Uppsalaregionens styrkor och förbättringsområde

Transkript

1 Uppsalaregionens styrkor och förbättringsområde en invärldsanalys Kontigo AB, Kontigo AB Katarinavägen 19 SE Stockholm (0)

2 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. UPPSALAREGIONENS STYRKEOMRÅDEN 3 3. VIKTIGA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 Bostadsbyggande och infrastruktur 5 Balansen mellan försörjda och försörjande 7 Stärka kvaliteten i utbildningsystemet 9 Kort sammanfattande diskussion 10 PM Uppsala Invärldsanalys 2 (11)

3 1. Inledning Kontigo AB har av Regionförbundet i Uppsala i uppdrag att processutvärdera genomförandet av den Regionala utvecklingsstrategin Uppländsk drivkraft 3.0. Inom ramen för detta uppdrag har Kontigo ombetts bistå Regionförbundet med en invärldsanalys med fokus på Uppsalaregionens styrkor och förbättringsområden. Föreliggande promemoria är en redovisning av denna analys. 2. Uppsalaregionens styrkeområden De senaste fem åren kan Uppsalaregionen uppvisa en i jämförelse med andra svenska regioner stark utveckling. Regionen kan uppvisa en stark befolkningsutveckling år 2014 var ett flyttnetto på nära personer, vilket tillsammans med ett positivt födelsetal på 405 personer gör regionen bland man snabbast växande i landet vid sidan av Stockholm. Diagrammet nedan visar befolkningsutvecklingen indexerad, med 2010 som startår. Diagram 1. Befolkningsutveckling (2010= 100), Källa: SCB År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År Stockholms län 03 Uppsala län 12 Skåne län 14 Västra Götalands län Uppsalaregionen har idag landets lägsta arbetslöshet (runt 6 procent). Som framgår av diagram 2 har regionen, trots en stark befolkningsutveckling, haft en lägre arbetslöshet än jämför bara storstadsregionen de senaste tre åren. PM Uppsala Invärldsanalys 3 (11)

4 Diagram 2. Öppen arbetslöshet (%) efter län, , Källa: SCB 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 01 Stockholms län 03 Uppsala län 12 Skåne län 14 Västra Götalands län 0,0 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Regionens pendlingsnetto (differensen mellan in- och utpendling) har under de senaste fem åren minskat med nära individer. Något som, tillsammans med ett positiv flyttnetto kan ses som en indikator på regionens dragningskraft. Den starka arbetsmarknaden i kombination med en växande befolkning har även inneburit att det samlade värdeskapandet ökat i regionen. Sett till BRP/capita har regionen haft en starkt positiv utveckling sedan 2009, där produktiviteten stigit snabbare än för övriga storstadslän sedan Diagram 3. BRP/capita (2009 =100), Källa: SCB/ raps Stockholm Uppsala Skåne Västra Götaland Regionens goda utveckling går att härleda till en rad samverkande, gynnsamma faktorer. Bland de viktigaste bör närheten till Stockholm och Arlanda räknas. Regionens starka utveckling visar också på att Uppsala är etablerad tillväxtnod i norra delen av en växande Mälardalsregion (och inte ska ses som att enbart var en satellit till Stockholm). PM Uppsala Invärldsanalys 4 (11)

5 En rad mätningar pekar på vidare på att regionen har starkt regionalt innovationssystem. Uppsalaregionens samlade förmågor till förnyelse och innovation ligger i en rad mätningar i toppskiktet för riket. 1 Något som i sin tur bidrar till att regionens näringsliv har en god internationell konkurrenskraft (vilket bland annat den stigande BRP/Capita visar). Uppsalaregionen är idag hemvist för en rad globalt ledande företag inom sina respektive branscher. Detta, tillsammans en diversifierad arbetsmarknad med två starka universitet och ett antal statliga myndigheter, har bidragit att regionen stå emot konjunktursvängningar på ett starkare sätt än flera andra svenska regioner Viktiga förbättringsområden Att Uppsalaregionen kan uppvisa en stark historisk utveckling innebär inte att det inte finns områden som behöver utvecklas och stärkas. Det är framförallt inom tre områden som där det finns behov av att förbättra sig, för att bibehålla den starka utvecklingstrenden: Bostadsbyggande och infrastruktur: att möta de behov som en växande befolkning ställer Balansen mellan försörjda och försörjande: att minska andelen som står utanför arbetsmarknaden, hantera balansen mellan försörjande och försörjda och minska utanförskap) Stärka kvaliteten i utbildningsystemet: att minska avhoppen från gymnasiet och jämna ut skillnader mellan pojkar och flickor och regionens kommuner. Bostadsbyggande och infrastruktur Uppsala är en växande region. I de senaste prognoser beräknas länets befolkning växa med nära invånare till år Den starka befolkningsökningar innebär en rad möjligheter men innebär också att regionen ställs inför en rad utmaningar. Det finns ett behov av att öka bostadsbyggandet i regionen som helhet (behovet ser dock olika ut i länets olika kommuner kan tilläggas). För att bibehålla en befolkningsökning, på ett hållbart sätt, krävs att bostadsbyggandet håller en hög takt de kommande åren. Med ett antagande om att det i genomsnitt bor 2 personer per bostad krävs ett långsiktigt bostadsbyggande på bostäder per år, med beredskap för ytterligare 500 bostäder. Sedan millennieskiftet fram till 2014 färdigställdes drygt 1 Se t.ex. Reglabs Innovationsindex för åren Se t.ex. de analyser som Regionförbundet låtit ta fram över starka branscher 2011 och 2013, samt fördjupningsstudie av näringslivets internationalisering. PM Uppsala Invärldsanalys 5 (11)

