TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN"

Transkript

1 TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö -

2 INLEDNING Denna rapport syftar till att analysera de dynamiska sambanden mellan Uppsalaregionen och delar av en omgivande Mälardalsregion. Huvudfrågan är hur tillväxt och dynamik i större centra påverkar tillväxt och utveckling i ett omland. Om den större kommunen växer, växer eller krymper näraliggande kommuner i ett omland? För att möjliggöra analysen har vi förenklat så att det är sambanden mellan hela kommuner som analyseras. Analysen bygger på en Partial Least Squaremodell. Till grund för analysen ligger genomgående data över utvecklingen mellan 1993 och Som definition på tillväxt i de rosafärgade kommunerna i figuren nedan har dagbefolkningens utveckling använts. Vi har även prövat att använda nattbefolkningen men skillnaderna i resultat är marginella och att använda dagbefolkningen som tillväxtproxy hjälper oss undvika problem med multikollinearitet. När det gäller det dubbla sambandet mellan Uppsala och Stockholm har vi dock genomfört analysen för både dag- och nattbefolkning. göra en analys av en del av sambanden för Knivsta kommun. På grund av kommundelningen med Uppsala erhålls inte tillräcklig mängd data för att möjliggöra en sådan analys. Denna rapport är en uppföljning av en tidigare studie genomförd för Regionförbundet Uppsala län, som fokuserade samband och relationer för Tierp och Älvkarleby kommuner. De huvudsakliga resultaten från den studien återges också kortfattat i denna rapport. Den studien hade dock ett delvis annat metodologiskt upplägg och resultaten är därför inte jämförbara rakt av. Vi väljer därför att här endast återge sambandens riktning när det gäller relationerna i den studien. Rapporten är strukturerad utifrån de påverkade blåa kommunerna var för sig, Därefter görs en samlad analys av dessa kommuners påverkan. Slutligen analyseras dynamiken mellan Uppsala och Stockholm. För varje kommun redovisas resultaten, några summariska tolkningar och några kommentarer kring eventuella strategiska överväganden med anledning av resultaten. De konkreta samband vi har haft i uppdrag att studera återges i figuren nedan. Frågan för detta uppdrag är hur utvecklingen i de rosa kommunerna påverkar utvecklingen i de blåa, i enlighet med pilarna? Vi har även gjort en särskild analys av sambanden mellan Stockholm och Uppsala, i en dubbelriktad analys. I uppdraget ingick även att 2

3 Analyserade samband i studien. dagbefolkningen, påverkar utvecklingen av befolkningen negativt men sysselsättningen positivt. Stockholms tillväxt har inneburit att Östhammar förlorat 686 invånare jämfört med om Stockholm inte hade ökat sin tillväxt alls. Uppsalas tillväxt har å sin sida inneburit att befolkningen i Östhammar är 568 personer lägre än den skulle ha varit om Uppsala inte hade vuxit över huvud taget. Omräknat i procent betyder detta att Uppsalas utveckling under perioden har lett till att Östhammars befolkning minskat med 3,2 procent jämfört med hur utvecklingen skulle ha varit i ett läge med nolltillväxt i Uppsala. Utvecklingen i Stockholm har inneburit att Östhammars befolkning minskat med 2,7 procent jämfört med om Stockholm inte hade vuxit. Rapporten innehåller också en sammanfattning av analysen i ovanstående samband. Utöver detta har också data från en tidigare studie redovisats i den avslutande delen. Omvärldens påverkan på befolkningsutveckling i Östhammar ÖSTHAMMAR Först analyserar vi hur tillväxten i Uppsala och Stockholm påverkar utvecklingen i Östhammars kommun. Då ser vi att tillväxten i både Uppsala och Stockholms kommun, mätt som utvecklingen av 3

