Till läsaren. Tammerfors i januari Riitta Koivuneva. social- och hälsovårdspolitisk expert Diabetesförbundet i Finland rf

Transkript

1 SOCIAL TRYGGHET FÖR DIG MED DIABETES 2010

2 Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Koivuneva Redaktör: Mervi Lyytinen Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Tryck: Kirjapaino Hermes Oy, Tammerfors 2010 ISBN (hft.) ISBN (pdf) Beställning: Diabetescentrum/Beställning av material Kirjoniementie Tammerfors tfn fax materiaalitilaukset@diabetes.fi

3 2010 Social trygghet vid diabetes 3 Till läsaren Reglerna för social trygghet och sociala förmåner kan förefalla komplicerade och informationen är utspridd på många olika ställen. Det finns ingen särskild lagstiftning som bara gäller personer med diabetes. Denna guide ger information om de delar av den allmänna sociala tryggheten som kan vara till nytta för dig med diabetes i olika situationer och livsskeden. Rätten till bidrag och besluten om förmåner påverkas alltid av många faktorer. Hör dig för med socialarbetarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhuset, hälsovårdscentralen och kommunen eller närmaste FPA-byrå om vilka regler som gäller för dig. Informationen om social trygghet blir snabbt föråldrad så det är bra att också själv aktivt ta reda på vad som gäller. Olycksfallslagen kommer att ändras i år och ändringarna berör diabetiker. Bland annat invaliditetsklassificeringen ses över. Till exempel beskattningen påverkas av invaliditetsklasserna. EU har antagit ett nytt körkortsdirektiv och Finland måste anpassa sina hälsokrav på förare till direktivet före Vi informerar om ändringarna på vår webbsida. De nuvarande kraven gäller än så länge. Social trygghet för dig med diabetes ges årligen ut i tryckt version. Den läggs också ut i pdf-format på förbundets webbsida ( Tammerfors i januari 2010 Riitta Koivuneva social- och hälsovårdspolitisk expert Diabetesförbundet i Finland rf

4 4 Social trygghet vid diabetes 2010 Innehåll 1 ERSÄTTNING FÖR SJUKVÅRDSKOSTNADER Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar Tandvård Läkemedel... 9 Ersättningskategorier... 9 Utbyte av läkemedel och referenspris Elektroniskt recept (e-recept) Resor Avgiftstak Klientavgifter inom den kommunala hälso- och sjukvården Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Läkemedelskostnader Resekostnader BIDRAG TILL KOSTNADER VID LÅNGTIDSSJUKDOM Handikappbidrag för personer över 16 år Vårdbidrag för pensionstagare Kostersättning till personer med celiaki Stöd för närståendevård SERVICE PÅ GRUND AV FUNKTIONSNEDSÄTTNING Parkeringstillstånd för funktionshindrade UTKOMSTSTÖD SJUKDAGPENNING SOCIAL TRYGGHET FÖR BARN MED DIABETES Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn Handikappbidrag för personer under 16 år Specialvårdspenning Stöd för hemvård och privatvård av barn Partiell vårdpenning och partiell vårdledighet Diabetes och studiestöd Anpassningskurser Barnomsorg och skola Tillfällig barnomsorg Stödperson Stöd för närståendevård... 32

5 2010 Social trygghet vid diabetes 5 7 REHABILITERING Att ansöka om rehabilitering Alternativ Rehabilitering ordnad av arbetspensionsanstalterna Folkpensionsanstaltens anpassningsträning och rehabilitering för personer i arbetsför ålder Diabeteskurser för personer i arbetsför ålder bekostade av hälso- och sjukvården Diabeteskurser för pensionärer ASLAK TYK Medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade Yrkesinriktad rehabilitering ordnad av arbetsförvaltningen Försörjning vid rehabilitering HJÄLPMEDEL FÖRBRUKNINGSARTIKLAR FÖR DIABETIKER ARBETSOFÖRMÅGA OCH FÖRSÖRJNING Rehabiliteringsstöd Sjukpension Deltidspension och förtida ålderspension Särskilt stöd till invandrare Barnförhöjning SKATTEFRÅGOR Invalidavdrag Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga Återbäring av bilskatt Hushållsavdrag YRKESVAL MILITÄRTJÄNST FRIVILLIGA PERSONFÖRSÄKRINGAR SOCIAL TRYGGHET UTOMLANDS Tillfällig vistelse i ett land som tillämpar EU-rätt Längre vistelse än vanlig semester i ett land som tillämpar EU-rätt Att söka ersättning för sjukvårdskostnader Bilaterala sjukvårdsöverenskommelser... 56

6 6 Social trygghet vid diabetes KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Grundläggande fri- och rättigheter och diskrimineringsförbud Rätt till god förvaltning och information Rätt att utse intressebevakare Klient inom socialvården Serviceplan Skyndsam behandling av utkomststöd Skyndsam behandling av service på grund av funktionsnedsättning Utvärdering av äldres servicebehov Socialombudsman Klient inom hälso- och sjukvården Patientombudsman Läkemedelsskador Patientskador Tillgång till icke-brådskande vård På hemorten Utanför hemorten I EU Hur EU-medborgare får vård i Finland Att anhålla om tjänster och hur besluten fattas Att överklaga beslut Att få information om och att överklaga beslut Överklagande Hur överklaganden behandlas Kommunal socialvård Rättssäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård Beslut från FPA Beslut från olycksfalls- och trafikförsäkringsbolag Anmärkning och klagomål i kommunal hälso- och sjukvård DIABETESFÖRBUNDET OCH LOKALA DIABETESFÖRENINGAR STÖD OCH INFORMATION BILAGOR Bilaga 1 Hjälpmedel och förbrukningsartiklar Bilaga 2 Mall för att begära rättelse av ett beslut om hjälpmedel och förbrukningsartiklar Bilaga 3 Invaliditetsgraden vid diabetes i beskattningen Bilaga 4 Diabetes, körkort och trafiksäkerhet

