Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen med utblick mot 2030

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030"

Transkript

1 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen med utblick mot 2030

2

3 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen. Det har presenterats många rapporter och mycket fakta kring regionens utveckling och regionförstoring de sedan Mälardalsrådet bildades. Planerings- och trafikutskottet vill med denna rapport på ett samlat och översiktligt sätt redovisa utvecklingen av befolkning, sysselsättning m.m. mellan 1993 och Rapporten innehåller även några utblickar mot åren 2020 och På Mälartinget, med tema tillgänglighet, i Västerås i maj 2007 presenterades materialet på en workshop där tesen Regionförstoring lönar sig, men då är bra kollektivtrafik en nödvändighet diskuterades. Opponenter kommenterade denna från miljömässiga, sociala och ekonomiska utgångspunkter. Syftet var att få till stånd en diskussion, med stöd av följande frågeställningar, som med variationer kan användas även i andra sammanhang. 1. Vilka insatser är viktigast för att stödja regionförstoringen i Stockholm- Mälarregionen? 2. Vilka insatser vidgar regionen och vilka insatser integrerar regionen? 3. Ska vi stärka rollen som centralort för regionala kärnor med ett eget omland eller ska alla tåg gå till Stockholm? 4. Kan regionförstoring vara ett verktyg i arbetet mot ett mer jämställt samhälle? 5. Är en minskande befolkning ett tecken på otillräckliga pendlingsmöjligheter? 6. Vad behövs för att regionförstoringen ska bli så omfattande att även Örebro med omland inkluderas? Stockholm Planerings- och trafikutskottet Materialet har för trafik- och planeringsutskottets räkning tagits fram av WSP Analys & Strategi. Frågor kan ställas till Fredrik Idevall, Regionförbundet Örebro, tel eller Börje Wredén, Regionplane- och trafikkontoret, tel

4 Folkmängd i Stockholm Mälarregionen Förändring sedan 1993

5 Stockholm- Mälarregionen urbaniseras och befolkningsökningen är störst där tillgängligheten till Stockholm är störst. Stockholms läns södra kommuner växer mer än de norra. Rena bostadsorter utmed stora pendlingsstråk växer mer än delregionala centra och övriga kommuner. Stockholms län växer mest i hela regionen. I regionens yttre band, och framför allt i väster, minskar befolkningen mest.

6 Förvärvsfrekvens förändring mellan , män & kvinnor

7 Förvärvsfrekvensen för män har ökat i samtliga kommuner i Stockholm- Mälarregionen mellan 1993 och Förvärvsfrekvensen för kvinnor har också i de allra flesta fall ökat, men inte i lika stor utsträckning, och heller inte utan undantag. Jämnast fördelning mellan könen i ökningen av förvärvsfrekvens finns i kollektivtrafikförsedda (spår) pendlingsorter nära Stockholm. (Trosa, Gnesta, Strängnäs, Håbo, Enköping).

8 Andel av befolkning med treårig eftergymnasial utbildning. Kvinnor & män, 1993 och 2005

9 Andelen av befolkningen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning har ökat i hela regionen sedan var andelen män större än kvinnor är andelen kvinnor större än andelen män. Andelen kvinnor med minst 3-årig eftergymnasial utbildning är högre i hela regionen. Stor inom-regional variation i utbildningsnivå. Ju större kommun, desto högre utbildningsnivå med undantag för pendlingsorter i Stockholms närhet.

10 Sysselsättning dagbefolkning fördelat på de största branscherna. Förändring sedan 1993

11 Dagbefolkning och näringslivsstruktur uppvisar mönster på specialisering och klusterbildningar på Mälardalsnivå. Forskning och utveckling och utbildning har ökat markant norr om Stockholm, medan parti- och detaljhandel, transport och magasinering har ökat mest i väster. De senare branscherna har också ökat mer i Stockholms södra kommuner än i de norra och själva Stockholm. Hälso- och sjukvård och sociala tjänster har minskat i hela regionen. Finansiella tjänster och kreditinstitut är den bransch som uppvisar störst ökning i både centrala, norra och södra Stockholm. Ingen annanstans i Mälardalen syns denna bransch öka på samma sätt.