4 Ser vi däremot till tillväxtens påverkan på sysselsättningen i Östhammar så har denna varit positiv. Det betyder att tillväxten i Stockholm har inneburit att det skapats 592 fler arbetstillfällen i Östhammars kommun än det skulle ha gjorts om inte Stockholm hade vuxit. Tillväxten i Uppsala har betytt att det skapats 491 fler arbetstillfällen än det skulle ha gjorts om inte Uppsala hade vuxit. Ser vi till den relativa tillväxten har sysselsättningen i Östhammars kommun vuxit med 4,9 procent som ett resultat av Uppsalas tillväxt och med 6,0 procent som ett resultat av Stockholms tillväxt. Omvärldens påverkan på sysselsättning i Östhammar TOLKNING ÖSTHAMMAR Östhammars kommun har påverkats av närheten till två starka arbetsmarknader, i form av Uppsala och Stockholm. Detta har inneburit att befolkningsutvecklingen i Östhammar under den aktuella perioden har varit mindre gynnsam än den skulle ha varit om inte dessa arbetsmarknader vuxit som de gjort. Detta har bidragit till en långsammare befolkningsutveckling i Östhammar än vad annars skulle ha varit fallet. Näringslivet och arbetsmarknaden i Östhammar har dock gynnats av närheten till Uppsala och Stockholm. Detta har inneburit att sysselsättningen i kommunen vuxit mera än den skulle ha gjort om inte dessa närbelägna centra hade vuxit. Ett sätt att beskriva denna utveckling är att Östhammars kommun genom sin närhet till två dynamiska centra dels förlorar i befolkning dels klarar att attrahera arbetskraft genom inpendling för att försörja ett växande lokalt näringsliv. Man kan således hävda att Östhammar hittills inte i tillräcklig utsträckning utgjort ett attraktivt boendealternativ för att kunna dra nytta av tillväxten i Uppsala- och Stockholmsregionerna och för att kunna motverka den attraktion dessa utövar på Östhammar ur ett boendeperspektiv. 4

5 Med förbättrade kommunikationer, utbyggnaden av nya bostäder i synnerhet i de västra delarna av kommunen och satsningar på attraktivare tätorter kan dessa förhållanden vara på väg att förändras. Detta torde vara en klok strategi för framtidens Östhammar, inte minst i kombination med att försöka hålla uppe de gynnsamma effekterna på sysselsättningen. Omvärldens påverkan på befolkningsutveckling i Håbo HÅBO Låt oss nu se hur tillväxten i Uppsala och Stockholm påverkar utvecklingen i Håbo kommun. Då ser vi att tillväxten i både Uppsala och Stockholms kommun, mätt som utvecklingen av dagbefolkningen, påverkar utvecklingen av både befolkningen och sysselsättningen positivt. Stockholms tillväxt har inneburit att Håbo ökat sin befolkning med 1974 invånare jämfört med om Stockholm inte hade ökat sin tillväxt alls. Uppsalas tillväxt har å sin sida inneburit att befolkningen i Håbo är 1694 personer större än den skulle ha varit om Uppsala inte hade vuxit över huvud taget. Omräknat i procent betyder detta att Uppsalas utveckling under perioden lett till att Håbo ökat med 9,9 procent jämfört med hur utvecklingen skulle ha varit i ett läge med nolltillväxt i Uppsala. Utvecklingen i Stockholm har inneburit att Håbo ökat med 8,5 procent jämfört med om Stockholm inte hade vuxit. Ser vi till tillväxtens påverkan på sysselsättningen i Håbo så har även denna varit positiv. Det betyder att tillväxten i Stockholm har betytt att det skapats 685 fler arbetstillfällen i Håbo kommun än det skulle ha gjorts om inte Stockholm hade vuxit. Tillväxten i Uppsala har betytt att det skapats 588 fler arbetstillfällen än det skulle ha gjorts om inte Uppsala hade vuxit under perioden. Ser vi till den relativa tillväxten har sysselsättningen i Håbo kommun vuxit med 12,2 procent som ett resultat av Uppsalas tillväxt och med 14,2 procent som ett resultat av Stockholms tillväxt. 5