7 2010 Social trygghet vid diabetes 7 1 Ersättning för sjukvårdskostnader Det ingår i kommunens skyldigheter att ordna primärvård för sina invånare och se till att invånarna får den specialiserade sjukvård de behöver. Det tar kommunen vanligen ut en avgift för, till exempel avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och för sjukhusvistelse. Folkpensionsanstalten (FPA) ger inte ut någon ersättning för dessa kostnader. Klientavgifterna är bundna till folkpensionsindex och de ses över vartannat år. På grund av justeringarna 2009 steg avgifterna den 1 januari Kommunen kan sänka eller efterskänka klientavgifter utifrån dina individuella behov och en bedömning av situationen. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) förpliktar kommunerna och samkommunerna att sänka eller efterskänka avgiften om avgiften äventyrar klientens eller familjens försörjning eller möjligheter att fullfölja sin försörjningsplikt. På grundval av sjukförsäkringen ersätter FPA en del av privatläkararvoden och en del av kostnaderna för läkarordinerade undersökningar och behandlingar, tandvård, läkemedel och resor. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård och behandling på privatsjukhus. Rätten att få ersättning för vård i specialavgiftsklass inom den allmänna vården har upphört. 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar Folkpensionsanstalten ersätter 60 procent av privatläkararvoden när arvodet motsvarar FPA:s sjukförsäkringstaxa. Läkararvodet kan

8 8 Social trygghet vid diabetes 2010 vara högre än den fastställda taxan, men ersättningen räknas alltid ut enligt FPA-taxan. Om privatläkararvodet är lägre än FPA-taxan är ersättningen 60 procent av arvodet. Kriterierna för taxorna vid ersättning av läkararvoden läggs fast av Social- och hälsovårdsministeriet. Eurobeloppen fastställs av FPA. Personer som får sluten vård (institutionsvård) får ingen ersättning från Folkpensionsanstalten för privatläkararvode eller kommunal läkarvård. Sjukförsäkringen ersätter en del av kostnaderna för läkarordinerade undersökningar och behandlingar, till exempel för laboratorie- och röntgenundersökningar och fysikalisk behandling. Det finns fastställda taxor för ersättningarna. Kostnaderna ersätts till 75 procent för den del som överstiger självrisken. Självrisken för undersökningar som ordineras på en och samma gång är 13,46 euro. Undersöknings- och behandlingsserier som ordineras på en och samma gång räknas som en sammanhängande behandling. En serie får omfatta högst 15 behandlingar eller undersökningar under tre månader. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård eller behandling som ges av sjuksköterska, hälsovårdare och fysioterapeut och för undersökningar som görs av en psykolog. Däremot ger FPA inte ut någon ersättning för behandling hos fotvårdare eller fotterapeut. 1.2 Tandvård Oberoende av ålder har hela befolkningen rätt att få kommunal tandvård på hälsovårdscentral. Patienten måste betala en avgift som följer taxorna vid hälsovårdcentralerna. Då får du ingen ersättning för kostnaderna från FPA. Tandvård på hälsovårdscentral är kostnadsfri för alla under arton år. Alla får ersättning från sjukförsäkringen för en del av kostnaderna för privat tandvård. Ersättningen gäller undersökningar som utförs av tandläkare, preventiv vård och behandling av mun- och tandsjukdomar. Dessutom ersätts vissa kostnader för resor och läkemedel som beror på tandvård. Handledning och behandling som ges av en privat munhygienist ersätts om de ordineras av en tandläkare. En tandläkarordination för behandling hos munhygienist gäller i två år. Ersättning ges ut för högst 15 behandlingar. Tandläkararvoden ersätts till 60 procent och munhygienistarvoden till 100 procent enligt den fastställda FPA-taxan.

9 2010 Social trygghet vid diabetes 9 Frontveteraner och minröjare får ersättning till 100 procent från FPA för behandling hos tandläkare eller specialisttandtekniker, när behandlingen hänför sig till löständer. Tandtekniskt arbete som hänför sig till protetisk behandling ersätts till 50 procent. I övrigt får frontveteraner ersättning till 60 procent för annan tandvård. Ersättningen räknas ut enligt FPA-taxan. Personer som får sluten vård (institutionsvård) har ingen rätt att få ersättning för tandvård. 1.3 Läkemedel Kostnaderna för läkarordinerade läkemedel vid behandling av sjukdom ersätts helt eller delvis. Ett villkor för att få ersättning är att läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet för ersättning och fastställt ett skäligt partipris. Ersättningskategorier FPA-ersättningen räknas ut direkt på läkemedelspriset enligt den fastställda procentsatsen för ersättningen. Det finns tre ersättningskategorier: grundersättning 42 procent lägre specialersättning 72 procent högre specialersättning 100 procent. För läkemedel med högre specialersättning måste du betala en självrisk på tre euro för varje preparat som du köper på en och samma gång. Vid till exempel typ 1-diabetes kostar det tre euro att ta ut en insulinsort och sex euro att ta ut två olika insulinsorter. Det har ingen betydelse om du tar ut läkemedlen i en eller flera omgångar.

10 10 Social trygghet vid diabetes 2010 Exempel på ersättningar i olika kategorier: Grundersättning (42 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 42 % Du betalar Lägre specialersättning (72 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 72 % Du betalar Högre specialersättning (100 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter Du betalar i läkemedelsspecifik självrisk 20 euro 8,40 euro 11,60 euro 40 euro 28,80 euro 11,20 euro 50 euro 47 euro 3 euro Apoteken får som regel lämna ut läkemedel för högst tre månader åt gången. Grundersättning ges ut om du lämnar in receptet och visar upp FPA-kortet på apoteket. Observera att det inte är säkert att du över huvud taget får ersättning för de allra nyaste läkemedlen. För att få specialersättning behöver du ett läkarutlåtande om sjukdomen och ditt behov av medicinering. Du ska själv lämna in intyget, intyg B, tillsammans med en ifylld ansökan till FPA eller sjukkassan på din arbetsplats. Rätten till specialersättning medges från och med den dag då B-intyget från läkaren har kommit in till FPA. Du får ett brev om specialersättning från FPA. Det gamla FPA-kortet ersätts med ett nytt där ett nummer för sjukdomen finns antecknat som bevis för din rätt att få specialersättning. För att få ersättning måste du därefter alltid visa upp både receptet och FPA-kortet på apoteket.

