Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen med utblick mot 2030
|
|
- Lisbeth Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen med utblick mot 2030
2
3 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen. Det har presenterats många rapporter och mycket fakta kring regionens utveckling och regionförstoring de sedan Mälardalsrådet bildades. Planerings- och trafikutskottet vill med denna rapport på ett samlat och översiktligt sätt redovisa utvecklingen av befolkning, sysselsättning m.m. mellan 1993 och Rapporten innehåller även några utblickar mot åren 2020 och På Mälartinget, med tema tillgänglighet, i Västerås i maj 2007 presenterades materialet på en workshop där tesen Regionförstoring lönar sig, men då är bra kollektivtrafik en nödvändighet diskuterades. Opponenter kommenterade denna från miljömässiga, sociala och ekonomiska utgångspunkter. Syftet var att få till stånd en diskussion, med stöd av följande frågeställningar, som med variationer kan användas även i andra sammanhang. 1. Vilka insatser är viktigast för att stödja regionförstoringen i Stockholm- Mälarregionen? 2. Vilka insatser vidgar regionen och vilka insatser integrerar regionen? 3. Ska vi stärka rollen som centralort för regionala kärnor med ett eget omland eller ska alla tåg gå till Stockholm? 4. Kan regionförstoring vara ett verktyg i arbetet mot ett mer jämställt samhälle? 5. Är en minskande befolkning ett tecken på otillräckliga pendlingsmöjligheter? 6. Vad behövs för att regionförstoringen ska bli så omfattande att även Örebro med omland inkluderas? Stockholm Planerings- och trafikutskottet Materialet har för trafik- och planeringsutskottets räkning tagits fram av WSP Analys & Strategi. Frågor kan ställas till Fredrik Idevall, Regionförbundet Örebro, tel eller Börje Wredén, Regionplane- och trafikkontoret, tel
4 Folkmängd i Stockholm Mälarregionen Förändring sedan 1993
5 Stockholm- Mälarregionen urbaniseras och befolkningsökningen är störst där tillgängligheten till Stockholm är störst. Stockholms läns södra kommuner växer mer än de norra. Rena bostadsorter utmed stora pendlingsstråk växer mer än delregionala centra och övriga kommuner. Stockholms län växer mest i hela regionen. I regionens yttre band, och framför allt i väster, minskar befolkningen mest.
6 Förvärvsfrekvens förändring mellan , män & kvinnor
7 Förvärvsfrekvensen för män har ökat i samtliga kommuner i Stockholm- Mälarregionen mellan 1993 och Förvärvsfrekvensen för kvinnor har också i de allra flesta fall ökat, men inte i lika stor utsträckning, och heller inte utan undantag. Jämnast fördelning mellan könen i ökningen av förvärvsfrekvens finns i kollektivtrafikförsedda (spår) pendlingsorter nära Stockholm. (Trosa, Gnesta, Strängnäs, Håbo, Enköping).
8 Andel av befolkning med treårig eftergymnasial utbildning. Kvinnor & män, 1993 och 2005
9 Andelen av befolkningen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning har ökat i hela regionen sedan var andelen män större än kvinnor är andelen kvinnor större än andelen män. Andelen kvinnor med minst 3-årig eftergymnasial utbildning är högre i hela regionen. Stor inom-regional variation i utbildningsnivå. Ju större kommun, desto högre utbildningsnivå med undantag för pendlingsorter i Stockholms närhet.
10 Sysselsättning dagbefolkning fördelat på de största branscherna. Förändring sedan 1993
11 Dagbefolkning och näringslivsstruktur uppvisar mönster på specialisering och klusterbildningar på Mälardalsnivå. Forskning och utveckling och utbildning har ökat markant norr om Stockholm, medan parti- och detaljhandel, transport och magasinering har ökat mest i väster. De senare branscherna har också ökat mer i Stockholms södra kommuner än i de norra och själva Stockholm. Hälso- och sjukvård och sociala tjänster har minskat i hela regionen. Finansiella tjänster och kreditinstitut är den bransch som uppvisar störst ökning i både centrala, norra och södra Stockholm. Ingen annanstans i Mälardalen syns denna bransch öka på samma sätt.
12 Förvärvsinkomst per capita 1993 och 2005
13 Stockholm- Mälarregionen uppvisar stora skillnader i förvärvsinkomst per capita. Ökningen sedan 1993 är däremot relativt jämnt fördelad i regionen. De högsta per capita lönerna finns i Stockholm, och sjunker med avstånd därifrån.