6 lägenheter i länet. Under samma period ökade befolkningen med nära personer. Diagram 3. Färdigställda lägenheter och Befolkningsökning i Uppsala län, år Källa: SCB Färdigställda lägenheter Befolkningsförändring Att arbeta för ett ökat bostadsbyggande och stimulera byggande av framförallt billiga bostäder är ett viktigt förbättringsområde de kommande åren. En bostadsbrist slår både mot näringslivets kompetensförsörjning och försvårar för individers möjligheter till arbete, studier och familjebildning. Det riskerar således både att hämma tillväxten och minska möjligheterna till en god livskvalitet. Intimt förknippat med behovet av bostäder är möjligheten för individer att kunna bo och arbeta i hela regionen. En ökad rörlighet (genom t.ex. pendling) bidrar till att sprida efterfrågan på bostäder utanför centralorterna. Mycket pekar mot att Mälardalsregionen kommer fortsätta att utvecklas mot en storstadsregion med kanske så mycket som 4-5 miljoner invånare. Uppsalaregionen har av allt att döma så här långt gynnats av en ökade storregionala integrering. En utbyggd infrastruktur (bland annat genom pendeltågsförbindelser genom samarbete mellan UL och SL; mot Gävleborg dels genom upptåget och genom utbyggnaden av E4:an norrut) har bidragit till att öka regionens attraktivitet såväl för val av bostad som för företag att förlägga sin verksamhet positivt. Detta tar sig t.ex. uttryck i, som vi såg ovan, en ökad inpendling och inflyttning till regionen. En växande befolkning och en rörelse mot en storregional arbetsmarknad ställer krav på infrastrukturens kapacitet. Det handlar om rörligheten såväl mellan länen i Mälardalen som inom Uppsalaregionen. En fortsatt utbyggnad av infrastruktur, både hård (t.ex. ökat väg- och spårkapacitet och utbyggd kollektivtrafik, men även mjuk (ökad digitalisering och bredbandsutbyggnad) är ett viktigt utvecklingsområde för att regionen ska bibehålla sin goda utveckling. PM Uppsala Invärldsanalys 6 (11)

