- kommuner i samverkan trafiksäkerhet och miljö, Vägverket

Transkript

1 Projekt/kommunikationsplan för Barn på väg till skolan - på ett hälsosamt, miljöanpassat och säkert sätt Ett samarbetsprojekt mellan kommuner i Västra Götaland Sept 2005 mars Bakgrund och förutsättningar Det pratas mycket om hur skolbarnen tar sig till skolan. Om hur alltfler barn blir skjutsade av sina föräldrar till skolan. Det pratas om barns ohälsa och fetma, om trängsel och farliga miljöer runt skolan, om växthuseffekten och om att barnen tvingas andas in farliga avgaser. Det pratas också lite grann om att det kostar mycket pengar att köra bil (men inte när vi kör våra barn till skolan ). I många kommuner runt om i landet pågår just nu ett intensivt arbete med att försöka förändra attityder och beteende hos skolbarn och deras föräldrar så att barnens väg till skolan blir mer miljöanpassad, hälsosam och trafiksäker. Projektet Barn på väg är ett samarbete mellan Hållbar Utveckling Väst 1 och KUSTOM 2 och syftar till att stödja kommunala tjänstemän och trafikinformatörer i deras arbete med att förmå barnen och deras föräldrar att ta sig till skolan på ett miljöanpassat, hälsosamt och säkert sätt. Hållbar Utveckling Väst 3 och KUSTOM arbetar på olika sätt med kontaktpersoner/informatörer ute i kommunerna. Men just när det gäller frågor kring hur barnen tar sig till skolan så har de båda projekten gemensamma intressen. Projektet som skall pågå i 2,5 år handlar till största delen om att ta fram stöd för informations- och kommunikationsinsatser ute i kommunerna. Insatser som förhoppningsvis skall leda till förändrade attityder och förändrat beteende hos målgrupperna ute i kommunerna. Vid möten mellan projektdeltagarna i större eller mindre grupper kan man utbyta erfarenheter och ta fram underlag till exempelvis enkäter och kommunikationsmaterial (mallar) som var och en kan använda i sin resp. kommun. Projektet kan också handla om att sprida erfarenheter och metodik från beprövade metoder som t ex. Vandrande skolbuss. Några av kommunerna som finns representerade i gruppen, t ex. Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Härryda har redan gjort en hel del. Lidköpings kommun har t ex. länge haft ett väl fungerande trafiksäkerhetsarbete inom kommunen och politiker och tjänstemän i kommunen har visat ett stort intresse för barns skolvägar och för att vidta framförallt trafiksäkerhetsåtgärder. 1 Hållbar Utveckling Väst är ett projekt som startade våren 2005 och som syftar till att utifrån behoven hos kommunerna i Västra Götalandsregionen stärka det lokala arbetet för hållbar utveckling/agenda 21 och att genom detta underlätta och påskynda omställningen till ett hållbart samhälle. Det ska ske genom ett utvecklat samarbete mellan aktörer på framförallt lokal, men också regional och nationell nivå. 2 KUSTOM-projektet - Kommunsamverkan om trafiksäkerhet & miljö. I detta projekt samverkar Vägverket Region Väst och ett antal kommuner i Västra Götaland, Värmland och Halland om trafiksäkerhet och miljö. Arbetssättet bygger på att kommuner eller kommungrupper anställer informatörer. Projekt/kommunikationsplan Barn på väg till skolan/ SH/