14 Pendling till arbetsort utanför egen kommun
15 För samtliga län gäller att pendlingen är störst inom de egna kommunerna. Den inomkommunala pendlingen har däremot inte ökat i någon större omfattning. Reslängden för arbetspendling har ökat med cirka 50 procent på 30 år. Sedan 1993 har reslängden i Stockholm Mälarregionen endast ökat marginellt (7 %).
16 Pendling 2005 i regionens samtliga län Riktad utpendling Egen kommun Eget län Övriga Mälarlän Övriga riket Stockholms län Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län
17 Flest pendlar i Stockholms län och inom Stockholm. Fler pendlar till övriga riket från Stockholm än till övriga Mälardalslän. Uppsalaborna pendlar i högre utsträckning till övriga Mälardalslän än inom det egna länet.
18 Genomsnittlig reslängd och restid för arbetsresor i Mälardalen
19 Statistik bygger på RVU och visar genomsnittlig reslängd och restid för arbetsresor. Den genomsnittliga reslängden för arbetsresor har mellan 1994 och 2006 ökat i Stockholms län och Örebro län. Den genomsnittliga reslängden för arbetsresor har mellan 1994 och 2006 minskat i Uppsala län och Sörmlands län. I Västmanland har ingen förändring skett. Stockholmare pendlar i största utsträckning i egna länet ökningen av reslängd kan bero på en utspridning av arbetsplatser i länet. Ökningen i Örebro kan bero på en minskning av pendling inom den egna kommunen. Minskning av reslängd i Uppsala län sedan 1994 Västmanland ingen förändring
20 Inrikes in- och utflyttare över länsgräns. Årligt genomsnitt i procent av befolkning 2006 Inflyttning och utflyttning, kommuner med störst in- och utflyttning i respektive län Inflyttning från andra län Utflyttning till andra län Stockholms län Sigtuna kommun Uppsala län Håbo kommun Sörmlands län Gnesta kommun Örebro län Ljusnarsbergs kommun Västmanlands län Västerås Årligt genomsnitt av befolkning 2006 Skinnskattebergs kommun
21 Håbo kommun i Uppsala län har störst andel in- och utflyttare över länsgräns i regionen. Uppsala län har störst andel in- och utflyttare från andra län. Stockholms län lägst andel utflyttare. Gnesta kommun har stor andel inflyttare över länsgräns.
22
23 FRAMSKRIVNINGAR EXEMPEL Stockholmsregionen 2015 och 2030 enligt Nutek Stockholm Solna bildar gemensamt centrum i Stockholmsregionen Stockholmsregionen består av 52 kommuner i delregionerna Stockholm, Södertälje, Uppsala, Nyköping, Eskilstuna och Västerås Förbättrade kommunikationer mot Norrköping-Linköping, Örebro och Gävle kommer inte att i tillräcklig utsträckning minska avstånden tidsmässigt för att en ytterligare utvidgning av regionen kan anses trolig fram till Regionen är länsöverskridande och omfattar hela Stockholms, Sörmlands och Västmanlands län Uppsala ingår också, förutom Älvkarleby som tillhör Gävleregionen Örebro-Kumla utgör gemensamt centrum för 12 kommuner i delregionerna Örebro-Kumla och Karlskoga Regionbildningen stämmer med länsgränsen, förutom Ljusnarsberg som ingår i Ludvikaregionen och Värmlandskommunen Storfors, som ingår i Örebroregionen Stockholm Mälarregionen i framskrivningar 2020 och 2030 (för RUFS 2010) Framskrivingarna utgår från scenario Hög i framskrivningar för grundantaganden för Stockholm Mälarregionen 2020 och De olika scenarierna (Hög och Låg) handlar anpassning till globaliseringen i termer av nationella makroekonomiska indikatorer. I scenario Hög förutsätts en högre produktivitet i näringslivet, en lägre arbetslöshet och en kraftigare löneökning är i scenario Låg. Andra förutsättningar har också betydelse, såsom forskningens och utbildningens standard, tillgång till attraktiva miljöer för högförädlad ekonomisk verksamhet samt en expansiv och privat tjänstesektor.
24 Befolkning 2005, 2020 och 2030
25 Den största befolkningsökningen i hela regionen sker de närmaste 15 åren. Sedan planar ökningen ut något. Stockholm står för den största delen av ökningen. Ökningen är också större i de norra regiondelarna än i de södra. Minst ökning sker i de allra västligaste regiondelarna.
26 Förvärvsfrekvens 2004, 2020 och 2030 Förvärvsarbetande nattbefolkning som andel av befolkning år Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Riket totalt Stockholms län %
27 Störst ökning i förvärvsfrekvens förväntas ske i Stockholm. Samtliga län ökar förvärvsfrekvens fram till 2020, för att sedan plana ut något. Undantag gäller för Stockholms län Samtliga län förutom Stockholm ligger under rikets nivå. Stockholm Mälarregionen har en högre förvärvsfrekvens än riket år 2030.
28 Utbildningsnivå 2005, 2020 och 2030 Andel av befolkningen med minst 3-årigt eftergymnasial utbildning Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Riket totalt Stockholms län %
29 Utbildningsnivån förväntas öka för dem med minst treårig eftergymnasial utbildning till en riksnivå på strax under 35 %. Fram till 2020 är ökningen stark för att fram till 2030 plana ut något. Samtliga län förutom Stockholm har en högre utbildningsnivå som ligger under Mälardalens totala nivå och rikets nivå.
30 Sysselsättning 2004, 2020 och 2030 Förvärvsarbetande dagbefolkning Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Stockholms län 1000-tal
31 Antalet förvärvsarbetande förväntas öka i jämn takt i Stockholms län och i regionen totalt. Övriga Mälardalslän ser inte liknande ökning i antalet sysselsatta. I samtliga län ökar antalet sysselsatta. Stockholms län har ett betydligt större antal sysselsatta än övriga län i regionen.
32 Nettopendling 2004, 2020 och 2030 Nettopendling (differens mellan förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning) Uppsala län Sörmlands län Örebro län Västmanlands län Totalt Mälardalen Stockholms län %
33 Endast i Stockholms län är inpendlingen större än utpendlingen. Framskrivningarna visar att nettopendlingen kommer att minska även fram till 2020 och 2030 i samtliga län förutom Stockholm.
34
35 Om regionförstoring Regionerna växer Antalet lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige har i stort sett halverats mellan 1970 och 2004[1]. De funktionella regionerna växer således, och utvecklingen är alltmer accentuerad i storstadsregionerna. I begreppet Stockholm Mälardalen återfinns i dag 5 FA regioner (funktionella analysregioner). En FA-region definierar det område inom vilket människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. FA-regionen är således den "vardagsregion" som flest människor berörs av genom dagliga resor till och från arbetet. Samtidigt är FA-regionen företagens huvudsakliga rekryteringsområde för arbetskraft. I större FA-regioner finns det i allmänhet ett dominerade centrum och mindre supplementära delcentra en flerkärnig struktur. Regionförstoringen i Stockholm-Mälardalen beräknas av Nutek till 2015 omvandla dessa fem till två FA-regioner med 6 delregionala centra[2]. Nuteks indelning bygger på en statistisk framskrivning av kommuners förvärvsarbetande nattbefolkning och pendlingens förmodade utveckling mellan 2004 och Resultatet indikerar de framtida lokala arbetsmarknaderna 2015 och En fortsatt regionförstoring kan antas leda till ökad tillväxt och högre lönenivåer Större funktionella regioner och en ökad rörlighet på arbetsmarkanden är viktig för effektiviteten i arbetslivet, för ökat lärande och för bättre matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare. En ökad rörlighet förväntas direkt bidra till tillväxt i ekonomin och högre lönenivåer samt minska känsligheten för tillbakagångar i vissa branscher. Den bättre matchningen mellan arbetstagare och arbetstillfällen är dessutom ett sätt för den svenska ekonomin att hävda sig i en allt skarpare internationell konkurrenssituation. Större arbetsmarknader har ett mer diversifierat näringsliv jämfört med mindre. Det ger arbetskraften andra förutsättningar att utnyttja och utveckla sin kompetens. Dessutom är ett mer diversifierat näringsliv mer motståndskraftigt för konjunktursvängningar, det vill säga exogena tilläxtfaktorer. Större lokala arbetsmarknader med diversifierade näringsliv är mindre känsliga för förändringar i BNP, medan mindre och traditionellt industritunga regioner är mer känsliga för BNP-förändringar. Stora delar av de förvärvsarbetande, särskilt kvinnor, har begränsade möjligheter att pendla och dra nytta av allt större markaders ekonomiska möjligheter. Utvecklas och frigörs inte kvinnors möjligheter att ta del av allt större lokala arbetsmarknaders möjligheter till specialisering begränsas inkomsteffekterna av regionförstoring. Det är framförallt stora skillnader mellan högutbildade män och lågutbildade kvinnor. Potentialen och utmaningen i regionförstoringen ligger i att få grupper som pendlar över korta avstånd att pendla över långa avstånd. Först då skapas stora funktionella arbetsmarknader för alla grupper. Endogen tillväxt, sysselsättningsnivåer, har stor betydelse för den lokala arbetsmarkandens tillväxt.
36 Regionförstoring ger även möjlighet att rationalisera serviceutbudet Samtidigt som en funktionell vardagsregion för arbete blir större så skapas möjligheten att effektivisera utbudet av service. Detta sker genom att ett ökat kundunderlag skapar möjligheter för en strukturrationalisering. Här finns dramatiska skillnader mellan marknadsdriven service, som snabbt måste anpassa sig, och offentlig service, där man politiskt beslutar om utbudets lokalisering, kvalitet och kostnader. Exempel på detta är sjukvården, den högre utbildningen samt stora delar av den kommunala verksamheten. Denna aspekt kan benämnas regionintegrering eller regioneffektivisering och har hittills fått för lite uppmärksamhet i den allmänna debatten. Både positiva och negativa effekter av regionförstoring Bland de positiva effekterna av regionförstoring eller regional integration räknas; större ekonomisk mångfald, ett minskat konjunkturberoende, högre utbildningsintensitet, högre etableringsgrad av företag, högre ekonomisk tillväxt, lägre arbetslöshet och lägre sjuktal och beroende av socialförsäkringar. Regionförstoring kan således förväntas medföra två effekter; dels ökad sysselsättning, dels ökad produktivitet och löner. Den första effekten är förenad med att större regioner har en större självgenererande tillväxtförmåga än mindre regioner. Den andra effekten beror på att med ökad regionstorlek växer den lokala/regionala ekonomins diversifiering som ger utrymme för ökad specialisering hos arbetskraften. Till de negativa effekterna hör; ökade transportbehov och miljöproblem, splittrad vardag i tid och rum, risker för en cementering av könsroller, regional segregation där vissa regiondelar får markant bättre förutsättningar än andra, och möjliga problem för lokal demokrati. Sambandet mellan hög utbildning och ökad pendling visar sig starkast bland män. De lokala arbetsmarknaderna ser därför olika ut för olika grupper och integrationen i allt större lokala arbetsmarknader har nått längs för högutbildade män. Det finns även starka samband mellan hög inkomst och ökad arbetspendling. Eftersom kvinnor ofta har mindre lokala arbetsmarknader än män, är också möjligheterna till ökad specialisering och kompetensutveckling bättre för män. Ju större arbetsmarknader, desto större är möjligheter till specialisering och ökad inkomst. Att bejaka orters specialisering kan öka nyttan av regionförstoringen Regionförstoring/effektiviseringen leder till att den ekonomiska arbetsfördelningen mellan orterna förändras. Ofta är det en förändring i riktning mot ökad specialisering om man ser till varje enskild ort. Det är således intressant vilka roller olika orter och dess influensområden spelar och hur deras olika roller strategiskt kan förändras för att möta de nya utmaningarna som en regionförstoring/effektivisering innebär. Nyttan av en infrastrukturinvestering kan ökas genom ett proaktivt arbete mellan orterna och en dialog kring fördelning och förändring av olika funktioner.