6 Omvärldens påverkan på sysselsättning i Håbo Även näringslivet och arbetsmarknaden i Håbo har gynnats påtagligt av närheten till Uppsala och Stockholm. Detta har inneburit att sysselsättningen i kommunen vuxit mera än den skulle ha gjort om inte dessa närbelägna centra hade vuxit. Ett sätt att beskriva denna utveckling är att Håbo kommun genom sin närhet till två dynamiska centra dels vinner i befolkning dels klarar att attrahera arbetskraft genom inpendling för att försörja ett växande lokalt näringsliv. TOLKNING HÅBO Håbo kommun har påverkats påtagligt av närheten till två starka arbetsmarknader, i form av Uppsala och Stockholm. Här kan det vara viktigt att notera att det är närheten till Stockholms kommun vi analyserat och det finns förstås fler kommuner i Stockholmsregionen som påverkar utvecklingen i Håbo positivt. Detta har inneburit att befolkningsutvecklingen i Håbo under den aktuella perioden har varit betydligt mer gynnsam än den skulle ha varit om inte dessa arbetsmarknader vuxit såsom de gjort. Det finns och bör sannolikt även fortsatt finnas tre fokusområden för Håbos strategiska utveckling, fortsatt utveckling av goda boendemöjligheter, fortsatt strategisk satsning på småskaligt näringsliv och en prioritering av kommunikationerna. En lärdom från denna studie är möjligen den relativt stora roll Uppsalas utveckling ändå spelar för Håbo, vilket kan tala för att prioritera kommunikationerna med Uppsala än högre i framtiden. ENKÖPING Låt oss därefter förflytta oss till Enköpings kommun. Här analyserar vi i enlighet med uppdraget effekterna av tillväxten inte bara i Uppsala och Stockholm utan även hur tillväxten i Västerås påverkar utvecklingen i kommunen. 6

7 Då ser vi att tillväxten i alla omvärldens delar, mätt som utvecklingen av dagbefolkningen, påverkar utvecklingen av befolkningen och sysselsättningen positivt. Omvärldens påverkan på befolkningsutveckling i Enköping Västerås tillväxt har inneburit att Enköping ökat sin befolkning med 1603 invånare jämfört med om Västerås inte hade vuxit. Stockholms tillväxt har inneburit att Enköping ökat sin befolkning med 1629 invånare jämfört med om Stockholm inte hade ökat sin tillväxt alls. Uppsalas tillväxt har å sin sida inneburit att befolkningen i Enköping är 1495 personer större än den skulle ha varit om Uppsala inte hade vuxit över huvud taget. Omräknat i procent betyder detta att Västerås snabba utveckling under perioden lett till att Enköping ökat sin befolkning med 3,9 procent jämfört med hur utvecklingen skulle ha varit i ett läge med nolltillväxt i Västerås. Utvecklingen i Uppsala har på motsvarande sätt ökat befolkningen i Enköping med 3,7 procent och utvecklingen i Stockholm har inneburit ens ökning med 4 procent jämfört med om Stockholm inte hade vuxit. Ser vi till tillväxtens påverkan på sysselsättningen i Västerås så har även denna varit positiv. Det betyder att tillväxten i Västerås har betytt att det skapats 320 fler arbetstillfällen i Enköpings kommun än de skulle gjort om inte Västerås hade vuxit. Tillväxten i Uppsala har betytt att det skapats 309 fler arbetstillfällen än det skulle ha gjorts om inte Uppsala hade vuxit under perioden. Och tillväxten i Stockholm har skapat 318 fler arbetstillfällen. Ser vi till den relativa tillväxten har sysselsättningen i Enköpings kommun vuxit med 2,1 procent som en följd av tillväxten i Västerås 7

8 och ungefär lika mycket som ett resultat av tillväxten i Uppsala respektive Stockholm. Omvärldens påverkan på sysselsättning i Enköping Även näringslivet och arbetsmarknaden i Enköping har gynnats av närheten till dessa tre tillväxtcentra. Detta har inneburit att sysselsättningen i kommunen vuxit mera än den skulle ha gjort om inte dessa centra hade vuxit. Ett sätt att beskriva denna utveckling är att Enköpings kommun genom sin närhet till dynamiska centra dels vinner i befolkning, dels klarar att attrahera arbetskraft genom inpendling för att försörja ett växande lokalt näringsliv. Enköping är i kraft av sitt läge och sin relativa storlek väl positionerat att dra nytta av omvärldens gynnsamma utveckling. Enköping bör fortsätta att prioritera en balanserad utveckling av goda boendemiljöer, ett starkt lokalt näringsliv och goda kommunikationer både mot Stockholm/Västerås och mot Uppsala. HEBY TOLKNING ENKÖPING Enköpings kommun har påverkats positivt av närheten till starka arbetsmarknader, som Västerås, Uppsala och Stockholm. Detta innebär att befolkningsutvecklingen i Enköping under den aktuella perioden har varit mer gynnsam än den skulle ha varit om inte dessa arbetsmarknader vuxit såsom de gjort. Låt oss till sist i denna del av analysen se till utvecklingen i Heby kommun. Här analyserar vi i enlighet med uppdraget effekterna av tillväxten inte bara i Uppsala och Stockholm utan även hur utvecklingen i Sala kommun påverkar utvecklingen i kommunen. Då ser vi att tillväxten i omvärldens delar, mätt som utvecklingen av dagbefolkningen, påverkar utvecklingen av befolkningen och 8