12 Förvärvsinkomst per capita 1993 och 2005

13 Stockholm- Mälarregionen uppvisar stora skillnader i förvärvsinkomst per capita. Ökningen sedan 1993 är däremot relativt jämnt fördelad i regionen. De högsta per capita lönerna finns i Stockholm, och sjunker med avstånd därifrån.

14 Pendling till arbetsort utanför egen kommun

15 För samtliga län gäller att pendlingen är störst inom de egna kommunerna. Den inomkommunala pendlingen har däremot inte ökat i någon större omfattning. Reslängden för arbetspendling har ökat med cirka 50 procent på 30 år. Sedan 1993 har reslängden i Stockholm Mälarregionen endast ökat marginellt (7 %).

16 Pendling 2005 i regionens samtliga län Riktad utpendling Egen kommun Eget län Övriga Mälarlän Övriga riket Stockholms län Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län

17 Flest pendlar i Stockholms län och inom Stockholm. Fler pendlar till övriga riket från Stockholm än till övriga Mälardalslän. Uppsalaborna pendlar i högre utsträckning till övriga Mälardalslän än inom det egna länet.

18 Genomsnittlig reslängd och restid för arbetsresor i Mälardalen

19 Statistik bygger på RVU och visar genomsnittlig reslängd och restid för arbetsresor. Den genomsnittliga reslängden för arbetsresor har mellan 1994 och 2006 ökat i Stockholms län och Örebro län. Den genomsnittliga reslängden för arbetsresor har mellan 1994 och 2006 minskat i Uppsala län och Sörmlands län. I Västmanland har ingen förändring skett. Stockholmare pendlar i största utsträckning i egna länet ökningen av reslängd kan bero på en utspridning av arbetsplatser i länet. Ökningen i Örebro kan bero på en minskning av pendling inom den egna kommunen. Minskning av reslängd i Uppsala län sedan 1994 Västmanland ingen förändring

20 Inrikes in- och utflyttare över länsgräns. Årligt genomsnitt i procent av befolkning 2006 Inflyttning och utflyttning, kommuner med störst in- och utflyttning i respektive län Inflyttning från andra län Utflyttning till andra län Stockholms län Sigtuna kommun Uppsala län Håbo kommun Sörmlands län Gnesta kommun Örebro län Ljusnarsbergs kommun Västmanlands län Västerås Årligt genomsnitt av befolkning 2006 Skinnskattebergs kommun

21 Håbo kommun i Uppsala län har störst andel in- och utflyttare över länsgräns i regionen. Uppsala län har störst andel in- och utflyttare från andra län. Stockholms län lägst andel utflyttare. Gnesta kommun har stor andel inflyttare över länsgräns.

22

23 FRAMSKRIVNINGAR EXEMPEL Stockholmsregionen 2015 och 2030 enligt Nutek Stockholm Solna bildar gemensamt centrum i Stockholmsregionen Stockholmsregionen består av 52 kommuner i delregionerna Stockholm, Södertälje, Uppsala, Nyköping, Eskilstuna och Västerås Förbättrade kommunikationer mot Norrköping-Linköping, Örebro och Gävle kommer inte att i tillräcklig utsträckning minska avstånden tidsmässigt för att en ytterligare utvidgning av regionen kan anses trolig fram till Regionen är länsöverskridande och omfattar hela Stockholms, Sörmlands och Västmanlands län Uppsala ingår också, förutom Älvkarleby som tillhör Gävleregionen Örebro-Kumla utgör gemensamt centrum för 12 kommuner i delregionerna Örebro-Kumla och Karlskoga Regionbildningen stämmer med länsgränsen, förutom Ljusnarsberg som ingår i Ludvikaregionen och Värmlandskommunen Storfors, som ingår i Örebroregionen Stockholm Mälarregionen i framskrivningar 2020 och 2030 (för RUFS 2010) Framskrivingarna utgår från scenario Hög i framskrivningar för grundantaganden för Stockholm Mälarregionen 2020 och De olika scenarierna (Hög och Låg) handlar anpassning till globaliseringen i termer av nationella makroekonomiska indikatorer. I scenario Hög förutsätts en högre produktivitet i näringslivet, en lägre arbetslöshet och en kraftigare löneökning är i scenario Låg. Andra förutsättningar har också betydelse, såsom forskningens och utbildningens standard, tillgång till attraktiva miljöer för högförädlad ekonomisk verksamhet samt en expansiv och privat tjänstesektor.

