Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat fo r Duvboskolan la sa ret

Transkript

1 SBG1000, v1.3, BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duvboskolan (14) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat fo r Duvboskolan la sa ret Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (14) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (14) Resultat och måluppfyllelse Resultaten och måluppfyllelsen var mycket god på Duvboskolan för läsåret Vi är mycket stolta över skolans arbete och de uppnådda resultaten! Nedan kommer en redovisning av skolans resultat. LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling. Eleverna på Duvboskolan lämnade läsåret med nedan läsförmåga enligt LUS. Resultatet visar att elevernas läsförmåga är generellt sätt mycket god på skolan. Luspunkt a 18b Totalt Årskurs Totalt 246 Vid sista avstämningstillfället hade fyra elever i årskurs 1 och fyra elever i årskurs 3 inte nått till önskad Luspunkt. I årskurs 5 hade fem elever ännu inte nått önskad punkt. Att några elever inte når önskad Luspunkt är inte ovanligt. Detta kan bero på många olika faktorer. Det viktiga för framtiden är att Duvboskolan dagligen arbetar aktivt med att utveckla elevernas läsförmåga. Elever som inte nått önskad Luspunkt, får möjligheter att lyckas under skoltiden genom olika arbetssätt, metoder och anpassningar, samt vid behov extra träning med specialpedagog.

4 4 (14) Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas. Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i årskurs 6 Antal elever Ämne/antal elever Ämne/antal elever Total elevvolym Årskurs Årskurs Årskurs 3 3 Svenska (3) - 59 Årskurs 4 3 Svenska (3) Engelska (3) 40 Årskurs Engelska (2) 34 Utifrån ovan tabell läses att Duvboskolan har en mycket stor andel elever som under sin skoltid når målen i samtliga ämnen. Det är några få elever som riskerar att inte nå målen men dessa arbetar skolan aktivt med.

5 5 (14) Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Skolans goda resultat beror på många olika faktorer. En viktig faktor är personalens höga kompetens och motivation att arbeta med elevernas utveckling. En annan viktig faktor är att personalen bryr sig om och stöttar och hjälper varandra Viktigt för skolans resultat och utveckling är personalens kollektiva lärande, där samplanering, erfarenhetsutbyte och bedömning är centrala inslag. Genom detta finslipas och anpassas undervisning som genererar goda resultat. En annan viktig faktor är att höga förväntningar genomsyrar skolan. Vi har höga förväntningar på varandra och även på våra elever och vårdnadshavare. Detta gör att vi sätter oss och eleverna i situationer där god utveckling sker. Mycket viktigt för elevernas resultat är den goda studie- och arbetsro som präglar skolan. Genom arbetet från förskoleklass och uppåt i åldrarna kring värdegrundsfrågor, struktur, etablerandet av goda vanor skapas en miljö där stor del av skoltiden används till skolarbete och lärande. På Duvboskolan är högläsning ett viktigt inslag i den dagliga verksamheten, i förskoleklass, på fritids och i klassrummen. Genom den dagliga läsningen och samtalet kring det lästa vidgas elevernas ordförråd och läsförmåga. Läsningen har även många andra positiva effekter för elevernas trivsel, välmående och lärande. En annan viktig framgångsfaktor för de goda resultaten är personalens goda förmåga att både upptäcka elever med svårigheter men även att arbeta med dessa. För elever som t.ex. inte har nått adekvat Luspunkt, görs många ansträngningar. Lärarna ser till att läsa oftare och med dessa elever, och ofta sätts specialpedagog in för utredning, eller extra undervisning för att få eleverna att lyckas. En annan framgångsfaktor för elevernas resultat är den helhet som eleverna befinner sig i. Utöver fastställd timplan, ger skolan läxläsning men även fler minuter undervisning i idrott och musik vilket ger gynnsamma effekter på elevernas lärande.