7 Balansen mellan försörjda och försörjande En växande befolkning utgör grunden för en långsiktig tillväxt. Den demografiska utvecklingen ställer samtidigt en rad krav på regionen. Vi berörde ovan ett ökat bostadsbyggande och en utbyggd infrastruktur, till detta kan föras att Uppsalaregionen, trots sin generellt starka utveckling, uppvisar en ökad obalans mellan andelen försörjande och andelen försörjda. Att hantera denna obalans utgör sannolikt en av de viktigaste utmaningarna de kommande åren. Sett till försörjningskvot har regionen haft en något svagare utveckling än riket (dvs. snabbare stigande försörjningskvot). 3. Som framgår av tabell 1 återfinns det även stora skillnader mellan regionens kommuner. Tabell 1. Demografisk försörjningskvot 2014, Källa: Regionfakta Kommun/Region Försörjningskvot Försörjningskvot Försörjningskvot Enköping 79,2 76,5 75,9 Heby 83,9 81,6 82,6 Håbo 78,1 75,7 71,4 Knivsta 78,3 75,1 72,8 Tierp 83,0 82,2 81,2 Uppsala 62 60,3 59,2 Älvkarleby 82,5 79,6 77,5 Östhammar 85,4 81,7 80,5 Uppsala län 69,2 67,3 66,2 Riket 73,0 71,7 70,5 Med en generell utveckling mot en allt äldre befolkning pekar mycket mot att denna obalans kommer öka. En ökad invandring kan här, under förutsättning att integrationen på arbetsmarknaden snabbas upp, bidra till att motverka detta. I detta sammanhang är insatser för en bättre fungerande arbetsmarknad, en förkortad asylprocess och en effektivare integration är av stor vikt. I Uppsalaregionen står, trots landets lägsta arbetslöshet, många idag utanför arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden i hela regionen (dvs. den andel av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatta) ligger i visserligen i nivå med riket, men det återfinns stora skillnader mellan kommunerna och mellan kvinnor och män. Tabell 2. Sysselsättningsgrad för kvinnor och män, 2013, Källa: SCB År Kvinnor År Män Differens män - kvinnor (%-enheter) Enköping 79,8 83,8 4,0 Heby 76,1 82,4 6,3 Håbo 81,5 85,6 4,1 Knivsta 84,5 88,2 3,7 3 Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år och därefter multiplicerat med 100. Ju högre tal detta mått visar (kvot) desto tyngre är försörjningsbördan för de som befinner sig i åldersgruppen år. PM Uppsala Invärldsanalys 7 (11)

8 Tierp 73,7 80,8 7,1 Uppsala 72,9 75,2 2,3 Älvkarleby 73,8 78,0 4,2 Östhammar 80,9 86,5 5,6 Uppsala län 75,3 78,6 3,3 Riket 75,7 78,5 2,8 Som framgår av tabellen ovan utmärker sig ett par kommuner (Tierp, Älvkarleby och Uppsala) med en lägre sysselsättningsgrad, framförallt för gruppen kvinnor, än vad som är fallet i riket. Uppsalaregionen har visserligen en lägre ungdomsarbetslöshet (gruppen år) än riket som helhet, men som framgår av tabell 3 råder det även här stora skillnader mellan regionens kommuner och mellan kvinnor och män. Tabell 3 Ungdomsarbetslöshet 2014 (åldrarna år), Källa: Arbetsförmedlingen Män Kvinna Totalt Enköping 12 9,6 10,8 Heby 16,9 12,1 14,9 Håbo 12,6 8 10,5 Knivsta 8,1 5,3 6,8 Tierp 25,7 18,9 22,6 Uppsala 11,1 5,8 8,4 Älvkarleby 29,7 27,3 28,7 Östhammar 11,8 8,8 10,4 Länet 12,9 7,9 10,5 Riket 17,3 12,6 15,0 Att stå utanför arbetsmarknaden påverkar individen negativt på flera sätt. Utöver en ekonomisk påfrestning drabbas i många fall även den psykiska- och/eller fysiska hälsan negativt. De skillnader som återfinns mellan kommuner avseende i sysselsättningsgrad går igen när man betraktar olika indikatorer för hälsa och livskvalitet. En indikator på nivån av utanförskap är exempelvis det försörjningsmått som Regionförbundet använt sig av. Detta är ett samlat mått på omfattningen av ersättningar som utbetalas vid ohälsa, arbetslöshet samt ekonomiskt bistånd från socialtjänsten för individer i åldern år. Utvecklingstrenden för regionen som helhet har de senaste fem åren varit positiv, men samtidigt återfinns skillnader mellan kommunerna. Heby, Älvkarleby och Tierp uppvisar nära dubbel så höga kostnader som Knivsta och betydligt högre än Uppsala och Håbo. Skillnaderna mellan kommunerna återfinns också när vi ser till det hälsoläget. Exempelvis det som benämns självskattad hälsa varierar andelen som uppger att de mår bra eller mycket bra mellan 64 till 75 procent i regionen. De som till störst andel skattar sitt hälsotillstånd som bra finns i Uppsala kommun och den lägsta andelen i Tierp. Ett liknande mönster går igen även när det gäller hälsorisker, där Älvkarleby och Tierp uppvisar högre andel rökare och överviktiga såväl inom gruppen unga som i hela befolkningen än övriga regionen. PM Uppsala Invärldsanalys 8 (11)

