Läsåret 10/11

Transkript

1 Läsåret 10/11 1. Modell för konflikthantering (s 2) 2. Kartläggning av Beteendeproblem (s 7) 3. Sociala utvecklingsplaner (s 9) 4. Regler och konsekvenser (s10) 5. Trivselregler (s11) 6. Ordningsregler (s12) 7. Förebyggande arbete (s13) 8. Vårt förhållningssätt (s13) 1

2 Konflikthantering - Samtalsmodell för konflikthantering som används av alla vuxna, som föräldrarna känner till och som barnen även får träna på i klassrummen. (s.3-4) - Eleverna involveras i och får träna den modell vi valt ut, så de blir väl förtrogna med den, under Livskunskapstillfällena. - Samtalsplatser inomhus minst ett för varje arbetslag + ett i varje klassrum. (s.3) - All berörd personal måste informeras när det varit större konflikter t.ex. även fritids, bild, slöjd och idrott - Viktigt att följa upp konflikter genom samtal med dem det berör, och info om vad som hänt till dem det berör. - Föräldrar ska t.ex. genom föräldramöten vara väl medvetna om hur vår modell fungerar/används. Kanske kan de vara med och lösa fall under t.ex. föräldramöten? - Galaxen arbetar med individuell konflikthantering utifrån varje elevs förutsättningar. Steg 1: När konflikt uppstår: - Berörd vuxen tar samtalet med inblandade barn. Samtalsplatser finns i varje arbetslag. I samtalen påminner vi barnen om reglerna för samtalet och försöker följa samtalsmodellen (s Om barnen är för upprörda att prata, eller tiden inte räcker till, bestämmer den vuxne med barnen när och var samtalet ska ske (helst samma dag), och ser till att kontrahenterna skiljs åt och får chans att lugna sig och tänka efter. - Om berörd vuxen inte har möjlighet att följa upp själv, lämnas alltid över till mentor eller annan vuxen. Steg 2: Om det är en konflikt av allvarlig eller akut art, som den vuxne behöver hjälp av ytterligare vuxna med, - tas i första hand hjälp av Resurspersonerna eller andra kollegor i varje arbetslag, antingen för att ta klassen eller konflikten, - i andra hand (eller utifrån möjlighet), finns ett rullande schema för Medlare. En medlare för varje dag. Medlare är: Rektor, Marie, Kerstin, Lina, Birgitta Mentorerna ska alltid informeras vid konflikter, och har det främsta ansvaret för att kontakta föräldrar. Om andra vuxna varit inblandade och är mer lämpliga att ta kontakten med föräldrar, sker det i samråd med mentor. 2

3 Samtalsplatser - finns i varje klassrum och/eller flera i varje arbetslag. - Här får man alltid vara ifred. Platsen är avskärmad genom t.ex. bokhyllor, eller finns i ett angränsande rum. - Här ska råda lugn och eftertanke. - Här finns regler för samtalet uppsatta: 1. Vi låter varandra tala till punkt utan att bli avbruten 2. Alla får säga sitt 3. Vi pratar utan skällsord och svordomar 4. Det som sägs, stannar mellan oss 5. Alla försöker bidra med tankar och förslag - Här finns också samtalsmodellen uppsatt: 1. Vad hände, vad är problemet? 2. Hur känns det? JAG känner 3. Vad vill jag ska hända? Hur kan vi göra för att det ska bli bättre? 4. Vad väljer vi tillsammans att göra? 5. Vad har vi kommit fram till? Är vi nöjda? Hur följer vi upp? Förberedelser för att börja använda modellen: 1. Vi pratar ihop oss i tvärgrupper ang. konflikter och strulsituationer som uppstår. Hur ska vi hantera dem? Hur går vi vidare? Vi får olika konfliktsituationer fall som vi får lösa i tvärgrupper. 2. Vi tränar på samtalsmodellen: kollegial handledning lyssna på varandra vid konfliktsamtal/situationer, genom att träna barnen under Livskunskap, genom rollspel vid planeringar i arbetslagen 3. Vi sätter upp problemlösningsmodellen i alla rum/vid alla samtalsplatser, så man kan följa den. 4. Gemensamt Livskunskapsschema görs genom rullande schema där resp. arbetslag ansvarar för innehållet under t.ex. två-tre månader. Under Livskunskapspassen avsätts tid i början av terminen för att träna konfliktmodellen, introducera samtalsplatser och regler osv. 3

