Smartare kommunikationer för privatpersoner i Lundby, Göteborg

Transkript

1 Smartare kommunikationer för privatpersoner i Lundby, Göteborg Sammanställning av projektet under perioden 1 november december 2005

2 Lundby Mobility Centre, Trafikkontoret, Göteborg Projektledare Lundby Mobility Centre Maria Coulianos, tel , Norra Skeppspromenaden Göteborg Sammanfattning Bakgrund Syfte Mål Målgrupp Projektorganisation Budget Tidsplan Metoder Genomförande Utvärderingsmetod Resultat Analys, diskussion och rekommendationer Bilagor, ett urval mediaklipp Target 2 delfinansieras av den Europeiska regionala utvecklingsfonden Interreg IIIB Nordsjöregionen.

3 Förord Denna rapport beskriver projektet Smartare kommunikationer för privatpersoner i Lundby ett projekt inom ramen för Lundby Mobility Centre. Rapporten redovisar projektets aktiviteter och delprojekt samt resultat för målgruppen privatpersoner under perioden 1 november 2002 till 31 december Lundby januari 2006 Maria Coulianos projektledare

4 Sammanfattning Varje Lundbybo gör i genomsnitt 1000 resval per år. Det är många faktorer, konkreta och mer komplexa, som påverka dessa resval; arbetet, fritidsaktiviteter, familj och vänner, hushållsarbete men också vår upplevelsekonsumtion, kropp och hälsa, synen på föräldrarollen, modernitet 1, individualitet, genus, social jämförelse etc. Samtidigt får vart och ett av dessa resval betydelse för luften vi andas och för trafiksituationen i staden. Genom mobility management 2 har Lundby Mobility Centre visat på olika sätt att förflytta sig och peka på vad valen betyder i tid och pengar och för miljön och hälsan. Lundby Mobility Centre har fungerat som katalysator och nätverksbyggare och har utvecklat olika metoder att kommunicera med invånarna kring resor. Projektet har arbetat med ett gränsöverskridande arbetssätt där intressenter, allmänhet m fl bjudits in eller besökts. Att hitta och upprätta kontakt och samarbete med nya samverkanspartners har varit en viktig del i arbetet. Under de tre år som projektet pågått hittills har en mängd aktiviteter och delprojekt genomförts. Målet för projektet, att utveckla metoder inom mobility management, har uppnåtts. Under projekttiden har en mängd olika metoder utvecklats och prövats. Bredden i verksamheten har bidragit till framgången i projektet. Arbetet med att informera, genomföra aktiviteter som höjer medvetenheten hos invånarna och marknadsföringen av Lundby Mobility Centre, har varit framgångsrikt. Exempel på positiva resultat är att andelen invånare som känner till projektet stadigt har ökat. Några förändringar i invånarnas resbeteende har dock ännu inte kunnat påvisas och därmed kan inte heller några systemeffekter beräknas. Förhoppningsvis kan, om några år, förändringar ses i resbeteendet till det mer hållbara. Det behövs olika typer av åtgärder som påverkar människors resvanor. Information och kommunikation är ofta verkningsfullt för att åstadkomma en förändring. Däremot går det sällan att efter kortare tid utvärdera hur till exempel koldioxidutsläppen förändras till följd av informationsinsatser. Ofta är det också svårt att särskilja effekter som beror på projektets aktiviteter och kampanjer från effekter av samhällsutvecklingen i stort. Ska vi nå ett transportsystem som är långsiktigt hållbart, så krävs ett helhetsgrepp med en bred uppsättning samverkande åtgärder där många olika parter är aktiva. Långsiktig och strategisk planering av mobility management arbetet krävs för att nå bra resultat. 1 Modernitet uttryck för modern livsstil 2 Mobility Management är en metod för att förändra resbeteenden genom kommunikativa insatser i stället för fysiska åtgärder (exempelvis nya spårlinjer, vägomläggningar och nya cykelbanor) eller administrativa åtgärder såsom biltullar. Målsättningen är ofta att flytta över bilresor till mer miljöanpassade färdmedel - i första hand till kollektivtrafik, cykel och gång. 3

5 Bakgrund Stadsdelen Lundby i Göteborg är i en mycket expansiv fas då nya verksamheter och bostäder byggs i snabb takt. Bilnätet är hårt belastat och luftföroreningarna i stadsdelen är i vissa fall över rekommenderade nivåer. Det enskilda användandet av bil är relativt högt. Användandet av kollektivtrafik och cykel kan öka i stadsdelen 3. Det finns behov av att förändra attityder och beteende när det gäller resande bland Lundbyborna, många önskar också mer information om dessa frågor 4. Vision Lundby är ett långsiktigt samverkansprojekt för utveckling av trafikoch transportlösningar som är bra och effektiva ur miljösynpunkt. En viktig del i Vision Lundby är Lundby Mobility Centre som skall fungera som ett nav för utåtriktade delprojekt och aktiviteter. Syfte Syftet med projekt Smartare kommunikationer för privatpersoner är att påverka privatpersoners resor så att ett långsiktigt hållbart resande i förlängningen nås. Mål Målet med projekt Smartare kommunikationer för privatpersoner är att utveckla metoder som höjer kunskapen hos, och förändrar invånarnas attityder och beteende, när det gäller resande och transporter. De metoder som fungerar bra skall kunna användas i hela Göteborg. 3 Individualiserad marknadsföring i Lundby Attitydundersökning bland trafikanter i Lundby, Trivector 2001:21 4

6 Målgrupp och beskrivning av stadsdelen Målgrupp för projektet är privatpersoner boende i stadsdelen Lundby, Göteborg. Stadsdelen har ca invånare. Lundby består av många mindre områden med olika karaktär. I Brämaregården, Kvillebäcken, Kyrkbyn, Sannegården, Slättadamm och Rambergsstaden består bebyggelsen mest av flerfamiljshus, byggda under talen. Här finns många små lägenheter men även en hel del egnahem från varvsperioden. Det finns också flera centrumbildningar i Lundby; Wieselgrensplatsen, Kyrkbytorget, Backaplan, Bjurslätts torg och Kvilletorget. Tolered, Kärrdalen, Helgered samt delar av Bräcke är villaområden. På Norra älvstranden ökar antalet nybyggda bostäder, framför allt bostadsrätter, kraftigt. Kommunikationer i Lundby I stadsdelen finns goda möjligheter att åka kollektivt, gå och cykla. Ett flertal busslinjer och spårvagnslinjer går genom stadsdelen. En större knutpunkt, Knutpunkt Hjalmar, finns också för både region- och lokaltrafik. Lundby har varit, och är, ett prioriterat område när det gäller utbyggnad av cykelbanor och skyltning för cyklister. I västra Lundby finns tillgång till flera bilpoolsbilar, både kommersiella och i kooperativ. Antalet bilpoolsbilar har ökat under projektets gång. 5