2 2. Organisation Sanna Hambeson är projektledare för Hållbar Utveckling Väst (19 kommuner i samverkan) och Lars Johansson är samordnare för KUSTOM-projektet (Kommunsamverkan om trafiksäkerhet & miljö). De båda kommer att fungera som projektledning för Barn på väg. Projektledningen kommer att utgöra en stödjande funktion till kommunernas representanter när dessa träffas i samverkansgruppen. T ex. genom att bjuda in till möten, föra anteckningar, hjälpa till att ta fram visst material som alla kan ha nytta av osv. Däremot kommer man inte att vara involverade i det arbete som görs ute i de olika kommunerna, det är upp till varje enskild kommunrepresentant/er att planera och genomföra det arbetet. Representanter för följande kommuner har anmält att de vill delta i samarbetsprojektet om barn på väg till skolan; Lilla Edet, Mölndal, Mellerud, Tranemo, Lidköping, Härryda, Alingsås, Munkedal, Lerum, Gullspång, Skövde, Härryda, Ulricehamn och Vänersborg. Under hösten 2005 sätts en organisation för projektet samman, bestående av en större samverkansgrupp och ett par mindre arbetsgrupper. 3. Syfte och mål Det övergripande målet för detta samarbetsprojekt om Barn på väg till skolan är att barn (och deras föräldrar) vid utvalda skolor i de deltagande kommunerna i högre grad än idag går eller cyklar till skolan (dvs. skjutsandet av barnen med bil till skolan har minskat). Syftet är att förebygga god hälsa hos barnen, se till att miljöpåverkan minskar samt att det blir en säkrare miljö runt skolorna. Projektets mål är att kommunala tjänstemän och trafikinformatörer får mentalt och praktiskt stöd i sitt arbete med att förmå barnen och deras föräldrar att ta sig till skolan på ett miljöanpassat, hälsosamt och säkert sätt. Projektet skall också stimulera till ökat samarbete mellan de deltagande kommunerna. Målet för kommunikationsverksamheten inom projektet är att representanter för de medverkande kommunerna gemensamt utvecklat fungerande metoder och verktyg som stöd för arbetet. När dessa metoder används i kommunerna skall de leda till att antalet barn som går eller cyklar till skolan har ökat, jämfört med före projektstarten. Syftet med den kommunikationsverksamhet som genomförs ute i kommunerna är att: 1. Göra de deltagande kommunernas skolpersonal, föräldrar, skolbarn m fl.medvetna om problemen och möjligheterna förknippade med hur barnen tar sig till skolan. 2. Förändra attityderna hos de deltagande kommunernas föräldrar, skolbarn, skolpersonal m fl. i enlighet med projektets intentioner. 3. Förändra beteendet hos de deltagande kommunernas föräldrar och skolbarn, i enlighet med projektets intentioner. Projekt/kommunikationsplan Barn på väg till skolan/ SH/

3 4. Primära målgrupper för projektet De målgrupper som beskrivs här är de som träffas för att utbyta erfarenheter och material mm, mellan olika kommuner. Miljösamordnare, Agenda 21-samordnare Trafikinformatörer, trafikplanerare Skolpersonal Skolskjutsplanerare Folkhälsosamordnare Projekt Barn på väg till skolan Primära målgrupper, från olika kommuner: Miljösamordnare Trafikinformatörer Skolpersonal Skolskjutsplanerare Hälsosamordnare Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Projektdeltagarnas målgrupper ute i sina kommuner: Skolledningar Skolpersonal Politiker Föräldrar Elever Trafikplanerare Lokal massmedia Projekt/kommunikationsplan Barn på väg till skolan/ SH/

4 5. Målgrupper för samarbetsprojektets deltagare när de verkar i sina kommuner De målgrupper som beskrivs här är de som de primära målgrupperna (se ovan, punkt 4) arbetar mot i sin resp. kommun. Skolledningar, politiker och tjänstemän i barn- och ungdomsförvaltningarna. Detta är en mycket viktig målgrupp som vi måste satsa hårt på särskilt så här i inledningsskedet. Det är viktigt att ha sina budskap väl förankrade på hemmaplan. Denna grupp skall dels vara insatt i vad projektet går ut på, dels dela projektets värderingar. För att bearbeta gruppen handlar det främst om personliga kontakter och informationsinsatser. Skolpersonal vid utvalda skolor i kommunerna. Skolbarnens föräldrar vid utvalda skolor i kommunerna. Den främsta målgruppen i detta projekt - föräldrarna - har i de allra flesta fall relevant kunskap för att ändra sitt beteende och sluta skjutsa sina barn till skolan. Men de måste dessutom vilja ändra beteendet, och de måste också ha en praktisk möjlighet (upplevd) att kunna genomföra en varaktig beteendeförändring. De måste ju kunna motivera sig själva och sina barn att börja cykla eller gå till skolan. Skolbarnen vid utvalda skolor i kommunerna, lågstadiet resp. mellanstadiet. Representanter för kommunernas gatu/trafikkontor och Samhällsplanerare inom kommunerna, ev stadsarkitekten. Trafikplanerare, skolskjutsansvariga i kommunerna Representanter för barnhälsa; skolhälsopersonal inom kommunerna, folkhälsosamordnarna. Företag, organisationer och föreningar i kommunerna: Föreningar som barnen är med i på fritiden (Handslaget) Till denna grupp skall vi gå ut med konkreta erbjudanden. Vi skall aktivt verka för att ge goodwill och positiv publicitet i media till de skolor och föreningar som engagerar sig i arbetet med bättre skolvägar. Den här gruppen bearbetas främst genom personliga kontakter, dvs att man åker ut till företagen och presenterar projektet. För att vi skall kunna få med oss företagen gäller det att ha något konkret att erbjuda som varken kostar stora mängder tid eller pengar för företagen. Lokal massmedia Massmedia fyller en viktig funktion i kommunikationen med våra övriga målgrupper därför är det viktigt att vi har goda kontakter med media. 6. Förundersökning För att få ett nollvärde för uppställda mål samt för att mer i detalj veta hur vi skall lägga upp inriktningen på informationsarbetet inom projektet bör man i de deltagande kommunerna göra förundersökningar i form av enkäter eller intervjuer, t ex. angående hur barnen tar sig till skolan. Projekt/kommunikationsplan Barn på väg till skolan/ SH/

5 7. Budskap Budskapet är att barnen bör röra på sig mera. Det är mycket positivt om de går eller cyklar till skolan. (Eller den sista biten fram till skolan om man bor långt från skolan). Om de går eller cyklar mår de bättre; de blir starkare, mer stresståliga, tänker bättre, orkar mera, får lägre blodtryck, förbränner mer energi osv Människan är gjord för att röra på sig. Dessutom slipper vi många miljöproblem och trafiksäkerhetsproblem runt skolorna. Om man tittar på de budskap som Barn på väg till skolan innehåller kan man konstatera att de kanske inte rakt igenom uppfattas som positiva av den enskilde individen och alla budskap kanske inte spontant uppfattas som eftersträvansvärda. Föräldrar anser ofta att de gör sina barn en tjänst när de ger dem skjuts till skolan Vägen till skolan anses ofta farlig och därför vill man skydda sitt barn från trafiken Man har bråttom till jobbet och skall ändå köra bil dit, då är det lika bra att lämna barnen på vägen. Man tänker inte på att man själv blir en del av den farliga trafikmiljön nära skolan när man kör sin bil dit. Man tänker inte heller på att barnet mår bra av att röra på sig på väg till och från skolan. Budskapet att man bör sluta skjutsa sina barn med bil till skolan kan uppfattas som kritik mot föräldrarna för att de inte cyklar eller går med sina barn till skolan. Denna kritik eller information skall helst ges direkt till föräldrarna och inte komma till föräldrarna via barnen. Barnen skall inte behöva vara budbärare. Det är viktigt för oss ersätta den kritiska tonen med någon som är mer positivt värdeladdad. Av denna anledning bör vi välja budbärare av Barn på väg till skolan i kommunerna med yttersta omsorg. Det är även viktigt att det här projektet inte enbart blir en myndighetsaktivitet utan något som eleverna och föräldrarna vi de utvalda skolorna känner som sitt projekt. En bred spridning med acceptans hos målgruppen är nyckeln till att det här skall lyckas. Även ur denna aspekt är valet av budbärare är också av stor betydelse. Bra om man inom respektive kommun kan hitta en företrädare för projektet, en skolvägsman/kvinna som kan fungera som projektets neutrala ansikte i respektive kommun. En person som invånarna i kommunen kan förknippa med projektet och som de själva kan identifiera sig med. Personen i fråga bör ha bl a följande egenskaper: - Anknytning till orten - Ha en utstrålning som gör honom/henne lämplig att placera framför en TV-kamera eller mikrofon. - Ha lätt för att uttrycka sig i tal och skrift. - Gärna vara något av en lokal kändis och förebild för invånarna i kommunen. 8. Internkommunikation En grundläggande tanke för allt informations- och kommunikationsarbete är att man först måste förankra ett budskap på hemmaplan innan man kan gå utanför den egna organisationen och försöka få gehör för sina idéer. Det gäller inte minst i ett projekt som detta som syftar till att förändra människors attityder och beteende. I vissa fall till och med djupt rotade attityder. Projekt/kommunikationsplan Barn på väg till skolan/ SH/