24 Befolkning 2005, 2020 och 2030

25 Den största befolkningsökningen i hela regionen sker de närmaste 15 åren. Sedan planar ökningen ut något. Stockholm står för den största delen av ökningen. Ökningen är också större i de norra regiondelarna än i de södra. Minst ökning sker i de allra västligaste regiondelarna.

26 Förvärvsfrekvens 2004, 2020 och 2030 Förvärvsarbetande nattbefolkning som andel av befolkning år Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Riket totalt Stockholms län %

27 Störst ökning i förvärvsfrekvens förväntas ske i Stockholm. Samtliga län ökar förvärvsfrekvens fram till 2020, för att sedan plana ut något. Undantag gäller för Stockholms län Samtliga län förutom Stockholm ligger under rikets nivå. Stockholm Mälarregionen har en högre förvärvsfrekvens än riket år 2030.

28 Utbildningsnivå 2005, 2020 och 2030 Andel av befolkningen med minst 3-årigt eftergymnasial utbildning Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Riket totalt Stockholms län %

29 Utbildningsnivån förväntas öka för dem med minst treårig eftergymnasial utbildning till en riksnivå på strax under 35 %. Fram till 2020 är ökningen stark för att fram till 2030 plana ut något. Samtliga län förutom Stockholm har en högre utbildningsnivå som ligger under Mälardalens totala nivå och rikets nivå.

30 Sysselsättning 2004, 2020 och 2030 Förvärvsarbetande dagbefolkning Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Stockholms län 1000-tal

31 Antalet förvärvsarbetande förväntas öka i jämn takt i Stockholms län och i regionen totalt. Övriga Mälardalslän ser inte liknande ökning i antalet sysselsatta. I samtliga län ökar antalet sysselsatta. Stockholms län har ett betydligt större antal sysselsatta än övriga län i regionen.

32 Nettopendling 2004, 2020 och 2030 Nettopendling (differens mellan förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning) Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Stockholms län %

33 Endast i Stockholms län är inpendlingen större än utpendlingen. Framskrivningarna visar att nettopendlingen kommer att minska även fram till 2020 och 2030 i samtliga län förutom Stockholm.

