SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES"

Transkript

1 SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES

2 Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson ISBN (PDF) Beställning: Diabetescentrum/Beställning av material Kirjoniementie Tammerfors tfn fax

3 3 Social trygghet vid diabetes 2014 Till läsaren Reglerna för social trygghet och sociala förmåner kan förefalla komplicerade och informationen är utspridd på många olika ställen. Det finns ingen särskild lagstiftning som bara gäller personer med diabetes. Denna vägledning ger information om de delar av den allmänna socialförsäkringen som kan vara till nytta för dig med diabetes i olika situationer och livsskeden. Rätten till bidrag och besluten om förmåner påverkas alltid av många faktorer. Hör dig för med socialarbetarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhuset, hälsovårdscentralen och kommunen eller närmaste FPA-byrå om vilka regler som gäller för dig. Informationen om social trygghet och socialförsäkring blir snabbt föråldrad så det är bra att också själv aktivt ta reda på vad som gäller. Social trygghet för dig med diabetes ges årligen ut i tryckt version och som webbpublikation på finska. På svenska finns vägledningen att läsa och skriva ut i PDF-format på Diabetesförbundets webbsida Tammerfors i februari 2014 Riitta Vuorisalo social- och hälsovårdspolitisk specialist Diabetesförbundet i Finland rf

4 4 Social trygghet vid diabetes 2014 Innehåll 1 Ersättning för sjukvårdskostnader Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar Viktig vårdplan Tandvård Patientens valfrihet... 9 Vård i Finland... 9 Vård i utlandet Läkemedel Ersättningskategorier Blodsockersänkande läkemedel Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar Fetmaläkemedel Erektionsläkemedel Referenspris och utbyte av läkemedel Elektroniskt recept (e-recept) Resor Avgiftstak Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom Handikappbidrag för personer över 16 år Bidragskriterier Vad ska framgå av läkarintyget? Vem har rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp och med högsta belopp? Exempel på särskilda kostnader som är stödberättigande Vårdbidrag för pensionstagare Kostersättning till personer med celiaki Stöd för närståendevård Service på grund av funktionsnedsättning Parkeringstillstånd för funktionshindrade Utkomststöd Sjukdagpenning Social trygghet för barn med diabetes Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn... 29

5 5 Social trygghet vid diabetes Handikappbidrag för personer under 16 år Specialvårdspenning Stöd för hemvård och privat vård av barn och flexibel vårdpenning Partiell vårdpenning Diabetes och studiestöd Anpassningskurser Barnomsorg och skola Tillfällig barnomsorg Stödperson Stöd för närståendevård Rehabilitering Ansöka om rehabilitering Alternativ Rehabilitering ordnad av arbetspensionsanstalterna FPA:s anpassningskurser och rehabilitering för personer i arbetsför ålder Diabeteskurser för personer i arbetsför ålder bekostade av hälso- och sjukvården Diabeteskurser för pensionärer Diabeteskurser för grupper med särskilda behov ASLAK TYK Medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade Yrkesinriktad rehabilitering ordnad av arbetsförvaltningen Försörjning vid rehabilitering Hjälpmedel Förbrukningsartiklar för diabetiker Arbetsoförmåga och försörjning Rehabiliteringsstöd Sjukpension Deltidspension och förtida ålderspension Barnförhöjning Garantipension Skattefrågor Invalidavdrag Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga Återbäring och nedsättning av bilskatt Hushållsavdrag... 53

6 6 Social trygghet vid diabetes Yrkesval Körkort Militärtjänst Frivilliga personförsäkringar Social trygghet utomlands Tillfällig vistelse utomlands Längre utlandsvistelse än vanlig semester Vistelse i ett EES-land och Schweiz Bilaterala sjukvårdsöverenskommelser Förhandstillstånd för vård utomlands Klientens ställning och rättigheter inom social- och hälsovården Grundläggande fri- och rättigheter och diskrimineringsförbud Rätt till god förvaltning och information Klient inom socialvården Bedömning av servicebehovet Serviceplan Socialombudsman Klient inom hälso- och sjukvården Patientens rättigheter Patientombudsman Läkemedelsskador Patientskador Tillgång till icke-brådskande vård Ansöka om tjänster eller förmåner och hur besluten fattas Överklaga beslut Få information om och överklaga beslut Överklagande Hur överklaganden behandlas Överklaga kommunal socialvård Rättssäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård Beslut från FPA Beslut från olycksfalls- och trafikförsäkringsbolag Anmärkning och klagomål i kommunal hälso- och sjukvård Rätt att utse intressebevakare samt livstestamente Diabetesförbundet och lokala diabetesföreningar stöd och information Kontaktinformation... 79

7 7 Social trygghet vid diabetes Ersättning för sjukvårdskostnader Det ingår i kommunens skyldigheter att ordna primärvård för sina invånare och se till att invånarna får den specialiserade sjukvård de behöver. Det tar kommunen vanligen ut en avgift för, till exempel avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och för sjukhusvistelse. Folkpensionsanstalten (FPA) ger inte ut någon ersättning för dessa kostnader. Klientavgifterna är kopplade till folkpensionsindex och de ses över vartannat år. Den senaste ändringen är från den 1 januari Kommunen kan sänka eller efterskänka klientavgifter utifrån en bedömning av din individuella situation. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) förpliktar kommunerna och samkommunerna att sänka eller efterskänka avgiften om den äventyrar klientens eller familjens försörjning eller möjligheter att fullfölja sin försörjningsplikt. På grundval av sjukförsäkringen ersätter FPA en del av privatläkararvoden och en del av kostnaderna för läkarordinerade undersökningar och behandlingar, tandvård, läkemedel och resor. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård och behandling på privatsjukhus. 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar FPA har lagt fast en taxa med exakta ersättningsbelopp för arvoden till privata läkare och tandläkare och undersökningar och behandlingar som ordineras av dem. Observera att taxan inte är någon övre gräns för hur stora arvoden privata vårdgivare får ta ut av patienterna. Vanligen är arvodet

8 8 Social trygghet vid diabetes 2014 högre än taxan. För exempelvis ett besök på 20 minuter hos en specialist är ersättningen från FPA 16,50 euro. Om arvodet är 65 euro, ger FPA alltså 16,50 euro i ersättning. Patienten betalar själv resten, 48,50 euro (plus expeditionsavgift och ev. annan avgift). FPA har lagt ut priserna för privat hälso- och sjukvård på sin webbsida: Behandling hos fotvårdare eller fotterapeut ersätts inte av FPA. 1.2 Viktig vårdplan Kom ihåg att be den behandlande läkaren upprätta en vårdplan tillsammans med dig. Vårdplanen ingår i dina journalhandlingar. Planen innehåller information om hur vården och behandlingen av dig ska följas upp i fortsättningen, vilka andra behandlingar du eventuellt behöver och en del andra uppgifter. Med hjälp av vårdplanen kan du tillsammans med din läkare sätta mål för behandlingen och bedöma hur behandlingen har lyckats. I vårdplanen skrivs också de förbrukningsartiklar in som just du behöver. Då får du dem utan kostnad på den kommunala hjälpmedelscentralen (kap. 9). 1.3 Tandvård Oberoende av ålder har hela befolkningen rätt att få kommunal tandvård på hälsovårdscentral. Patienten måste betala en avgift som följer taxorna vid hälsovårdcentralerna. Då får du ingen ersättning för kostnaderna från FPA. Tandvård på hälsovårdscentralen är kostnadsfri för alla under arton år. Alla får ersättning från sjukförsäkringen för en del av kostnaderna för privat tandvård. Ersättningen gäller undersökningar som utförs av tandläkare, preventiv vård och behandling av mun- och tandsjukdomar. Dessutom ersätts vissa kostnader för resor och läkemedel som beror på tandvård. Handledning och behandling som ges av en privat munhygienist ersätts om de ordineras av en tandläkare. En hälsoundersökning som görs av en munhygienist ersätts en gång per kalenderår. Personer som får sluten vård (på institution) har ingen rätt att få ersättning för tandvård.

9 9 Social trygghet vid diabetes Patientens valfrihet Vård i Finland Sedan den 1 januari 2014 har alla haft rätt att själva välja vårdenhet bland alla offentliga hälsostationer och sjukhus i hela landet. För specialiserad sjukvård krävs det fortfarande remiss från läkare. När läkaren anser att du behöver undersökningar eller behandling inom den specialiserade sjukvården, bestämmer ni tillsammans till vilken vårdenhet remissen ska skickas. Samtidigt kontrollerar läkaren att sjukhuset har det verksamhetsområde (specialitet) och den fackkunskap som behövs för behandlingen. Om du väljer någon annan enhet än de närmaste enheten för primärvård eller specialiserad sjukvård, ersätter FPA bara resan till och från den närmaste vårdenheten. Du får välja en ny hälsostation tidigast ett år efter det senaste valet. Dessutom måste du anmäla bytet skriftligt tre veckor innan du besöker den nya hälsostationen första gången. Anmälan ska göras till både den tidigare och den nya hälsostationen. Rätten att välja enhet inom den specialiserade sjukvården gäller en hel behandling. Valfriheten gäller all service inom primärvården, det vill säga hälsovårdsrådgivning, hälsokontroller, sjukvård, munhälsovård, preventivmedelsrådgivning, mödravård och barnrådgivning, rehabilitering i öppen vård, studerandehälsovård och långvarig sluten vård. Vård i utlandet Sedan den 1 januari 2014 har alla haft rätt att söka vård i vilken EUstat som helst, Norge, Island eller Schweiz. Att söka vård betyder att man reser till ett annat land i syfte att söka och få behandling för sin sjukdom. Vid vård i utlandet måste man själv först betala både resor och behandling. Först därefter kan man ansöka om ersättning från FPA. Ersättningen är lika stor som ersättningen för likadan vård på en privat läkarstation i Finland. Observera dessutom att ersättning bara ges ut för vård och behandlingar som ingår i tjänsteutbudet inom hälso-

10 10 Social trygghet vid diabetes 2014 och sjukvården i Finland. Ingen ersättning betalas ut för till exempel homeopatiska behandlingar i Finland. Resekostnader ersätts som om resan hade gjorts i Finland till närmaste vårdenhet, där du hade kunnat få nödvändig undersökning eller behandling. Det kan hända att det inte är helt lätt att trygga vårdkedjan i diabetesvården, om man påbörjar behandlingen eller fortsätter med en påbörjad behandling i något annat land än Finland. Det gäller också att komma ihåg att hemkommunen inte behöver ge ut andra förbrukningsartiklar än de som ingår i dess utbud. Ta därför reda på vad kommunen erbjuder, om behandlingen inleds i något annat land med till exempel en annan blodsockermätare eller insulinpump än den som hemkommunen ger ut. Du svarar själv för att informationen om vården och behandlingen utbyts mellan länderna. Vårdpersonalen är skyldig att se till att patienten förstår vilken vård och vilka vårdanvisningar han eller hon får. Om det behövs, måste personalen tillkalla tolkhjälp. Men det är patienten som ska betala tolkservicen. Kom ihåg att den finländska patientförsäkringen inte täcker in vård eller behandling som ges i utlandet. Ersättning för patientskador betalas ut enligt reglerna och patientförsäkringen i den vårdgivande staten. Använd det europeiska sjukförsäkringskortet (sjukvårdskortet) om du insjuknar akut eller i övrigt behöver nödvändig medicinsk vård i utlandet. Kortet kan beställas från FPA. Om du betalar vårdkostnaderna själv, får du bara ersättning högst enligt kostnaderna i den offentliga hälso- och sjukvården i Finland. Dessutom dras klientavgiften av från ersättningen. 1.5 Läkemedel Kostnaderna för läkarordinerade läkemedel vid behandling av sjukdom ersätts helt eller delvis. Ett villkor för att få ersättning är att läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet för ersättning och fastställt ett skäligt partipris.

11 11 Social trygghet vid diabetes 2014 Ersättningskategorier FPA-ersättningen räknas ut direkt på läkemedelspriset enligt den fastställda procentsatsen för ersättningen. Det finns tre ersättningskategorier: grundersättning 35 procent lägre specialersättning 65 procent högre specialersättning 100 procent. För läkemedel med högre specialersättning måste du betala en självrisk på tre euro för varje preparat som du köper på en och samma gång. Vid till exempel typ 1-diabetes kostar det tre euro att ta ut en insulinsort och sex euro att ta ut två olika insulinsorter. Det har ingen betydelse om du tar ut läkemedlen i en eller flera omgångar. Exempel på ersättningar i olika kategorier: Grundersättning (35 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 35 % Du betalar Lägre specialersättning (65 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 65 % Du betalar Högre specialersättning (100 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter Du betalar i läkemedelsspecifik självrisk 20 euro 7 euro 13 euro 40 euro 26 euro 14 euro 50 euro 47 euro 3 euro Apoteken får som regel lämna ut läkemedel för högst tre månader åt gången. Grundersättning ges ut om du lämnar in receptet och visar upp FPA-kortet på apoteket. Observera att du inte nödvändigtvis får någon ersättning alls för de allra nyaste läkemedlen.

12 12 Social trygghet vid diabetes 2014 För att få specialersättning behöver du ett läkarutlåtande om sjukdomen och ditt behov av medicinering. Du ska själv lämna in intyget, intyg B, tillsammans med en ifylld ansökan till FPA eller sjukkassan på din arbetsplats. Rätten till specialersättning medges från och med den dag då B-intyget från läkaren har kommit in till FPA. Du får ett brev om specialersättning från FPA. Det gamla FPA-kortet ersätts med ett nytt där ett nummer för sjukdomen finns antecknat som bevis för din rätt att få specialersättning. För att få ersättning måste du därefter alltid visa upp både receptet och FPA-kortet på apoteket. Blodsockersänkande läkemedel Ett villkor för att få rätt till specialersättning för diabetesläkemedel är att diabetessjukdomen har påvisats på följande sätt: Glukoshalten (fp-gluk i kapillärt eller venöst blod) i plasma är minst 7,0 mmol/l eller glukoshalten i helblod (fb-gluk) minst 6,1 mmol/l. eller Tillfällig glukoshalt i plasma (P-Gluk) är minst 11,1 mmol/l eller tillfällig glukoshalt i helblod (B-Gluk) är minst 10,0 mmol/l. eller Vid glukosbelastningsprov är glukoshalten i plasma (P-Gluk) minst 11,1 mmol/l vid tvåtimmarsprov eller glukoshalten minst 10,0 mmol/l i helblod (B-Gluk). eller Hemoglobin-A1c (B-HbA1c) i blodet är lika högt eller högre än 48 mmol/mol (6,5 %). Tidigare helt friska, gravida kvinnor kan drabbas av insulinbehov, som ofta är tillfälligt. För att få specialersättning i sådana fall krävs det att insulinbehovet är långvarigt. Vid typ 2-diabetes kan FPA ge ut specialersättning för läkemedelsbehandling (tabletter samt insulin och andra injicerbara blodsockersänkande läkemedel) utifrån läkarutlåtande. Du kan ansöka om ersättning från FPA genast genom att lämna in B-läkarintyg.

13 13 Social trygghet vid diabetes 2014 Inkretinmedel, så kallade GLP-1-analoger, som injiceras i underhuden (exenatid med handelsnamnen Byetta och Budyreon) och används vid typ 2-diabetes är begränsat ersättningsgilla (100 %). För att få specialersättning krävs det att sjukdomen är svårbehandlad och att behandling med orala diabetesmedel inte har gett fullgod glukoskontroll. Dessutom måste patienten ha ett BMI på 35 kg/m 2 eller mer. För att få ersättning måste du ha läkarintyg B från en enhet för invärtes medicin eller endokrinologi inom den specialiserade sjukvården eller från en specialist inom områdena eller i allmänmedicin. Byetta ersätts till 100 procent också vid sidan om basinsulin vid svårbehandlad typ 2-diabetes. Diabetesläkemedlet Victoza (verksamt ämne liraglutid) ersätts till 100 procent, men är ett begränsat ersättningsgillt läkemedel från och med den 1 april Victoza ersätts när dosen är högst 1,2 mg om dygnet och patienten har svårbehandlad typ 2-diabetes. Det krävs också att patienten inte har uppnått adekvat glukoskontroll med något annat diabetesläkemedel och att kroppsmasseindexet (BMI) är minst 35 kg/m 2 när Victoza sätts in. För preparatet Trajenta, som innehåller linagliptin, och preparatet Jentadueto, som innehåller linagliptin och metformin, ges högre specialersättning ut (100 %). Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar Blodtrycksmediciner Diabetiker får åtminstone grundersättning för blodtrycksmediciner. Läkemedelsbehandlingen ska föregås av behandling utan läkemedel i ett halvår, om det är möjligt. För att få högre grundersättning, 65 procent, måste undertrycket vid uppföljning under ett halvår och behandling utan läkemedel vara minst 95 mmhg (millimeter kvicksilver). Med utlåtande från en specialist kan personer med diabetesnefropati få specialersättning utan krav på blodtrycksvärden. Blodfettssänkande läkemedel I vanliga fall får diabetiker grundersättning (35 %) för kolesterolsänkande medel. Specialersättning kan ges ut vid kronisk kranskärlssjukdom och om kolesterolvärdena är fortsatt höga trots fullgod kostbe-

14 14 Social trygghet vid diabetes 2014 handling. Totalkolesterolet ska då vara minst 5,5 mmol/l (millimol per liter) eller LDL-kolesterolet minst 3,5 mmol/l. Fiberpreparatet Guarem, det vill säga guar gum (guarkärnmjöl), ersätts till 35 procent. Fetmaläkemedel I februari 2014 finns det bara ett läkemedel mot fetma på marknaden, nämligen orlistat. Man får ingen grundersättning så du måste betala behandlingen själv helt och hållet. Kostnaderna räknas inte in i avgiftstaket. Erektionsläkemedel Läkemedel för behandling av erektionsstörningar berättigar inte till grundersättning annat än när erektionsstörningarna är mycket svåra och beror på en svår grundsjukdom. Med svår grundsjukdom avses exempelvis en svår nervskada, bland annat en ryggmärgsskada, som förorsakats av en operation eller ett olycksfall. Vid svåra erektionsstörningar av andra orsaker ges ingen ersättning ut från sjukförsäkringen. Läkemedel för exempelvis diabetesrelaterade erektionsstörningar ersätts alltså inte. För grundersättning behövs det intyg B av den läkare som behandlar den svåra bakomliggande sjukdomen eller av en specialist på området. Referenspris och utbyte av läkemedel På en del läkemedel räknas ersättningen ut på referenspriset. En referensprisgrupp består av sinsemellan utbytbara läkemedel med samma verksamma ämne. De ska ha försäljningstillstånd och vara godkända för FPA-ersättning. Referenspriset är det högsta priset i prisintervallet för sinsemellan utbytbara läkemedel. Priset består av priset på det billigaste preparatet i gruppen plus 1,50 2 euro beroende på prisnivån. Det är det pris som ersättningen räknas ut på. Du kan således själv påverka dina läkemedelskostnader. Om du väljer ett läkemedel där priset är högst lika stort som referenspriset, får du ersättning för hela priset till 100, 65 eller 35 procent beroende på ersättningskategori. Köper du ett läkemedel som är dyrare än re-

15 15 Social trygghet vid diabetes 2014 ferenspriset, måste du själv betala skillnaden mellan läkemedelspriset och referenspriset. Läkaren kan förbjuda utbyte av läkemedel på terapeutiska eller medicinska grunder. Då får du normal ersättning. FPA har en tjänst på sin webbplats där du kan söka information om läkemedelspriser och utbytbara läkemedel. Dessutom kan du kontrollera om ett läkemedel omfattas av ersättningsreglerna och i vilken ersättningskategori det ingår. Gå in på FPA:s webbplats och klicka på Söktjänst för läkemedel. I vissa fall kan du få extra ersättning för höga läkemedelskostnader (se Avgiftstak, s. 16). Elektroniskt recept (e-recept) Läkaren förskriver receptet elektroniskt, ett e-recept och för över det till FPA:s receptcenter på riksnivå. Du får inte längre någon pappersversion av receptet. Utifrån uppgifterna på receptcentret ger apoteket sedan ut läkemedlet. Tack vare det centrala systemet kan recepten skrivas ut på samma sätt på alla verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och patienten kan ta ut läkemedlen på vilket apotek som helst. Dessutom kan du på vilket apotek som helst kolla vilka recept som fortfarande gäller och vilka läkemedel du inte har tagit ut. När alla recept är elektroniska kan läkaren, tandläkaren, farmaceuten eller provisorn via receptcentret kontrollera alla dina läkemedel och enskilda läkemedelsinteraktioner. Du måste självfallet ge ditt samtycke till det. Läkaren är skyldig att informera patienterna om elektroniska recept och ge en patientanvisning med information om läkemedlet och hur det ska användas. Du har rätt att avböja ett elektroniskt recept. Då får du ett vanligt pappersrecept i stället. Tänk på att alltid ha med dig insulinreceptet i pappersform om du inte har ett elektroniskt recept. På apoteket får du nämligen inte längre ut insulinpreparat utan att ha ett recept som är utskrivet av en läkare. Recepttvånget gäller också nödsituationer, till exempel om insulinpennan eller insulinampullen förkommer, går sönder eller fryser.

16 16 Social trygghet vid diabetes Resor FPA kan betala ut ersättning för resekostnader i samband med vård, behandling, undersökning och rehabilitering. Ersättning ges vanligen ut för besök på den närmaste mottagningen. Resor ersätts för den del som överstiger självrisken, som är 14,25 euro för enkel resa. FPA ersätter resor till hälsovårdscentral eller allmänt sjukhus utan att ta reda på om undersökningen eller vården kan ersättas enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). När vården eller behandlingen ges någon annanstans, exempelvis privat, utreder FPA först om undersökningen eller behandlingen ingår i reglerna för ersättningar från sjukförsäkringen. Det innebär att diabetiker kan få ersättning för resor vid till exempel fotvård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Vid fotvård inom privat hälso- och sjukvård måste du själv betala resekostnaderna fullt ut. Avgiftstak för resekostnader, se s Avgiftstak Tanken med årliga självrisker, de så kallade avgiftstaken, är att förhindra att betalningsbördan blir orimligt stor. I dagsläget finns det tre olika avgiftstak: för klientavgifter inom den kommunala hälso- och sjukvården, för läkemedelskostnader och för resekostnader vid sjukdom och rehabilitering. Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Inom den kommunala hälso- och sjukvården är avgiftstaket 679 euro per kalenderår för klientavgifter. När avgiftstaket är nått får klienten som regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård (institutionsvård) sjunker då till 16,10 euro. Avgifter för barn under arton år räknas in i någondera vårdnadshavarens avgiftstak. I avgiftstaket kan avgifter för läkartjänster inom den kommunala öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi och behandlingar

17 17 Social trygghet vid diabetes 2014 i serier, poliklinikavgifter på sjukhus och avgifter för dagkirurgi räknas in. Också avgifter för kortvarig sluten vård både inom hälso- och sjukvård och socialvård räknas in. I avgiftstaket ingår exempelvis inte avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (bl.a. röntgen, ultraljud, magnetundersökning) som ordineras av privatläkare, inte heller inkomstrelaterade avgifter. Du måste själv hålla ett öga på avgiftstaket. Det finns ett särskilt uppföljningskort för detta på hälsovårdscentralen. Kom ihåg att spara kvittona för de måste visas upp innan du får ett intyg på att avgiftstaket är uppfyllt. Intyget utfärdas av hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Läkemedelskostnader I vissa fall går det att få extra ersättning för höga läkemedelskostnader. Årligen läggs ett avgiftstak fast för självrisken för läkarordinerade läkemedel. År 2014 är avgiftstaket 610 euro. När självrisken för förskrivna läkemedel överstiger avgiftstaket behöver patienten själv bara betala 1,50 euro i självrisk för varje läkemedel fram till kalenderårets slut. Beloppet inbegriper bara läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen. FPA skickar ut ett brev när avgiftstaket har överskridits. Resekostnader FPA betalar den överstigande delen fullt ut för resten av året, om det totala beloppet för självrisker på grund av sjukdom eller rehabilitering är högre än 242,25 euro per kalenderår. I den årliga självrisken räknas självriskerna in för patienten själv eller ledsagare. Det får ingå både självrisker för resor och engångsavgifter som är mindre än självriskerna. Tänk på att det lönar sig att lämna en förklaring och kvitton till FPA också när kostnaderna är mindre än självrisken. Ersättning ges vanligen ut för det billigaste färdsättet. För ersättning vid specialskjuts, till exempel taxi, krävs det ett intyg från vårdenheten.

18 18 Social trygghet vid diabetes Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom 2.1 Handikappbidrag för personer över 16 år Folkpensionsanstalten ger ut handikappbidrag för personer över 16 år. Syftet med bidraget är att det ska vara lättare att klara sig i vardagslivet, arbetslivet och studierna. Det är en ersättning för olägenhet, hjälpbehov och kostnader på grund av sjukdom eller kroppsskada. Diabetikers rätt att få handikappbidrag avgörs alltid individuellt. FPA bedömer den samlade livssituationen när rätten till handikappbidrag utreds. Hör dig gärna för på närmaste FPA-byrå. Också socialarbetaren på din vårdenhet kan hjälpa till. Handikappbidraget är skattefri inkomst. Handikappbidraget är uppdelat i tre kategorier beroende på invaliditetsgrad, särskilda kostnader och behov av hjälp, handledning och tillsyn. Handikappbidrag 2014: med grundbelopp 92,88 euro/mån med förhöjt belopp 216,73 euro/mån med högsta belopp 420,26 euro/mån. Bidragskriterier Ett villkor är att funktionsförmågan är nedsatt. Det betyder att personen på grund av sjukdom eller kroppsskada har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändigt hushållsarbete alternativt arbetsuppgifter eller studier. Sjukdomen eller kroppsskadan måste ge upphov till invaliditet som vanligen måste bedömas på medicinska grunder. De måste dessutom medföra olägenhet och behov av hjälp, handledning och tillsyn eller särskilda kostnader. Med särskilda kostnader avses extra kostnader som beror på sjukdom och orsakas av nödvändiga omständigheter. Vanligen beaktas bara fortlöpande kostnader som fortgår i minst sex månader. Särskilda kostnader kan orsakas av exempelvis sjukvård, läke-

19 19 Social trygghet vid diabetes 2014 medel, extra utgifter för resor, hemtjänst eller hemsjukvård. Det kan också vara extra kostnader för kläder eller specialkost. Däremot betraktas inte normala utgifter för mat och kläder, fritidsaktiviteter, apparater eller bil som särskilda kostnader. FPA anger inte längre invaliditetsklassen i siffror för handikappbidraget. Inte heller tabellen för att kombinera invaliditetsklasser tillämpas längre schablonmässigt när skadan bedöms. Men läkaren kan använda tabellen som hjälp när intyg för handikappbidrag ska skrivas ut. Det primära kriteriet för att få handikappbidrag är att man har en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör att funktionsförmågan är nedsatt utan avbrott i minst ett år. Nedsatt funktionsförmåga betyder att de dagliga rutinerna har försvårats. Dessutom måste sjukdomen eller kroppsskadan ge upphov till följande: a) olägenhet som är åtminstone väsentlig b) regelbundet hjälpbehov, minst varje vecka eller c) behov av handledning och tillsyn eller d) fortlöpande särskilda kostnader. Olägenhet är ett av de många kriterier som ger rätt till handikappbidrag. För att exempelvis få handikappbidrag med grundbelopp krävs det dels att olägenheten ska vara väsentlig, dels att de särskilda kostnaderna ska vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp utöver att funktionsförmågan är nedsatt. Sakkunnigläkaren på FPA gör en samlad bedömning av situationen för alla som ansöker om handikappbidrag. Invaliditeten på grundval av diabetes anges vanligen utifrån invaliditetskategorin för allmän funktionsnedsättning. I invaliditetsklassificeringen är diabetes placerad i invaliditetskategori 15: Allmänt nedsatt funktion. I den är insulinbehandlad diabetes utan komplikationer placerad i invaliditetsklass 3 5 (lätt funktionsnedsättning) och insulinbehandlad diabetes med komplikationer i invaliditetsklass 6 7 (medelsvår funktionsnedsättning). Vid handikappbidrag motsvaras väsentlig olägenhet i det närmaste av medelsvår funktionsnedsättning under invaliditetskategori 15. Insulinbehandling utan komplikationer anses alltså inte medföra någon väsentlig olägenhet. Om det tillstöter komplikationer, kan funktionsnedsättningen vara medelsvår och olägenheten alltså väsentlig. För att få handikappbidrag med grund-