11 2010 Social trygghet vid diabetes 11 Måltidstabletter och insulin Tabletter och insulin för behandling av diabetes ersätts som regel till 100 procent, med undantag för de allra nyaste läkemedlen. Vid typ 1-diabetes ges ersättning för insulin ut direkt när behandling sätts in. Personer med typ 2-diabetes måste invänta minst ett halvår vilka effekter läkemedelsbehandling ger och få en rapport av resultaten, innan de kan få specialersättning. Om patienten är överviktig krävs det vanligen också att läkemedelsbehandlingen har föregåtts av kostbehandling i minst sex månader. Dessutom ska fasteblodsockret vara minst 7,0 mmol/l i plasma eller minst 6,1 mmol/l i helblod. Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar De flesta mediciner för hjärtsjukdomar och cirkulationsorganens sjukdomar ersätts till 72 procent. Också då ges specialersättning ofta ut först när det är klart om behandling utan läkemedel har önskad effekt. Blodfettssänkande läkemedel ingår i ersättningskategorin 42 procent. Ett undantag från regeln är läkemedel vid svåra ärftliga blodfettsrubbningar. Då är ersättningen 72 procent. Läkemedel vid blodfettsrubbningar ersätts till 72 procent också när rubbningarna hänför sig till kronisk kranskärlssjukdom. Läkemedlet Lipitor som innehåller atorvastatin och läkemedlet Crestor som innehåller rosuvastatin är begränsat ersättningsgilla. Det betyder att läkemedel som innehåller atorvastatin och rosuvastatin ersätts till 72 procent bara för patienter med svårbehandlade störningar i fettmetabolismen och stor risk att drabbas av kranskärlshändelse. Specialersättning ges när önskad kolesterolnivå inte uppnås med kost, bantning eller billigare statiner eller personen inte kan använda billigare statiner på grund av biverkningar eller läkemedelsinteraktioner. För att få läkemedel som innehåller rotuvastatin krävs det dessutom att läkaren har gjort en anteckning på receptet. Fiberpreparatet Guarem, guar gum (guarnkärnmjöl), ersätts till 42 procent.

12 12 Social trygghet vid diabetes 2010 Fetmaläkemedel På läkarordination betalas grundersättning under vissa förutsättningar ut för läkemedel vid behandling av fetma. Ett villkor är att personen innan läkemedelsbehandling sätts in har gått ner minst fem procent av kroppsvikten under en tremånadersperiod med hjälp av kostomläggning alternativt med kostomläggning och läkemedelsbehandling. Ett annat villkor är att BMI före bantningen är minst 32 kg/m² och att personen har diabetes, hypertoni (högt blodtryck), sömnapné eller så svår artros i höft, knä eller vrist att ledfunktionen är avsevärt nedsatt. Grundersättning (42 procent) ges ut för högst två år och det krävs läkarintyg B av den behandlande läkaren. Notera att du måste anhålla hos FPA om rätt att få grundersättning. Här gäller alltså samma regler som vid läkemedel med specialersättning. Erektionsläkemedel Läkemedel för behandling av erektionsstörningar berättigar inte till grundersättning annat än när erektionsstörningarna är mycket svåra och beror på en svår grundsjukdom. Med svår grundsjukdom avses till exempel en svår nervskada, bland annat en ryggmärgsskada, som förorsakats av en operation eller ett olycksfall. Vid svåra erektionsstörningar av andra orsaker ges ingen ersättning ut från sjukförsäkringen. Läkemedel för exempelvis diabetesrelaterade erektionsstörningar ersätts alltså inte. För grundersättning behövs det intyg B av den läkare som behandlar den svåra grundsjukdomen eller av en specialist på området. Utbyte av läkemedel och referenspris Reglerna för ersättning av läkemedel ändrades den 1 april 2009 då referenspriser infördes för vissa läkemedel. En referensprisgrupp består av sinsemellan utbytbara läkemedel med samma verksamma ämne. De ska ha försäljningstillstånd och vara godkända för FPA-ersättning. Referenspriset är det högsta priset i prisintervallet för sinsemellan utbytbara läkemedel. Priset består av priset på det billigaste preparatet i gruppen plus 1,50 2 euro beroende på prisnivån. Det är alltså det pris som ersättningen hädanefter räknas ut på.

13 2010 Social trygghet vid diabetes 13 Du kan således själv påverka dina läkemedelskostnader. Om du väljer ett läkemedel där priset är högst lika stort som referenspriset, får du ersättning för hela priset till 100, 72 eller 42 procent beroende på ersättningskategori. Köper du ett läkemedel som är dyrare än referenspriset, måste du själv betala skillnaden mellan läkemedelspriset och referenspriset. Läkaren kan fortfarande förbjuda utbyte av läkemedel på terapeutiska eller medicinska grunder. Då får du normal ersättning. FPA har en tjänst på sin webbplats där du kan söka information om läkemedelspriser och utbytbara läkemedel. Dessutom kan du kontrollera om ett läkemedel omfattas av ersättningsreglerna och i vilken ersättningskategori det ingår. Gå in på FPA:s webbplats och gå vidare till Sjuk > Läkemedelskostnader > Söktjänst för läkemedel. I vissa fall kan du få extra ersättning för höga läkemedelskostnader (se Avgiftstak, s. 14). Elektroniskt recept (e-recept) Lagen om elektroniska recept trädde i kraft den 1 april Elektroniska recept införs gradvis och de ska vara införda i hela landet Enligt lagen kan en läkare förskriva ett recept elektroniskt och föra över det till FPA:s receptcenter på riksnivå. Du får inte längre någon pappersversion av receptet. Utifrån uppgifterna på receptcentret kan apoteket sedan ge ut läkemedlet till patienten. Tack vare det centrala systemet kan recepten skrivas ut på samma sätt på alla verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och patienten kan ta ut läkemedlen på vilket apotek som helst. Dessutom kan du på vilket apotek som helst kolla vilka recept som fortfarande gäller och vilka läkemedel du inte har tagit ut. När alla recept är elektroniska kan läkaren, tandläkaren, farmaceuten eller provisorn via receptcentret kontrollera alla dina läkemedel och enskilda läkemedelsinteraktioner. Du måste självfallet ge ditt samtycke till det. Läkaren är skyldig att informera patienten om elektroniska recept och ge en patientanvisning med information om läkemedlet och hur det ska användas. Du har rätt att vägra ta emot ett elektroniskt recept. Då får du ett vanligt pappersrecept i stället. Alla verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och alla apotek är skyldiga att införa elektroniska recept. Bestämmelserna gäller inte läkare och tandläkare som är självständiga yrkesutövare.