34

35 Om regionförstoring Regionerna växer Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige har i stort sett halverats mellan 1970 och 2004[1]. De funktionella regionerna växer således, och utvecklingen är alltmer accentuerad i storstadsregionerna. I begreppet Stockholm Mälardalen återfinns i dag 5 FA regioner (funktionella analysregioner). En FA-region definierar det område inom vilket människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. FA-regionen är således den "vardagsregion" som flest människor berörs av genom dagliga resor till och från arbetet. Samtidigt är FA-regionen företagens huvudsakliga rekryteringsområde för arbetskraft. I större FA-regioner finns det i allmänhet ett dominerade centrum och mindre supplementära delcentra en flerkärnig struktur. Regionförstoringen i Stockholm-Mälardalen beräknas av Nutek till 2015 omvandla dessa fem till två FA-regioner med 6 delregionala centra[2]. Nuteks indelning bygger på en statistisk framskrivning av kommuners förvärvsarbetande nattbefolkning och pendlingens förmodade utveckling mellan 2004 och Resultatet indikerar de framtida lokala arbetsmarknaderna 2015 och En fortsatt regionförstoring kan antas leda till ökad tillväxt och högre lönenivåer Större funktionella regioner och en ökad rörlighet på arbetsmarkanden är viktig för effektiviteten i arbetslivet, för ökat lärande och för bättre matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare. En ökad rörlighet förväntas direkt bidra till tillväxt i ekonomin och högre lönenivåer samt minska känsligheten för tillbakagångar i vissa branscher. Den bättre matchningen mellan arbetstagare och arbetstillfällen är dessutom ett sätt för den svenska ekonomin att hävda sig i en allt skarpare internationell konkurrenssituation. Större arbetsmarknader har ett mer diversifierat näringsliv jämfört med mindre. Det ger arbetskraften andra förutsättningar att utnyttja och utveckla sin kompetens. Dessutom är ett mer diversifierat näringsliv mer motståndskraftigt för konjunktursvängningar, det vill säga exogena tilläxtfaktorer. Större lokala arbetsmarknader med diversifierade näringsliv är mindre känsliga för förändringar i BNP, medan mindre och traditionellt industritunga regioner är mer känsliga för BNP-förändringar. Stora delar av de förvärvsarbetande, särskilt kvinnor, har begränsade möjligheter att pendla och dra nytta av allt större markaders ekonomiska möjligheter. Utvecklas och frigörs inte kvinnors möjligheter att ta del av allt större lokala arbetsmarknaders möjligheter till specialisering begränsas inkomsteffekterna av regionförstoring. Det är framförallt stora skillnader mellan högutbildade män och lågutbildade kvinnor. Potentialen och utmaningen i regionförstoringen ligger i att få grupper som pendlar över korta avstånd att pendla över långa avstånd. Först då skapas stora funktionella arbetsmarknader för alla grupper. Endogen tillväxt, sysselsättningsnivåer, har stor betydelse för den lokala arbetsmarkandens tillväxt.

36 Regionförstoring ger även möjlighet att rationalisera serviceutbudet Samtidigt som en funktionell vardagsregion för arbete blir större så skapas möjligheten att effektivisera utbudet av service. Detta sker genom att ett ökat kundunderlag skapar möjligheter för en strukturrationalisering. Här finns dramatiska skillnader mellan marknadsdriven service, som snabbt måste anpassa sig, och offentlig service, där man politiskt beslutar om utbudets lokalisering, kvalitet och kostnader. Exempel på detta är sjukvården, den högre utbildningen samt stora delar av den kommunala verksamheten. Denna aspekt kan benämnas regionintegrering eller regioneffektivisering och har hittills fått för lite uppmärksamhet i den allmänna debatten. Både positiva och negativa effekter av regionförstoring Bland de positiva effekterna av regionförstoring eller regional integration räknas; större ekonomisk mångfald, ett minskat konjunkturberoende, högre utbildningsintensitet, högre etableringsgrad av företag, högre ekonomisk tillväxt, lägre arbetslöshet och lägre sjuktal och beroende av socialförsäkringar. Regionförstoring kan således förväntas medföra två effekter; dels ökad sysselsättning, dels ökad produktivitet och löner. Den första effekten är förenad med att större regioner har en större självgenererande tillväxtförmåga än mindre regioner. Den andra effekten beror på att med ökad regionstorlek växer den lokala/regionala ekonomins diversifiering som ger utrymme för ökad specialisering hos arbetskraften. Till de negativa effekterna hör; ökade transportbehov och miljöproblem, splittrad vardag i tid och rum, risker för en cementering av könsroller, regional segregation där vissa regiondelar får markant bättre förutsättningar än andra, och möjliga problem för lokal demokrati. Sambandet mellan hög utbildning och ökad pendling visar sig starkast bland män. De lokala arbetsmarknaderna ser därför olika ut för olika grupper och integrationen i allt större lokala arbetsmarknader har nått längs för högutbildade män. Det finns även starka samband mellan hög inkomst och ökad arbetspendling. Eftersom kvinnor ofta har mindre lokala arbetsmarknader än män, är också möjligheterna till ökad specialisering och kompetensutveckling bättre för män. Ju större arbetsmarknader, desto större är möjligheter till specialisering och ökad inkomst. Att bejaka orters specialisering kan öka nyttan av regionförstoringen Regionförstoring/effektiviseringen leder till att den ekonomiska arbetsfördelningen mellan orterna förändras. Ofta är det en förändring i riktning mot ökad specialisering om man ser till varje enskild ort. Det är således intressant vilka roller olika orter och dess influensområden spelar och hur deras olika roller strategiskt kan förändras för att möta de nya utmaningarna som en regionförstoring/effektivisering innebär. Nyttan av en infrastrukturinvestering kan ökas genom ett proaktivt arbete mellan orterna och en dialog kring fördelning och förändring av olika funktioner.