4 Manual för medling 1. Inled med målet med samtalet och medlarens roll: - Vi ska inte ta reda på vad som är rätt eller fel, eller vad som borde hänt, utan hur vi ska handskas framöver med det som hänt och hur vi kan förbättra situationen vad kan vi göra nu och framöver? - Medlaren neutral ska inte ta ställning eller döma någon, utan hjälpa de inblandade att lösa problemet. - De som är inblandade är de som äger problemet och som med medlarens hjälp ska finns sina egna lösningar och förslag till förbättring. - Medlarens uppgift är att fördela ordet, se till att samtalsreglerna följs, att återberätta och sammanfatta vad som sägs samt ställa frågor som hjälper de inblandade att berätta, förstå och se framåt. 2. Berätta vilka steg samtalet har: 1. Vad hände/vad är problemet? var och en berättar i tur och ordning och medlaren återberättar. 2. Hur känns det? Hur var och en känner kring det som hänt? JAG - budskap 3. Vad vi vill ska hända? Vad vi kan göra för att det ska bli bättre, hur ska vi göra för att det här inte ska hända igen, hur kan vi göra i stället möjligheter och förslag? 4. Vad ska vi göra? Vi kommer överens om de bästa förslagen/lösningarna och hur vi ska göra. 5. Avslutning. Vi bestämmer när vi träffas igen för att se hur det gick Avstämning innan samtalet avslutas Har alla fått säga sitt? Vill någon tillägga något? Har man förstått överenskommelsen och tror man på den? Är vi nöjda med samtalet? 3. Presentera mötesreglerna: - Samtalsledaren leder mötet, fördelar ordet och går igenom samtalsreglerna - Sekretess råder det som sägs stannar mellan de som deltar i samtalet, tills man kommer överens om annat. Andra vuxna på skolan får ta del av samtalet. - Den som talar får tala ostört, utan att bli avbruten - Alla får komma till tals - Vi använder inga skällsord - Alla anstränger sig för att bidra med lösningar och hur vi själva känner och tänker. Vi undviker att anklaga och lägga skulden på varandra. (Jag - budskap) - Mötet är slut när vi är överens om vad som hände, om vad som behöver göras och när alla känner att de blivit hörda. 4. Inled medlingen. 4

5 JAG - budskap: Att kunna uttrycka sina känslor är en viktig kommunikativ kompetens i livet, och inte minst för att kunna hantera konflikter. Att kunna uttrycka sina känslor av besvikelse, ilska, rädsla, oro, sårbarhet etc utan att trappa upp konflikten det är det svåra. Ofta när vi är arga/ledsna/irriterade på någon och känner att jag nog borde ta upp problemet med vederbörande så ser vi framför oss att vi går till attack och riskerar att personen i fråga går i försvar blir arg, ledsen, går till motattack, slutar gilla mig etc. VI KAN VARA TYDLIGA MED VAD VI KÄNNER UTAN ATT LÄGGA SKULD PÅ ELLER ATTACKERA MOTPARTEN. Då är det viktigt att förstå att HUR OMSTÄNDIGHETERNA ÄN SER UT, HUR FÖRORÄTTAD JAG ÄN KÄNNER MIG, SÅ ÄR DET JAG SJÄLV SOM ÄR ANSVARIG FÖR DE KÄNSLOR JAG HAR. Ett sätt är att använda JAG - budskap, DÄR MAN UTTRYCKER KÄNSLORNA TYDLIGT OCH KLART OCH SEDAN TALAR OM VAD MAN ÖNSKAR: Jag känner mig förvirrad när du säger två saker samtidigt, kan du berätta vad du egentligen menar Jag känner mig inkompetent när du talar om för mig hela tiden hur jag borde göra. Jag vill att du ger mig råd när jag ber om det Jag känner mig orolig när du struntar i läxorna därför att jag så gärna vill att du lär dig så mycket som möjligt i skolan. Jag vill att du talar om för mig hur jag kan hjälpa dig. Jag känner mig irriterad när du avbryter mig. Jag vill att du låter mig tala till punkt. När du sa till dina kompisar att min mamma var arbetslös blev jag ledsen, därför att det inte är sant. Jag vill att du talar om sanningen om min mamma för dina kompisar. Ett JAG - budskap redovisar alltid känslorna och vad som hände och fokuserar inte på vad man tycker att någon annan borde göra eller på att fördöma någon annan Vi kan skilja på JAG - budskap och DU-budskap: Du gör mig arg när du inte passar tiden Du tjatar alltid på allt möjligt Du gör mig galen när du tror att du vet bäst hela tiden Du - budskap lägger ansvaret för mina känslor och för händelserna på den andra personen. Detta skuldbeläggande leder nästan alltid till att personen går i försvar garden åker upp och vi har svårt att mötas och förstå varandra. När vi fördömer och moraliserar mot varandra känner vi oss nedtryckta och underkända inget bra läge för dialog och lösningar. JAG-budskap: Jag känner mig.. När du (Därför att.). Jag vill att 5

6 Sociala utvecklingsplaner - Mallen för sociala utvecklingsplaner används av samtliga arbetslag och vars upplägg och syfte informeras om till alla elever och föräldrar. (Se mall s.9) - Varje arbetslag har en lista på vilka elever som har handlingsplaner samt vilka mål att uppnå resp. elev har. All berörd personal får listan. Listan uppdateras en gång per månad. - Viktigt att berörd personal får veta elevens sociala och fysiska funktionshinder astma, epilepsi, diabetes, ändrade familjeförhållanden etc. Arbetsgång: 1. Kartläggning av barnet och situationen görs, helst i arbetslaget. Det är viktigt att ställa tankeprovocerande frågor som exemplen i Kartläggningsmallen (s.7) 2. T.ex. mentorn samtalar med eleven om situationen och förslag till vad eleven och de vuxna på skolan kan göra. (minihandlingsplan upprättas och följs upp) 3. Elev och/eller pedagog bestämmer hur föräldrar involveras och hjälper till. Det bör vara upp till varje pedagog att ta ställning till när barnet ska vara med och när enbart vuxna ska vara med. 4. När detta inte fungerar görs en social utvecklingshandlingsplan med föräldrar (s.9) 5. Planen följs upp: med elev: helst feedback varje dag i anslutning till situationerna, med förälder: varje vecka (tfn samtal, mail etc.). Efter tre-fyra veckor sker uppföljningsmöte med mentor, elev och föräldrar tillsammans. Vad har fungerat? Vad har inte fungerat? Här ska eleven involveras. Vi är noga med att tydliggöra framgångarna vad vi faktiskt lyckats med. Planen revideras eller rivs! 6

7 Kartläggning när vi vill hjälpa ett barn med beteendeproblem Skapa förståelse/kartlägg. Diskutera i arbetslaget/med kollegor eller reflektera själv. Finns specialpedagog/socialpedagog/kurator på skolan kan denne vara ett värdefullt bollplank. Dokumentera svaren: Steg 1. Barnet och dess omgivning - Vilka situationer/personer utlöser oftare än andra ett negativt beteende? Vad beror det på? - Vad orsakar problemen? Vilka behov har barnet som gör att det beter sig på ett visst sätt? - Hur kan vi tillgodose barnets behov utan att det negativa beteendet uppstår? - Hur kan vi förändra den situation som utlöser problembeteendet? - Vilka situationer fungerar bra? Vad beror det på? - Hur kan vi skapa mer av det som fungerar bra? - Vilka goda sidor ser vi hos barnet? Hur kan vi stärka och uppmärksamma det? Steg 2. Omgivningen observera samspelet vuxen - barn - Hur reagerar vi vuxna på det negativa beteendet? Vad gör vi när beteendet uppstår? - Hur tänker vi och känner kring barnet: Vad utstrålar jag? Vilka outtalade budskap ger jag barnet? Hur ser jag ut när jag pratar med barnet? Vilket tonfall har jag? Vad säger jag? Vad tänker jag? Vilka förväntningar har jag? - Hur påverkar detta situationen och mitt samspel med barnet? - Vad kan jag/vi vuxna göra annorlunda? - Hur kan vi se till att det negativa beteendet inte får önskade förstärkningar? T.ex. att som vuxen ge barnet uppmärksamhet och hjälp när det stökar i klassrummet. OBS! För vissa barn blir den negativa uppmärksamheten vi riktar mot dess beteende i stället ett förstärkande av beteendet. Det vi uppmärksammar och fokuserar på förstärks; jag är en person som stökar i klassrummet. När vi fokuserar och visar på det vi vill att barnet ska göra i stället, utan laddade formuleringar, blir vi vägvisare i stället för domare. Uppmärksamhet ska i första hand läggas på det som fungerar för barnet det som är positivt. 7