6 9. Extern kommunikation och massmedia När vi väl har förankrat idéerna internt kan vi arbeta med dem utanför den egna organisationen. Detta innebär givetvis inte att det interna arbetet är avslutat, det är snarare två processer som löper parallellt med varandra, där det interna arbetet skall ligga steget före det externa. En mycket viktig grupp att kommunicera med i ett tidigt skede är de lokala massmedierna i kommunerna. Redaktionell text har ett mycket högt påverkansvärde. De ämnen som media lyfter upp på dagordningen är även det som i många fall ligger högt på den enskilde individens dagordning. (Dvs blir sådant som man pratar om på kafferasten på sitt arbete och dylikt.) En korrekt och positiv bild av projektet i massmedia är därför av största betydelse. God journalistik ökar trovärdigheten för alla inblandade kring projektet och projektet skall ge media mesta möjliga stöd för att uppnå god journalistik. Det är viktigt att utskick av pressmeddelanden, arrangerandet av presskonferenser och andra planerade aktiviteter sker i samråd med informationsansvariga på kommunen. Media i respektive kommun bör listas. Förteckningar över projektets grundläggande budskap, över användbara sakliga och faktagrundade argument samt positiva och negativa värden som är kopplade till projektet bör tas fram gemensamt. 10. Uppföljning och utvärdering Ett uppföljningsseminarium genomförs med de deltagande kommunernas representanter vid slutet av år ett resp. år två. Steg ett är att följa upp att man når de uppsatta målen i handlingsplanen. Det är också viktigt att följa upp hur kontaktpersonerna (miljösamordnare och KUSTOM-informatörer m fl.) upplever att projektet har stöttat dem i arbetet med projektet. Har stödet motsvarat deras förväntningar? Kan någonting göras annorlunda, förändras under tiden? Har ledningen fungerat osv. Inom projektet skall kommunrepresentanterna kunna få hjälp och inspiration att med Vägverkets utvärderingssystem SUMO kunna mäta effekterna av sina åtgärder ute i skolorna, i förhållanden till de mål som resp. kommun ställt upp. Ett slutseminarium där arbetssätt och resultat under de tre åren redovisas genomförs våren Alla kommuner i regionen bjuds in till detta seminarium. 11. Resurser och mandat Projektet Barn på väg till skolan bedrivs som ett delprojekt inom det treåriga projektet Hållbar utveckling Väst (HUT Väst), i vilket 19 kommuner i Västra Götaland samverkar. HUT Väst samarbetar här med Vägverkets KUSTOM-projekt i Västra Götaland. Bland de som finansierar projektet finns Vägverket region Väst, Länsstyrelsen Västra Götaland samt Västragötalandsregionen. Finansiering beviljas för ett år i taget med start april Projektet stäms av regelbundet med medarbetare från Vägverket, i första hand Per Schillander. Projekt/kommunikationsplan Barn på väg till skolan/ SH/