37 Tillgång till utbildningsplatser för högre utbildning är också ett exempel på proaktivt arbete för att dra nytta av regionförstoring. Utbildningscentra kan ges större omland av potentiella studenter. En samlad effekt av befolkningsmässigt förstorade lokala arbetsmarknader, utjämnade sysselsättningsgrader och tillgång till utbildningsplatser kan leda till att de endogena tillväxtfaktorerna förändras (till det bättre). Hur den geografiska strukturen av Stockholm Mälarregionens lokala arbetsmarknader utvecklas beror till stor del på hur förutsättningarna hos elitpendlarna (män med högre utbildning) kan spridas till allt större delar av arbetsmarknaden. Då gäller att villkoren för pendling och pendlingsbeteende jämnas ut mellan olika grupper, så att de både antar och får elitpendlarnas förutsättningar. De stora funktionella stråken i fokus Stockholm- Mälarregionen som funktionell region är redan ett begrepp i många sammanhang speciellt i transport och infrastruktursammanhang. En bättre sits strävar efter samsyn och gemensamma prioriteringar i hela Stockholm Mälardalen kring de viktigaste insatserna inom transport- och infrastrukturområdet. Ostlänken och Svalandsbanan är andra exempel på hur stråkprojekt förenar över administrativa gränser och har ett storregionalt fokus. Fysisk och mental rörlighet Den fysiska rörligheten ökar och villigheten att resa likaså. Men det sker också en mental omställning när många orter går igenom, och kommer att uppleva, en förändring i sin funktion och identitet. Bruksorter på pendlingsavstånd blir sovstäder och mer utpräglade bostadsorter, klusterbildningar och näringslivets specialisering likriktar orters näringsliv, och förbättrade kommunikations- och transportmöjligheter gör att ytkrävande och arbetsintensiva verksamheter kan lokaliseras längre bort från kärnorna där markpriser är lägre och arbetskraften är billigare. Sammanfattningsvis är regionförstoring positivt för välfärden. Det ökar, genom en förbättrad matchning på arbetsmarknaden, tillväxt och produktivitet. Det ökar marknadsunderlaget och öppnar möjligheter för större branschbredd. Det möjliggör ytterligare specialisering, dels i det privata näringslivet, och dels inom den offentliga servicen. Orter inom Stockholm-Mälardalen kan, i ett flerkärnigt system, erbjuda kompletterande tjänster och funktioner inom vård, utbildning och en rad andra offentligt finansierade servicegrenar. Regionförstoring sker i hög grad inom privat servicesektor, i mindre eller ingen utsträckning inom offentlig sektor och här finns därför en stor potential till rationalisering. Den offentliga sektorns roll i regionförstoringen kan vara att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar pendling. Det kan ske genom betydande satsningar på kollektivtrafik för resor över länsgränser. På så sätt kan offentliga sektorn även arbeta för att regionen växer och utvecklas i en hållbar riktning.