14 14 Social trygghet vid diabetes 2010 Tänk på att alltid ha med dig insulinreceptet om du inte har ett elektroniskt recept. Insulinreceptet spelar en större roll på grund av EU-bestämmelserna. På apoteket får du nämligen inte längre ut insulinpreparat utan att ha ett recept som är utskrivet av en läkare. Recepttvånget gäller också nödsituationer, till exempel om insulinpennan eller insulinampullen förkommer, går sönder eller fryser. 1.4 Resor FPA kan betala ut ersättning för resekostnader i samband med vård, behandling, undersökning och rehabilitering. Ersättning ges vanligen ut för besök på den närmaste mottagningen. Resor ersätts för den del som överstiger självrisken, som är 9,25 euro för enkel resa. FPA ersätter resor till hälsovårdscentral eller allmänt sjukhus utan att ta reda på om undersökningen eller vården kan ersättas enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). När vården eller behandlingen ges någon annanstans, exempelvis privat, utreder FPA först om undersökningen eller behandlingen ingår i reglerna för ersättningar från sjukförsäkringen. Det innebär att diabetiker kan få ersättning för resor vid till exempel fotvård inom den allmänna hälso- och sjukvården. Vid fotvård inom privat hälso- och sjukvård måste du själv betala resekostnaderna fullt ut. Avgiftstak för resekostnader, se s Avgiftstak Tanken med årliga självrisker, de så kallade avgiftstaken, är att förhindra att betalningsbördan blir orimligt stor. I dagsläget finns det tre olika avgiftstak: för klientavgifter inom den kommunala hälso- och sjukvården, för läkemedelskostnader och för resekostnader vid sjukdom och rehabilitering.

15 2010 Social trygghet vid diabetes 15 Klientavgifter inom den kommunala hälso- och sjukvården Inom den kommunala hälso- och sjukvården är avgiftstaket 633 euro per kalenderår för klientavgifter. När avgiftstaket är nått får klienten som regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård (institutionsvård) sjunker då till 15 euro. Avgifter för barn under arton år räknas in i någondera vårdnadshavarens avgiftstak. I avgiftstaket kan läkartjänster inom den kommunala öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi, behandlingar i serier, poliklinikavgifter på sjukhus, avgifter för dagkirurgi och avgifter för kortvarig sluten vård både inom hälso- och sjukvård och socialvård räknas in. I avgiftstaket ingår till exempel inte avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, tilläggsavgifter för specialavgiftsklass, laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (bl.a. röntgen, ultraljud, magnetundersökning) som ordineras av privatläkare, inte heller inkomstrelaterade avgifter. Du måste själv hålla ett öga på avgiftstaket. Det finns ett särskilt uppföljningskort för detta på hälsovårdscentralen. Kom ihåg att spara kvittona för de måste visas upp innan du får ett intyg på att avgiftstaket är uppfyllt. Intyget utfärdas av hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den allmänna hälso- och sjukvården. Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Läkemedelskostnader I vissa fall går det att få extra ersättning för höga läkemedelskostnader. Årligen läggs ett avgiftstak fast för självrisken för läkarordinerade läkemedel. År 2010 är avgiftstaket 672,70 euro. När självrisken för förskrivna läkemedel överstiger avgiftstaket behöver patienten själv bara betala 1,50 euro i självrisk för varje läkemedel fram till kalenderårets slut. Beloppet inbegriper bara läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen. FPA skickar ut ett brev när avgiftstaket har överskridits.

16 16 Social trygghet vid diabetes 2010 Resekostnader FPA betalar den överstigande delen fullt ut för resten av året, om det totala beloppet för självrisker på grund av sjukdom eller rehabilitering är högre än 157,25 euro per kalenderår. I den årliga självrisken räknas självriskerna in för patienten själv eller ledsagare. I den årliga självrisken får det ingå både självrisker för resor och engångsavgifter som är mindre än självriskerna. Tänk på att lämna en förklaring och kvitton till FPA när kostnaderna är mindre än självrisken. Ersättning ges vanligen ut för det billigaste färdsättet. För ersättning vid specialskjuts, till exempel taxi, krävs det ett intyg från sjukvårdsenheten. 2 Bidrag till kostnader vid långtidssjukdom Lagstiftningen om FPA-bidrag till funktionshindrade ändrades den 1 januari 2008 då en ny lag om handikappförmåner (570/2007) trädde i kraft. Samtidigt ändrades namnen på bidragen. Vårdbidrag för barn blev handikappbidrag för personer under 16 år och handikappbidrag är nu handikappbidrag för personer över 16 år. Däremot ändrades inte det svenska namnet på vårdbidrag för pensionstagare. Bidragen delas fortfarande in i tre kategorier, men de heter nu handikappbidrag respektive vårdbidrag med grundbelopp, med förhöjt belopp och med högsta belopp. 2.1 Handikappbidrag för personer över 16 år FPA kan bevilja funktionshindrade i arbetsför ålder som är över sexton år handikappbidrag för personer över 16 år, om de inte får rehabiliteringspenning, sjukpension eller individuell förtidspension enligt folkpensionslagen (568/2007) eller respektive lag om förvärvspension.

17 2010 Social trygghet vid diabetes 17 Bidraget ska ge personen bättre möjligheter att klara av alldagliga aktiviteter på egen hand och ersätta men, hjälpbehov eller kostnader på grund av sjukdom eller kroppsskada. Handikappbidrag 2010: med grundbelopp 85,59 euro/mån med förhöjt belopp 199,71 euro/mån med högsta belopp 387,26 euro/mån. Rätten att få handikappbidrag bedöms utifrån den sökandes samlade livssituation. Ett villkor är att funktionsförmågan har varit nedsatt i minst ett år på grund av en sjukdom eller en kroppsskada. Beslutet påverkas också av medicinska skador (invaliditetsgrad), behovet av hjälp och service och av särskilda kostnader på grund av sjukdomen. Ansökan ska åtföljas av läkarintyg, intyg B eller C, och intyget måste ge en så god bild av sjukdomen att FPA:s sakkunnigläkare kan bedöma invaliditetsklassen. Bedömningen görs i enlighet med Socialoch hälsovårdsministeriets beslut om invaliditetsklassificeringen (18 a i lagen om olycksfallsförsäkring, 608/1948). För närvarande håller invaliditetsklassificeringen att ses över. Informationen om invaliditetsklasserna uppdateras i webbversionen av denna handbok. Se www. diabetes.fi/svenska/socialtrygghet. Det ska framgå av läkarintyget hur länge funktionsförmågan har varit nedsatt. Behovet av hjälp, handledning och tillsyn måste motiveras, likaså varför den sökande har särskilda kostnader. De särskilda kostnaderna måste bero på den sjukdom som försämrat funktionsförmågan och det måste vara fortlöpande extra kostnader. Engångskostnader beaktas alltså inte. Handikappbidraget med grundbelopp kan beviljas om en sjukdom eller en skada orsakar väsentlig olägenhet (invaliditetsklass 6 12) och om de fortlöpande särskilda kostnaderna per månad är minst lika stora som det lägsta bidraget med grundbelopp. Insulinbehandlade diabetiker utan organförändringar placeras i invaliditetsklass 6 8, men det räcker inte som kriterium för handikappbidrag för personer över 16 år, om du inte kan visa att du har särskilda kostnader på grund av sjukdomen. Handikappbidraget med förhöjt belopp ges ut om sjukdomen eller skadan medför betydande olägenhet (invaliditetsklass 13 14) eller om den sökande minst en gång i veckan behöver utomstående hjälp,