6 6 (14) Ämnesprov årskurs 3 vt Ämnesprov i årskurs 3 vt-13 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation % Matematik B, skriftliga räknemetoder % Matematik C, bråk och uppdelning av tal % Matematik D, geometriska begrepp % Matematik E, taluppfattning % Matematik F, problemlösning % Matematik G, mätning, tid, area % Svenska A, tala % Svenska B, läsa, berättande text % Svenska C, läsa, fakta text % Svenska D, läsa, elevens högläsning % Svenska E, läsa, elevens textsamtal % Svenska F, skriva, berättande text % Svenska G, skriva, stavning, interpunktion % Svenska H, skriva, faktatext % Ämnesprov vt Ämnesprov i årskurs 3 vt-14 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation % Matematik B, skriftliga räknemetoder % Matematik C, bråk och uppdelning av tal % Matematik D, geometriska begrepp % Matematik E, taluppfattning % Matematik F, problemlösning % Matematik G, mätning, tid, area % Svenska A, tala % Svenska B, läsa, berättande text % Svenska C, läsa, fakta text % Svenska D, läsa, elevens högläsning % Svenska E, läsa, elevens textsamtal % Svenska F, skriva, berättande text % Svenska G, skriva, stavning, interpunktion % Svenska H, skriva, faktatext %

7 7 (14) Mycket glädjande visar ovan att måluppfyllelsen var mycket god på årets nationella prov. Skolans resultat har förbättrats mot året innan. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är Duvboskolans systematiska kvalitetsarbete. För att kunna lära av och förbättra verksamheten har vi genom det kollegiala lärandet sett till att vi lär av och med varandra. En del i det kollegiala lärandet innebär att lärare som har haft ämnesprov i trean och sexan har rättat dessa med lärare från tvåan eller femman. Sedan har övrig lärarpersonal fått en dragning i vad proven har mätt liksom hur elevernas resultat har varit. I dessa samtal har diskussioner skett om hur läraren har undervisat med olika metoder, material osv, och hur detta har gett utslag.. När lärarna sedan samplanerar årskursvist och enskilt inför kommande läsår, har kunskapen om de områden som eleverna upplevt som svåra varit en av utgångspunkterna för planeringen, för att se till att eleverna får tillräcklig undervisning i dessa områden. En annan viktig faktor för de goda resultaten och måluppfyllelsen har varit det goda klimatet och studieron som har präglat treorna. Stora delar av elevernas arbetsvecka har även genomförts i 15 grupp, vilket har gjort att lärarna har haft tid och möjlighet att skapa goda relationer med eleverna liksom att se och hjälpa dem. De elever som har stödbehov har också fått mycket stöd både i klass, genom olika typer av material och uppgifter liksom enskild eller gruppträning med specialpedagog.

8 8 (14) Ämnesprov årskurs 6 Vt. 13 Ämnesprov årskurs 6 Vt. 14 Provbetyg, årskurs 6, 6 st. elever Ämne F E D C B A Matematik Svenska 5 1 Engelska Samhällskunskap 5 1 Biologi 1 5 Provbetyg, årskurs 6, 20 st. elever Ämne F E D C B A Matematik Svenska Engelska Historia Kemi Duvboskolan har under de två första åren som betygssättande skolan endast haft godkända resultat eller bättre! Mycket glädjande för året 2014 är att fler elever hade högre betyg än året innan. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är summan av kvalitéen på undervisningen under elevernas år på skolan. Genom hög nivå på undervisningen från förskoleklass genom åldrarna möjliggörs de goda resultaten. Under åren 2013 och 2014 har samma lärare varit huvudansvarig för årskurs 6, och de nationella proven. Detta har varit gynnsamt då vetskapen om hur proven är konstruerade har möjliggjort att eleverna har blivit väl förberedda för dem. En annan viktig faktor har varit att skolan har förstärkt resurserna till sexan, vilket har gjort att två lärare ofta har undervisat klassen i matematik, SO och svenska. Lärartätheten har inneburit att eleverna har fått mycket tid av lärarna, och möjlighet för lärarna att möta eleverna där de befinner sig. Lärarnas samarbete har också varit mycket viktigt då de har kunnat komplettera varandra vid planering, genomförande, utvärdering och bedömning av undervisningen. En viktig ingrediens till de goda resultaten är självfallet skolans satsning på att utveckla elevernas förmågor. Genom detta arbete möjliggörs högre betyg än innan.