20 20 Social trygghet vid diabetes 2014 belopp måste man dessutom ha särskilda kostnader som är minst lika stora som bidraget. Om diabetes med komplikationer ger upphov till svår funktionsnedsättning (som motsvarar betydande olägenhet) enligt invaliditetsklassificeringen, betraktas det som ett kriterium bland flera för handikappbidrag med förhöjt belopp. Det primära villkoret för att få handikappbidrag är att funktionsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada. Vad ska framgå av läkarintyget? Det finns ett särskilt läkarutlåtande C för handikappbidrag där läkaren ska ange det som är väsentligt med tanke på bidraget. Alternativt kan läkaren formulera utlåtandet mer fritt. A och O är att sakkunnigläkaren på FPA kan bedöma funktionsförmågan, olägenheten, behovet av hjälp, handledning och tillsyn och de särskilda kostnaderna utifrån utlåtandet. Den behandlande läkaren behöver inte ange invaliditetsklassen. Däremot ska intyget ge information om sjukdomshistorien i korthet, aktuell medicinering, komplikationer och deras svårighetsgrad. Dessutom ska läkaren uppge hur komplikationerna påverkar din funktionsförmåga och ditt dagliga liv. Vidare är det viktigt att läkaren uppger om du behöver utomstående hjälp för din diabetes och diabeteskomplikationerna, i de dagliga rutinerna, hemvården eller för att sköta ärenden. Punkten för funktionsförmåga i utlåtande C får också fyllas i av en hälsovårdare eller exempelvis en sjuksköterska inom hemsjukvården. Det ska framgå av läkarutlåtandet hur länge funktionsförmågan har varit nedsatt. Behovet av hjälp, handledning och tillsyn måste motiveras, likaså varför du har särskilda kostnader. Handikappbidraget med grundbelopp ges inte ut bara på grund av särskilda kostnader eller olägenhet. Det krävs också att en sjukdom eller en skada orsakar väsentlig olägenhet och fortlöpande särskilda kostnader. Kostnaderna per månad måste vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp.

SOCIAL TRYGGHET 2012 FÖR DIG MED DIABETES

SOCIAL TRYGGHET 2012 FÖR DIG MED DIABETES SOCIAL TRYGGHET 2012 FÖR DIG MED DIABETES Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Mervi Lyytinen Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Tryck:

Läs mer

Social trygghet för dig med diabetes

Social trygghet för dig med diabetes 2015 Social trygghet för dig med diabetes Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson

Läs mer

Till läsaren. Tammerfors i januari 2010. Riitta Koivuneva. social- och hälsovårdspolitisk expert Diabetesförbundet i Finland rf

Till läsaren. Tammerfors i januari 2010. Riitta Koivuneva. social- och hälsovårdspolitisk expert Diabetesförbundet i Finland rf SOCIAL TRYGGHET FÖR DIG MED DIABETES 2010 Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Koivuneva Redaktör: Mervi Lyytinen Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Tryck:

Läs mer

Fpa förmåner vid handikapp

Fpa förmåner vid handikapp Fpa förmåner vid handikapp Mats Enberg 7.2.2012 www.fpa.fi Sjukförsäkringen ersätter Inkomstbortfall Sjukdagpenning vid arbetsoförmåga dagpenning i samband med smittsam sjukdom donationsdagpenning föräldradagpenning

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten 1 Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten Information om de lagändringar som trädde i kraft i början av 2014 och om ersättningsbeloppen inom vård och omsorg. 2 fpa:s sjukvårdsersättningar Ersättning för

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Information om. socialskydd 2015

Information om. socialskydd 2015 Information om socialskydd 2015 1 Innehållsförteckning 3 Socialt arbete inom sjuk- och hälsovården 4 Ersättning för sjukvårdskostnader 7 Utkomst 12 Hjälp i hemmet 14 Handikappservice 15 Avdrag i beskattningen

Läs mer

Närståendevårdarens ABC

Närståendevårdarens ABC Närståendevårdarens ABC Närståendevårdarna I Finland finns det ca 300 000 närståendevårdare. Utan dem skulle väldigt många fler stödet till både närståendevårdare och vårdta- ständigt strävar efter att

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009 Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Handikappbidrag för personer under 16 år

Handikappbidrag för personer under 16 år Handikappbidrag för personer under 16 år 03.06.2016 Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Rätt och villkor... 2 1.3.1 Särskilda kostnader... 2 1.3.1.1 Uppskattning

Läs mer

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård i Karleby och Kronoby Arbetsgrupp: Lena Aho-Rintamäki, Iiris Jurvansuu, Kaija Keski-Rahkonen, Eija Korkia-Aho och Hanna

Läs mer

Så här använder du erecept

Så här använder du erecept På Svenska Så här använder du erecept Hela Finland ska börja använda elektroniska recept, så kallade erecept. Du får mer information från ditt apotek eller din hälsostation. Du kan också gå in på webbsidan

Läs mer

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst Grundläggande utkomststöd Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst Innehåll Grundläggande utkomststöd 1 För vilka utgifter kan man få utkomststöd? 2 Grunddelen 2 Övriga grundutgifter 3 Hur inverkar