9 sysselsättningen i Heby olika beroende på vilken kommuns effekter vi studerar. Omvärldens påverkan på befolkningsutveckling i Heby Salas utveckling har inneburit att Heby ökat sin befolkning med 52 invånare jämfört med om Sala inte hade vuxit. Stockholms och Uppsalas tillväxt har å andra sidan påverkat Heby kommun negativt. Stockholms utveckling har inneburit att Heby minskat sin befolkning med 293 invånare jämfört med om Stockholm inte hade ökat sin tillväxt. Uppsalas tillväxt har å sin sida inneburit att befolkningen i Heby är 260 personer mindre än den skulle ha varit om Uppsala inte hade vuxit. Omräknat i procent betyder detta att Salas utveckling under perioden lett till att Heby ökat sin befolkning med 0,4 procent jämfört med hur utvecklingen skulle ha varit i ett läge med nolltillväxt i Sala. Utvecklingen i Uppsala har lett till att befolkningen i Heby minskat med 2,2 procent och utvecklingen i Stockholm har inneburit en minskning med 1,9 procent jämfört med om Stockholm inte hade vuxit. Ser vi till tillväxtens påverkan på sysselsättningen i Heby så har även denna varit olika för de olika centra och i princip den omvända mot den för befolkningen. Det betyder att tillväxten i Sala har haft en negativ inverkan på antalet arbetstillfällen i Heby. Heby har idag 42 färre arbetsplatser jämfört med vad man skulle ha haft om inte sysselsättningen i Sala ökat under perioden. Däremot har de växande arbetsmarknaderna i Uppsala och Stockholm påverkat sysselsättningen i Heby positivt. Som en följd av tillväxten i Stockholm har Heby 239 fler arbetstillfällen och som en följd av utvecklingen i Uppsala har man 212 fler arbetstillfällen än vad man skulle ha haft om dessa arbetsmarknader inte hade vuxit. 9

10 I relativa tal innebär detta att utvecklingen i Sala minskat arbetsmarknaden i Heby med motsvarande 1 procent av sysselsättningen. Utvecklingen i Uppsala däremot har ökat sysselsättningen i Heby med 5,5 procent och i Stockholm med 4,8 procent. Allt sett i relation till hur det skulle ha sett ut om utvecklingen på dessa arbetsmarknader varit oförändrad under perioden. Omvärldens påverkan på sysselsättning i Heby TOLKNING HEBY Utvecklingen i Heby uppvisar olika tendenser. Närheten mellan Sala och Heby har stor betydelse. Det förefaller således som att Heby har dragit nytta av utvecklingen i Sala genom att boende i Heby kan arbeta i Sala. Däremot har Heby precis som Östhammar tappat i befolkning på grund av den snabba utvecklingen i Uppsala och Stockholm. När det gäller utvecklingen på arbetsmarknaden är dock bilden den omvända. Här betyder närheten till Sala att Heby tappar arbetstillfällen som en följd av att sysselsättningen i Sala växer. Det kan t.ex. handla om arbetstillfällen inom handel. Samtidigt innebär Uppsalas och Stockholms tillväxt att näringslivet i Heby kunnat utvecklas snabbare än det annars skulle ha gjort. Det är möjligt att vi i dessa resultat ännu inte ser effekterna av den ändrade länstillhörigheten fullt ut, dvs. att Heby kommer att kunna dra större befolkningsmässig nytta av Uppsalas tillväxt som en kommun i länet än vad som illustreras av dessa siffror. Strategiskt är kommunikationerna mellan framför allt Uppsala och Heby av avgörande betydelse. SAMLAD UTVECKLING En samlad analys visar att de dynamiska effekterna i regionen är tämligen stora. Arbetsmarknadernas utveckling i de analyserade tillväxtcentra påverkar befolkningsutvecklingen i de analyserade 10