7 Projektorganisation Vision Lundby initierades av Trafikkontoret, Göteborgs Stad och drivs i samverkan med Lundby Stadsdelsförvaltning, Stadsbyggnadskontoret, Västtrafik Göteborgsområdet AB, Norra Älvstranden Utveckling AB (NÄUAB) och Vägverket Region Väst. Till projektet finns en styrgrupp och en projektgrupp knuten. I båda grupperna ingår representanter från de olika samverkansparterna. Projekt Smartare kommunikationer för privatpersoner drivs av projektledare Maria Coulianos på 100 % och en konsult Ulla Robertsson på 60 % som driver delområdet Bilpooler i Lundby. Vidare drivs delprojektet På Cykel i Lundby av projektledare Marie Löwkrantz på 100 % och delprojekt Smartare kommunikationer för företag av projektledare Johan Lindau på 100 %. Ytterligare ett delprojekt är Godssamverkan i Lundby som drivs av projektledare Johan Axelsson på 100%. De olika delprojekten finns beskrivna i var sin separat rapport. Denna rapport beskriver delprojektet Smartare kommunikationer för privatpersoner. 6

8 Budget Lundby Mobility Centre har finansierats med hjälp av anslag från Göteborgs Stad Trafikkontoret och delfinansiering av Europeiska regionala utvecklingsfonden Interreg IIIB Nordsjöregionen. För olika delprojekt har Vägverket Region Väst, Västtrafik och Västra Götalandsregionen bidragit med anslag. För projekt Smartare kommunikationer för privatpersoner har det varje år funnits projektanslag för aktiviteter och delprojekt enligt följande, sammanlagt cirka 1,9 miljoner kronor. 2003: kr 2004: kr 2005: kr. Utöver det har övergripande information som webb, nyhetsbrev, tidningen Vårt Lundby, porto, årsberättelse, utställning, annonser, allmänt presentationsmaterial etc. kostat ca kr per år. Kostnader för personal; projektledare 100 % var ca kr per år. Tidsplan Lundby Mobility Centre, där projekt Smartare kommunikationer för privatpersoner ingick, startade som projekt november 2002 och pågick fram till 1 juli 2005 då projektet övergick till att bli en fast del i Trafikkontorets verksamhet. Denna rapport beskriver perioden 1 november december Lundby Mobility Centre kommer att finnas kvar i stadsdelen åtminstone till och med december Eriksberg i Lundby 7

9 Metoder Varje Lundbybo gör i genomsnitt 1000 resval per år. Vart och ett av dessa val har betydelse för luften vi andas och för trafiksituationen i staden. Genom information och olika aktiviteter har Lundby Mobility Centre visat på olika sätt att förflytta sig och peka på vad valen betyder i tid och pengar och för miljön och hälsan. Inom mobility management talar man ofta om sex olika tjänsteområden: Information och rådgivning Konsultativ rådgivning Försäljning och bokning Insiktshöjande information och utbildning Transportlogistik och samordning Transportrelaterade produkter och tjänster Projektet har arbetat med ett flertal av dessa sex tjänsteområden: Information och rådgivning har utgjort själva kärnan i arbetet med att ändra attityder och beteenden. All information om hållbara transporter till målgruppen hör hit; utskick, torgaktiviteter, cykeldagar med mera. Konsultativ rådgivning är en mer omfattande rådgivning till målgruppen. Hit hör bland annat projektets direktbearbetning av bilägare i samband med en avgasmätningskampanj. Insiktshöjande information och utbildning omfattar aktiviteter som får människor att uppmärksamma ett hållbart resande. Bland annat har projektet arbetat med ett projekt för att höja kunskapen hos målgruppen om gamla bilars miljöpåverkan. Transportlogistik och samordning handlar om effektivare sätt att organisera hållbara transporter. Hit hör projektets arbete med bilpooler. Försäljning och bokning har projektet inte arbetat med. Transportrelaterade produkter och tjänster kan vara sådant som lånecyklar/cykelpool. Det har detta projekt inte arbetat med, däremot har andra delprojekt inom Lundby Mobility Centre gjort det. Många av delprojekten och aktiviteterna har utgjort en kombination av ovanstående tjänsteområden. Lundby Mobility Centre har fungerat som katalysator och nätverksbyggare och har arbetat för att hitta nya sätt att kommunicera med invånarna kring resor för att i förlängningen påverka deras resvanor. Projektet har arbetat med ett gränsöverskridande arbetssätt där intressenter, allmänhet m fl bjudits in eller besökts. För varje delprojekt söktes ett brett samarbete med så många parter som möjligt, som till exempel 8

10 fastighetsägare, företagare, föreningar, skolor m fl. Att hitta och upprätta kontakt och samarbete med dessa samverkanspartners har varit en viktig del i arbetet. De olika transportslagen bil, kollektivtrafik, cykel och gång har täckts in genom olika aktiviteter och projekt. Nedan följer en beskrivning av dessa utifrån de olika transportslagen. BIL 1,2 miljoner resor görs varje dag genom Göteborg av dessa resor görs med bil. Över hälften av resorna är kortare 5 km. Bilister är en viktig målgrupp att nå. Bilen behövs. Ibland är den överlägsen. Men den behöver användas med eftertanke. Projektet har på olika sätt arbetat med att kommunicera kring dessa frågor. Bilpooler i Lundby Ett av de prioriterade områdena inom Lundby Mobility Centres verksamhet har varit bilpooler. Detta arbete startade redan I västra Lundby finns tillgång till flera bilpooler. Målen med detta delprojekt inom Smartare kommunikationer för privatpersoner är att öka kännedomen om bilpooler i Lundby, skapa positiv attityd till bilpooler, få fler Lundbybor att välja bilpool och studera vilka hinder och möjligheter det finns att öka bilpoolerna i Lundby. Detta arbete har skett genom till exempel informationsmöten och prova-på träffar för boende, information på bussar, direktutskick med bilpoolsinformation, knacka dörr-kampanjer och aktivt samarbete med fastighetsägare, bilpoolsföretag och kooperativ. Arbetet har letts av en konsult, Ulla Robertsson, på 60 %. Delprojektet beskrivs i en separat rapport. 9

11 Avgasmätningar i Lundby Lundby Mobility Centre har använt en teknik för att mäta enskilda fordons avgasutsläpp vid olika informationssatsningar. Tekniken innebär att när fordonsföraren passerar en mätutrustning vid vägen får han eller hon en omedelbar tillbakakoppling på bilens utsläpp då en elektronisk ljusskylt visar halterna av kolmonoxid och kväveoxid i bilarnas avgaser på en femrespektive tregradig skala. Det handlar om att tydliggöra bilens miljöpåverkan och att använda detta som en grund för kommunikation med den enskilde bilisten i syfte att visa på möjliga och mer miljöanpassade färdsätt. Denna teknik har använts under två perioder inom ramen för Lundby Mobility Centre, 2003 och I samband med avgasmätningarna har gjorts utskick till hushållen i det definierade området, både hushåll med bil och utan. Utskicken har beskrivit syftet, hur utrustningen fungerar, att färdsätt påverkar vår omgivning och inbjudan till aktiviteter. Under andra mätperioden (2004) ringdes bilägare i området också upp per telefon. I samtalet erbjöds den uppringda rådgivning och information i form av cykelkarta, broschyr om bilägande, personlig tidtabell för kollektivtrafik samt i vissa fall provåkarkort för kollektivtrafiken. Dessa avgasmätningar med tillhörande kommunikationskampanjer och resultat finns beskrivna i separat rapport. Skrota den gamla bilen Sverige har en av de äldsta bilparkerna i Europa. Gamla bilar utan katalysator står för mer än hälften av utsläppen av koloxid, kolväten och kväveoxid men de svarar endast för ca 10 % av samtliga bilars körsträcka. Bara i Lundby fanns ca 2300 gamla bilar. Ägarna till dessa bilar fick i september 2003 ett erbjudande: Om du skrotar din bil erbjuder Lundby Mobility Centre dig ett årskort på Göteborgs kollektivtrafik eller ett års medlemskap i bilpool. Båda erbjudandena hade ett värde av ca 4000 kr. Projektet fick stor uppmärksamhet och efter en tid hade 91 Lundbybor valt att skrota sin bil inom projektets ram. Av dessa valde 89 årskort på kollektivtrafiken och 2 valde bilpoolsmedlemskap. 40 stycken valde att inte skaffa ny bil. 39 stycken har köpt en ny bil, varav 11 stycken är av årsmodell 1988 eller äldre. 12 stycken har vi ingen uppgift om. Majoriteten av deltagarna har bytt ut minst en vardagsresa till ett mer miljövänligt alternativ som kollektivtrafik eller cykel. Projektet medförde att luftföroreningarna minskade. Luftföroreningar kostar samhället pengar. Den samhällsekonomiska nyttan med skrotbilsprojektet uppgår till nästan 1,8 miljoner kronor, vilket är mer än dubbla projektkostnaden på kr. Hela projektet finns beskrivet i separat rapport. Hur du blir en smartare bilist För att ha ett material att kommunicera med och informera bilägare, har projektet tagit fram broschyren Hur du blir en smartare bilist. Den handlar om hur man kör, äger och väljer bil på ett ekonomiskt och miljömässigt bra sätt. 10

12 Broschyren har delats ut vid olika aktiviteter och även skickats ut till intresserade bilägare vid telefonbearbetning i samband med avgasmätningen CYKEL Ett särskilt prioriterat område i Göteborg är att verka för ett ökat cyklande. För både privatpersoner och företag i Lundby har projektet På cykel i Lundby drivits inom ramen för Lundby Mobility Centre av en projektledare, Marie Löwkrantz, på heltid. Målet med detta projekt är att påverka attityder, kunskap och beteende kring cykel genom att bland annat väcka intresse för cykelfrågor, profilera stadsdelen som en stadsdel med goda förutsättningar för cyklister och inspirera och informera invånarna om cykel. I detta arbete har flera metoder prövats och använts som till exempel belöningar till cyklister, cykeldagar för boende med olika aktiviteter, cykelkurs för invandrarkvinnor, projekt Hälsotramparna för vanebilister, guidade cykelturer, direktutskick med cykelinformation med mera. Projektet beskrivs i en separat rapport. GÅENDE Att gå är det naturligaste färdsättet. Vilka färdmedel vi än väljer börjar och slutar alla resor till fots. Inom projektet har en folder tagits fram; Till fots i Lundby, med inspiration och tips för en bättre fotresa. I foldern beskrivs också en person som valt att varje dag gå till och från jobbet, även om det finns andra alternativ. En broschyr har också tagits fram med fyra olika turer genom Lundby beskrivna med information om de platser, hus mm som man passerar. Turerna kan både gås och cyklas. Guidade promenader har arrangerats i samband med bland annat torgaktiviteter. 11

13 KOLLEKTIVTRAFIK Ett annat särskilt prioriterat område i Göteborg är att öka andelen kollektivresor. I Lundby finns goda möjligheter att använda kollektivtrafiken. Dels finns flera spårvagns- och busslinjer i stadsdelen, dels finns personfärja mellan stadsdelen och andra sidan Göta älv, dels fanns först en, sedan två stombusslinjer genom stadsdelen. En stombuss är en buss som så långt det är möjligt går i egen fil, har företräde framför andra busslinjer vid hållplatser, har hög turtäthet etc. Västtrafik har en reseplanerartjänst på sin webbsida På många hållplatser finns realtidsinformation och det finns också en waptjänst med realtidsinformation för alla spårvagnslinjer och de flesta busslinjer. En mycket viktig part i projektets arbete är Västtrafik AB, det bolag som ansvarar för all kollektivtrafik i Västra Götaland. Vid torgaktiviteter och öppet hus har personal från Tidpunkten Västtrafik, deltagit och informerat om kollektivtrafiken och tagit emot synpunkter. I samverkan med Västtrafik har även större projekt genomförts som bilpoolsinformation på alla bussar i Göteborg, årskort till dem som valde att skrota sin gamla bil och telefonbearbetning av bilägare som genomfördes av Västtrafiks kundtjänstpersonal. 12

14 Information till och kommunikation med många Det är av betydelse för projektets genomslag att hitta metoder där så många ur målgruppen som möjligt nås, det bor ju invånare i stadsdelen. Projektet har använt sig framför allt av metoder som aktiviteter ute i stadsdelen på platser där många människor befinner sig, postutskick och genom olika tidningsartiklar och reportage. Torgaktiviteter För att nå invånarna i stadsdelen har en mängd utåtriktade aktiviteter hållits, som kallats torgaktiviteter. Det finns flera centrumbildningar i Lundby; Wieselgrensplatsen, Kyrkbytorget, Backaplan, Bjurslätts torg, Eriksbergstorget och Kvilletorget. På de flesta av dessa ställen har projektet varit och hållit aktiviteter. På torgaktiviteterna har projektet funnits på plats med information om bilpooler, kollektivtrafik och cykel. Det har arrangerats guidade promenader eller cykelturer, visats bilpoolsbilar och personal från Västtrafik Tidpunkten har kunnat ge besökarna personliga tidtabeller etc. Under dessa tillfällen har besökarna också kunnat lämna synpunkter och idéer kring trafik och transporter, till exempel har de kunnat markera bra och dåliga platser i Lundby för cyklister på en karta. Torgaktiviteterna har utvärderats vid två tillfällen genom intervjuer av besökarna. Läs mer om detta i separat rapport. Direktutskick Ett stort antal utskick, mellan åtta och tio varje år, har gjorts till alla hushåll i hela stadsdelen och även till tre olika delar som vi delat in Lundby i: Norra Lundby, Västra Lundby och Centrala Lundby. Denna geografiska uppdelning har gjorts för att kunna anpassa informationen och aktiviteterna mer lokalt efter vilka förutsättningar som funnits i de olika delarna. Utskickens innehåll har varit bilpoolsinformation med erbjudanden, cykelinformation, inbjudan till olika aktiviteter, information om olika projekt etc. Sammanlagt har utskicken under åren uppgått till följande antal: 2003: stycken 2004: stycken 2005: stycken 13

15 Öppet Hus Öppet Hus på Lundby Mobility Centre har arrangerats ett flertal gånger. Dessa möten har varit öppna för allmänheten och då har det funnits möjlighet att få information om cykel, bilpool och kollektivtrafik. Det har även funnits möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter. Personal har funnits både från bilpoolsoperatörer, Västtrafiks kundtjänst och från Lundby Mobility Centre. Information till nyinflyttade Alla som flyttar in i stadsdelen har genom stadsdelsförvaltningen fått information via posten. Lundby Mobility Centre har sedan 2004 skickat med kalendarium för aktiviteter och Lundbykartan. Lundbykartan är en karta över stadsdelen där det är markerat: köpställen för kollektivtrafikkort, cykelbanor, bilpoolsbilarnas placering, tankställe för alternativa bränslen, körskolor med undervisning i sparsam körning, cykelreparatörer, luftpump etc. information som underlättar att välja smarta kommunikationer. Denna karta skickades till alla hushåll våren Därefter skickades den löpande till alla nyinflyttade. Tidningen Vårt Lundby För att kommunicera med alla hushåll har ett stående uppslag med information och reportage från olika projekten inom Lundby Mobility Centre funnits i tidningen Vårt Lundby. Tidningen ges ut av Lundby stadsdelsförvaltning och skickas till alla drygt hushåll i stadsdelen 3-4 gånger per år. Media och webb Projektet har arbetat med att få in artiklar och reportage i olika media som Tidningen Hisingen, Göteborgs-Posten, Metro, branschtidningar mm. Ett antal artiklar har blivit publicerade varje år om bland annat bilpooler, cykel och generellt om Lundby Mobility Centres arbete. Se bilaga för olika artikelexempel. Projektet har också en egen webbplats, 14

16 Genomförande Det krävs en stor mängd åtgärder under lång tid för att påverka invånarnas attityder och beteenden. De första tre åren i projektet har fokuserats på att nå ut med information om projektet, om hållbara resval och även motivationshöjande aktiviteter till invånarna. I uppbyggnadsfasen av projektet krävdes stora insatser för att marknadsföra Lundby Mobility Centre. Från november 2002 till januari 2005 fanns Lundby Mobility Centre på Götaverksgatan1, Lundby Strand. Från februari 2005 flyttades Lundby Mobility Centre till Sagolandsvägen på Eriksberg, en mer publik lokal, för att testa om en sådan lokal kunde användas för utåtriktade aktiviteter och därmed nå fler Lundbybor. Aktiviteter och delprojekt 1 november december 2005 Nedan följer en sammanställning i kronologisk ordning över alla aktiviteter och delprojekt som genomförts riktade till målgruppen privatpersoner i Lundby. Vissa av delprojekten finns beskrivna mer detaljerat i egna rapporter, där så angetts. Torgaktivitet på Eriksberg 2002 November: Årlig enkät genomförs (den så kallade Nollan). 500 privatpersoner i Lundby och som jämförande stadsdel 500 privatpersoner i Centrum får enkäten. 15

17 2003 Resultat från enkäten skickas ut i mars till alla som besvarade den Lundby Mobility Centre invigs 20 mars 2150 hushåll får bilpoolsinformation med posten i april Torgaktivitet på Eriksberg Köpcentra april i samverkan med COOP Torgaktivitet på Bjurslätts torg 24 maj samverkan med stadsdelsförvaltningen Torgaktivitet Backaplan maj samverkan med företagarföreningen Torgaktivitet Eriksbergshallen aug samverkan med NÄUAB m fl Torgaktivitet Kyrkbytorget 6 sep samverkan med Stadsdelsförvaltningen Avgasmätning med tillhörande kampanj Avgasmätare vid Eriksbergs köpcentrum 25 aug-26 sep Torgaktivitet Eriksberg Köpcentrum 27 aug 3500 hushåll i västra Lundby får utskick med information om avgasmätningen i tre omgångar: före under och efter mätningarna 200 företag får också utskick om kampanjen Hela kampanjen utvärderas efteråt genom telefonintervjuer Se separat projektrapport. Mobility Week sep: Godsseminarium och Bilpoolsträff på Lindholmen 17 sep Skrota den gamla bilen-kampanj start 18 sep Belöningsaktivitet på Knutpunkt Hjalmar 19 sep Torgaktivitet på Wieselgrensplatsen 20 sep i samverkan med Stadsdelsförvaltningen Lundby Skrota den gamla bilen - projekt Projektet startar 18 sep med att den första bilen skrotas i utbyte mot ett årskort för kollektivtrafik ägare till gamla bilar får erbjudandet via postutskick. Informationsmöten 2 okt och 7 okt för intresserade. Skrotning av bilar pågår från okt 2003 mars Projektet utvärderas Se separat projektrapport. 16

18 5 500 hushåll i västra Lundby får bilpoolsinformation via postutskick i september Torgaktivitet Backaplan 11 okt utvärdering görs genom intervjuer. Se separat projektrapport. Personal från Lundby Mobility Centre finns med information på Medborgarkontoret okt och Kyrkbyns bibliotek okt 1200 hushåll får inbjudan till bilpoolsträff i november. 600 hushåll får den årliga enkäten i november. Vårt Lundby ges ut 3 gånger under året med information från Lundby Mobility Centre besökare på under år Skrota den gamla bilen projektet Projektet löper vidare, 27 januari har 84 bilar skrotats, i juni 91 bilar skrotade. Deltagarna och icke-deltagare intervjuas i maj-juni. Resultaten sammanställs och analyseras under hösten Torgaktivitet på Snickeriet, Eriksberg 14 mars i samverkan med Norra Älvstranden Utveckling AB hushåll i västra Lundby får bilpoolsinformation genom postutskick i mars Torgaktivitet Eriksbergs Köpcentra 22 april 3500 hushåll i västra Lundby får bilpoolsinformation och erbjudande i april 3582 hushåll i västra Lundby får cykelinformation och inbjudan till cykeldag genom postutskick i april. Lundbykartan för smartare kommunikationer, tas fram och skickas till alla lundbyhushåll i maj. 17

19 Cykeldag på Eriksbergstorget 8 maj Torgaktivitet på Backaplan 4 maj samverkan med företagarföreningen Torgaktivitet Bjurslätts Torg 5 maj samverkan med Stadsdelsförvaltningen Lundby 4500 hushåll i västra Lundby får kalendarium för höstens aktiviteter och inbjudan till torgaktiviteten på Kyrkbytorget i augusti hushåll i västra Lundby får bilpoolsinformation via postutskick i augusti. Torgaktivitet Kyrkbytorget 4 sep samverkan med Stadsdelsförvaltningen Lundby. Intervjuer görs med besökare för utvärdering. Se separat rapport hushåll i centrala Lundby får cykelinformation via postutskick i september. Lundby Mobility Centre medverkar under I stan utan min bil 18 sep Torgaktivitet Eriksbergstorget 3 okt Lundbydagen, samverkan med Stadsdelsförvaltningen Avgasmätningskampanj vid Björlandavägen 27 sep-29 okt Postutskick till 6000 hushåll i norra Lundby med information om avgasmätningen före och efter mätningen Telefonbearbetning av 1672 bilägare Aktivitet vid bensinmack på Björlandavägen 7 okt 18

20 Torgaktivitet Snickeriet, Eriksberg 14 nov samverkan med Norra Älvstranden Utveckling AB 600 hushåll får den årliga enkäten i november. Ytterligare 300 hushåll i Västra Lundby får enkäten. Under året tas också olika informationsmaterial fram: På väg att bli en smartare bilist, Till fots i Lundby, Fyra cykel- och promenadturer i Lundby och Bilpooler i Lundby. Tidningen Vårt Lundby kommer ut med 3 nummer med information och reportage från Lundby Mobility Centre. Webbplatsen besöks av ca under året februari flyttar Lundby Mobility Centre till ny lokal på Sagolandsvägen, Eriksberg Alla hushåll i Lundby får inbjudan till Cykelvecka, Öppet Hus och kalendarium över vårens aktiviteter med postutskick i mars. Öppet Hus på Lundby Mobility Centre för allmänheten 30 mars Lundby Mobility Centre inviger de nya lokalerna 7 april 19

21 Cykeldag i Lundby 16 april hushåll i västra Lundby får inbjudan till bilpoolsträffar och torgaktivitet på Eriksbergs köpcentra via postutskick i april. Skrota bilen möte för deltagarna 13 april, redovisning av resultaten Öppet Hus för allmänheten kring cykel, bilpool och kollektivtrafik på Lundby Mobility Centre 20 april Torgaktivitet på Eriksbergs köpcentrum 20 maj i samverkan med COOP hushåll i norra och centrala Lundby får inbjudan till torgaktivitet på Bjurslätts torg och aktivitet på Lundby Mobility Centre 8 juni via postutskick i maj. Alla hushåll i Lundby får en cykeltidning med posten i maj i samband med den nationella cykelveckan (v 16). Torgaktivitet på Bjurslätts torg 4 juni i samverkan med Stadsdelsförvaltningen Lundby Öppet Hus för allmänheten kring cykel, bilpool och kollektivtrafik på Lundby Mobility Centre 8 juni Alla hushåll får utskick i augusti med inbjudan till aktiviteter på Lundby Mobility Centre under Bo i Göteborg Bo i Göteborg 25 aug-4 sep, 36 aktiviteter för privatpersoner och öppethållande i lokalen varje dag kl erbjuds under 11 dagar. Torgaktivitet på Kyrkbytorget 3 sep i samverkan med stadsdelsförvaltningen Samverkan med Stadsbyggnadskontoret kring Program för Kyrkbyn startar 7 sep Inbjudan till torgaktivitet Eriksberg Centrum 8 sep skickas till 4300 hushåll i västra Lundby 21 sep möte med allmänheten kring nytt program för Kyrkbyn samverkan med Stadsbyggnadskontoret Torgaktivitet i samband med Lundbydagen på Eriksbergstorget Stadsvandring i Kyrkbyn 6 okt samverkan med Stadsbyggnadskontoret Torgaktivitet Eriksbergs köpcentrum 6 okt 20

22 900 hushåll får den årliga enkäten Alla hushåll (22 000) i Lundby får Årsalmanacka för 2006 från Lundby Mobility Centre 21 dec Tidningen Vårt Lundby utkommer med 3 nummer under 2005 Webbplatsen besöks av ca under Utvärderingsmetod Hela projektet följs upp enligt SUMO-modellen. SUMO står för System för utvärdering av mobilitetsprojekt. Till projekt Smartare kommunikationer för privatpersoner kommer följande nivåer inom modellen att följas upp: Nyttiga prestationer Kännedom Attityd Individuellt beteende Systemeffekter Under varje nivå finns ett antal indikatorer att följa upp, mätmetod och tidpunkt för mätningen: 21

23 Som utvärderingsmetod har en enkät skickats ut varje år från 2002 till mellan 500 och 900 slumpmässigt utvalda individer i Lundby för att undersöka vilka attityder och beteenden som uppnåtts och vilken information som nått invånarna. Även intervjuer via telefon eller direkt personligen har gjorts för att utvärdera flera av delprojekten: Skrota den gamla bilen-projektet 2005 Avgasmätningen 2003 och 2004 Torgaktiviteter 2003 och 2004 Både enkäter och intervjuer i sig fungerar även som en metod att nå invånare och påverka deras attityder med frågeställningar och påståenden som de får ta ställning till. 22

24 Resultat Det är ett långsiktigt arbete som krävs för att påverka invånarnas attityder och beteenden. De första tre åren i projektet har därför fokuserats på att nå ut med information om projektet, om hållbara resval och även att genomföra motivationshöjande aktiviteter för invånarna. I uppbyggnadsfasen av projektet krävdes stora insatser för att marknadsföra Lundby Mobility Centre. Arbetet med att informera, genomföra aktiviteter som höjer medvetenheten hos invånarna och marknadsföra Lundby Mobility Centre, har varit framgångsrikt. Exempel på positiva resultat är att andelen invånare som känner till projektet har stadigt ökat, likaså antalet bilpoolsanvändare. Att kunna visa på förändringar efter en kort tid är ofta ett önskemål från olika aktörer som exempelvis projektfinansiärer. Men det är svårt att visa på effekter på kort sikt när det gäller beteende eftersom det är en process som tar lång tid, många år. Det kräver också tillförlitlig statistik över invånarnas resvanor, vilket delvis har saknats. Några förändringar i invånarnas resbeteende har ännu inte kunnat påvisas och därmed kan inte heller några systemeffekter beräknas. Förhoppningsvis går det om några år se förändringar i resbeteende till det mer hållbara, och då kunna räkna på eventuella systemeffekter. I delprojekten Skrota den gamla bilen och Avgasmätningar har det för den begränsade gruppen deltagare, beräknats systemeffekter. I projekt Skrota den gamla bilen har majoriteten av deltagarna bytt ut minst en vardagsresa till ett mer miljöanpassat alternativ som kollektivtrafik eller cykel. Projektet resulterade i att utsläpp av koldioxid minskade med kg. I projekt Avgasmätning i norra Lundby undersöktes genom intervjuer om de bearbetade bilisterna upplevt att de ändrat resvanor genom kampanjen. 20 % av de tillfrågade angav att de funderat på att ändra sina resvanor och 4 % angav att de faktiskt ändrat sina resvanor efter kampanjen. De tillfrågades också hur mycket de ändrat resvanor och resultatet blev 3 % minskat antal resor med bil. Detta ger en minskning av koldioxidutsläpp med 212 ton på årsbasis. Se vidare dessa rapporter. Till grund för många av nyckeltalen i tabellen nedan under nivåerna Kännedom, Attityd och Individuellt beteende ligger resultat från den årliga enkätundersökningen. (åe) Följande frågor utgör grunden för resultaten: Har du fått information om Vision Lundby hem till dig? Jag är intresserad/jag är inte intresserad av information från Lundby Mobility Centre Bilpooler är ett bra sätt att klara hushållets transporter. Det finns bra cykelvägar i din stadsdel Det är lätt att ta sej fram gående i stadsdelen. Det är enkelt att åka kollektivt Hur ofta åker du med kollektivtrafik i Göteborg? Hur ofta cyklar du till arbetet eller skolan? 23

25 Antal bilpoolsmedlemmar/kunder har fåtts genom bilpoolsoperatörerna. Andra resultat förutom genomförda delprojekt och aktiviteter Utgivning av nyhetsbrev 4 gånger per år Framtagande och uppdaterande av webbsida Publicering av artiklar Mottagande av ca 15 studiebesök per år Presentation av projektet ca 15 gånger per år för olika grupper / aktörer Framtagande av årsberättelse varje år Rapporterande till trafiknämnden 1-2 gånger per år Samverkan med olika aktörer 24

26 Analys, diskussion och rekommendationer Varje Lundbybo gör i genomsnitt 1000 resval per år. Man föreställer sig att resenären föredrar att förflytta sig så kort sträcka som möjligt, till så låg kostnad som möjligt, så snabbt och bekvämt som möjligt. Riktigt så enkelt är det dock inte. Det är många faktorer - konkreta och mer komplexa - som påverka dessa resval; arbetet, fritidsaktiviteter, familj och vänner, hushållsarbete men också upplevelsekonsumtion, kropp och hälsa, synen på föräldrarollen, modernitet 5, individualitet, genus, social jämförelse etc. Samtidigt får vart och ett av dessa resval betydelse för luften vi andas och för trafiksituationen i staden. Det är minst sagt komplexa system som projektet är satt att påverka. Att sätta mål Mål kan vara av olika karaktär beroende på vilket syfte målet har. Det kan ange syftet med verksamheten, vad verksamheten förväntas leda till. Mål kan också ange något konkret som skall uppnås. Målet för projekt Smartare kommunikationer för privatpersoner har varit att utveckla metoder inom mobility management. Detta är ett effektmål som mer anger syftet med verksamheten. Det är otydligare att mäta uppfyllelsen av ett sådant mål. Däremot har uppföljningsbara mål angetts på mer operativ nivå, det vill säga för delprojekt och olika aktiviteter. Då har det varit viktigt att ange prestationsmål. Exempelvis har målet för varje torgaktivitet varit att nå minst 100 besökare med information och/eller aktivitet. Annat exempel är att ett av målen i projekt avgasmätning 2004 var att 80 % av bilägarna i kampanjområdet efter kampanjen skulle känna till avgasmätningsskylten. Att sätta mål som är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta, dvs SMARTA mål, kan många gånger vara svårt inom mobility management. Men det har en väsentlig betydelse för styrningen och uppföljningen av verksamheten och är därför viktigt att göra. När nu projektet pågått i tre år kanske det är möjligt att sätta SMARTA mål även på den övergripande nivån, något som var svårt att göra då projektet startades. Målet för projektet, att utveckla metoder inom mobility management, har uppnåtts. Under projekttiden har en mängd olika metoder utvecklats och prövats. Att utveckla metoder och uppnå resultat De sex olika tjänsteområdena som finns inom mobility management (se sid 7) har projektet i hög grad täckt in. Denna bredd i arbetet har tydligt bidragit till framgången i projektet. Synen att det inte finns någon gyllene metod som ensam vore värd att satsa på för att uppnå förändringar i resvalen, är avgörande. Det krävs många olika metoder och vägar för att uppnå hållbara resvanor. Vilka metoder väljs då från början? Utifrån vilka bedömningsgrunder? 5 Modernitet - uttryck för modern livsstil 25

27 Några svar på dessa frågor är: vilken förkunskap inom området finns har andra provat metoden tidigare är det praktiskt möjligt finns förutsättningar relativt enkelt för genomförande är det enkelt att få andra partners intresserade av projektet finns resurser, både ekonomiska och personella, för projektet Man kan förvänta sig synergieffekter när många aktiviteter och delprojekt genomförs samtidigt. Den effekten kan tydligt ses för hela Lundby Mobility Centre där just bredden på arbetet och inriktning på flera målgrupper skapat synergieffekter, dock svåra att visa på genom direkta och mätbara resultat. Projektet Smartare kommunikationer för privatpersoner kan se synergieffekter av delprojekt och kampanjer som genomförts samtidigt. Ett bra exempel är att starten för Skrota den gamla bilen-projektet sammanföll med avgasmätningskampanjen och ett utskick med information om bilpooler, allt under september För två av aktiviteterna dessutom i samma geografiska del av Lundby. Dessa tre aktiviteter bidrog att ge draghjälp åt varandra. Sex metoder står ut som särskilt viktiga att fortsätta utveckla efter denna första treårsfas: 1 Projektet skall finnas fysiskt på plats i stadsdelen 2 Aktiviteter skall hållas på olika platser i stadsdelen 3 Utskick via post till målgruppen 4 Specifika delprojekt av olika slag 5 Media 6 Aktiviteter och projekt skall ske i samverkan med många olika partners och nya samarbeten skall utvecklas 1 Lundby Mobility Centre har varit placerat i stadsdelen med en egen lokal under hela perioden. Detta för att effektivare kunna nå målgruppen, något som också har uppnåtts enligt resultat i de årliga enkäterna. I första fasen av ett projekt som detta är det viktigt att finnas på plats. När projektet blir ytterligare etablerat kan det eventuellt vara möjligt att driva det utan lokalkontor. 2 En mängd aktiviteter har hållits på olika platser i stadsdelen; torgaktiviteter, provapåträffar, cykeldagar etc Dessa aktiviteter har visat sig vara ett mycket bra sätt att nå målgruppen: Vid två torgaktiviteter har utvärderingar genomförts genom att besökare under aktiviteten har intervjuats av externa intervjuare som analyserat svaren. 26

28 Det visade sig att besökarna i hög grad var nöjda och ansåg sig ha fått den information de ville ha 6. Dels visar resultat från den årliga enkäten att andelen som har sett information om Lundby Mobility Centre ute i stadsdelen successivt har ökat: 2003: 13 % 2004: 25 % (västra Lundby 43 %) 2005: 34 % (västra Lundby 54 %) Kännedomen om ett projekt har ett egenvärde i sig även om det inte innebär att alla kan eller vill ändra sina resvanor. Kännedomen om Vision Lundby/Lundby Mobility Centre har ökat successivt bland privatpersoner: 2003: 26 % 2004: 33 % (västra Lundby 44 %) 2005: 46 % (västra Lundby 64 %) Det är av stor vikt att dessa uteaktiviteter är väl planerade och genomförda. Lokaliseringen av aktiviteterna har också stor betydelse för genomslaget. Den avgörande faktorn är personalen som genomför aktiviteten. Hur de bemöter besökare, kommunicerar, vilken kompetens de har och hur väl de kan locka besökare är av största betydelse. Ytterligare faktorer som är viktiga att utveckla och förbättra för aktiviteterna är: ytterligare andra lokaliseringar än torg, till exempel parker olika innehåll och aktiviteter som lockar besökare utseende på monter, informationsmaterial, skyltar etc marknadsföring till målgruppen innan och under aktiviteten 3 Projektet har genomfört en stor mängd utskick via post till målgruppen. Ca 8-10 utskick per år har nått hela eller delar av stadsdelen. Varje år har mängden utskick ökat: 2003: stycken 2004: stycken 2005: stycken Att det har gett resultat kan utläsas i den årliga enkäten: Andel som fått information hem om Lundby Mobility Centre har ökat för varje år: 2003: 27 % 2004: 43 % (västra Lundby 56 %) 2005: 51 % (västra Lundby 68 %) 6 Se vidare separat rapport om Torgaktiviteter i Lundby 27

29 Det krävs väl genomtänkta utskick som också bör följas upp bättre och ingå i en mer långsiktig strategi. Vidare bör projektet pröva att målgruppsanpassa utskicken mer efter till exempel ålder och kön. Tills nu har anpassning gjorts efter bilinnehav i specifikt projekt och geografiska anpassningar då utskick gjorts till specifikt område med anpassad information utefter området. 4 Specifika delprojekt som Skrota den gamla bilen och Avgasmätningar med tillhörande kampanjer som telefonbearbetning har genomförts. Dessa projekt har stuckit ut mer och bland annat fått uppmärksamhet i media. Det har varit av stor betydelse för hela verksamheten, för att öka kännedomen om Lundby Mobility Centre. Det krävs ett antal konkreta och synliga projekt som dessa som kan ge draghjälp åt det löpande informationsarbetet och på så sätt höja medvetenheten om resvalsfrågorna hos målgruppen. I dessa projekt har också faktiska beteendeförändringar kunnat påvisas, vilket ju naturligtvis är det avgörande syftet. Kan projekt få ett antal personer att förändra beteende, visar det att ytterligare fler kan fås att ändra resbeteende. Dessa faktiska beteendeförändringar är också viktiga för att motivera vidare mobility management arbete. 5 Media som tidningen Vårt Lundby Tidningen Vårt Lundby som når alla hushåll i stadsdelen, är en mycket viktig kanal för projektet och som säkert har lett till den successivt ökande kännedomen om Lundby Mobility Centre hos invånarna. Lundby Mobility Centre har haft ett helt uppslag med olika artiklar i varje nummer sedan projektstart. Denna direktkanal till målgruppen bedömer vi som mycket värdefull. Arbetet med att få in artiklar i övriga media har lett till att ett antal artiklar om verksamheten publicerats varje år i olika tidningar och tidskrifter. Dessa artiklar har naturligtvis ett stort värde för projektet. (Se vidare bilagor) 6 Aktiviteter och projekt skall ske i samverkan med många olika partners och nya samarbeten skall utvecklas. I mobility management är själva processen en viktig del av arbetet. Genom arbetssättet, där många olika aktörer ingår, startar ofta arbetet nya processer som ger ytterligare effekter osv. För att prestera det ovan nämnda har samarbetet med nedan nämnda aktörer varit av stor vikt, ibland helt avgörande. De nyckelaktörer som anses viktigast i projektet är utan rangordning: Västtrafik AB Vägverket Stadsdelsförvaltningen Lundby Norra Älvstranden Utveckling AB Cykelhandlare i Lundby Bilpoolsaktörer, både företag och kooperativ Fastighetsägare i Lundby, både kommunala och privata 28

30 Stadsbyggnadskontoret, Göteborg Trafikkontoret, Göteborg Affärer och köpcentra i Lundby Färdtjänsten Västra Götalandsregionen Lokala föreningar i Lundby En ytterligare ökad samverkan över aktörsgränserna behövs för att uppnå effektivare och hållbarare transportsystem. Andra nyckelaktörer som projektet inte tidigare samverkat med, bör identifieras och involveras i det fortsatta arbetet. Vidare metodutveckling och spridning av metoder Efter dessa första tre år för projektet är det nu möjligt att genomföra större kampanjer och projekt som kan få ett större genomslag hos målgruppen i syfte att påverka resvanor. Den erfarenhet och kunskap om målgruppen och stadsdelens förutsättningar och behov som projektet har erhållit gör detta möjligt, något som naturligtvis inte projektet hade från början. De olika transportslagen kollektivtrafik, gång, cykel och bilpool kompletterar varandra och bör marknadsföras utifrån den synen. Kombinationstjänster där ett resande med olika transportslag underlättas och premieras, bör utvecklas och prövas. Ytterligare kunskap om målgruppen behövs för att kunna förfina arbetet och målgruppsanpassa projekt. Denna kunskap kan erhållas om ökad samverkan sker med andra aktörer. Tillförlitlig statistik över invånarnas resvanor behöver utvecklas. En sekundär målsättning för projektet var att de metoder som utvecklas inom Lundby Mobility Centre och fungerar bra, skall kunna användas i hela Göteborg. Under projektets gång har vissa projekt och aktiviteter successivt utvecklats till att genomföras i andra stadsdelar eller i hela kommunen, vilket är mycket positivt; projekt har utvecklats till att bli mer långsiktiga processer med löpande verksamhet för större områden eller målgrupper. Denna uppskalning eller spriding kan genomföras så att det blir tydligare vilka delar av Lundbyprojekten som skalats upp till Göteborgsnivå och varför. I mobility management är själva processen en viktig del av arbetet. Genom arbetssättet, där många olika aktörer ingår, startar ofta arbetet nya processer som ger ytterligare effekter osv. Fler mobility management delar skulle kunna integreras direkt i den ordinarie verksamheten i kommunen för att på så sätt få en snabbare effekt. En ökad samverkan över aktörsgränserna är viktig. Ska ett bra resultat nås är det nödvändigt att balansera beteendepåverkan med fysiska åtgärder. Kommunen måste fortsätta ge invånarna den information och de förutsättningar, fysiska såväl som andra, som krävs för ett ändrat beteende. 29

31 Arbetet inom projektet kommer från 2006 och framåt att fokusera mer på beteendeförändringsprojekt samverkan mellan mobility management och planeringsprocesserna i kommunen ökad samverkan med nyckelaktörer Omvärlden - beroende och möjligheter för att ändra resvanor Transporter av människor och gods är en förutsättning för att samhället ska fungera. Samtidigt åstadkommer transporterna stor miljöpåverkan. Ska vi nå ett transportsystem som är långsiktigt hållbart, så krävs ett helhetsgrepp med en bred uppsättning samverkande åtgärder där många olika parter är aktiva. Det inbegriper åtgärder i infrastruktur och transportsystem, men också åtgärder som påverkar hur vi planerar samhället både på kort och på lång sikt. En bra infrastruktur är en förutsättning för att människor skall byta resvanor. Bra infrastruktur inbegriper bland annat god kollektivtrafik, tillgång till bilpooler och god tillgång till cykel- och gångbanor som också underhålls väl. Samtidigt krävs det en medvetenhet och en acceptans hos de potentiella resenärerna att denna nämnda infrastruktur är god och utgör ett fullgott alternativ till den egna bilen. Här har information och kommunikation inom området, dvs mobility management, en mycket viktig roll som verkningsfullt medel för att åstadkomma en förändring. Det är viktigt att involvera alla nyckelaktörer i deras dagliga arbete så att mobility management kan integreras i andra organisationer. Den kunskap och erfarenhet som utvecklats inom Lundby Mobility Centre kommer väl till pass i detta arbete. Samtidigt sker andra förändringar i samhället som har direkt bärighet på området trafik och transporter: Bensinpriset höjs stadigt och ligger nu på en nivå ingen trodde var möjlig för ett antal år sedan. Miljöbilsförsäljningen rakar i höjden. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären och temperaturen på jorden har ökat i snabb takt under 1900-talet. Detta har startat debatter om klimatförändringar och dess orsaker. Befolkningen blir allt tjockare vilket medfört att diskussionen om kropp och hälsa är påtaglig. Allt fler bosätter sig i storstäder världen över, men hur mycket tål dessa städer egentligen? Dessa förändringar öppnar för möjligheter att få till ett aktivt arbete för hållbara transportsystem. Kunskap och erfarenhet inom mobility management kommer väl till pass i detta arbete. 30

32 Bilaga 1 Artikel i Göteborgs Posten, 19 Maj 2003

33 Bilaga 2 Artikel i Tidningen Hisingen, 27 April 2003

34 Bilaga 3 Artikel/Anons i Metro, bilagan Pling, 18 Oktober 2004

35