Närståendevårdarens ABC

Transkript

1 Närståendevårdarens ABC

2 Närståendevårdarna I Finland finns det ca närståendevårdare. Utan dem skulle väldigt många fler stödet till både närståendevårdare och vårdta- ständigt strävar efter att utöka och förbättra sjuka och svaga samt personer med funktionshinder behöva en vårdplats på sjukmuntrar och familjer som tack vare en funggare. Det finns personal som stöder och upphus, långvård eller serviceboende. Tack vare erande hjälp lever ett liv i balans. närståendevårdarnas tid och kraft, omsorg Denna broschyr ger information om de olika och kärlek kan människor som inte klarar sig stöd som kommunerna, Folkpensionsanstalten och andra myndigheter ska ge/ger. Vi vill utan hjälp bo kvar i sitt eget hem. Närståendevårdarnas insats är ovärderlig både för uppmuntra både vårdtagare och närståendevårdare att söka hjälp och ta emot stöd så att dem och för vårt lands ekonomi. Vi möter dessvärre allt för ofta närståendevårdare som stretar på utan hjälp och stöd. Närståendevården fungerar då stödet från krafterna räcker till en god vardag. Det kan handla om människor som inte sovit samhället räcker till. Enligt lagen har alla som en hel natt på många år och som nödvändigt skulle behöva en paus ibland. Vi hör om sotjänster av god kvalitet. Patienter och klien- behöver hjälp rätt till adekvata social- och häl- människor som bett om hjälp av sin hemkommun och som mötts av oförstående och kovärde, övertygelse och integritet. ter ska bemötas med respekt för deras männis- i värsta fall kritik. Eva Björkqvist, Jonna Skand, Pia Nabb Till all lycka hör vi också om kommuner som Folkhälsans förbund 2

3 3 värdefulla personer i vården Vi vill uppmuntra både vårdtagare och närståendevårdare att söka hjälp och ta emot stöd så att krafterna räcker till en god vardag.

4 Vem är närståendevårdare? En närståendevårdare är en person, som vårdarbete. Andra vårdare får i perioder avlastning i form av intervallvård på sjukhus eller har omsorg om en familjemedlem eller någon annan närstående som p.g.a. sjukdom, vårdhem. handikapp eller någon annan särskild orsak En del vårdtagare behöver tillsyn och omsorg är i behov av hjälp och därför inte klarar sig utan direkt fysisk vård. självständigt i vardagslivet. Närståendevårdare och vårdtagare behöver Närståendevårdare är bl.a. föräldrar till barn inte dela hem eller vara släkt men ska stå i en med funktionshinder, de som vårdar sin nära relation till varandra. make/maka och söner och döttrar som tar hand om sina åldrande föräldrar. Vårdrelationen kan ha utvecklats successivt i och med ett ökat vårdbehov eller plötslig sjukdom eller på grund av ett barn som fötts med särskilda behov. Definition: Nätverket för närståendevård i Finland (Suomen omaishoidon verkosto). 4 Formerna för närståendevård är många. En del vårdare är bundna till hemmet dygnet runt och utför ett fysiskt tungt och krävande

5 5 Folkhälsans förbund Folkhälsans förbund i Nyland, Åboland och Österbotten ordnar verksamhet på svenska för att stöda närståendevårdare och vårdtagare. Vi ordnar gruppverksamhet för olika slag av närståendevårdare i form av anhörigcaféer, samtalsgrupper och motionsgrupper. På en del orter ordnas avlastning i grupp. I alla landskap ordnas rekreationsdagar och en gång per år semesterdagar för både vårdare och vårdtagare (i samarbete med Svenska semesterförbundet). Information på seminarier, träffar och möten, via broschyrer och annat material, på våra hemsidor och per telefon är en viktig del av vår verksamhet. Närståendevårdare lever ofta i en krävande livssituation och behöver all hjälp och allt stöd de kan få för att kunna fungera som aktiva aktörer i sina egna liv. Det behovet försöker vi möta på bästa sätt.