11 kommunerna med som mest upp till 10 procents positiv utveckling över perioden. Det vill säga tillväxten i de analyserade kommunernas befolkning har ökat med upp till 10 procent mer än den skulle ha ökat utan tillväxten i närbelägna tillväxtcentra. Men utvecklingen är inte entydigt positiv. För de mindre kommunerna Östhammar och Heby, med något sämre kommunikationer in mot de regionala centra, förefaller påverkan från regionala tillväxtcentra vara negativ när det gäller befolkningens utveckling. Som mest har tillväxten i de regionala centra inneburit att tillväxten i de analyserade kommunernas befolkning varit 3 procent lägre än den annars skulle ha varit. Effekter på befolkningsutvecklingen i samtliga analyserade kommuner När det gäller påverkan på kommunernas sysselsättning är bilden delvis annorlunda. Här är påverkan positiv utom i fallet med Salas påverkan på Heby. Den övergripande tolkningen handlar om att de närliggande centra utövar en attraktion på kommunerna som både innebär en utflyttning och en utpendling. Denna utveckling skall ersättas och kan bara delvis ersättas genom inflyttning, vilket innebär en ökande inpendling till de flesta av kommunerna sett över tid. När det gäller Heby slår dock effekten av Salas utveckling negativt, vilket vi ovan tolkat som att det korta avståndet inneburit att olika typer av service (t.ex. inom detalj- och sällanköpshandel) flyttat från Heby. Effekter på sysselsättning i samtliga analyserade kommuner 11

12 DYNAMIKEN UPPSALA STOCKHOLM Vi har i detta uppdrag genomfört en separat analys av dynamiken mellan Uppsala och Stockholm. Här kan vi skilja på effekterna av utvecklingen i befolkning och dagbefolkning, då vi bara har en påverkande kommun i taget att analysera. I denna del har vi använt en metod som kallas Vektor Autoregression. Modellens resultat presenteras i impuls-respons termer. Modellen talar om vad en standardavvikelses chock i en oberoende variabel vid en viss tidpunkt innebär för en beroende variabels utveckling framåt i tiden. befolkning blir ändå negativ, med en minskning om 536 personer sett över perioden Ser vi istället till det omvända förhållandet så bidrar tillväxten i Uppsala till en nettoökning av Stockholms befolkning med personer. Huvuddelen av effekten kommer från den växande befolkningen i Uppsala, medan en mindre del av effekten härrör från Uppsalas växande arbetsmarknad vilket möjliggör en ökad befolkning också i Stockholm. Befolkningsdynamiken Stockholm - Uppsala Analysen visar att befolkningens utveckling i Stockholm och Uppsala beror av varandra. Det finns två komponenter som påverkar utvecklingen, det är dels utvecklingen av befolkningen (natt) i sig i den andra kommunen, dels utvecklingen av sysselsättningen (dagbefolkningen) i den andra kommunen. Befolkningens utveckling i Uppsala påverkas negativt av befolkningsutvecklingen i Stockholm. Detta förklaras av att Stockholms tillväxt i befolkning kommer av att personer i Uppsala flyttar till Stockholm. Denna komponent minskar Uppsalas befolkning med personer mer än vad som skulle varit fallet om Stockholms befolkning inte vuxit. Detta kompenseras av en växande sysselsättning i Stockholm som möjliggör en befolkningsökning i Uppsala om invånare fler än vad som skulle varit fallet om inte Stockholms sysselsättning vuxit. Nettoeffekten av Stockholms tillväxt på Uppsalas Ser vi till utvecklingen av sysselsättningen i sig så är denna genomgående positiv. Uppsalas sysselsättning gynnas i stort sett lika mycket av den positiva befolkningsutvecklingen i Stockholm som av den växande arbetsmarknaden där. Den totala effekten av Stockholms tillväxt blir nya arbetstillfällen jämfört med om Stockholm inte hade vuxit under perioden. 12

