.2009. Användningen av servicesedeln regleras också av lagen om klientavgifter inom social-

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

Riktlinjer för närståendestöd

Riktlinjer för närståendestöd Riktlinjer för närståendestöd 709:1 Riktlinjer för närståendestöd Antaget av Kommunfullmäktige 16 maj 2002 ändrat 21 augusti 2003 samt 26 27 november 2008 Gäller från 27 november 2008 1 Inledning Enligt

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Guide för yrkessjukdomspatienter

Guide för yrkessjukdomspatienter Guide för yrkessjukdomspatienter Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari. 1. Yrkessjukdom 1.1. Begreppet yrkessjukdom Vid kortvariga sjukledigheter

Läs mer

Elektronisk recept på Terveystalo

Elektronisk recept på Terveystalo Elektronisk recept på Terveystalo Elektronisk recept på Terveystalo Terveystalo har övergått till elektronisk recept, s.k. erecept. Alla apotek och den offentliga hälso- och sjukvården har redan börjat

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD Anlänt / VERIFIKAT SOM BÖR BIFOGAS TILL DEN FÖRSTA UTKOMSTSTÖDSANSÖKAN, se sida 4. TILL VARJE ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD BÖR BIFOGAS VERIFIKAT ÖVER ALLA INKOMSTER/UTGIFTER SAMT DE SENASTE

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 1 Program 18.00 Inledning Presentation av Keva och aktuella tjänster Pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Flexibelt i pension Ålderspension, förtida ålderspension

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Olycksfallsförsäkring för företagare

Olycksfallsförsäkring för företagare PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008 Olycksfallsförsäkring för företagare Förmånligt skydd för företagare i händelse av olycksfall Företagare är beroende av de ersättningar som

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

LPA-trygghet för anhöriga

LPA-trygghet för anhöriga LPA-trygghet för anhöriga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd i

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 1 Program 18.00 Inledning Offentliga sektorns pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Pensionsåldern och pensionsbelopp Pensionsförmåner Ålderspension, förtida

Läs mer

2009-04. Om du blir skadad på jobbet

2009-04. Om du blir skadad på jobbet 2 2009-04 Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad För att kunna behandla ansökan fordras att legitimerad läkare fyllt i läkarintyget på sidan 2 samt att ett välliknande foto i passfotoformat samt namnteckning

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION 1 Sjömännens deltidspension Syftet med deltidspensionen är att ge äldre arbetstagare en möjlighet att minska sin arbetsinsats och gå stegvis i pension. Ett delmål är även att

Läs mer

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014

Tjänster inom funktionshinderområdet. Reumaförbundet 10.11.2014 Tjänster inom funktionshinderområdet Reumaförbundet 10.11.2014 Innehåll Varför behöver jag en serviceplan? Vilken service kan jag få enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen? Vad händer just nu

Läs mer

Landstinget i Uppsala län lämnar ersättning vid sjukresor enligt nedanstående bestämmelser.

Landstinget i Uppsala län lämnar ersättning vid sjukresor enligt nedanstående bestämmelser. REGLER FÖR SJUKRESOR LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Landstinget i Uppsala län lämnar ersättning vid sjukresor enligt nedanstående bestämmelser. 1. Personer som har rätt till reseersättning Personer som är bosatta

Läs mer

Hemvårdens klientavgifter

Hemvårdens klientavgifter 4/2012 Tjänstepaletten inom hemvården i Helsingfors Bilaga Hemvårdens klientavgifter Prislista på sidorna 2 3 Exempel på klientavgifter på sidorna 4 10 Avgifterna för stödtjänsterna inom hemvården från

Läs mer

Cancerpatientens. sociala förmåner

Cancerpatientens. sociala förmåner Cancerpatientens sociala förmåner 1 Innehåll CANCERPATIENTENS SOCIALA FÖRMÅNER I ETT NÖTSKAL.... 2 Myndigheterna är skyldiga att ge råd.... Socialarbetaren.... Patientombudsmannen.... Socialombudsmannen....

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

arbete, ekonomi och fritid

arbete, ekonomi och fritid BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Information om arbete, ekonomi och fritid Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du

Läs mer

LPA-trygghet för stipendiater

LPA-trygghet för stipendiater LPA-trygghet för stipendiater Betryggande välfärd LPA Allt du behöver veta om LPA-tryggheten! LPA försäkrar stipendiater...3 LPA-trygghet för stipendiater...3 Försäkringsskyldighet...4 Arbete utomlands...6

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI Färdtjänst enligt socialvårdslagen SJUNDEÅ 2 Bästa färdtjänstkund i Sjundeå kommun! Här får ni en bruksanvisning för färdtjänsten. Färdtjänstresorna är avsedda

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten)

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten) Region Östergötland Sjukresor och sjukreseersa ttning Grundläggande utgångspunkt/princip är att var och en har att ta sig till och från vården på egen hand och bekostnad. Det finns två undantag från denna

Läs mer

Registerbeskrivning Förmånsregistret

Registerbeskrivning Förmånsregistret Folkpensionsanstalten Registerbeskrivning 1 Registeransvarig Namn Folkpensionsanstalten (FPA) 15.9.2011 Postadress Postnummer Telefon PB 450 00101 HELSINGFORS 020 634 11 Besöksadress Nordenskiöldsgatan

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Om du bor i Jämtlands län kan du få bidrag från Region Jämtland Härjedalen för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Vad gör du när du misstänker yrkessjukdom eller om det inträffar ett olycksfall? Essi Manner/Märta Strömberg-Nygård 9.5.2012

Vad gör du när du misstänker yrkessjukdom eller om det inträffar ett olycksfall? Essi Manner/Märta Strömberg-Nygård 9.5.2012 Vad gör du när du misstänker yrkessjukdom eller om det inträffar ett olycksfall? Essi Manner/Märta Strömberg-Nygård 9.5.2012 Vad behandlas? Försäkringstrygghet och ersättningar som baserar sig på lagen

Läs mer

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller olycksfallsförsäkring för fritiden enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet?

Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet? Så här söker du pension från utlandet Visste du att du kan söka pension för arbete utomlands, till och med för arbete på 1960-talet? Pensionsskyddscentralen (PSC) hjälper dig med ansökan. Pensionsskyddscentralen

Läs mer