9 9 (14) Duvboskolans betyg för årskurs 6 Elevvolymen 2013 var sex stycken elever, och för stycken elever.

10 10 (14) Ovan diagram visar en positiv trend att elevernas genomsnittliga betyg har höjts från 2013 till Båda åren har samtliga elever nått godkänt. Året 2014 har flera elever fått högsta betyg. Resultaten påvisar också en tydlig skillnad mellan pojkars och flickors betyg, där flickor generellt sett har högre betyg. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? I och med att samma lärare hade elevgruppen 2013 och 2014 var vetskapen mycket god i vad Lgr 11 och de nationella proven krävde för de olika betygsnivåerna. Med detta som grund för planering och genomförande av lektioner tillsammans med andra lärare, var fokus mycket tydligt i vad eleverna skulle tränas i för att möjliggöra höga betyg. Lärarnas samspel med varandra och elevgruppen och fokus på att utveckla elevernas förmågor var en av faktorerna bakom utfallet En annan viktig orsak till framgångarna var lärarnas förmåga att individualisera undervisningen, och ge extra stöd och möjligheter till elever med särskilda behov, där de höga förväntningarna och tron på eleverna gav fantastiskt goda resultat. Skolans förmåga att agera tillsammans med vårdnadshavare för att stödja elevernas sociala utveckling och välmående spelade också en viktig del i att samtliga elever uppnådde godkända resultat.

11 11 (14) Förbättringsåtgärder från läsåret 2012/2013 Från läsåret 2012/2013 drogs nedan slutsatser kring förbättringsåtgärder. 1. Arbetet med att utveckla elevernas resonemang och analysförmåga måste utvecklas. Efter fullgången skoltid på Duvboskolan måste fler elever få A i betyg. För att klara detta kommer fokus kommande läsår vara hur vi arbetar med detta. Utbildning sker på pedagogiska konferenser och studiedagar. 2. Elevernas resultat i läsning måste förbättras. Vi kan inte vara nöjda med att flera elever inte når adekvat LUS-punkt. Under läsåret kommer ett läsutvecklingsprojekt genomdrivas på pedagogiska konferenser och studiedagar för att höja elevernas resultat. 3. Fånga upp otrivsel snabbare bland eleverna. Ingen lär sig och presterar om den är otrygg under skoldagen. Det är en självklarhet att alla elever i skolan skall vara trygga. Samtlig personal skall snabbare kontakta och ha möten med vårdnadshavare på skolan för att upprätta IUP som följs upp i täta intervall. Allt för att möjliggöra en positiv skolgång för alla. För att systematiskt komma till rätta med ovan punkter så genomfördes arbete på nedan beskrivet sätt. Under 10 lärarkonferenser fortbildades samtliga lärare i de förmågor som är centrala i Lgr 11, och som styr betygssättningen, samt även i ett projekt kring läsförståelse. Dessa båda satsningar slog mycket väl ut, vilket vi har kunnat se i både planering och genomförande av lektioner. Samtlig personal har nu kunskap om och hur vi arbetar med att utveckla elevernas förmågor, liksom gynnsamma vägar och strategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Under året har samtlig personal arbetat aktivt med värdegrunden och varit observanta på elevernas trygghet. Vid behov har personal tagit kontakt med elevers vårdnadshavare för att föra samtal hur vi kan samverka kring elevernas harmoniska utveckling, och t.ex. avstyra mobbing osv.