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR

GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR 1 (8) PERMANENTA ANVISNINGAR Stöd för närståendevård 7 VOND 13.6.2013 Bilaga 9, VOND 29.8.2013 106 Bilaga Dnr 649/5.12.2000/2013 GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR Gäller:

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN. Att uppsöka vård i ett annat EU-land

ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN. Att uppsöka vård i ett annat EU-land ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 6 2010 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN Att uppsöka vård i ett annat EU-land 2/8 ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND EU-medborgarna har möjlighet till sjukvård förutom

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer

Socialt arbete inom hälso- och sjukvården

Socialt arbete inom hälso- och sjukvården 28.12.15/Victorzon Socialt arbete inom hälso- och sjukvården Socialarbetarna ger information och rådgivning om sociala frågor inom hälso- och sjukvård och kan kontaktas angående sociala förmåner, socialservice,

Läs mer

Arbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012

Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Juridiskt ombud Johanna Lindholm inledde kvällen med att berätta lite allmänt om hur den grundläggande socialvården och handikappservicen

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

Ett stöd i livets alla skeden

Ett stöd i livets alla skeden Ett stöd i livets alla skeden Trygghet för alla Folkpensionsanstalten (FPA) sköter om grundtryggheten för dem som bor i Finland. Alla som bor i Finland är kunder hos FPA i något skede av livet. Även personer

Läs mer

Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag. Kort och lättläst

Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag. Kort och lättläst Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag Kort och lättläst När du blir pensionär I den här broschyren kan du läsa om FPA:s pensioner och andra stöd för pensionärer. FPA står för Folkpensionsanstalten.

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om handikappersättning; RAR 2002:9 beslutade den 30 september 2002. Riksförsäkringsverket

Läs mer

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Servicesedel. nya alternativ inom socialservicen. Information om servicesedlar

Servicesedel. nya alternativ inom socialservicen. Information om servicesedlar Servicesedel nya alternativ inom socialservicen Information om servicesedlar 1 Servicesedel Användningen av servicesedlar innebär ett nytt sätt att ordna och erhålla stadens tjänster. Vid Helsingfors socialverk

Läs mer

Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän i EU-situationer

Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän i EU-situationer Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän i EU-situationer Innehåll Allmänt...1 Flaggregeln...1 Lönebetalning från sjömannens bosättningsland..1 Utsända sjömän...2 Arbete samtidigt

Läs mer

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 31.1.2017 2/2017 Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland Med hjälp av denna rekommendation

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

EKENÄS STAD 1 (7) TAMMISAAREN KAUPUNKI Social- och hälsovårdscentralen 12.8.2008 Sosiaali- ja terveyskeskus

EKENÄS STAD 1 (7) TAMMISAAREN KAUPUNKI Social- och hälsovårdscentralen 12.8.2008 Sosiaali- ja terveyskeskus EKENÄS STAD 1 (7) TAMMISAAREN KAUPUNKI Social- och hälsovårdscentralen Sosiaali- ja terveyskeskus AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR INOM EKENÄS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSCENTRAL FR.O.M. 1.9.2008. Där förändring föreslås

Läs mer

KLIENTAVGIFTER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA 2010. Nuvarande avgift 12,80 25,60 17,50 31,50 590,00 38,00 31,50

KLIENTAVGIFTER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA 2010. Nuvarande avgift 12,80 25,60 17,50 31,50 590,00 38,00 31,50 KLIENTAVGIFTER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA 2010 A. Klientavgifter som indexjusteras Resultatområdet hälsovårdstjänster Nuvarande avgift Ny avgift Den nya avgiften träder i kraft Avgifter för

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

Yrkande på utbetalning av familjeförmåner hur gör man? Sidan uppdaterad 05/2016

Yrkande på utbetalning av familjeförmåner hur gör man? Sidan uppdaterad 05/2016 Yrkande på utbetalning av familjeförmåner hur gör man? Sidan uppdaterad 05/2016 Ansökan eller betalningsyrkande? I denna presentation berättar vi när och hur en kommun kan framställa ett betalningsyrkande

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring. 30. Sjukförsäkring F ö r k l a r i n g : Sjukförsäkringen kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården genom att ersätta en del av befolkningens öppenvårdskostnader för läkemedel och resor samt genom

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

RP 106/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 106/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av en lag om ändring av sjukförsäkringslagen samt temporär ändring av 2 i

Läs mer

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI Färdtjänst enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp SJUNDEÅ 2 Bästa färdtjänstkund i Sjundeå kommun! Här får ni en bruksanvisning för färdtjänsten.

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 84 3 mom., sådant det lyder i lag 888/2014, ändras 2 1 mom. 9 punkten,

Läs mer

Arbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011 Promemoria Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 24/80/2011 Sinikka Huhtala 25.11.2011 Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november

Läs mer

SOCIALKURATORERNA inom SOCIALSKYDDET PATIENTINFORMATION. Ålands hälso- och sjukvård. samt. CHEFLÄKARENS KANSLI Socialkuratorerna 09/2014

SOCIALKURATORERNA inom SOCIALSKYDDET PATIENTINFORMATION. Ålands hälso- och sjukvård. samt. CHEFLÄKARENS KANSLI Socialkuratorerna 09/2014 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PATIENTINFORMATION SOCIALKURATORERNA inom Ålands hälso- och sjukvård samt SOCIALSKYDDET CHEFLÄKARENS KANSLI Socialkuratorerna 09/2014 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111

Läs mer

Klientens ställning och

Klientens ställning och Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

SOCIALSKYDD FÖR PSORIASISPATIENTER 2011

SOCIALSKYDD FÖR PSORIASISPATIENTER 2011 SOCIALSKYDD FÖR PSORIASISPATIENTER 2011 PRODUCERING AV VÄLFÄRDSTJÄNSTER Välfärdstjänster hänvisar till tjänster som hjälper att säkerställa människans fysiska, psykiska och sociala hälsa och funktionsförmåga,