9 En nyckel till att förbättra balansen mellan försörjda och försörjande ligger i att höja sysselsättningsgraden, framförallt hos de grupper som idag står långt bort från arbetsmarknaden. Detta är av stor vikt både för tillväxten i regionen, möjligheten att bibehålla en god nivå av offentlig service och för att öka livskvalitet och hälsa hos regionens invånare. Stärka kvaliteten i utbildningsystemet En avgörande faktor för möjligheten att delta på arbetsmarknaden är utbildning. Att fullgjort en gymnasieutbildning är idag en förutsättning för att kunna få ett arbete. Sett som en helhet uppvisar Uppsalaregionen en hög utbildningsnivå inom dagbefolkningen (i diagram 3 uttryckt som utbildningsnivån inom gruppen år). Regionen placerar sig här i topp i riket och står sig även starkt som en kunskapsregion i ett europeiskt perspektiv. Diagram 3. Andel med eftergymnasial utbildning år Källa: SCB 63,0 58,0 53,0 48,0 43, Kvinnor Uppsala län Män Uppsala län Totalt Uppsala län Riket totalt Som framgår av diagram 3 är det framförallt kvinnorna som höjer regionens utbildningsnivå. Ser man till hela dagbefolkningen skiljer det nära 10 procentenheter mellan andelen kvinnor och män med postgymnasialutbildning (43% respektive 34%); differensen mellan dessa har ökat i regionen sedan Resultaten i grundskola och på gymnasienivå är av stor betydelse för de kommande årens utveckling en god genomströmning på gymnasiet är på långsikt avgörande för regionens kompetensförsörjning. Andelen gymnasieelever som inom fyra år fullföljt sin gymnasieutbildning har stigit något sedan år 2011 i regionen som helhet (från 72,6 till 73,8). Men det återfinns även här stora skillnader mellan kommunerna i regionen och mellan pojkar och flickor. Uppsala, Knivsta och Enköping uppvisar lägst andel avhopp (där 77 respektive 76 procent fullföljer gymnasiet) medan Älvkarleby högst andelen avhopp (69 procent fullföljer), följt av Håbo, Tierp och Östhammar (73 procent fullföljer). Det är framförallt är svaga resultat hos gruppen pojkar som sänker genomsnittet. I diagram 4, där differensen i andel som fullföljer gymnasieutbild- PM Uppsala Invärldsanalys 9 (11)

10 ning mellan kvinnor och män 2014 (i procentenheter) sammanställts, framgår detta tydligt. Diagram 4. Skillnad i andel (%-enheter) som fullföljt gymnasieutbildning 4 år efter start (2014), Källa: SKL Tierp Håbo Heby Älvkarleby Knivsta Östhammar Uppsala Enköping Ställs dessa siffror i relation mot ungdomsarbetslöshet och den demografiska försörjningskvoten återfinns ett mönster där samma kommuner faller ut svagare. Att minska avhoppen från gymnasiet framförallt i denna grupp av kommuner kan därmed är en nyckelfaktor för att bromsa denna utveckling och bibehålla en god livskvalitet och tillväxt i hela regionen. Kort sammanfattande diskussion En genomgång och sammanställning av en underlags- och analysmaterial visar på att Uppsalaregionen har haft starkt utveckling de senaste åren. Flera indikatorer pekar på att regionen är attraktiv för både företag som individer att bo och verka i: befolkningen har vuxit, såväl genom ökat födelsetal som ökad inflyttning. Inpendlingen till regionen har ökat. Detta samtidigt som länet kan uppvisa rikets lägsta arbetslöshet och en ökad produktivitet. Flera analyser och mätningar visar på att regionen har resursstarkt innovationssystem och är hemvist åt såväl globalt ledande forskning som företag. Med detta sagt så återfinns det ett antal förbättringsområden och utmaningar för regionen att hantera. Vi har här lyft fram utmaningar inom följande områden: - Att möta den efterfrågan på bostäder som en växande befolkning ställer, framförallt billiga bostäder. - Ökad kapaciteten på mjuk och hård infrastruktur för att ytterligare integrera regionen i en större växande mälardalsregion. - Att verka för en jämnare balans mellan försörjda och försörjande. PM Uppsala Invärldsanalys 10 (11)

11 - Att förbättra kvaliteten i utbildningsystemet, framförallt minska avhoppen på grundskole- och gymnasienivå. En viktig utmaning här i att minska gapet mellan kvinnor och män och mellan regionens kommuner. För att bibehålla regionens starka utvecklingstrend och ta tillvara de goda förutsättningar som idag finns är det av stor vikt att på arbeta långsiktigt strategiskt för att möta dessa utmaningar. PM Uppsala Invärldsanalys 11 (11)