12 12 (14) Sammanfattande analys Duvboskolan har haft ett mycket framgångsrikt år. Vi har lyckats mycket väl med att utveckla eleverna och få dem att nå höga resultat. Vi har haft mycket goda resultat på de nationella ämnesproven liksom elevbetyg i årskurs 6. Elevers genomsnittliga meritvärde på 247 känns mycket bra! Förklaringarna till de goda resultaten är många, studiero och lärarnas kompetens är två viktiga beståndsdelar. En annan viktig del är det goda kollegiala samarbetet och lärandet på skolan. Det har varit mycket gynnsamt för resultaten att flera lärare har undervisat tillsammans i årskurs 6, och att skolans treor har haft möjlighet till hög lärartäthet. Lärarnas skicklighet och förmåga till individualisering, och metodval har spelat stor roll, liksom hur väl arbetsglädjen har funnits klassrummen. Duvboskolans sexor lämnade skolan med mycket goda betyg. Intressant är att se att flickorna generellt sätt fick högre betyg än pojkarna. Vi känner oss trots detta mycket nöjda med pojkarnas resultat. I tider med skolbyten och friskolehets så har vi blivit av med flera kunskapsstarka pojkar, då de valde att gå till friskolor. Dessa pojkar hade jämnat ut skillnaderna mellan pojkar och flickor. Vi är nöjda med att skolans ökade kunskap kring betygsättande och de nationella ämnesprovens konstruktion har påverkat vårt fokus i undervisningen, så att eleverna tränas i det som värderas och får de bästa förutsättningarna för att kunna nå höga resultat på både kort och lång sikt. Något som också har fungerat väl är hur elever som är i behov av särskilt stöd får stöd och hjälp. Principen att eleven skall så långt som det är möjligt stödjas i klassrummet har fungerat bra. För att hjälpa eleverna på bästa sätt samverkar arbetslagen hur de personella resurserna fördelas och hur olika arbetsområden skall genomföras. Arbetslagen stödjs i sitt arbete av specialpedagogen på skolan som har i uppgift att både planera tillsammans med lärare för att anpassa undervisningen, liksom att ge extra stöd enskilt, i par eller i grupp till de elever som har uppvisat stödbehov. En annan förklaring bakom de goda resultaten, är att personalen är skicklig på att stimulera eleverna kunskapsmässigt och socialt. Lärarna arbetar med att stimulera elever med olika former av utmaningar och/eller uppgifter som görs enskilt, i par eller grupp. En väldigt god sak som kollegiet har gjort storstilat är arbetet för likvärdig bedömning. För att se till att eleverna bedöms på ett likvärdigt sätt gör lärare årskursvisa planeringar, bedömningar och sätter upp gemensamma bedömningskrav tillsammans. När vi rättar de nationella proven rättar både ansvarig lärare proven, och läraren i årskursen under. Har lärarna olika uppfattning kring en elevs resultat gås detta igenom för att hitta en samsyn och likvärdig bedömning.

13 13 (14) Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vi är mycket nöjda med våra resultat, men ser att vi behöver fundera kring några områden. Till kommande års redovisning ser vi att fokus kommer att ligga på: Få elever att nå ännu längre Vi har många duktiga elever som vi vill ska prestera ännu bättre. För att göra detta behöver vi ytterligare utveckla vår förmåga att arbeta med elevernas förmågor liksom att hitta arbetssätt och uppgifter som stimulerar detta. Lästräning Skolan har elever som har behov av extra träning i att läsa och i läsförståelse. Arbetet kommer att ske under lektionstid där lärare eller annan personal strukturerat fokuserar på att ge fler läsande tillfällen för eleverna. Genus Flickor fick väsentligt bättre betyg än pojkarna. Vi behöver arbeta med att se om det är möjligt att jämna ut skillnaderna dem emellan. Arbetet kommer att ske tillsammans på skolan både i kollegiet och tillsammans med eleverna. För Duvboskolan Erik Byström Rektor Duvboskolan