38 Planerings- och trafikutskottet

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Sveriges demografiska mittpunkt Cirka 280 000 invånare Gränsar till 6 andra län Delar av 5 stift Örebro län ett län, men 6 landskap Närke, Västmanland, Värmland,

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Persontrafik på TGOJbanan

Persontrafik på TGOJbanan Persontrafik på TGOJbanan Ett regionalt utvecklingsperspektiv Bengt Andersson och Dag Boman Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 26 för perioden 26-215 Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller Riktade flyttningar och pendling Antal 7 6 5 4 3 3 27 Totalt antal som

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling Fakta & Analys 2011:2 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Kompetensprofil för Västra Götaland KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Matchning på arbetsmarknaden Att det finns arbetskraft och

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige

Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar till år 2050 Rapport 1:2012 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellansverige reviderade framskrivningar

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

2010:2. Riktade flyttningar och arbetspendling

2010:2. Riktade flyttningar och arbetspendling 2010:2 Riktade flyttningar och arbetspendling Befolkningsprognos 2010 2019 2010:2 Riktade flyttningar och arbetspendling Befolkningsprognos 2010-2019 Riktade flyttningar och arbetspendling mellan Stockholms

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås. www.merkoll.se

Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås. www.merkoll.se Ökad tillgänglighet Eskilstuna-Hallstahammar-Västerås www.merkoll.se Finansiärer Mer Koll finansieras av följande organisationer: Skinnskattebergs kommun Rapporten är skriven av Bo Wictorin, Eskilstuna

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

Norrköpingsfakta. Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet. Rapport nr 2013:4 16 december 2013 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet. Rapport nr 2013:4 16 december 2013 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2013:4 16 december 2013 Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Sida 2 av 35 Visste du att Norrköpings arbetsmarknad består av

Läs mer

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen SHR Sveriges Hotell- och restaurangföretagare 2011-08-19 Innehåll VD har ordet: Ungdomsjobben skapas i restaurangbranschen...

Läs mer

Framtiden för landsbygden?

Framtiden för landsbygden? Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Kommunikationernas betydelse för tillväxt eller möjligen Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Blivande hallänningar (?) på sommarlov i Haverdal 2014 03 12 Foto: Föreningen Haverdalsbyn Folkmängdsutveckling

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland

Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen

Läs mer

Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard

Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Räta Linjen En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Bengt Andersson Inregia AB, oktober 2005 på uppdrag av Räta Linjen Gruppen Inregia AB, part of WSP Group (

Läs mer

En ny Ekonomisk geografi

En ny Ekonomisk geografi En ny Ekonomisk geografi Ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra mellansverige RAPPORT 5:2013 AttrAherAr företag och individer ökad marknadspotential ökad täthet ökad tillgänglighet växande

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Stockholm 323 km. Oslo 454 km. Göteborg 148 km. Köpenhamn 285 km

Stockholm 323 km. Oslo 454 km. Göteborg 148 km. Köpenhamn 285 km JÖNKÖPING Knutpunkt i Sverige Jönköping har framtiden för sig och kommer vara en knutpunkt i Sverige. Kommunen ligger vackert vid Vätterns strand. Här kan du njuta av stadspuls, strandliv och naturupplevelser.

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 214-9-23 Pendling till och från Nyköpings kommun 212 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27 RAPPORT Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Christer Anderstig och Anders Wigren 2009-10-27 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande 2008-11-06 Dnr CK2008-0242 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Edström 018-611 61 87 anders.u.edstrom@lul.se Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 STOCKHOLM Regional

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

YTTRANDE ÖVER -REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STOCKHOLMS-REGIONEN-RUFS 2010, SAMRÅDSFÖRSLAG -FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

YTTRANDE ÖVER -REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STOCKHOLMS-REGIONEN-RUFS 2010, SAMRÅDSFÖRSLAG -FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Kommunstyrelsen Datum 1 (12) Kommunledningskontoret Näringsliv KS/KF2008:226 Lennart Nilsson, 016-710 83 37 Kommunstyrelsen YTTRANDE ÖVER -REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR STOCKHOLMS-REGIONEN-RUFS 2010, SAMRÅDSFÖRSLAG

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer