Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region. Forum för fysisk planering, 16 december 2015

Transkript

1 Nästa RUS: Planeringsunderlag för Växande region Forum för fysisk planering, 16 december 215

2 Utgångspunkter - regional tillväxt Fortsatt ökning av befolkning och sysselsättning nationellt Pendlingsregionen Stockholm-Uppsala har successivt stigande andelar av rikets befolkning och sysselsättning Uppsala län har stabila andelar av pendlingsregionens befolkning och sysselsättning, drygt14% resp. 1% Befolkningsandel , framskrivning 25 35% 3% FA Stockholm-Uppsala som andel av riket 25% 2% 15% Uppsala län som andel av FA Stockholm-Uppsala 1% 5% %

3 Hur står sig prognosen? Tidigare tillämpad framskrivning, baserad på ÖMS 212 alternativ hög spridd, står sig väl med SCB:s senaste befolkningsframskrivning och pendlingsregionens resp. länets trendbaserade andel av denna. Prognosen fortsatt relevant och ligger till grund för Uppsalas nya ÖP Befolkningspotential, Uppsala län ÖMS212 Hög Spridd SCB215 3

4 Ingen rätlinjig eller likvärdig utveckling Dagens toppar lär följas av nya dalar. Ojämn utveckling inom länet Befolkningstillväxt Uppsala län (inkl Heby) 7% 6% 5% 4% 3% Fördelning inom länet Uppsala kommun Sydkommuner Nordkommuner 2 2% 1 1% % 4

5 Tillväxten allt mer polariserad Framför allt Uppsala som växer och har beredskap att fortsätta växa på samma höga nivå. Avtagande tillväxt i övriga tätorter och på landsbygd 1% Andel av befolkningstillväxt 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % största tätorterna Småorter och landsbygd Uppsala 5

6 Regional struktur Ökad inomregional koncentration och centralisering till de största tätorterna. Stockholms stad är motorn och navet kring vilket allt kretsar, men har problem med trängsel och brist på mark. Uppsala och tätorter i söder dominerar länets utveckling. Norduppland har svårt hänga med i tillväxten. Konkurrens från kommuner norr om Stockholm (Järfälla, Täby, Uppl.Väsby) Även Västerås, Nyköping, Eskilstuna m fl. närliggande städer integreras allt mer i huvudstadsregionen. Potentiella game changers : Stärkt polycentrism och stärkta tvärregionala förbindelser/flöden. 6

7 Analysen fortsatt relevant Uppsala såväl länet som staden har som del i arbetsmarknadsregionen Stockholm-Uppsala synnerligen goda möjligheter att växa, men betydligt starkare roller som boende- än som arbetsorter Viktigt att Uppsala stad utvecklas både som boende och arbetsort, livs- och affärsarena, för att tillväxten ska komma även länets nordliga delar till del. Oavsett om Uppsala stärks som egen arbetsmarknad eller som pendlingsort till Stockholm kan den totala pendlingen i regionen förväntas ökad. Därmed ökar även behovet av en fysisk planering inriktad på strukturer som möjliggör för fler arbetsställen och arbetstagare att samspela inom rimliga pendlingstider samt till överkomlig ekonomisk och ekologisk belastning. Länets beroende av Stockholm som motor för den regionala utvecklingen speglas av att medan endast en procent av Stockholms läns förvärvsarbetande invånare pendlar ut från länet pendlar hela 2 procent av de förvärvsarbetande invånarna i Uppsala län ut från länet, huvudsakligen till den större och mer diversifierade arbetsmarknaden i Stockholms län 7

8 Vad behöver länet ha beredskap för? Antingen En fortsatt stark utveckling inom pendlingsregionen Stockholm stärker sin ställning på regionens arbetsmarknad En i första hand befolkningsrelaterad och konsumtionsdriven tillväxt i Uppsala stad och län Ökat pendlingsberoende till Stockholm Regionen fortsatt starkt monocentrisk Eller En fortsatt stark utveckling inom pendlingsregionen Ökad regional spridning av befolkning och arbetstillfällen En mer produktivitetsdriven tillväxt och balans mellan förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning i Uppsala stad Större inpendling från övriga länet till Uppsala Regionen mer polycentrisk, med Uppsala som stark nordlig kärna 8

9 Utfallsrum - befolkning Norra Uppsala län Befolkning - Uppsala län Andel av regionbef. Hög Bas Hög Bas 16% 15% 14% 13% 12% 11% 1% Växer, men kanske inte lika fort som Stockholms län? Hög Bas Uppsala kommun Hög Bas Stor potential nu! Årlig befolkningstillväxt Södra Uppsala län Hög Bas Hög Bas 9

10 Befolkning och bostäder Befolkningsökning Bostadsbehov Södra länet Uppsala kommun Norra länet Bas 23 Hög Bas 23 Hög 23 1

11 Utfallsrum - arbetstillfällen Arbetstillfällen - Uppsala län Hög Stor potential innan 23! Bas 13% 12% 11% 1% 9% 8% 7% Årlig tillväxt Andel av regionsyss. Hög Bas Växer, men sannolikt långsammare än Stockholm, som ökar sin dominans oavsett scenario Hög Bas 2-21 Norra Uppsala län Hög Bas Uppsala kommun Hög Bas Södra Uppsala län Hög Bas

12 Arbetstillfällen och verksamhetsyta Nya jobb Ny lokalyta (kvm) Södra länet Uppsala kommun Norra länet Bas 23 Hög 23-2 Bas 23 Hög 23 12

13 Knäckfrågor Grad av centralisering-decentralisering och koppling stad-land. Täta strukturer är effektiva, men samtidigt vill vi att det ska gå att bo och leva i hela regionen. Så, hur tar vi bäst tillvara på regionens samlade förutsättningar och då även med hänsyn till omgivande län? Digital utbyggnad komplement eller substitut till fysisk tillgänglighet? Förändrar den hur vi lever och arbetar, t ex när de digitala kontakterna är så vardagliga att fysisk närvaro inte längre spelar någon större roll, dvs. när arbets- eller mötesplats är synonymt med där jag är snarare än där företaget eller konferenslokalen har sin adress (för många är det redan så). Balans dag-/nattbefolkning. Bygga för pendling eller för att stå på egna ben? Eller både och? Alltför stor obalans mellan var vi bor och var vi arbetar ökar transportbehovet och därmed utsläppen. Samtidigt är rörlighet viktigt för en fungerande kompetensförsörjning. Vad är en rimlig avvägning? Bör vi ha en tydligare koppling mellan var jobben finns/växer och var bostäder (och därmed även service) byggs? Öka den storregionala tillgängligheten och förbättra miljön. Hur går det till? Ökad tillgänglighet innebär ökat resande. Hur kan olika styrmedel påverka användning av miljövänliga trafikslag och styra mot en ökad andel gång/cykel samt kollektivtrafik? 13

14 Strategiska utgångspunkter Att bejaka en fortsatt befolkningstillväxt innebär att fler människor kan ta del av regionens möjligheter och för med sig nya förmågor och livsdrömmar som kan bidra till dess utveckling. Men, det innebär också stora utbyggnadsbehov samt ökad trängsel, utsläpp, exkludering, segregation, social oro etc. om utbyggnaden sker oplanerat/ovarsamt eller invånarnas förmågor och livsdrömmar inte tas tillvara. Samtidigt som det behövs handlingskraft för att åstadkomma fler bostäder är det viktigt att agera utifrån vad som är långsiktigt klokt. När det gäller bostädernas utformning behöver kvaliteten hållas uppe. Energikrav, hälso- och underhållsaspekter behöver tillgodoses. Byggandet bör koncentreras till lägen som kan försörjas med bra kollektivtrafik och annan service. Det geografiska perspektivet vidgas successivt, där förbättrade kommunikationer banar väg för stärkta kopplingar och samband inom ortsstrukturen i östra Mellansverige (ÖMS). En hållbar utbyggnad innebär att de investeringar och utvecklingsinsatser som genomförs ska leda till att regionens invånare upplever ett gott liv samtidigt som de ekologiska planetära gränserna inte överskrids. 14

15 Strategiska vägval Planera för 3 5, beredskap för upp till 5 (tidigare 4 5) nya invånare per år (= bostäder per år). Högt arbetsdeltagande och god tillgänglighet till service. Fossilfria transporter 23 och inga nettoutsläpp av växthusgaser 25? Förutsätter en utbyggnadsplanering inriktad på täta, tillgänglighetsoptimerade lägen för en resurseffektiv och transportsnål struktur med möjlighet till hög kollektivtrafik- och gång-/cykelandel. Fokus på tätorter med storregional uppkoppling/regiontågtrafik optimerar förutsättningarna till hållbar regionförstoring och utveckling av länets näringsliv (befintlig RUS saknar sådan strategisk inriktning). Men, krävs gemensam länsöverskridande kollektivtrafiktaxa för inkluderande tillgänglighet. Tre fjärdedelar av utbyggnaden kan ske i de 1 största tätorterna, 6% i Uppsala. Men, innebär att småorter och landsbygd halkar efter, dvs. ökad obalans stad-land och en mindre geografiskt inkluderande utveckling. Balans dag-/nattbefolkning eller ökad pendling till Stockholm? Båda är gångbara men det senare bygger större transportbehov och beroende Ett stärkt regionalt perspektiv och fördjupat/breddat samarbete med Stockholms län (ABC-stråket)? Likvärdigt fokus på övriga storregionala stråk? Krävs prioritering med hänsyn till behov av investeringar. Ökad kapacitet på Ostkustbanan eller ny Aroslänk? Pengarna räcker knappast till både och... Tydligare prioritering av övrig tillväxt och stombusstrafik till utpekade delregionala och lokala centra i regionala stråk? (i princip ok i nuvarande RUS). Kan, i kombination med utbyggnad av bredband, möjliggöra goda och hållbara livsförutsättningar även på landsbygden. 15