37 Tillgång till utbildningsplatser för högre utbildning är också ett exempel på proaktivt arbete för att dra nytta av regionförstoring. Utbildningscentra kan ges större omland av potentiella studenter. En samlad effekt av befolkningsmässigt förstorade lokala arbetsmarknader, utjämnade sysselsättningsgrader och tillgång till utbildningsplatser kan leda till att de endogena tillväxtfaktorerna förändras (till det bättre). Hur den geografiska strukturen av Stockholm Mälarregionens lokala arbetsmarknader utvecklas beror till stor del på hur förutsättningarna hos elitpendlarna (män med högre utbildning) kan spridas till allt större delar av arbetsmarknaden. Då gäller att villkoren för pendling och pendlingsbeteende jämnas ut mellan olika grupper, så att de både antar och får elitpendlarnas förutsättningar. De stora funktionella stråken i fokus Stockholm- Mälarregionen som funktionell region är redan ett begrepp i många sammanhang speciellt i transport och infrastruktursammanhang. En bättre sits strävar efter samsyn och gemensamma prioriteringar i hela Stockholm Mälardalen kring de viktigaste insatserna inom transport- och infrastrukturområdet. Ostlänken och Svalandsbanan är andra exempel på hur stråkprojekt förenar över administrativa gränser och har ett storregionalt fokus. Fysisk och mental rörlighet Den fysiska rörligheten ökar och villigheten att resa likaså. Men det sker också en mental omställning när många orter går igenom, och kommer att uppleva, en förändring i sin funktion och identitet. Bruksorter på pendlingsavstånd blir sovstäder och mer utpräglade bostadsorter, klusterbildningar och näringslivets specialisering likriktar orters näringsliv, och förbättrade kommunikations- och transportmöjligheter gör att ytkrävande och arbetsintensiva verksamheter kan lokaliseras längre bort från kärnorna där markpriser är lägre och arbetskraften är billigare. Sammanfattningsvis är regionförstoring positivt för välfärden. Det ökar, genom en förbättrad matchning på arbetsmarknaden, tillväxt och produktivitet. Det ökar marknadsunderlaget och öppnar möjligheter för större branschbredd. Det möjliggör ytterligare specialisering, dels i det privata näringslivet, och dels inom den offentliga servicen. Orter inom Stockholm-Mälardalen kan, i ett flerkärnigt system, erbjuda kompletterande tjänster och funktioner inom vård, utbildning och en rad andra offentligt finansierade servicegrenar. Regionförstoring sker i hög grad inom privat servicesektor, i mindre eller ingen utsträckning inom offentlig sektor och här finns därför en stor potential till rationalisering. Den offentliga sektorns roll i regionförstoringen kan vara att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar pendling. Det kan ske genom betydande satsningar på kollektivtrafik för resor över länsgränser. På så sätt kan offentliga sektorn även arbeta för att regionen växer och utvecklas i en hållbar riktning.
38 Planerings- och trafikutskottet
StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,
Läs mer2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?
2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till
Läs mer2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna
2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merArbetsresan ur ett genusperspektiv
Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3
Läs merBefolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige
Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige framskrivning för år 2050 arbetsmaterial 5:2007 Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige framskrivning
Läs merNästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015
Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret
Läs merDe nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.
FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen
Läs merAlternativa regionbildningar
Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen
Läs merTema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.
Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att
Läs merNya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram
Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram Förutsättningarna på nationell nivå är hämtade från Långtidsutredningen 2015 (LU15) Befolkningsframskrivningen
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Läs merHalland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten
Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!
Läs merFOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016
FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan
Läs merKommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun
Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6
Läs merTillväxt, miljö och regionplanering
Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012
FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs mer0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.
Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma
Läs mer5. Befolkning, bostäder och näringsliv
5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
Läs merFOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015
FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den
Läs merEn Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet
En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen
Läs merHelena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06
Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016
Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merRS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
1 (5) Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Box 22550 104 22 Stockholm RS Förslag till yttrande regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region Örebro län
Läs merInpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar
2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merTillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim
Tillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim Mittstråket inledning 2 Uppdraget har varit att visa på effekter av utbyggd transportinfrastruktur och stärkt funktionell region
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merPM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp
Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas
Läs merStatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merTILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN
TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013
FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen
Läs merRäta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige
Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg
Läs merTuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren
Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.
Läs merSörmlandsstrategin 2020
En kortversion av Sörmlandsstrategin 2020 Sörmlandsstrategin 2020 ANTAL PRIORITERADE MÅL 1 2 3 4 66 Sala 72 Uppsala Skinnskatteberg 56 E4 70 68 Hallstahammar Västerås Enköping E18 E18 50 E20 E18 Eskilstuna
Läs merSåväl in- som utpendlingen har tagit ny fart
2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis
Läs merArena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merÄr vi på väg mot en jämställd regionförstoring?
Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg 2008-10-31 Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen
Läs merFramtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen
Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014
FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen
Läs merTal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD
Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik
KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merBostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen
Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Befolkningsutveckling 2003 (län) Flyttnetto 2003 Storleken
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merRegional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv
Läs merSTHLM ARBETSMARKNAD:
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen
Läs merEffekter av framtida regionförstoring i Stockholm-Mälarregionen
RAPPORT NR 1:2003 Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm-Mälarregionen ÅSA DAHL HENRIK EINARSSON ULF STRÖMQUIST Förord»Regionförstoring«har kommit att bli ett strategiskt allt viktigare begrepp
Läs merArbetsmarknad i förändring
Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg
Läs merKommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen. Anders Wigren WSP Analys & Strategi. Analys & Strategi.
Kommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen Anders Wigren WSP Analys & Strategi Maj 2009 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi
Läs merPendling och resvanor i Örebro län
Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling
Läs merMalmfälten under förändring
Malmfälten under förändring Tabell- och figurbilaga Bilaga till delrapport, maj 2010 Dnr: 2010/196 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 010
Läs merRegional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merFöretagsamheten 2018 Södermanlands län
Företagsamheten 2018 Södermanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merKommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun
Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2017
Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merAttraktiva platser för tillväxt
Attraktiva platser för tillväxt SmåKom Rikskonferens 24 April 2014 Arena för Tillväxt Katrien Vanhaverbeke Sverige En del av en alltmer komplex värld Globalisering några trender Internationalisering Produktivitetsjakt
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010
2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning
Läs merEn ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige
En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?
Läs merStatistikinfo 2014:11
Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin
Läs merStatistikinfo 2013:13
Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merLäget i Kalmar län 2016
Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja
Läs merBOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion
BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av
Läs merUppsalaregionens styrkor och förbättringsområde
Uppsalaregionens styrkor och förbättringsområde en invärldsanalys Kontigo AB, 2016-01-26 Kontigo AB Katarinavägen 19 SE 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. UPPSALAREGIONENS
Läs merEn Bättre Sits. Storregional systemanalys. Infradagen Fredrik Eliasson Infrastruktur & samhällsplanering Region Örebro län
En Bättre Sits Storregional systemanalys Infradagen 207 Fredrik Eliasson Infrastruktur & samhällsplanering Region Örebro län Stockholm Mälarregionen är en expansiv region som möjliggör resor och tillväxt
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merStatistikinfo 2017:06
Statistikinfo 217:6 Inpendlingen till Linköping ökade för 2:e året i rad 83 13 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping, en ökning med 2 141 personer jämfört med 215, vilket är den största största
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2014
Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den
Läs merStatistikinfo 2018:06
Statistikinfo 218:6 1 5 fler förvärvsarbetande i Linköping 217 84 548 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 217, en ökning med 1 535 personer jämfört med 216. Den näringsgren som ökade mest
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2015
Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du
Läs merGoda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg
Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merHur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland
Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende
Läs merSörmland och EU:s Lissabonstrategi
Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och
Läs merRemiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2017:527-032 Strategienheten 2017-09-25 1/2 Handläggare Patrik Wirsenius 0152-293 30 Kommunstyrelsen Remiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan
Läs merÖrebro i en ny regional samhällsorganisation
Örebro i en ny regional samhällsorganisation En genomgång av arbetsmarknadsregionerna år 2030 som byggstenar och Örebroregionen i en ny regional ekonomi Annie Persson Andersson&Bydler AB September 2007
Läs merFoto från föreningen Haverdalsbyn
2011 06 08 Foto från föreningen Haverdalsbyn Folkmängdsutveckling I Sveriges kommuner 2000-2010 2000-12-31 till 2010-12-31 Procent -10-0 1-2 3-4 5-9 10-21 Utveckling 2000-2010 Mälardalen (AB, C, D, E)
Läs merNÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2015
Sysselsättningen i Kronobergs län 2015 201 6-12-16 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Sysselsättning 2015... 2 Antalet sysselsatta ökade... 2 Tillväxt i sex av åtta kommuner... 3 Stark tillväxt
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merVÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN
VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och
Läs merBEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN
Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 365 36 355 3 35 3 335 3 9 12 15 1 6 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning
Läs merRegional utveckling och förnyelse för framtiden
Regional utveckling och förnyelse för framtiden Tillväxt- och utvecklingsstrategi 2014-2020, Skaraborg 8 november 2013 Katrien Vanhaverbeke Sveriges nya geografi 2013 Den lokala och regionala utvecklingen
Läs merDemografins regionala utmaningar SOU 2015:101
Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Sverker Lindblad, Näringsdepartementet - projektledning Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys
Läs merTillväxthinder och tillväxtpotential i Stockholmsregionen. Kortversion
Tillväxthinder och tillväxtpotential i Stockholmsregionen Kortversion 2011 Innehåll Tillväxthinder och tillväxtpotential...3 Modern tillväxt drivs av människor och kunskap...4 Innovationsförmåga...4 Internationell
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk
Läs merPendlingsmönster in, ut och inom länet
2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som
Läs mer