6 Det finns hjälp att få KOMMUNEN STATEN 6 Kommunernas service, Folkpensionsanstaltens bidrag, stöd från församlingar och organisationer behövs för att stöda ett fungerande vardagsliv. ORGANISA- TIONER FÖRSAMLINGEN TULLEN SKATTEBYRÅN FPA POLISEN

7 Avtal om stöd för närståendevård Kommunernas stöd för närståendevård ska trygga omsorgen och vården för en person som vårdas i sitt hem. Det består av ett arvode till vårdaren och tjänster till både vårdare och vårdtagare. Vårdtagaren ansöker om stödet, men arvodet utbetalas till vårdaren och bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Minimiarvodet är 353,62 per månad (2011). Stödet är en skattepliktig inkomst och berättigar till pensionsskydd. Olycksfallsförsäkring ingår i stödet. Kommunen ingår ett avtal med närståendevårdaren som ska innehålla en vård- och serviceplan. Närståendevårdaren har rätt till tre dygn ledig tid per månad, förutsatt att vårdaren varit bunden till vården alla dagar. Kommunerna får debitera högst 10,60 per dag för ersättande vård, då närståendevårdaren tar ut sin lagstadgade ledighet. Hjälpmedel För att klara av det dagliga livet kan vårdtagare få eller låna hjälpmedel av kommunen. Förutsättningen är att en läkare har konstaterat att vårdtagaren har ett behov av hjälpmedel p.g.a. sjukdom eller skada. Funktionsförmågan, livssituationen och de individuella behoven beaktas som en helhet. Hjälpmedlen och de tjänster som hör samman med dem är gratis. Hemservice och hemsjukvård Hemservice består av hjälp i hemmet, personlig omvårdnad och stöd såsom bad-, måltids-, klädvårdsservice. I lagen nämns också möjlighet städ- och följeslagarservice samt socialt umgänge, men många kommuner har lämnat bort de serviceformerna. I hemsjukvården ingår alla de vårdåtgärder som kan utföras hemma. Där ingår provtagning, krävande sjukvård samt terminalvård. Avgiften varierar beroende på om det är fråga om tillfälligt eller kontinuerligt behov av hjälp. För fortgående hemservice bestäms avgiften av klientens inkomstnivå och servicens omfattning. KOMMUNEN 7 VÅRDTAGARE VÅRDARE

8 Ändringsarbeten i bostad Gravt handikappade personer har rätt att ansöka om ändringsarbeten i bostaden. Vanliga ändringsarbeten är installation av ramper, handtag, larmanordningar och breddning av dörrar, men även stöd för ombyggnad av badrum och kök kan beviljas. Om ersättningen beviljas enligt lagen om stöd och service för handikapp är den inte beroende av den sökandes ekonomiska situation. Ändringsarbeten kan också göras med stöd av socialvårdslagen. Då är rätten till ersättning beroende av den sökandes ekonomiska situation. Personlig assistent Med stöd av lagen om stöd och service för handikapp kan en gravt handikappad person få ersättning från kommunen för att avlöna en personlig assistent. En personlig assistent anställs för att den handikappade ska få ett så oberoende liv som möjligt. Assistenten hjälper till med de dagliga rutinerna för att den handikappade ska kunna delta aktivt i samhället och kunna bo kvar hemma. I undantagsfall kan man anställa en närstående som assistent. Serviceboende En person med funktionshinder kan vara i behov av att få hjälp flera gånger om dagen för att klara sig. Serviceboende blir aktuellt då både bostad och stödtjänster behövs. Stödtjänster är t.ex. hemservice och hemsjukvård. Serviceboende kan ordnas i anslutning till ett servicehus eller gruppboende, men även det egna hemmet kan bli ett serviceboende då service- och stödpersonal kommer hem. 8 VÅRDARE VÅRDTAGARE KOMMUNEN

9 Färdtjänst Gravt handikappade personer har rätt att med stöd av lagen om service och stöd till handikappade ansöka om färdtjänst, vid behov med ledsagare. Kommunens färdtjänst används för transporter till studier och arbete. Därtill är kommunen skyldig att ordna minst 18 enkelresor per månad med färdtjänst för rekreation och annat som hör till det dagliga livet. För transporten uppbärs samma avgift som för kollektivtrafiken. Enligt socialvårdslagen kan kommunen erbjuda färdtjänst till personer som har svårt att röra sig utan hjälp. Detta slag av färdtjänst beviljas enligt behov. Hälso- och sjukvårdens avgiftstak Avgiftstaket för klientavgifter är 633 /kalenderår (2011). Då taket nåtts sjunker vårdavgifterna och de flesta hälsovårdstjänster blir gratis. Till avgiftstaket räknas de kommunala hälso- och sjukvårdsavgifterna, förutom kostnader för hemsjukvård. För att förenkla uppföljningen av avgifterna kan man be om ett uppföljningskort av hälsovårdscentralen eller sjukhuset. Kvitton ska ändå alltid sparas, de behövs då avgiftstaket nåtts. Ifall gränsen har överskridits återbetalas den överskridande delen. Närmare information ger kommunens hälso- och sjukvård. KOMMUNEN 9 VÅRDTAGARE VÅRDARE

10 10 Vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidrag beviljas sjuka pensionstagare och pensionstagare med funktionshinder. Förutsättningen för att få bidraget är att förmågan att ta hand om sig själv har varit nedsatt under minst ett år. Bidraget kan även beviljas för att sjukdomen medför extra kostnader. Vårdbidraget för pensionstagare kan beviljas retroaktivt för de sex månader som föregår ansökan. Det är skattefritt och påverkas inte av den sökandes inkomster eller förmögenhet. Vårdbidraget är 57,55 /mån, förhöjt vårdbidrag 143,27 /mån, specialvårdsbidrag 302,96 /mån (2011). Handikappbidrag för vuxna Bidraget är avsett för personer med funktionshinder i åldern år. Förutsättningen för bidraget är att förmågan att ta hand om sig själv har varit nedsatt under minst ett år, att man är i behov av hjälp och har extra kostnader p.g.a. handikappet. Handikappbidraget för vuxna kan beviljas retroaktivt för högst ett halvt år som föregått ansökan. Det är skattefritt och påverkas inte av den sökandes inkomster eller förmögenhet. Rätten till bidraget försvinner ifall den sökande får pension eller ersättningar från t.ex. trafik- eller olycksfallförsäkringar. Handikappbidragets grundbelopp är 85,93 /mån, förhöjt handikappbidrag 200,51 /mån, högsta handikappbidraget 388,80 /mån (2011). Handikappbidrag för barn Bidraget är avsett för barn under 16 år med funktionshinder eller som är långtidssjuka. Handikappbidraget för barn kan beviljas retroaktivt för högst ett halvt år som föregått ansökan. Det är skattefritt och påverkas inte av den sökandes inkomster eller förmögenhet. VÅRDTAGARE VÅRDARE FPA