14 14 (14) Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

15 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret Duvboskolan en skola för kunskap, trygghet, delaktighet och utveckling 1

16 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Duvboskolan läsåret Likabehandlingsplanen är upprättad för att säkerställa att varje elev på Duvboskolan har en skoltid som präglas av kunskap och trygghet. Varje elev skall respekteras för sin egenart och få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Eleverna skall trivas, känna trygghet och bli likvärdigt behandlande under sin skoltid på Duvboskolan, där samtliga elevers lika rättigheter och möjligheter främjas. Förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall aktivt motverkas på Duvboskolan. Utgångspunkt för planen tas i de lagar och förordningar som styr det svenska samhället och skolväsendet. Det svenska samhällets värdegrund, demokrati, solidaritet och människans lika värde ligger till grund för det dagliga arbetet i skolan. Skolledningen och samtlig personal tar starkt ställning mot alla former av kränkande behandling och diskriminering, och arbetar aktivt med att säkerställa att planen genomförs och utvärderas. Planen gäller för samtliga elever och personal på Duvboskolan. För Duvboskolan 26/ Erik Byström Rektor Duvboskolan 2

17 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN På Duvboskolan arbetar vi på följande sätt med likabehandling och för att motverka kränkande behandling. Förebygga kränkande behandling Personal och rektor reviderar och kommer läsårsvis överens om skolans värdegrund, ordningsregler, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Skolans kompisteam arbetar förebyggande samt gör insatser mot mobbing. Teamet träffas en gång i månaden. Kompisteamet består av följande personal: Tobias Ljungholm, idrott, 5a Peter Näslund, klubben Ingela Fridleifer-Häggblom, 1a, Galaxen Maria Steineck, lärare 3a, Galaxen Mikael Frögéli, 1b, Stjärnan Erik Byström, rektor Personal arbetar förebyggande genom att: Ta ansvar för att värdegrund, ordnings- och klassrumsregler, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling följs och respekteras. Upprätta med sina grupper gemensamma klassrumsregler utifrån värdegrund och ordningsregler. Ha tillsyn över platser där elever är, samt har extra koll på otrygga platser, t.ex. ombyte vid idrott, simhall, och skolgård. Leda verksamheten, och hjälper elever till samspel vid lektion, rast och fritidstid. Agera mot och avbryter destruktiva lekar och förhållningssätt. Lyfta positiva beteenden och lekar. Diskutera etik, moral, och värderingsfrågor med elever. Arbeta för att integrera elever i samspel och lek. Arbeta dagligen för att stärka elev- och/eller elevgrupp. Sprida ut sig inomhus och utomhus för att kontrollera att verksamheten fungerar bra. Samarbeta med vårdnadshavare för att motverka negativa elevbeteenden. Informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen. 3

18 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Upptäcka kränkande behandling Personal stämmer dagligen av med eleverna hur de mår t.ex. i klassrum, i matsal, på raster och på fritidstid. Elev som inte verkar trivas pratas med. Personal är observant på hur eleverna beter sig t.ex. kroppsspråk, det sagda, delaktighet i lek, kamratrelationer, elevers samspel, konfliktsituationer både inne och ute. Personal har en öppen dialog med elever, vårdnadshavare och annan personal. Personalen går igenom på planeringsmöten hur elever mår, och negativa situationer där elever har varit i. Personal samplanerar hur ev. problem kan brytas. Personal informerar någon ur skolans Kompisteam om funderingar finns kring elev. Kompisteam går igenom ärenden vid möten, för ev. insatser. Elever besvarar skolans trivselenkät två gånger per läsår. Resultatet används för att åtgärda t.ex. platser där elever upplever otrygghet eller att fokusera på stöd till elevgrupp/klass där behov finns. Att utreda kränkande behandling Blir en elev kränkt skall en anmälan göras om kränkande behandling eller diskriminering för barn/elev, med dokumentation. Denna anmälan lämnas till rektor för utredning. Rektor bestämmer hur utredning skall ske, i samarbete med representanterna i skolans elevvårdsteam. När kränkande behandling utreds samtalar personal med berörda för att få en bild av om kränkande behandling har skett. Tar personal emot en anmälan av vårdnadshavare eller elev, skall rektor informeras om detta för att besluta hur skolan går vidare. Om någon ur personalen misstänkts ha kränkt en elev, ansvarar rektor för utredningen. Att åtgärda kränkande behandling Rektor och berörd personal beslutar om åtgärder och utser ansvariga för enskilda åtgärder. Kompisteamet initierar att åtgärder följs upp och utvärderas. Åtgärder kan göras på både individ, grupp och skolnivå. Skolan tar vid behov hjälp av lämplig part, som kommunens resursenhet, kuratorer, socialtjänst, polisen och arbetsmiljöverket. 4

19 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Åtgärdstrappa vid elevkonflikter 1. Vid händelser där det har blivit missförstånd mellan elever, eller där någon har retat, diskriminerat eller kränkt annan, pratar personal med eleven/eleverna om detta. Samtalet kan vara att gå igenom skeende, trösta, hjälpa, tillrättavisa eller att utbilda elev. 2. Samtal med elev/er förs enskilt, i par eller i grupp. Målet är att elever skall förstå det som skett, att det inte sker igen, och att den utsatte får upprättelse. Personal återkopplar till vårdnadshavare beroende på konfliktens art och elevpåverkan. 3. Vid konflikter gör personal notis om denna för att kunna följa vilken/vilka elever som ofta hamnar i negativa situationer. 4. Vid händelser av mycket allvarlig och av akut karaktär, kallas vårdnadshavare till möte på skolan, för att gå igenom händelsen, och bestämma hur man går vidare. Samtalet sker med en eller flera ur skolpersonalen. Detta gäller både den kränkte och den som kränker. Mötet dokumenteras och skrivs under av personal och vårdnadshavare. 5. För elev som ofta utsätter andra upprättas handlingsplan i IUP/Åtgärdsprogram. IUP/ÅP följs dagligen/veckovis upp med både den utsatte och den som utsatt tills ärendet avslutas. 6. Under uppföljningsperiod stämmer personal veckovis av med båda elevers vårdnadshavare. 7. Vid fortsatta kränkningar anmäls detta till rektor för beslut i EHT hur skolan går vidare. 5

20 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 1 Definition av begrepp Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla elever i skolan ska ha samma rättigheter och möjligheter, och bli behandlade på likvärdigt sätt. Diskriminering Diskriminering är när någon blir missgynnad och detta har ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Trakasseri Trakasseri är att någon medvetet flera gånger ser till att en elevs värdighet kränks och som har samband med ovanstående diskrimineringsgrunder. Kränkande behandling Kränkande behandling är att någon ser till att utsätta någon för annans missaktning, eller påverka någons självkänsla negativt. Exempel på kränkningar kan vara att t.ex. reta, svära, ge öknamn, mobba, frysa ut, göra karikatyr, knuffa, och skriva något om någon. Kompisstödjare är elever från respektive klass och årskurs 3 6. Vid Kompisträff träffas elever och personal och pratar om trivselrelaterade frågor. Kompisteamet är de vuxna på skolan som arbetar med kompisstödjarna. Teamet arbetar förebyggande för att stärka elever och grupper, och är även antimobbingteam. EHT är skolans elevhälsoteam som består av rektor, skolsköterska och specialpedagog, kurator och skolpsykolog. Teamet har i uppgift att hjälpa elever i stödbehov till kunskapsmässig, emotionell eller social utveckling. 6

21 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 2 Struktur för års arbete med likabehandling Åtagande Genomförande uppföljning Utvärdering Genomgång av likabehandlingsplanen Görs i samband med läsårsstart för personalen, och vid revidering av plan. Genomgång av likabehandlingsplanen Genomförs av klasslärare med eleverna under första skolveckan i augusti Information om likabehandlingsplanen Sker för föräldrar i samband med höstterminens föräldramöten Kartläggning av kränkande behandling Eleverna besvarar skolenkät två gånger per läsår. Vid novemberlov & vid sportlov. Enkäten sammanställs av Värdegrund Gemensamma regler Kompis Raster (se rutin) Omklädning Klasskonferenser FN-dag Gemensamhetsaktiviteter Fadderverksamhet Utvärdering av Likabehandlingsplan Revidering av likabehandlingsplan specialpedagog. EHT beslutar insatser utifrån resultaten. Värdegrundsarbetet påbörjas den första skolveckan. Personal och elever konkretiserar värdegrund, ordnings- & klassrumsregler. Föräldrar informeras om värdegrund, ordningsregler osv. Kompisrepresentant i varje klass utses under första skolveckan. Kompisarbete planeras in och utförs under terminen. Personal har väst/jacka på sig & är ansvarig för tillsynen. Elever informeras vid skolstart om rastvaktens uppgift. Klass- & idrottslärare diskuterar med elever om vad som gäller vid ombyte. Personal har tillsyn vid ombyte. Under v.44 går personal igenom elevernas skolsituation. Åtgärder vidtas vid behov. Samtal om vänskap och kamratskap. Skärtorsdag, skolgårdensdag, uppträdande osv. Utvärdering av likabehandlingsplan av personal, klass- och elevråd sker sista måndagen i maj. Görs av rektor och EHT, efter skolavslutning. 7

22 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 3 Utvärdering av för års arbete med likabehandling Åtagande Genomförande uppföljning Utvärdering Genomgång av Görs i samband med läsårsstart för personalen, och Utfört. likabehandlingsplanen vid revidering av plan. Genomgång av Genomförs av klasslärare med eleverna under första Utfört. likabehandlingsplanen skolveckan i augusti Information om Sker för föräldrar i samband med höstterminens Utfört likabehandlingsplanen föräldramöten Kartläggning av kränkande behandling Värdegrund Gemensamma regler Arbetet med kompis Raster Omklädning Eleverna besvarar skolenkät två gånger per läsår. Vid novemberlov & vid sportlov. Enkäten sammanställs av specialpedagog. EHT beslutar insatser utifrån resultaten. Värdegrundsarbetet påbörjas den första skolveckan. Personal och elever konkretiserar värdegrund, ordnings- & klassrumsregler. Föräldrar informeras om värdegrund, ordningsregler osv. Kompisrepresentant i varje klass utses under första skolveckan. Kompis träffas 5 gånger per termin. Kompis utvärderas tre veckor innan terminsslut, av ansvarig vuxen med kompiseleverna. Personal har väst/jacka på sig & är ansvarig för tillsynen. Elever informeras vid skolstart om rastvaktens uppgift. Klass- & idrottslärare diskuterar med elever om vad som gäller vid ombyte. Personal har tillsyn vid ombyte. Gjordes. Elever tog upp att toaletterna var äckliga i A-huset. Gjordes, alla fick info och var med. Utförts, dock ställdes några gånger in. Kompisarbetet behövs tydliggöras. Gjordes. Under året har personal glömt väst. Har fungerat väl. Svårighet med att hantera kvarglömt. Klasskonferenser Under v.44 går personal igenom elevernas skolsituation. Åtgärder vidtas vid behov. Gjordes, specifika insatser gjordes. FN-dag Samtal om vänskap och kamratskap. En fin stund Skärtorsdag Gemensamhetsaktiviteter. Fungerade mkt bra med blandade grupper. OS-dagen Kamratövningar för hela skolan. Fungerade mycket bra med blandade grupper. Roligt. Utvärdering av Likabehandlingsplan Revidering av likabehandlingsplan Utvärdering av likabehandlingsplan av personal, klass- och elevråd sker sista måndagen i maj. Görs av rektor och EHT, efter skolavslutning. Ser att den behövs tydliggöras. Vi kände att den behövde revideras och klargöras vilket den nu har gjort. 8

23 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 4 Intern dokumentation vid konflikter eller vid kränkande behandling/diskriminering Skollagens 6 kapitlet Personal som får kännedom om att en elev blivit mycket negativt påverkad av en händelse fyller i blankett 1 dokumentation. Denna lämnas till rektor, och sparas i pärm på rektorsexpedition. 2. Blir samma elev utsatt fylls blankett 1 i igen, och lämnas till rektor. 3. Framkommer det att eleven anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler personal detta till rektor med blankett 2 (anmälan om kränkande behandling eller diskriminering för barn/elever). 4. Rektor anmäler då till huvudman med blankett 3, per post (anmälan från rektor till huvudman). 5. Rektor ansvarar för att utredning görs, blankett 4 (utredning vid händelser kring kränkande behandling eller diskriminering). Denna görs av rektor eller delegerad. 6. När utredning är gjord öppnar rektor eller delegerad ärende i publik 360, där samtlig dokumentation i ärendet samlas (anmälan, utredning, dokumentation, mejl med hemmet som hör till ärendet). 7. När ärendet är avslutat stängs det i public 360 av rektor eller delegerad. Kränkande behandling är att någon ser till att utsätta någon för annans missaktning, eller påverka någons självkänsla negativt. Ex. Elev säger att: - jag ska döda dig, - du är helt värdelös eller att t.ex. reta, svära, ge öknamn, mobba, frysa ut, göra karikatyr, knuffa, och skriva något om någon. 9

24 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Bilaga 5 INTERN RIKTLINJE FÖR VÅRT AGERANDE Konflikt/kränkning mellan elever 1. Konflikt mellan elever tas om hand av närvarande personal. 2. Ansvarig personal samtalar med eleven/eleverna och reder ut händelse. 3. Klasslärare/mentor informeras muntligt om händelse. 4. Vårdnadshavare informeras vid behov. 5. Dokumentation av ärende vid allvarlig incident (blankett 1). Vid tydlig kränkning med dokument 1 och 2. Samtal 6. Våra insatser skall stå i proportion mot det som har skett. 7. Vi arbetar för att få kränkande elev att förstå vad den har gjort och sluta med det. I detta är det viktigt att eleven inte blir kränkt av skolpersonalen. 8. Samtal med elev görs bäst med personal som eleven känner. 10

25 BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN DUVBOSKOLANS ORDNINGSREGLER För att ha en trygg, trivsam och säker skolmiljö har Duvboskolan några specifika ordningsregler. Dessa ordningsregler gäller för samtliga elever på Duvboskolan. Ingen elev lämnar skolans område utan tillstånd Mössor, kepsar eller ytterkläder har vi inte på oss inomhus Mobiltelefoner får användas efter överenskommelse med ansvarig personal, annars är de avstängda under skol- och fritidstid Fotografering eller filmning görs med skolans tekniska hjälpmedel Farliga saker tas inte med till skolan. Cyklar, inlines, sparkcyklar och skateboards används inte på skoltid och ställs på anvisad plats utomhus Hjälm ska användas när man åker på isbanorna På skolan är det förbjudet att: Klättra på fotbollsmålen och på staketen Kasta snöboll Klättra eller åka på ledstänger Kring ersättningsskyldighet: Förstört skolmaterial eller egendom bekostas av vårdnadshavare Borttappat eller förstört lösöre, ersätts inte av skolan För Duvboskolan 20/ Erik Byström Rektor Duvboskolan Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX ORG.NUMMER