18 18 Social trygghet vid diabetes 2010 handledning eller tillsyn eller om sjukdomen eller skadan medför betydande särskilda kostnader som månatligen är minst lika stora som bidraget med förhöjt belopp. Diabetiker kan ha rätt till bidrag med förhöjt belopp enbart på grund av invaliditetsklassen om de förutom diabetes har andra sjukdomar som försämrar funktionsförmågan eller om diabetessjukdomen har medfört betydande organförändringar. Bidraget med förhöjt belopp kan också betalas ut med hänvisning till behovet av hjälp, handledning och tillsyn eller kostnader på grund av behovet eller på grund av andra särskilda kostnader. Kostnaderna måste då månatligen uppgå till ett minst lika stort belopp som det förhöjda beloppet. Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas om personen är svårt funktionshindrad (invaliditetsklass 15 20). Blinda betraktas alltid som svårt funktionshindrade, likaså rörelsehindrade och barndomsdöva som inte lärt sig tala. Bidraget kan också beviljas på grund av ett behov av hjälp, handledning eller tillsyn om insatsen behövs dagligen, är tidskrävande och är nödvändig för många personliga rutiner. Dessutom kan bidraget beviljas på grund av särskilda kostnader. De genomsnittliga kostnaderna per månad måste då vara minst lika stora som handikappbidraget med högsta belopp. En diabetikers rätt att få handikappbidrag avgörs utifrån den personliga livssituationen enligt kriterierna ovan. Särskilda kostnader kan uppkomma till exempel vid behandling av kroniska fotsår när en diabetiker måste använda dyra antibiotika, medel för lokal behandling och förbandsmaterial. Sjukdomen kan också medföra resekostnader. På grund av fotskador kan det hända att en diabetiker inte kan anlita allmänna transportmedel utan måste använda egen bil. Då kan en del av kostnaderna för användning av egen bil beaktas. Kom ihåg att meddela FPA hur lång resan mellan hemmet och arbetsplatsen är. Dessutom kan resekostnader för hälso- och sjukvård, besök och scialt liv vägas in. Om en diabetiker har en njursjukdom som kräver proteinreducerad kost kan merkostnaderna för kosten godkännas som särskilda kostnader. Vid dialysbehandling anses däremot kosten inte medföra några merkostnader. Personer med dialysbehandling har vanligen rätt att få handikappbidrag med högsta belopp på grund av den kroppsskada som sjukdomen medför. Efter en organtransplantation omprövas alltid rätten till handikappbidrag. Kontakta gärna din FPA-byrå för mer information om handikappbidrag. Också socialarbetaren på sjukvårdsmottagningen står till tjänst.

19 2010 Social trygghet vid diabetes Vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidraget för pensionstagare avser att stödja sjuka eller handikappade pensionstagare så att de ska kunna bo kvar hemma och få vård i hemmet. Bidraget ska ersätta särskilda kostnader på grund av sjukdom eller kroppsskada. Ett villkor för att få vårdbidrag är att funktionsförmågan har varit nedsatt på grund av en sjukdom eller en kroppsskada i minst ett år utan avbrott. Nedsatt funktionsförmåga betyder att pensionstagaren har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändiga hushållsarbeten eller att uträtta ärenden utanför hemmet. Vid beslutet spelar det in hur mycket utomstående hjälp, handledning och tillsyn pensionstagaren behöver i sina personliga rutiner, i hushållet och med att uträtta ärenden eller hur stora merkostnader han eller hon har på grund av den sjukdom som försämrar funktionsförmågan. Med personliga rutiner avses till exempel att röra sig, ta hand om den personliga hygienen, klä på sig och äta. Också hjälpbehov i sjukvårdsrutiner räknas in. Om en diabetiker är beroende av att någon utomstående injicerar insulin är det en lagfäst grund för att få vårdbidrag. Vårdbidraget för pensionstagare är indelat i tre intervaller. Beloppet bestäms utifrån hur mycket hjälp, handledning och tillsyn pensionstagaren behöver och hur stora de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen eller kroppsskadan är. Kostnaderna får bero på nödvändig läkemedelsbehandling, specialkost, specialskjuts eller resor till och från hälso- och sjukvård. Också avgifter för kommunal hemtjänst räknas in. Däremot beaktas inte engångskostnader för sjukhusvård m.m. Vårdbidrag för pensionstagare 2010: med grundbelopp 57,32 euro/mån med förhöjt belopp 142,70 euro/mån med högsta belopp 301,75 euro/mån. Vårdbidraget med grundbelopp kan beviljas om hjälpbehovet förekommer regelbundet varje vecka eller om de särskilda kostnaderna per månad på grund av sjukdomen är minst lika stora som det lägsta vårdbidraget.

20 20 Social trygghet vid diabetes 2010 Vårdbidrag med förhöjt belopp kan beviljas om hjälpen behövs varje dag, är tidskrävande och behövs för många personliga rutiner eller om sjukdomen medför särskilda kostnader som månatligen är minst lika stora som det förhöjda beloppet. Vårdbidrag med högsta belopp kan beviljas om hjälpen behövs utan avbrott och de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen månatligen är minst lika stora som det högsta beloppet. Diabetiker brukar få vårdbidrag för pensionstagare först när det dagliga livet försvåras, de behöver hjälp med personliga rutiner åtminstone i någon mån eller det dagliga livet medför extra kostnader och allt detta beror på senkomplikationer vid diabetes. Ansökningshandlingarna och det bifogade läkarintyget B eller C måste ge en så god bild av sjukdomen, förmågan att klara av de dagliga aktiviteterna och orsakerna till kostnaderna att FPA kan avgöra om den sökande har rätt att få vårdbidrag eller inte. 2.3 Kostersättning till personer med celiaki Personer över sexton år som har celiaki får 21 euro per månad i ersättning för merkostnader på grund av kosten. Ersättningen täcker en del av kostnaderna för glutenfri kost. Också diabetiker som på grund av någon annan sjukdom får handikappbidrag för personer över 16 år eller vårdbidrag för pensionstagare har rätt att få kostersättning. Ansökan ska lämnas in till FPA. 2.4 Stöd för närståendevård Stödet för närståendevård ingår i den kommunala socialtjänsten. Stöd kan betalas ut för vård av och annan omsorg om äldre, funktionshindrade och sjuka när vården kan ordnas i hemmet. Kommunen och vårdaren ska upprätta ett avtal som åtföljs av en vård- och serviceplan.