13 Ser vi till den omvända situationen så har Stockholms sysselsättning vuxit med totalt nya arbetstillfällen som en följd av den positiva utvecklingen i Uppsala. Den största delen består av en gynnsam befolkningsutveckling i Uppsala vilket skapat arbetstillfällen fler i Stockholm än vad som hade varit fallet om inte Uppsalas befolkning hade vuxit. En mindre del av tillväxten kommer av den växande arbetsmarknaden i Uppsala, vilket skapat nya arbetstillfällen i Stockholm. Sysselsättningsdynamiken Stockholm - Uppsala RESULTATEN FRÅN TIERP OCH ÄLVKARLEBY I ett tidigare uppdrag har de regionala sambanden för Tierps och Älvkarleby kommuner analyserats. Såväl frågeställningen som metoderna för dessa tidigare uppdrag har skiljt sig från detta, varför det inte är möjligt att redovisa resultaten på samma sätt för de bägge studierna. Det finns också inbördes skillnader i analysmetoderna mellan Tierps och Älvkarleby kommuner. Sammantaget har det ändå ett värde för den samlade analysen att återge de tidigare studiernas resultat här. TIERPS KOMMUN För Tierps kommun har analysen omfattat effekterna av utvecklingen i Gävle och Älvkarleby kommuner. Slutsatsen blir att det är ett förhållandevis starkt beroende mellan de två kommunerna. Uppsalas befolkning påverkas negativt av utvecklingen i Stockholm, medan sysselsättningen gynnas i både Uppsala och Stockholm. Vi ser då att det finns ett positivt samband mellan en tillväxt i Gävle, både när det gäller befolkning och sysselsättning, och utvecklingen i Tierps kommun. Det vill säga om befolkningen i Gävle växer så växer befolkningen också i Tierp. Och om sysselsättningen i Gävle växer så växer också sysselsättningen i Tierp. Vi ser också att det finns ett positivt samband mellan sysselsättningen i Älvkarleby kommun och befolkningsutvecklingen i Tierp. Det innebär 13

14 att en ökad sysselsättning i Älvkarleby påverkar befolkningsutvecklingen positivt i Tierp. ÄLVKARLEBY KOMMUN För Älvkarleby kommun har effekterna av utvecklingen i Gävle och Uppsala kommuner studerats. Vi ser då att det finns ett positivt samband mellan en befolkningsökning i Gävle och en befolkningsökning i Älvkarleby. Vi ser dock ingen signifikant påverkan på befolkningsutvecklingen i Älvkarleby kommun när det gäller en befolkningsökning i Uppsala kommun. Vi ser också en signifikant negativ effekt på sysselsättningen i Älvkarleby när det gäller sysselsättningsutvecklingen både i Gävle och i Uppsala. Det vill säga, när sysselsättningen i Gävle eller Uppsala växer så minskar sysselsättningen i Älvkarleby kommun. TOLKNING FÖR TIERP OCH ÄLVKARLEBY Närheten till Gävle har stor betydelse för kommunerna i norra delen av länet. I synnerhet gäller det för Älvkarleby kommun. Älvkarlebys utveckling präglas i växande utsträckning av att utgöra ett boendealternativ, med pendlingsmöjlighet till Gävle. Den relativa närheten till Gävle bidrar också till att det relativa avståndet till Uppsala blir stort, och vi ser ingen tydlig påverkan härifrån. Sysselsättningen i kommunen påverkas dock negativt av en växande sysselsättning i omvärlden, främst i Gävle men också i Uppsala. Tierp är större än Älvkarleby och ligger längre från Gävle. Detta gör att effekterna är mindre tydliga och mer entydigt positiva för Tierp. KORT OM METODERNA Rapporten består metodologiskt av tre delar där tre olika metoder har använts. Förklaringen till det är dels att undersökningarna är gjorda vid olika tillfällen med delvis olika syften, dels att frågan om dynamiken mellan Stockholm och Uppsala kräver andra analysverktyg än relationerna i övrigt. I den inledande analysen som berör kommunerna Uppsala, Håbo, Enköping, Heby och Östhammar har en sk. Partial Least Squaremodell använts för att analysera sambanden. Figuren nedan visar på två olika effektkedjor som har analyserats (i fallet Enköping). Den första effektkedjan visar hur sysselsättningstillväxten i omvärlden påverkar befolkningsutvecklingen i Enköping som i sin tur påverkar utpendlingen från Enköping. Den andra effektkedjan i fallet Enköping är från en ökad befolkningsutveckling till en ökad utpendling, vilket i sin tur skapar en ökad inpendling. Genom att multiplicera påverkan i de olika kedjorna med varandra får vi den samlade påverkan som omvärldens utveckling har haft på 14