8 Steg 3. Förändring - Hur kan vi byta ut nuvarande beteende mot ett positivt beteende? Hur ge barnet alternativa handlingsvägar/andra sätt att uppnå det den vill i stället för nuvarande beteende? (Vi talar ofta om för barnet vad de gör för fel, men inte alltid hjälper vi dem att förstå och testa vad de ska göra/kan göra i stället). - Vilka verktyg behöver barnet för att hantera situationen bättre? Hur hjälper vi barnet med dessa verktyg vad behöver barnet träna på och hur? - Hur kan vi förändra miljön/de situationer som orsakar problem? - Hur kan vi skapa mer av det som fungerar bra? - Hur kan vi i vardagen stärka och uppmärksamma det positiva och de goda egenskaperna hos barnet? - Vilket stöd behövs vuxna kring barnet som kan bidra med olika saker? 8

9 Social utvecklingsplan Datum: Elevens namn Arbetslag Mentor Det här är problemet: Det här vill vi uppnå: Såhär ska vi göra: Konsekvenser när jag (barnet) lyckats med detta innebär det att: Uppföljning, hur och när: Underskrift: Elev/barn Ansvarig pedagog Förälder 9

10 3. Regler och konsekvenser - Det finns två regeldokument på skolan: Trivselregler och Ordningsregler - Trivselreglerna har utökats med konsekvenser positiva och negativa (s.11) - Ordningsreglerna visar både vad vi får göra och vad vi inte får göra (s.12) - Dessa regler är gemensamma för skolan. Varje arbetslag kan också utveckla dessa och anpassa detaljerna med sina barn. - Vi aktualiserar, diskuterar och levandegör våra regler med barnen på t.ex. familjeråd - Reglerna och konsekvenserna diskuteras med eleverna tillägg/ändringar görs inför varje nytt läsår. Vissa regler är inte förhandlingsbara, men behöver ändå diskuteras och tydliggöras. - Eleverna bearbetar reglerna enligt följande gång: Elevrådet + Kompisstödjarna Mentorsgrupperna Arbetslagsrådet + kompisstödjarna Elevrådet - Rektor ansvarar för att sammanställa den nya planen och komplettera med de synpunkter och ändringar som tillkommer från elever/föräldrar? - Personal - elev - föräldrar skriver på skolans regler som kontrakt varje läsår levande dokument. - Skolpärmen uppdateras varje termin. Rektor ansvarar för att skolpärmen ses över och förbättras - Elevhälsoteamet/trygghetsgruppen är den sammanhållande/drivande tvärgruppen för frågor som rör Konfliktplanen. - Pedagogiskt forum, PK, elevråd och APT är forum när något i Konfliktplanen fortsättningsvis ska diskuteras 10

11 TRIVSELREGLER Regel När jag följer regeln: När jag inte följer regeln: Jag är snäll mot alla och hjälper alla att hitta någon att vara med - Jag bidrar till en trevlig stämning - Jag hjälper till så att ingen är ensam eller rädd - Jag trivs bättre - Jag uppfattas som en bra kompis - Jag gör andra ledsna eller arga - Andra kan se mig som en dålig kompis - Jag får tillsägelser - Jag får reda ut och prata om problem med dem det gäller och med vuxna på skolan - Jag får ta rast efter de andra - Efter flera tillsägelser tar vuxna på skolan kontakt med min förälder Jag använder ett trevligt och vårdat språk Jag vill ha lugn och ro på lektionerna och när jag äter I korridoren går jag och är lugn och tyst - Jag sprider en positiv stämning - Andra vill lyssna på vad jag säger - Jag uppfattas som schyst och trevlig - Jag har lättare att jobba, lyssna, få hjälp och förstå bättre resultat - Det blir trevligare stämning - Jag orkar mer - Jag får arbetsro - Jag slipper krocka och göra mig och andra illa - Jag gör andra ledsna eller arga - Andra kan se mig som otrevlig - Jag får tillsägelser - Efter flera tillsägelser tar vuxna på skolan kontakt med min förälder - Jag får tillsägelser - Jag får sitta och arbeta i tänkarhörnan i annat rum - Efter flera tillsägelser får jag lämna klassrummet och arbeta igen tiden hemma eller i skolan - Efter flera tillsägelser tar vuxna på skolan kontakt med min förälder - Jag kan halka eller krocka och göra mig illa - Jag stör andra - Jag får tillsägelser På rasterna är jag ute - Jag får frisk luft - Jag orkar mer, blir piggare - Jag får en bra chans att leka, röra mig och ha kul - Jag kan arbeta bättre på lektionerna - Jag blir tröttare - Jag orkar mindre - Jag får tillsägelser - Efter flera tillsägelser tar vuxna på skolan kontakt med min förälder 11

12 ORDNINGSREGLER Vad Vi ska Vi ska inte Hjälm Cykling, inlines och skateboard Cyklar Lunch Snö Skolgården Tuggummi och godis Mössor och kepsar Till slöjd/idrott/musik Jag ska använda hjälm vid skridskoåkning, cykling, isig backe, inlines och kickbike. Använder jag på fritiden Jag ska leka på skolgårdens lekplatser och låter cyklarna vara ifred. Jag ska sitta och äta lunch till kl Jag kan bygga och leka med snön, åka pulka Jag ska vara inom skolgårdsområdet under skoltid (se karta) Jag äter tuggummi och godis på fritiden Jag kan ha mössa och keps när jag är ute och på fritiden Jag går utevägen till slöjd/idrott/musik. Jag ska inte göra dessa saker utan hjälm. Använder jag inte på skoltid Jag leker inte vid cykelstället eller leker med eller rör någon annans cykel. Jag avslutar inte lunchen före Jag ska inte kasta snöboll Jag ska inte ge mig iväg utanför skolgårdsområdet utan tillstånd från vuxen under skoltid. (se karta) Jag äter inte tuggummi och godis under skoltid Jag har inte mössa och keps på mig när jag är inomhus Jag går inte genom skolan till slöjd/idrott/musik Skolan öppnar 8.05 Jag är ute tills det ringer in Jag går inte in före 8.05 Mobil och MP3-spelare Ska jag lämna hemma Tar jag inte med till skolan Dungen Jag måste se skolan Jag får inte vara på baksidan av dungen Pinnar Använder jag till att bygga koja Får jag inte slåss med 12

13 4. Raster/Förebyggande arbete - Rastvaktsschemat görs om så att en från varje arbetslag finns ute på rasten. - Intensivperioder med rastvakter när första snön kommer och när isen spolas - Rastvaktsvästar Tillgänglig vuxen (som tas av t.ex. när vuxen behöver ha ostört samtal med barn) - Arbetslagen ansvarar för att skapa aktivare raster traditionella utelekar samt uteleksaker. Introducera lekar och aktiviteter på lektioner inspirera! - Livskunskap finns på schemat för alla - men i mer gemensam, strukturerad form genom t.ex. gemensamma teman alla jobbar med samma teman under vissa perioder och kan innebära gemensamma temadagar i ämnet. - Gemensamt Livskunskapsschema görs genom rullande schema där resp. arbetslag ansvarar för innehållet under t.ex. två-tre månader. - Under Livskunskapspassen avsätts tid i början av terminen för att träna konfliktmodellen, introducera samtalsplatser och regler osv. - Kompisstödjarna anpassar sina uppgifter/lekar efter aktuellt tema t.ex. REKO - planen (gemensamma regler), STOPP - ljuset, Att vara en bra kompis - På varje planering/personalforum avsätts en punkt/en tid till Elev - psykosociala frågor - Friends - Vi tar del av andra skolors erfarenheter t.ex. Brandkärrskolans. Rektor ansvarar 5. Vårt Förhållningssätt - Vi ökar vår medvetenhet om hur vi som personal går in i konflikter hur vi ser vår roll och vad vi har för förhållningssätt när vi hjälper till inte domare, utan coachande stödjare. - Vi är observanta också på barnets omgivning och vårt kroppsspråk som vuxna. - Vi använder i möjligaste mån överenskomna tecken/gester med barnen i stället för ord. 13

14 - Alla jobbar för att ha fokus på och förstärka det positiva! Vi hjälper till med redskap och alternativa handlingsvägar i stället för att döma. - Vi undviker maktkamper med barnen hur kan båda parter vinna i en situation? - Vi delar på ansvaret med barnen vi ställer frågor och kommer inte med alla lösningar och svar själv: Hur tänker du nu? Vad tycker du vi ska göra? Hur kan jag hjälpa dig/er? Vilka lösningar ser du? - Vi försöker att alltid fråga oss själva: Vad behöver det här barnet, vilket kan hjälpa oss att förstå bättre och därmed få en mer konstruktiv inställning. - Vi kan se den sociala träningen för en del barn som vilken färdighetsträning som helst med överenskomna mål för detta med resp. barn som behöver det. Visa träna - reflektera! - Alla är eniga och känner till reglerna både elever och vuxna, alla är aktiva och konsekventa. - Vi har en öppen kommunikation mellan oss vuxna vi påminner och stöttar varandra när vi märker att alla vuxna inte säger till eleverna/tar hand om de situationer som uppstår/griper in. - Vi är förebilder 14