21 2010 Social trygghet vid diabetes 21 I planen läggs det bland annat fast vilka tjänster patienten ska få och vilka stödtjänster närståendevårdaren har rätt att få. Vårdarvodet till närståendevårdaren uppgår till minst 347,41 euro per månad från och med den 1 januari Om vårdaren inte kan förvärvsarbeta på grund av en tung övergångsperiod i vården är arvodet minst 694,83 euro i månaden. Vårdarvodet är skattepliktig inkomst. En närståendevårdare som utan avbrott eller bara med mindre avbrott är bunden till vården dygnet runt eller fortlöpande varje dag har rätt att få ledigt minst tre dygn per kalendermånad. Närståendevårdare har också rätt att spara lediga dagar och vara lediga flera dagar i sträck. Kommunen är då skyldig att ordna med vård under tiden. Stödet ska sökas hos socialbyrån i vårdtagarens hemkommun. Vänd dig till socialbyrån för närmare upplysningar om lagen om stöd för närståendevård (937/2005). Förmånerna är lagstadgade och de är inte beroende av den sökandes inkomster. Socialbyrån ger närmare information om hur du ska anhålla om stödet. 3 Service på grund av funktionsnedsättning Med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) kan svårt funktionshindrade (gravt handikappade) få hjälp från kommunen för att klara sig i det dagliga livet, när de inte får lämpliga tjänster eller förmåner med stöd av någon annan lag. Stödinsatser som kan komma i fråga är att göra ändringar i bostaden (till exempel bredare dörr och ramp), att skaffa redskap och anordningar till bostaden (lyft- och larmanordningar), att köpa hjälpmedel som behövs i de dagliga aktiviteterna och att anställa en personlig assistent. Kommunen är skyldig att ordna med serviceboende för svårt funktionshindrade som på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom fortlöpande är beroende av utomstående hjälp i sitt dagliga liv och hjälpbehovet är extra stort, men personen inte behöver stadigvarande sluten vård (= institutionsvård). I serviceboende ingår bostad (egen bostad, servicehus, gruppboende eller decentraliserat boende) och nödvändiga tjänster i anknytning till bostaden. Exempel

22 22 Social trygghet vid diabetes 2010 på nödvändiga tjänster är assistans med att röra sig och klä på sig, hjälp med städning och hjälp med att ta mediciner. Tjänsterna kan tillhandahållas i form av kommunal hemtjänst, kommunal sjukvård m.m. Då ingår de i serviceboendet och kostar ingenting för den funktionshindrade. Kommunen ordnar med färdtjänst inklusive ledsagare för svårt funktionshindrade när personen på grund av sin sjukdom eller sitt handikapp inte kan anlita allmänna transportmedel. Svårt funktionshindrade har rätt att få nödvändig färdtjänst i anknytning till arbete och studier och därutöver minst 18 enkelresor per månad. Resorna ska hänföra sig till det dagliga livet och får göras i hemkommunen eller närliggande kommuner. Ansökan om förmåner enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp ska lämnas in till socialbyrån i hemkommunen. Förmånerna är inte beroende av den sökandes inkomster och de räknas inte som skattepliktig inkomst. Parkeringstillstånd för funktionshindrade Enligt vägtrafiklagen (267/1981) kan polisen bevilja personer med svår funktionsnedsättning tillstånd att parkera utan avgift. Det gäller också den som transporterar svårt funktionshindrade personer. För tillståndet krävs läkarintyg. Parkeringstillståndet är personligt och medges i första hand den funktionshindrade själv, också när han eller hon inte kör bil. Med parkeringstillståndet får man parkera på områden med förbudsmärken. Du ska anhålla om parkeringstillståndet hos polismyndigheten i hemkommunen. Tillståndet gäller i hela landet och får också användas vid resor i andra EU-länder. Ansökningsblanketterna har närmare instruktioner. Tillståndet kostar 25 euro. Tänk på att placera tillståndet synligt på insidan av vindrutan. Den som har parkeringstillstånd för funktionshindrade har rätt att få befrielse från fordonsskatt. Observera att du måste anhålla skriftligt om befrielse hos Trafiksäkerhetsverket på blankett D 602. Du kan skriva ut formuläret på > Tieliikenne > På svenska > Beskattning.

23 2010 Social trygghet vid diabetes 23 4 Utkomststöd Socialbidrag som kallas utkomststöd finns till för att tillförsäkra var och en grundläggande försörjning. För långtidssjuka med små inkomster kan exempelvis sjukkostnaderna ibland bli orimligt höga. Hjälpbehovet prövas alltid från fall till fall utifrån sökandens och familjens inkomster och utgifter. Stödet grundar sig på en uträkning av deras inkomster och utgifter och det anknytande stödbehovet. Utkomststöd kan sökas för kostnader på grund av sjukhusvård, höga läkemedelskostnader m.m. Om till exempel ett läkemedel har ett referenspris, kan socialbyrån från fall till fall godta självrisker som kostnader. Vänd dig till socialbyrån för anhållan om utkomststöd. Kommunen är skyldig att behandla personer som söker utkomststöd så att deras rätt till oundgänglig försörjning och omsorg inte äventyras. Därför finns det exakta tidsgränser för hur snabbt ansökningar måste behandlas. I brådskande fall måste kommunen utifrån tillgänglig information fatta beslutet samma dag eller senast nästa vardag efter att ansökan har lämnats in. I övrigt måste beslutet fattas skyndsamt och senast den sjunde vardagen efter att ansökan har kommit in. Beslutet måste verkställas så snart som möjligt. Klienter med utkomststöd ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare senast den sjunde vardagen efter det att de har bett om det.