7 12. Handlingsplan Vad ska göras för att uppnå målet? När? Vem ansvarar? PL=projektledarna Mål Representanterna i HUT Väst samt KUSTOMinformatörerna, har fått förfrågan och lämnat svar på om de vill delta. Projektgruppen har haft ett första möte med representanter från intresserade kommuner. En plan för projektet Barn på väg till skolan är klar och spridd till alla intresserade. Goda exempel från andra kommuner som gjort liknande aktiviteter t ex. Lund, Falun, Örebro, Göteborg (Torslanda) finns på samverkans-projektets hemsida. Bra exempel sprids. Torslandaskolan berättar om sitt arbete med Vandrande skolbuss. Enkät för kartläggning av nuläget finns framme. Varje deltagande kommun har börjat arbeta utifrån sin egen plan mot den utvalda skolan/orna och klassen/rna. Hälften av de deltagande kommunerna har gjort kartläggning av utgångsläge angående hur barnen tar sig till skolan. Varje deltatagande kommun sätter upp mål för hur mycket barnens cyklande/gående till skolan skall öka fram till okt Vid regionala träffar i projektgruppen har man stämt av arbetet i de deltagande kommunerna. Varje deltagande kommun genomför minst två kommunikativa aktiviteter för Aktivitet PL i Hut Väst går ut till miljö/agenda21-samordnarna via e-post med planen och en förfrågan om deltagande från dem själva eller andra tjänstemän i kommunen som representerar trafikfrågorna eller grundskolan. KUSTOM-samordnaren kontaktar KUSTOMinformatörerna. Genomförande senast Aug 2005 PL arrangerar en första träff i Göteborg. 15 september 2005 Goda exempel på arbetssätt och informationsmaterial samlas in från olika kommuner för spridning i samverkansnätverket framförallt via webben. (PL) Nov 2005 Nov 2005 TRÄFF i projektgruppen 14 november 2005 Material från andra kommuner lånas med tillstånd, och anpassas till projektet. Lars Johansson ansvarar. Representanterna i varje kommun tar fram en plan och förankrar den i sin egen organisation. Efter att skolledning informerats görs enkätundersökning. Nov 2005 Vår 2006 Vår 2006 Vår 2005 PL arrangerar en träff. Februari 2006 Varje kommun beslutar om lämpliga aktiviteter och genomför dessa. Okt 2005 maj 2006 Projekt/kommunikationsplan Barn på väg till skolan/ SH/

8 att stimulera till ökat gående och cyklande. Vid regelbundna träffar i projektgruppen har man stämt av arbetet i de deltagande kommunerna. Uppföljning och utvärdering av delprojektets första år har gjorts. Lokala massmedia i de deltagande kommunerna har skrivit om kampanjen vid minst ett tillfälle under projektets första år. Varje deltagande kommun genomför minst två kommunikativa aktiviteter för att stimulera till ökat gående och cyklande. Vid regelbundna träffar i projektgruppen har man stämt av arbetet i de deltagande kommunerna. Samtliga deltagande kommuner har återigen gjort en uppföljningsmätning av hur barnen tar sig till skolan på de utvalda skolorna. Representanterna i varje kommun har sett över sin plan för arbetet med barn på väg till skolan, uppdaterat och förankrat den i sin egen organisation. Uppföljning och utvärdering av delprojektets andra år har gjorts. Samtliga deltagande kommuner har återigen gjort en uppföljningsmätning av hur barnen tar sig till skolan på de utvalda skolorna. Varje deltagande kommun genomför minst två kommunikativa aktiviteter för att stimulera till ökat gående och cyklande. Uppföljning och utvärdering av det 2,5 åriga projektet görs. PL arrangerar träffar. Utbyte av erfarenheter. Under 2006 Uppföljningsseminarium genomförs med de deltagande kommunernas representanter. Representanter i kommunerna förser massmedia med underlag i form av pressmeddelanden och bilder. PL stöttar. Varje kommun beslutar om lämpliga aktiviteter och genomför dessa. Mars 2006 Okt 2006 Sept 2006 maj 2007 PL arrangerar träffar. Utbyte av erfarenheter. Under 2007 Uppföljningsseminarium genomförs med de deltagande kommunernas representanter. Efter att skolledning informerats görs återigen enkätundersökning. Varje kommun beslutar om lämpliga aktiviteter och genomför dessa. Ett slutseminarium arrangeras öppet för alla som vill att delta. Resultaten av projektet redovisas. Vår ett år efter den första mätningen. Vår 2007 April 2007 Okt två år efter den första mätningen. Okt 2007 feb 2008 Vår 2008 För ytterligare information kontakta: Sanna Hambeson, projektledare för Hållbar utveckling Väst tel , e-post: sanna.hambeson@hutvast.se Projekt/kommunikationsplan Barn på väg till skolan/ SH/