11 11 Handikappbidragets grundbelopp 85,93 /mån, förhöjt handikappbidrag 200,51 /mån, högsta handikappbidraget 388,80 /mån (2011). Bidraget kan beviljas för en viss tid eller tills barnet fyllt sexton år. Specialvårdspenning Specialvårdspenning till föräldrar kan beviljas om barnets vårdande läkare anser att föräldrarnas medverkan krävs i vården eller vid rehabiliteringen av ett under 16-årigt sjukt barn. Specialvårdspenningen är beskattningsbar och kan beviljas 4 månader retroaktivt. Resekostnader Folkpensionsanstalten ersätter resekostnader som uppkommit i samband med sjukdom och rehabilitering. Självriskandelen är 9,25 för enkelresa. Ersättningen är 0,20 /km (2011) om resan har gjorts med egen bil. Ansökningstiden är sex månader efter betalningsdatum. För resekostnaderna finns en årlig självriskgräns på 157,25 (2011), därefter ersätts resorna i sin helhet. Eftersom alla de enkelresor som inte uppnår gränsen på 9,25 räknas med i den årliga självrisken ska man spara kvitton också från dem. Läkemedelsersättningar FPA kan ersätta nödvändiga läkemedelskostnader som har ordinerats av en läkare för behandling av sjukdom. Ersättningen avdras från priset då man visar sjukförsäkringskortet på apoteket. Läkemedel kan köpas för högst tre månaders behov. Apoteket ska erbjuda kunden den billigaste parallellmedicinen med samma verksamma ämnen. Kunden får välja den medicin som läkaren ordinerat, men får ersättning enligt det billigaste alternativet. Om läkaren på receptet har antecknat att medicinen inte får bytas ut ersätts kostnaderna för den ordinerade medicinen. l FPA VÅRDARE VÅRDTAGARE

12 Ersättningen för läkemedel är indelade i tre olika klasser, grundersättning (42 %), lägre specialersättning (72 %) och högre specialersättning (100 %, självrisken 3 /läkemedel). För att få specialersättning för läkemedel krävs en ansökan med ett bifogat läkarintyg. Folkpensionsanstalten följer upp läkemedelskostnaderna under året. När självriskgränsen 675,39 (2011) överskrids, skickas ett meddelande hem. Meddelandet ska efter det visas upp tillsammans med FPA-kortet varje gång man köper läkemedel på recept. Återstående läkemedelsinköp kostar då endast 1,50 /läkemedel under resten av året. Mera information ger apoteket eller FPA. Privatläkarkostnader Kostnader för privata läkar- och tandläkarbesök ersätts till 60 % av en fastställd taxa. Ersättningen för tandvård gäller en granskning och ett besök för preventiv vård per år. Kostnader för undersökningar och behandlingar som ordineras av privatläkare ersätts till högst 75 % av en fastställd taxa. Sådana kostnader gäller t.ex. laboratorieundersökningar, radiologiska undersökningar, sjukvårdsåtgärder, fysioterapi, psykologiska undersökningar och cellgiftsbehandling. Skicka räkningen tillsammans med betalningskvitton till FPA inom 6 månader efter att du betalat räkningen. Återbäring av bilskatt På grund av funktionshinder eller sjukdom kan bilskatten återbetalas helt eller delvis till en person som är i behov av bil för sin dagliga verksamhet. Oberoende av hemort riktas ansökan om återbäring av bilskatt till Södra tulldistriktet under adress Tullen i Hangö, Hangö. Mera information ger tullen. 12 FPA TULLEN

13 Befrielse från årlig fordonsskatt På grund av funtionshinder eller sjukdom kan man ansöka om befrielse från den årliga fordonsskatten. Även personer med parkeringstillstånd för handikappade kan bli befriade från skatten. Mera information ger Fordonsförvaltningscentralen, polisen och besiktningsstationerna. Parkeringstillstånd för personer med funktionshinder Polisen kan bevilja en person med funktionshinder parkeringstillstånd. Parkeringstillstånd kan också beviljas för transport av en person med funtionshinder. Med parkeringstillstånd behöver man inte betala parkeringsavgift. Tillståndet är giltigt tio år, sedan ska det ansökas på nytt. Det kan även beviljas för övergående handikapp men har då en kortare giltighetstid. Tillståndet gäller inom hela EU. Hushållsavdrag Kostnader för arbete som utförs i hemmet kan till en del avdras i beskattningen. Sådant arbete är underhåll och reparationer i den egna bostaden, hushållsarbete, vård och omsorg. Avdraget är personligt. Närmare information ger skattebyrån. Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga Om skattebetalningsförmågan av någon särskild orsak blivit väsentligt nedsatt, kan man ansöka om avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Sådana orsaker kan vara t.ex. sjukdom, arbetslöshet. Rätt till avdrag bedöms separat från fall till fall. Närmare information ger skattebyrån. 13POLISEN SKATTEBYRÅN VÅRDTAGARE VÅRDARE