24 24 Social trygghet vid diabetes Sjukdagpenning Sjukdagpenningen ersätter delvis inkomstbortfall vid arbetsoförmåga som beror på sjukdom. Sjukdagpenning ges ut till personer i åldrarna år som är bosatta i Finland. De ska ha haft anställning eller varit arbetslösa arbetssökande vid arbetskraftsbyrån i tre månader före sjukdomsfallet. Verksamhet som egenföretagare, studier och arbete i eget hushåll räknas också som arbete. Också vid alterneringsledighet eller annan liknande ledighet från arbetet har du rätt att få sjukdagpenning. Vid sjukdom kan arbetstagare få sjuklön av sin arbetsgivare. Det lägsta beloppet är fastlagt i lag. I övrigt betalas sjuklön ut i enlighet med kollektivavtalet inom respektive bransch. När arbetsgivaren betalar sjuklön betalar FPA dagpenning till arbetsgivarenför samma tid. Du måste lämna in din ansökan om dagpenning till FPA eller sjukkassan på arbetsplatsen inom fyra månader efter att sjukskrivningen har börjat. Dagpenning betalas ut för vardagar, alltså för sex dagar i veckan. Det krävs ett läkarintyg om arbetsoförmåga. På grund av ett enklare läkarintyg, till exempel intyg A, kan dagpenning beviljas för sammanlagt 60 dagar. När arbetsoförmågan pågår längre måste ett mer omfattande läkarintyg lämnas in, till exempel läkarintyg B. Samtidigt kan det vara bra att höra sig för med FPA vilka möjligheter till rehabilitering det finns. När arbetsoförmågan på grund av en och samma sjukdom har pågått längre än 150 dagar, skickar FPA ut information om rehabiliteringsmöjligheter och om hur ersättning enligt folkpensionslagen (568/2007) och arbetspensionslagarna kan sökas. Dagpenningen från sjukförsäkringen är en primär ersättning i förhållande till sjukpension (invalidpension) enligt arbetspensionslagarna. Det betyder att dagpenning först betalas ut för den längsta lagstadgade tiden, 300 dagar, och att personen därefter får tidsbegränsat rehabiliteringsstöd eller sjukpension om arbetsoförmågan fortgår.

25 2010 Social trygghet vid diabetes 25 Det finns en karenstid (självrisktid) för utbetalning av dagpenning. Den består av insjuknandedagen plus nio vardagar. Om arbetsoförmågan börjar inom 30 dagar efter att den förra dagpenningsperioden slutade och hänför sig till samma sjukdom som tidigare består karenstiden bara av insjuknandedagen. Arbetslösa får arbetslöshetsersättning tills karenstiden går ut. Därefter ändras ersättningen på ansökan av den arbetslöse till dagpenning inom sjukförsäkringen. Dagpenning betalas ut för alla vardagar, medan arbetslöshetsersättning bara betalas ut för fem dagar i veckan. Dagpenningen räknas ut på förvärvsinkomsterna, vanligen på arbetsinkomsterna i den senast verkställda beskattningen. Om arbetsinkomsterna före insjuknandet fortlöpande var betydligt högre än i den senast verkställda beskattningen, kan dagpenningen räknas ut på arbetsinkomsterna från de sex senaste månaderna innan arbetsoförmågan inträdde. Du kan själv räkna ut din sjukdagpenning på adressen > Sjuk > Sjukdagpenning > Belopp. Också personer utan inkomster eller med mycket små inkomster kan anhålla om att få minst 22,04 euro i sjukdagpenning per vardag sedan de har varit arbetsoförmögna utan avbrott i fler än 55 dagar. Partiell sjukdagpenning är tänkt att underlätta för personer i åldrarna år och vara kvar i arbetslivet och återgå i arbete efter sjukskrivningen. Du kan alltså arbeta deltid och dessutom få partiell dagpenning från FPA. Det är ett frivilligt system som arbetsgivaren och arbetstagaren måste komma överens om. Partiell sjukdagpenning kan betalas ut genast efter att karenstiden enligt sjukförsäkringslagen har gått ut. Karenstiden omfattar dagen för insjuknande och nio vardagar därefter. Företagsläkaren måste först göra en bedömning av om återgång i arbetet på deltid är möjlig utan att hälsan och återhämtningen äventyras. Ett avtal om deltidsarbete kan ingås först när karenstiden gått ut. Du kan komma överens med din arbetsgivare om att arbeta deltid minst två veckor (12 vardagar) och högst tre månader (72 vardagar). Arbetstiden per dag eller vecka måste minska procent. Också företagare kan få partiell sjukdagpenning. Under en tvåårsperiod kan partiell sjukdagpenning ges ut för vardagar.

26 26 Social trygghet vid diabetes Social trygghet för barn med diabetes 6.1 Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn För barn under arton år behöver man inte betala någon avgift för läkarbesök inom öppen sjukvård. Efter en karenstid på sju dagar per år är sjukhusvård för barn avgiftsfri. Regeln gäller avgiften för sjukhusdagar, inte poliklinikavgifter. Om barnet hela tiden vårdas på ett och samma sjukhus noterar sjukhuset automatiskt när karensen uppfylls och tar inte ut någon avgift därefter. När barnet tas in på ett annat sjukhus är det bäst att spara kvittona på sjukhusdagar för att kunna visa att karensen är uppfylld. 6.2 Handikappbidrag för personer under 16 år Lagstiftningen om FPA-bidrag till funktionshindrade ändrades den 1 januari 2008 då en ny lag om handikappförmåner (570/2007) trädde i kraft. Samtidigt ändrades namnen på bidragen. Vårdbidrag för barn blev handikappbidrag för personer under 16 år. Bidragen delas fortfarande in i tre kategorier, men de heter nu handikappbidrag med grundbelopp, med förhöjt belopp och med högsta belopp. FPA betalar ut handikappbidrag för barn. Bidraget är ett stöd till vård i hemmet av långtidssjuka barn. Det ges ut till vårdnadshavaren till ett sjukt barn under 16 år och är en ersättning för ekonomisk börda och annan belastning. Handikappbidraget för personer under 16 år är indelat i tre intervaller. Handikappbidrag 2010: med grundbelopp 85,59 euro/mån med förhöjt belopp 199,71 euro/mån med högsta belopp 387,26 euro/mån.

27 2010 Social trygghet vid diabetes 27 Familjer med diabetesbarn har rätt att få handikappbidrag främst på grund av den belastning vården medför. För bland annat medicineringen och kosten är barnet mer beroende av föräldrarna än andra barn. Alla barn med insulinbehandlad diabetes har rätt att få åtminstone handikappbidrag med förhöjt belopp. Diabetesbarn har rätt att få handikappbidrag med högsta belopp om sjukdomen kräver vård och tillsyn dygnet runt. FPA anser att belastningen och bundenheten vid vård och omsorg om barndiabetiker är krävande och pågår dygnet runt, om barnet är under tre år. Samma kriterier gäller oberoende av ålder om barnet har någon annan grundsjukdom där behandlingen försvårar diabetesbehandlingen. FPA anser dock inte att celiaki hör till denna grupp. Också barndiabetiker som är över tre men under sex år har rätt att få handikappbidraget med högsta belopp under ett halvår när flerdosbehandling sätts in. I sista hand beror bidragen på grund av funktionsnedsättning på individuella faktorer. Så var noga med informationen i både ansökningen och läkarintyget som ska bifogas. Understryk särskilt att sjukdomen kräver insatser dygnet runt och är en stor belastning för föräldrarna. Ansökan ska lämnas in till FPA. När du anhåller om högre bidrag ska ett nytt läkarutlåtande bifogas. 6.3 Specialvårdspenning Specialvårdspenning betalas ut av FPA och är tänkt att ersätta inkomstbortfall när en vårdnadshavare medverkar vid sjukhusvård eller rehabilitering av ett barn under sexton år. Barnet kan vara ett eget biologiskt barn, ett barn till makan, maken eller sambon eller ett adoptivbarn. Också någon annan än barnets föräldrar som har hand om barnet kan få specialvårdspenning. Specialvårdspenning beviljas om den som vårdar barnet medverkar i vården eller rehabiliteringen av barnet på sjukhus eller poliklinik på sjukhus vårdar barnet hemma direkt efter vård på sjukhus eller poliklinik deltar i lagstadgad anpassnings- eller rehabiliteringskurs. Ett besök på poliklinik på sjukhus måste inklusive resor räcka minst sex timmar för att berättiga till specialvårdspenning.

28 28 Social trygghet vid diabetes 2010 Specialvårdspenning beviljas inte när barnet till exempel får barnomsorg utanför hemmet eller börjar i skolan. Ett villkor för att få specialvårdspenning är att bidragstagaren på grund av vården inte kan arbeta och till exempel inte är på semester eller i övrigt är ledig från sitt arbete. Den som får specialvårdspenning får inte ha löneinkomster eller andra betydande arbetsinkomster under den tid som penningen betalas ut. Specialvårdspenning ges också ut till hemmamammor, hemmapappor, studerande och företagare. Ett annat villkor för att få specialvårdspenning är att den behandlande läkaren anser det nödvändigt att den ena föräldern är med när barnet får vård eller rehabilitering. När ett barn med diabetes under sju år vårdas på sjukhus har den som är med alltid rätt att få specialvårdspenning förutsatt att de övriga villkoren uppfylls. Om barnet är över sju år och vid vård hemma av barn under sju år krävs det att sjukdomen klassas som svår. När det gäller barn med diabetes i åldrarna 7 15 år jämställs den inledande egenvården och svårkontrollerad diabetes med svår sjukdom. För att få gå kurser i rehabilitering och anpassningsträning krävs det däremot inte att sjukdomen klassas som svår. Specialvårdspenning kan ges ut till båda föräldrarna om den behandlande läkaren anser det nödvändigt att båda deltar i vården på sjukhus eller poliklinik eller i rehabiliteringen. Anpassningskurser är vanligen avsedda för båda föräldrarna. Då ges specialvårdspenning ut till båda. Vid vård hemma betalas specialvårdspenning aldrig ut till båda föräldrarna för vård av ett och samma barn. Man kan få specialvårdspenning i högst 60 vardagar per barn för en och samma sjukdom, men den längsta tiden räknas separat ut för den tid som sjukhusvård och hemmavård pågår. Vid tungt vägande skäl kan specialvårdspenning betalas ut för högst 150 dagar. Beloppet bestäms precis som sjukvårdspenningen på grundval av föräldrarnas arbetsinkomster. Bidraget täcker inte helt och hållet ett inkomstbortfall. Den lägsta ersättningen är 15,20 euro per vardag. Ersättningen är skattepliktig inkomst. Lämna in din ansökan om specialvårdspenning till den lokala FPAbyrån inom fyra månader efter att vården eller rehabiliteringen har inletts. Ansökningsblanketter finns på FPA. Dessutom krävs det läkarintyg D.

29 2010 Social trygghet vid diabetes Stöd för hemvård och privatvård av barn Kommunen är skyldig att ordna med barnomsorg (dagvårdsplats) för barn under tre år. Ett alternativ är att föräldrarna ordnar med barnomsorg hemma. Då kan den ena föräldern, någon släkting eller en privat vårdgivare ta hand om barnet. FPA kan då betala ut stöd för hemvård och för privat vård av barn och partiell vårdpenning. De räknas som skattepliktig inkomst. Stödet för hemvård kan kombineras med ett vårdtillägg som kommunen själv bestämmer om. Stöd för hemvård av barn kan sökas av familjer med barn under tre år som inte får kommunal barnomsorg. När någon annan än ena föräldern tar hand om barnet (men inte ett kommunalt daghem), kan föräldern förvärvsarbeta eller vara på semester. Stöd för hemvård av barn betalas också ut för andra barn i familjen som är under skolåldern och får samma typ av omsorg. I stödet ingår också en vårdpenning som ges ut separat för varje stödberättigat barn. Däremot betalas vårdtillägget bara för ett barn. Vårdpenningen är lika stor för alla, medan vårdtillägget beror på föräldrarnas inkomster. När barnet har en privat dagmamma, betalar FPA ut stöd för privatvård till vårdgivaren. Trots detta måste föräldrarna ansöka om stödet på FPA. Så länge familjen har ett barn under tre år har den rätt att få stöd för hemvård och för privat vård av barn också för andra barn under skolåldern. 6.5 Partiell vårdpenning och partiell vårdledighet Föräldrarna kan få partiell vårdpenning om de har kortare arbetsdag för att ta hand om ett barn under tre år. Arbetstiden per vecka får då vara högst 30 timmar. Den partiella vårdpenningen är 70 euro i månaden. Rätten till partiell vårdpenning gäller också föräldrar till barn som går första eller andra året inom den grundläggande utbildningen. Dessutom har föräldrarna rätt att få partiell vårdpenning när ett läropliktigt barn går i förskola. Föräldrar till barn som omfattas av den så kallade förlängda läroplikten har rätt att få partiell vårdpenning också när barnet går tredje året inom den grundläggande utbildningen. Partiell vårdpenning kan ges ut till båda föräldrarna också när deras