Läs mer

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd 18.5.2006, trädde i kraft 1.6.2006 Godkänd

Läs mer

YRKESINRIKTAD REHABILITERING

YRKESINRIKTAD REHABILITERING YRKESINRIKTAD REHABILITERING Du kan kolla beloppet av din intjänade pension på Kevas webbplats www.keva.fi/pensionsuppgifter. 2 Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Stöd för närståendevård fr. o. m 01.01.2012

Stöd för närståendevård fr. o. m 01.01.2012 Stöd för närståendevård fr. o. m 01.01.2012 Godkänd av socialnämnden 8.11.2011/ 156 Reviderad av äldreomsorgschefen 13.04.2012/ 100 Allmänt Stödet för närståendevården är lagstadgat genom lagstiftning

Läs mer

TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING

TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING MEDLEMSKAP Se till att du inte har några obetalda medlemsavgifter. Om du har betalat din medlemsavgift själv ber vi dig bifoga en kopia av det senaste betalningsverifikatet.

Läs mer

STÖD OCH TJÄNSTER FÖR SENIORER MED MINNESSVÅRIGHETER. Annette Wiksten 6.5.2015 Villa Breda Grankulla

STÖD OCH TJÄNSTER FÖR SENIORER MED MINNESSVÅRIGHETER. Annette Wiksten 6.5.2015 Villa Breda Grankulla STÖD OCH TJÄNSTER FÖR SENIORER MED MINNESSVÅRIGHETER Annette Wiksten 6.5.2015 Villa Breda Grankulla Föreläsningens innehåll FPA Vårdbidrag Bostadsbidrag för pensionstagare Reseersättningar Färdtjänst Socialvårdslagen

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012 Tillsammans för bättre arbetsförmåga Utbildning för företagshälsovården 9.5 14.6.2012 Heikki Palomäki/Lauri Keso Sakkunnigläkaren

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Stöd för närståendevård Antagen av kommunstyrelsen den 9 mars 2015 32. VAD INNEFATTAR STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD? Med närståendevård avses vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person som

Läs mer

AVIGFTER OCH ERSÄTTNINGAR INOM GRUNDTRYGGHETEN I INGÅ KOMMUN FR.O.M. 1.3.2016

AVIGFTER OCH ERSÄTTNINGAR INOM GRUNDTRYGGHETEN I INGÅ KOMMUN FR.O.M. 1.3.2016 AVIGFTER OCH ERSÄTTNINGAR INOM GRUNDTRYGGHETEN I INGÅ KOMMUN FR.O.M. 1.3.2016 HÄLSOVÅRDSSERVICE Vid fastställande av avgifter är som grund lagen om klientavgifter (senast ändrad 1329/2010) och statsrådets

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

1 Överläkare/läkare i motsvarande ställning Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften

1 Överläkare/läkare i motsvarande ställning Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften BILAGA 3 SJUKHUSLÄKARE Löner BILAGA 3 SJUKHUSLÄKARE I LÖNER 1 Lönesättningen 1.5.2011 Tjänstebeteckning/uppgift 1 Överläkare/läkare i motsvarande ställning Grundlön /mån. Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Innehållsförteckning 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen gäller 3 6 Vad försäkringen gäller för 3 7 Undantag

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011)

Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011) Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011) Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015 Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2004:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2004:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2004:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt. Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas

Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt. Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas 19.10.2016 Roll av försäkringsmedicin Trygga likvärdiga beslut för olika människor i likadana sjukdomssituationer

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 2 Arbetslöshetsdagpenning 2 Arbetsmarknadsstöd 4 Arbetsinkomster och arbetsmarknadsstöd

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter Valvira.fi @ValviraViestii Patientens rättigheter VARJE PATIENT HAR RÄTT TILL hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras.

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2003 Nr 1309 1330 INNEHÅLL Nr Sidan 1309 om ändring av 4 lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården.. 4471

Läs mer

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4)

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4) 1(4) för serviceboende Bakgrund Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.9.2009. Användningen av servicesedeln regleras också av lagen om klientavgifter inom social-

Läs mer

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN 2014-06 SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN Vid en långvarig sjukdom kan ekonomin försämras på grund av att inkomsterna minskar och utgifterna ökar, bland annat i form av egenavgifter

Läs mer

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade För att ansökan ska behandlas bör legitimerad läkare fyllt i läkarintyget. För parkeringstillstånd fodras ett välliknande foto och namnteckning, se bilaga

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Information om. socialskydd 2016

Information om. socialskydd 2016 Information om socialskydd 2016 1 Innehållsförteckning 3 Socialt arbete inom sjuk- och hälsovården 4 Ersättning för sjukvårdskostnader 7 Utkomst 12 Hjälp i hemmet 14 Handikappservice 15 Avdrag i beskattningen

Läs mer

Serviceguiden 2. hörselskadade 0

Serviceguiden 2. hörselskadade 0 Serviceguiden 2 för 0 hörselskadade 0 9 Svenska hörselförbundet rf Kajsaniemigatan 3 B 13 00100 Helsingfors www.horsel.fi 2 Serviceguiden för hörselskadade Serviceguiden för hörselskadade ger grundläggande

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Sn 23.10.2014 Bilaga A-108 Stöd för närståendevård Principer Arvoden Anvisningar Information Gällande från 01.01.2015 INLEDNING Principerna för stöd för närståendevård i Lemlands kommun är utarbetade enligt

Läs mer

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR

Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Om du bor i Jämtlands län kan du få bidrag från Region Jämtland Härjedalen för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande

Läs mer