14 Ett liv i balans TID FÖR UMGÄNGE God gemensam vardag 14 KYRKAN DIAKONIN ORGANISA- TIONER MÄNNISKA I BEHOV AV VÅRD NÄRSTÅENDE- VÅRDARE TID FÖR EGNA INTRESSEN INTERVALL- VÅRD TRYGG OMVÅRDNAD HEMVÅRD HEMSJUKVÅRD I den bästa av världar...

15 15 En god gemensam vardag Sjukdom och handikapp förändrar livet i en familj. Förhållandet mellan make och maka, förälder och barn, syskon emellan påverkas. För att lyckas skapa en god vardag i den nya situationen behövs stöd och hjälp av omgivningen och en god portion sund själviskhet. Den förändrade livssituationen får inte bli för tung för vare sig vårdtagare eller vårdare. Åtgärder som stöder den ena underlättar också den andras tillvaro.

16 16 Egen tid och sociala kontakter höjer livskvaliteten Oberoende om vi är friska eller sjuka behöver vi ibland tid för oss själva. Både vårdare och vårdtagare mår bra av ett fungerande socialt liv och av att odla egna intressen. Tungt omsorgsarbete kräver vila och avkoppling. Motion och frisk luft behövs för att krafterna ska räcka till. Information och samtal med andra personer i en liknande livssituation hjälper ofta både vårdare och vårdtagare att se möjligheterna i en annars tung eller förändrad livssituation. All professionell hjälp från kommun, församling och organisationer ska utgå från närståendevårdarens och vårdtagarens önskemål för att fungera.

17 17 Vårdaren behöver stöd och hjälp, ensam är inte alltid stark! Gemensamt för alla närståendevårdare är omsorgen, viljan att hjälpa och stöda någon man bryr sig om och känner ansvar för. Också viljan att tillbringa sin tid med den familjemedlem eller vän man känner varmt för hör till drivkrafterna. Samhörigheten ger arbetet mening. Både vårdare och vårdtagare mår bättre av att vårdarens krafter räcker till. Den avlastning som erbjuds ska fungera på vårdarens och vårdtagarens villkor. Flexibilitet bland beslutsfattare och tjänstemän behövs för att stöda familjerna. Också vänner, släktingar och grannar kan stöda familjen. Besök och erbjudande om hjälp är ovärderligt för de flesta vårdare och vårdtagare.

18 18 Omsorgsarbetet passar inte alla Alla människor har inte möjlighet att vårda sin närmaste. Omsorgsarbetet är krävande och passar inte alla. Ingen ska mot sin vilja ta ansvar för en uppgift som känns övermäktig. Men den som vill och kan bör beredas möjligheten på goda villkor.

19 19 Närståendevårdarens resurstavla Håll kontakt med släkt och vänner. Det kan hjälpa att prata. Det kan hjälpa att skriva. Lyssna på din kropp och dina känslor. Fundera på om du kan ändra på omständigheterna. Be om hjälp! Bestäm dig för att oroa dig mindre. Lär dig att säga NEJ. Någon annan kan göra en del av dina uppgifter. Motion och hälsosam mat ger kraft. Reservera tid för dig själv. En promenad på dagen i solsken piggar upp mera än en månskenspromenad. Ta humorn till hjälp. Värdesätt dig själv. Var snäll mot dig själv. Ta reda på vad du själv tycker om.

20 Rådgivning och information per telefon samt på våra webbsidor Nyland Jonna Skand Tfn (09) , Åboland Eva Björkqvist Tfn (02) , Österbotten Pia Nabb Tfn (06) , Trycksak Reviderad upplaga Tryck: FRAM, Vasa. Illustrationer och grafisk form: Annika Mannström/Bruna Byrån 2009