15 befolkningsutvecklingen och sysselsättningen i Enköping under perioden. I det tredje fallet, som rör dynamiken mellan Stockholm och Uppsala, har en s.k. Vektor Autoregression använts. Den modellen är en ekonometrisk modell som används för att identifiera samband mellan olika tidsserier där flera olika variabler i varje enskild tidsserie kan tillåtas variera över tid. Modellen är lämplig där man kan anta att det finns starka inbördes beroenden mellan de olika variablerna (och därmed mellan de olika studerade tidsserierna) men där man har liten eller ingen teoretisk förkunskap om vad som är orsak och verkan. Modellens resultat presenteras i impuls-respons termer. Modellen visar vad en standardavvikelses förändring i en oberoende variabel vid en viss tidpunkt innebär för en beroende variabels utveckling framåt i tiden. I fallet med Älvkarleby och Tierp har en variant av denna metod använts kallad Structural Equation Modeling. Denna modell finns med komplett beskrivning i en tidigare rapport. 15

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Uppsalaregionens styrkor och förbättringsområde

Uppsalaregionens styrkor och förbättringsområde Uppsalaregionens styrkor och förbättringsområde en invärldsanalys Kontigo AB, 2016-01-26 Kontigo AB Katarinavägen 19 SE 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. UPPSALAREGIONENS

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I JÄMTLANDSSTRÅKET

ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I JÄMTLANDSSTRÅKET ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I JÄMTLANDSSTRÅKET MÖJLIGA EFFEKTER PÅ TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING GÖRAN HALLIN, ANDERS WIGREN MARS 2015 Kontigo AB Stockholm Östersund Umeå Malmö www.kontigo.se 6 Effekter på sysselsättningen...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skolkortsutbud och priser

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skolkortsutbud och priser Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 7 Skolkortsutbud och KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Skolskjuts... 3 3 Elevresor... 6 2

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kalmar län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Tabell 1: Utbildningar i Enköping kommun

Tabell 1: Utbildningar i Enköping kommun Tabell 1: Utbildningar i Enköping kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Data/IT 28 28 Miljövård / naturbruk 28 28 27 28 28 30 169 Samhällsbyggnad och byggteknik

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes

Läs mer

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-5546 Jens.nilson@lund.se, 46-5869 (9) Inledning Lund står sig relativt väl i den lågkonjunktur som drabbat Sverige. Lunds attraktivitet som studie-, boende- och arbetsort

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Värmland Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Läs mer

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-02-19 Befolkningsförändringar under år 2014 Befolkningsförändringar under år 2014 Författare: Per-Erik Mårtensson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle

Läs mer

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten

Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten 2010 : 4 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Bostadsunderskott i Uppsala hotar tillväxten Bilaga till analysen: Rekordstort underskott på bostäder hotar Stockholms tillväxt, 2010:3 Svagt bostadsbyggande

Läs mer

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015

Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015 Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Blekinge län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Handlingsplan. Foto: Frida Eklund Edman

Handlingsplan. Foto: Frida Eklund Edman Handlingsplan Foto: Frida Eklund Edman T I L L V Ä X T S T R AT E G I Ö S T H A M M A R S KO M M U N 2 0 2 0 Handlingsplanen är det första årets lista för vad som bör göras. Här har varje strategi konkretiserats

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västernorrlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm september 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2013 10 805 (6,4 %) 5 023 kvinnor (6,2 %) 5 782 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Lund i siffror. Befolkning. juni 2010 1 (6)

Lund i siffror. Befolkning. juni 2010 1 (6) Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 Jens.nilson@lund.se, 46-358269 1 (6) Befolkning Figur 1 Folkökningen veckovis 28-21 antal 11 19 5 19 18 5 18 17 5 17 16 5 21b 21 29 28 16 15 5 15 veck 1 4 7 1 13

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen.

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Företagsamheten 2011 Jämtlands län

Företagsamheten 2011 Jämtlands län Företagsamheten 2011 Jämtlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Jämtland. Under året ökade antalet företagsamma personer med drygt 300 personer, det vill säga

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Hallands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Hallands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Hallands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Hallands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015 Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län Företagsamheten 2012 gävleborgs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gävleborgs län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011.

Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011. Strategidokument 2011-10-24 Jobbkommissionen strategidokument Diarienummer KS-626/2011 Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011. Om strategidokumentet Jobbkommissionen

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer