DUVBOSKOLAN. Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duvboskolan (19)

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duvboskolan (19) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat 2016 DUVBOSKOLAN SBG1000, v1.3, Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (19) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (19) Resultat och måluppfyllelse LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling t.ex. Årskurs 1

4 4 (19) Årskurs 2 Årskurs 3

5 5 (19) Årskurs 4 Årskurs 5

6 6 (19) Årskurs 6 Bedömningarna visar tydligt att eleverna utvecklas och förflyttar sig på tänkt sätt längs lusaxeln. På skolan läser eleverna bra. Både skola och hem tränar aktivt eleverna i läsning. De elever som inte riktigt har nått aktuell luspunkt får mycket extra träning i skolan för att påskynda läsprocessen. Andelen elever som inte nått kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas.

7 7 (19) Åk 1 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI ENG IDH MA MO MU NO SL SO SV SVA Åk 2 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI ENG IDH MA MO MU NO SL SO SV SVA Åk 3 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI ENG IDH MA MO MU NO SL SO SV SVA Åk 4 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI , BIO ENG , FY GEO HI HOK IDH KE MA MO MS MU RE SH SL SV SVA TK

8 8 (19) Åk 5 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI BIO ENG FY GEO HI HOK IDH KE MA MO MS MU RE SH SL SV SVA TK Åk 6 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI BIO ENG , FY GEO HI HOK IDH KE MA MO MS MU RE SH SL SV SVA TK Utifrån ovan tabeller läses att Duvboskolan har en mycket stor andel elever som under sin skoltid når målen i samtliga ämnen, och gör det under hela skoltiden. Det är någon elev per årskurs som riskerar att inte nå målen. Dessa elever är identifierade och skolan arbetar aktivt för att skapa bästa förutsättningar för lärandet genom anpassningar, såsom material, arbetssätt, hjälpmedel, större tillgång till lärarpersonal, samt extra undervisningstid. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Skolans goda resultat beror på många olika faktorer. En viktig faktor är personalens höga kompetens och motivation att arbeta med elevernas utveckling. Mycket tid läggs på arbeta med elever som kan vara i riskzonen att inte nå målen. För flertalet elever görs dagligen extra anpassningar, som extra träning och anpassade uppgifter. Många elever får extra specialanpassad lästräning för att

9 9 (19) påskynda läsutvecklingen. Lärare och fritidspersonal ser till att läsa oftare med de som riskerar att inte nå målen i svenska och matematik, då läsandet är centralt i skolans ämnen. Ofta används specialpedagog till dessa elever, för utredning, eller extra undervisning för att få eleverna att lyckas. Viktigt för skolans resultat och utveckling är personalens kollektiva lärande, där samplanering, erfarenhetsutbyte och bedömning är centrala inslag. Genom detta anpassas och justeras upplägg, material, planeringar osv som genererar goda resultat. En central del i skolans resultat, är de mycket höga förväntning som råder på skolan. De gäller för varandra, elever, personal och vårdnadshavare. Detta gör att vi mycket ofta gör det lilla extra som i slutändan genererar mervärde. Genom de höga förväntningarna präglas skolan av lärande och goda insatser för att tillägna sig kunskaper. Mycket viktigt för elevernas resultat är den goda studie- och arbetsro som präglar skolan. Genom arbetet från förskoleklass och uppåt i åldrarna kring värdegrundsfrågor, struktur, etablerandet av goda vanor skapas en miljö där stor del av skoltiden används till skolarbete och lärande. På Duvboskolan är högläsning ett viktigt inslag i den dagliga verksamheten, i förskoleklass, på fritids och i klassrummen. Genom den dagliga läsningen och samtalet kring det lästa vidgas elevernas ordförråd och läsförmåga. Läsningen har även många andra positiva effekter för elevernas trivsel, välmående och lärande. En annan framgångsfaktor för elevernas resultat är den helhet som eleverna befinner sig i. Utöver fastställd timplan, ger skolan läxläsning för årskurs 3-6 utöver timplanen minst 60 minuter i veckan, men ger även eleverna i årskurs 3-6 fler minuter undervisning i idrott och musik vilket ger gynnsamma effekter på elevernas lärande. I förskoleklass, årskurs 1 och 2 får eleverna mer idrott. Eleverna i årskurs 1 och 2 får även de extra undervisning mellan minuter i veckan. Denna extra undervisning har läraren att förfoga över för att arbeta enskilt, par, grupp eller med hela klassen utifrån behov och syfte.

10 10 (19) Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov i årskurs 3 vt-16 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån av de som deltagit Matematik A, muntlig kommunikation % Matematik B, skriftliga räknemetoder % Matematik C, bråk och uppdelning av tal % Matematik D, geometriska begrepp % Matematik E, taluppfattning % Matematik F, problemlösning % Matematik G, mätning, tid, area % Svenska A, tala % Svenska B, läsa, berättande text % Svenska C, läsa, fakta text % Svenska D, läsa, elevens högläsning % Svenska E, läsa, elevens textsamtal % Svenska F, skriva, berättande text % G, skriva, stavning, % Svenska interpunktion Svenska H, skriva, faktatext % Eleverna når målen i mycket hög grad i de nationella proven. Andelen som klarar nivåerna är mycket bra. Den eller de som inte har klarat en viss del har ibland missförstått proven och uppgifterna, och någon har inte just då kommit ihåg eller klarat uppgifterna. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är den kontinuerligt goda undervisning som treorna har fått, liksom det nära samarbetet mellan lärarna och lärarna och fritidspersonalen. Detta har gjort att undervisning och förstärkning av denna för att få eleverna att lyckas har fungerat mycket väl. En annan förklaring till de goda resultaten hittas i det goda samarbetet på skolan. Lärarna som har haft ämnesproven, har tidigare rättar dem, så vetskapen och förberedelserna inför proven har inriktats på vad som efterfrågas. De elever som har stödbehov har fått mycket stöd både i klass, genom olika typer av material och uppgifter liksom enskild eller gruppträning med specialpedagog, något som har gett gynnsamt utslag på proven.

11 11 (19) Ämnesprov årskurs 6 Ämne Provbetyg, årskurs 6, 26 elever VT 15 Ej deltagit 1 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Geografi Biologi Ämne Provbetyg, årskurs 6, antal elever VT 16 Ej deltagit 2 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Duvboskolans elever presterade även i år mycket bra på de nationella proven. Elevresultaten är fantastiskt bra i matematik och engelska. Resultaten är också mycket bra i svenska. Elevernas höga resultat liknar fjolårets resultat. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är summan av kvalitén på undervisningen under elevernas år på skolan. Genom hög nivå på undervisningen från förskoleklass genom åldrarna möjliggörs de goda resultaten. En mycket viktig faktor har varit att skolan har förstärkt resurserna till sexan, vilket har gjort att två lärare har undervisat klassen i stort i samtliga ämnen. Lärartätheten har inneburit att eleverna har fått mycket tid av lärarna, och gett stora möjligheter för lärarna att möta eleverna där de befinner sig. Lärarnas enormt goda samarbete sinsemellan och tillsammans med eleverna, engagemang och höga förväntningar har resulterat i en mycket studiemotiverad kultur i klassen. Genom lärarnas kunskap om de nationella provens upplägg genom det kollegiala samarbetet har eleverna också blivit väl förberedda för proven. De elever som har 1 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov 2 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

12 12 (19) haft stödbehov har tidigt fångats upp och fått extra anpassningar, ökad lektionstid specialpedagogiskt stöd och fått extra läxstöd. Betyg årskurs 6 totalt vt 2016

13 13 (19) Betyg flickor vt 2016 Betyg pojkar vt 2016

14 14 (19) Ovan grafer visar imponerande resultat hos skolans sexor. De flesta elever är väldigt starka i engelska. Pojkarna uppvisar sämre resultat i bild och slöjd, men presterar i övriga ämnen klart bra. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Duvboskolans elever når även detta år otroligt bra resultat. Väldigt hög andel når betygen A och B i samtliga ämnen. Flickorna har även detta år högre betyg än pojkarna. Skolan som helhet har meritvärdet 260 i år, mot 262 ifjol. Vi kan se att nivån är hög och kan förhoppningsvis ligga kvar på denna nivå. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Detta var fjärde året som betygssättande skola var personalens kunskap mycket god i vad eleverna skall kunna för att nå höga resultat. Detta kombinerat med skolans omfattande kompetensutvecklingsarbete med att utveckla undervisningen för att utveckla elevernas förmågor har eleverna fått möjligheter till höga betyg. Det dubbla lärarskapet i sexan har gett otroligt bra effekt. Genom personalens höga ämneskompetens samt deras engagerade samarbete har eleverna fått en mycket god undervisning. En annan viktig orsak till framgångarna har varit personalens förmåga att individualisera undervisningen, och tidigt ge extra stöd till elever med behov, där även kontinuerliga och frekventa extra specialpedagogiska insatser har gett resultat. Självfallet har skolan gott stöd av samarbetet med vårdnadshavarna för att stödja elevernas utveckling, och hålla fokus i skolarbetet. I sexan har flickorna varit enormt studiemotiverade och har tillsammans drivit på varandra till att studera extra med varandra. Kulturen hos flickorna har varit mycket stark att vara duktig i skolan. Bland pojkarna har denna kultur inte varit lika stark, då några pojkar har varit väldigt ambitiösa men inte fått samma genomslag i pojkgruppen.

15 15 (19) Fritidshemmet Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap SL 14 kap 2 Läsåret har varit ånyo ett mycket bra läsår på fritids. Personal och elever har haft mycket gott samarbete, där elever har deltagit väl i planering av aktiviteter och verksamhet. Mycket av det som har gjorts på fritids har lyft hela skolans vikänsla och samhörighet. Fritidshemmet på Duvboskolan kompletterar skolan genom att bl.a. arbeta med de teman som undervisas i, liksom att ta med vissa delar som inte arbetas så mycket med. Teman som höst, vinter, världen, religion, rymden, djur och natur har arbetats med under året. Fritidshemmet kompletterar skolan väl i att arbeta mycket med elevernas sociala utveckling liksom att få möjlighet att utveckla den kreativa sidan. Fritidshemmet har samarbetat med idrottslyftet för att se till att eleverna får prova på mycket olika idrotter. Vidare har eleverna fått uppleva friluftsliv, dans, schack, bakning, skapande i olika material, med pedagogiskt bakomliggande tankar. En meningsfull fritid och rekreation planeras och skapas tillsammans med eleverna. Genom elevernas delaktighet i att planera fritiden och personalens kunskap om läroplanen planeras fritidstiden väl. Några meningsfulla aktiviteter som har genomförts har varit klubbens hälsotema, med hälso smoothies och hälsocafé. Andra har varit utflykter för de mindre till olika närliggande lekplatser, eller för skridskoåkning för de lite större. Ett annat viktigt inslag i fritidshemmet har varit arbetet med att på olika sätt stimulera elevers självkänsla och självförtroende och låta eleverna fundera och diskutera sina drömmar och framtidsmål. Allsidiga kontakter främjas på Duvboskolan på olika sätt. Ett sätt är att se till att det finns organiserade aktiviteter där eleverna arbetar i olika konstellationer och måste samarbeta och kommunicera, där en vuxen finns i närheten för att kunna styra vid behov. Ett annat sätt är att låta eleverna få möjlighet att arbeta i både killgrupper, tjejgrupper, blandade grupper där vuxna turas om att hålla i olika aktiviteter. Den sociala gemenskapen skapas genom många typer av aktiviteter på skolan. T.ex. har faddergruppsarbete, där nya elever tas om hand i lek med äldre varit mycket bra. Men andra sätt där olika grupper får lyssna på högläsning, grilla, gå på utflykt, ha styrd och fri lek ihop har också varit gynnsamt.

16 16 (19) Förbättringsåtgärder från läsåret 2015/2016 Efter några år med intensivt utvecklingsarbete står Duvboskolan väl rustat för framtiden. Från att ha fokuserat mycket på läroplan, förmågor, fritidshemmets uppdrag tänktes fokus ligga på nedan områden. Språkutvecklande arbetssätt För att möta Duvboskolans större språkliga mångfald bland elever, där fler elever har svenska som andraspråk, behövs ytterligare kompetensutveckling i hur vi kan möta och utveckla dessa elever på bästa sätt. Personals och elevers IKT-användning Elever och personal behöver utveckla IKT-användningen för att utveckla elevernas kunskaper, förmågor och ge möjlighet för andra sätt att lära och utvecklas på. Elevers delaktighet Eleverna behöver bli än mer delaktiga i planering, genomförande och analys av arbetsområden, för att på detta sätt skapa motivation, ansvarskänsla och kunskap om sin kunskapsutveckling. Delaktigheten skall öka i takt med stigande ålder. Redovisning av förbättringsåtgärder Språkutvecklande arbetssätt Här har delar av personalen medverkat i det omfattande Läslyftet, under hela läsåret. Två av personalen är handledare. Kursinnehållet varit språkutvecklande. Personals och elevers IKT-användning Personalen har tagit några kliv vidare, men mer finns att göra. Nya arbetssätt och tekniska lösningar har arbetats med. Nya IKT-verktyg, som Chromebooks och dokumentkameror har köpts in och börjat användas. Googles tjänster har börjat användas i undervisningen. Rektor och IT-grupp har försökt samarbeta med stadens IT-avdelning för att hitta övergripande lösningar på flertalet problem. Förhoppningsvis kommer dessa lösningar sjösättas ht Elevers delaktighet Detta område har vi inte hunnit arbeta så mycket mer utan är kvar till ht 2016.

17 17 (19) Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Nivån och resultaten är höga på Duvboskolan. I och med att flerspråkigheten ökar på skolan behövs mer fokus hamna på hur skolan kan arbeta språkutvecklande, och använda den digitala tekniken på skolan, liksom ett krafttag kring att fundera och arbeta med att hitta nycklar till att pojkar kan prestera bättre i förhållande till flickorna, vilket kanske kan göras genom ökad delaktighet. Språkutvecklande arbetssätt För att möta Duvboskolans större språkliga mångfald bland elever, där fler elever har svenska som andraspråk, behövs ytterligare kompetensutveckling i hur vi kan möta och utveckla dessa elever på bästa sätt. Personals och elevers IKT-användning Elever och personal behöver utveckla IKT-användningen för att utveckla elevernas kunskaper, förmågor och ge möjlighet för andra sätt att lära och utvecklas på. Elevers delaktighet Eleverna behöver bli än mer delaktiga i planering, genomförande och analys av arbetsområden, för att på detta sätt skapa motivation, ansvarskänsla och kunskap om sin kunskapsutveckling. Delaktigheten skall öka i takt med stigande ålder. Beroende på hur kunskapscentrum kommer att nyttja kompetensutvecklingsdagar lägger skolan upp en strategi för att finna tid och arbetsgrupper för ovan områden. Skolundersökningen, elever årskurs 3 och 5 Årets resultat och utveckling över tid samt analys Resultaten i både årskurs 3 och 5 är generellt mycket bra på skolan. Det finns stor anledning att var stolt över dessa. Men enkäten visar också att eleverna önskar förbättring inom några områden.

18 18 (19) Utifrån årets skolundersökning och ser vi att utvecklingsarbete behövs för nedan tre områden. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Här kommer vi försöka notera hur, när, vid vilka tillfällen som barnen visar nyfikenhet. Sedan kommer vi att ta detta till några lärarkonferenser för att delge varandra, och diskutera hur vi väcker lusten mer. Finns tid kommer vi göra elevintervjuer om detta. Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara. Här behöver vi prata med eleverna om vilka förväntningar de har och se hur vi kan möta dessa. På fritidshemmet får jag vara med att bestämma över innehållet över verksamheten. Här kommer vi arbeta med hur vi kan bli tydligare inom vilka ramar eleverna får påverka, liksom samarbeta med dem för att skapa ett lustfyllt, delaktigt och varierat fritids. Sammanfattande analys Duvboskolan har genomfört ett fantastiskt år både i klassrummen som på fritids. Vi har lyckats mycket väl med att utveckla eleverna och få dem att nå höga resultat. Vi har haft mycket goda resultat på de nationella ämnesproven liksom fantastiska betyg i årskurs 6. Elevers genomsnittliga meritvärde på 260 är enastående! Förklaringarna till de goda resultaten är många. Den professionella kulturen på skolan, där kompetens och engagemang är två viktiga beståndsdelar. En annan viktig del är det goda kollegiala samarbetet och lärandet på skolan. Det har varit mycket gynnsamt för resultaten att flera lärare har undervisat tillsammans i årskurs 6 under några år, och att övriga grupper har haft möjlighet till hög lärartäthet. Lärarnas skicklighet och förmåga till individualisering, och metodval har spelat stor roll, liksom hur väl arbetsglädjen har funnits klassrummen. Duvboskolans sexor lämnade skolan med mycket goda betyg. Intressant är att se att flickorna generellt sätt fick högre betyg än pojkarna i år igen. Vi känner oss trots detta mycket nöjda med pojkarnas resultat. I tider med skolbyten och friskolehets så har vi blivit av med flera kunskapsstarka pojkar och flickor, då de valde att gå till friskolor. Hade dessa elever gått kvar hade resultaten troligtvis varit än högre. Vi ser att vi behöver arbeta mer hur vi kan påverka pojkarna att tidigare fokusera på studierna så att mer av skoltiden i skolan ägnas åt kvalitativt skolarbete.

19 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Duvboskolan (19) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat 2016 DUVBOSKOLAN SBG1000, v1.3, Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

20 2 (19) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

21 3 (19) Resultat och måluppfyllelse LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling t.ex. Årskurs 1

22 4 (19) Årskurs 2 Årskurs 3

23 5 (19) Årskurs 4 Årskurs 5

24 6 (19) Årskurs 6 Bedömningarna visar tydligt att eleverna utvecklas och förflyttar sig på tänkt sätt längs lusaxeln. På skolan läser eleverna bra. Både skola och hem tränar aktivt eleverna i läsning. De elever som inte riktigt har nått aktuell luspunkt får mycket extra träning i skolan för att påskynda läsprocessen. Andelen elever som inte nått kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas.

25 7 (19) Åk 1 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI ENG IDH MA MO MU NO SL SO SV SVA Åk 2 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI ENG IDH MA MO MU NO SL SO SV SVA Åk 3 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI ENG IDH MA MO MU NO SL SO SV SVA Åk 4 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI , BIO ENG , FY GEO HI HOK IDH KE MA MO MS MU RE SH SL SV SVA TK

26 8 (19) Åk 5 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI BIO ENG FY GEO HI HOK IDH KE MA MO MS MU RE SH SL SV SVA TK Åk 6 Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Ämne Elevantal vt 15 Elevantal vt 16 RIK antal vt 15 RIK antal vt 16 % RIK vt 15 % RIK vt 16 BI BIO ENG , FY GEO HI HOK IDH KE MA MO MS MU RE SH SL SV SVA TK Utifrån ovan tabeller läses att Duvboskolan har en mycket stor andel elever som under sin skoltid når målen i samtliga ämnen, och gör det under hela skoltiden. Det är någon elev per årskurs som riskerar att inte nå målen. Dessa elever är identifierade och skolan arbetar aktivt för att skapa bästa förutsättningar för lärandet genom anpassningar, såsom material, arbetssätt, hjälpmedel, större tillgång till lärarpersonal, samt extra undervisningstid. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Skolans goda resultat beror på många olika faktorer. En viktig faktor är personalens höga kompetens och motivation att arbeta med elevernas utveckling. Mycket tid läggs på arbeta med elever som kan vara i riskzonen att inte nå målen. För flertalet elever görs dagligen extra anpassningar, som extra träning och anpassade uppgifter. Många elever får extra specialanpassad lästräning för att

27 9 (19) påskynda läsutvecklingen. Lärare och fritidspersonal ser till att läsa oftare med de som riskerar att inte nå målen i svenska och matematik, då läsandet är centralt i skolans ämnen. Ofta används specialpedagog till dessa elever, för utredning, eller extra undervisning för att få eleverna att lyckas. Viktigt för skolans resultat och utveckling är personalens kollektiva lärande, där samplanering, erfarenhetsutbyte och bedömning är centrala inslag. Genom detta anpassas och justeras upplägg, material, planeringar osv som genererar goda resultat. En central del i skolans resultat, är de mycket höga förväntning som råder på skolan. De gäller för varandra, elever, personal och vårdnadshavare. Detta gör att vi mycket ofta gör det lilla extra som i slutändan genererar mervärde. Genom de höga förväntningarna präglas skolan av lärande och goda insatser för att tillägna sig kunskaper. Mycket viktigt för elevernas resultat är den goda studie- och arbetsro som präglar skolan. Genom arbetet från förskoleklass och uppåt i åldrarna kring värdegrundsfrågor, struktur, etablerandet av goda vanor skapas en miljö där stor del av skoltiden används till skolarbete och lärande. På Duvboskolan är högläsning ett viktigt inslag i den dagliga verksamheten, i förskoleklass, på fritids och i klassrummen. Genom den dagliga läsningen och samtalet kring det lästa vidgas elevernas ordförråd och läsförmåga. Läsningen har även många andra positiva effekter för elevernas trivsel, välmående och lärande. En annan framgångsfaktor för elevernas resultat är den helhet som eleverna befinner sig i. Utöver fastställd timplan, ger skolan läxläsning för årskurs 3-6 utöver timplanen minst 60 minuter i veckan, men ger även eleverna i årskurs 3-6 fler minuter undervisning i idrott och musik vilket ger gynnsamma effekter på elevernas lärande. I förskoleklass, årskurs 1 och 2 får eleverna mer idrott. Eleverna i årskurs 1 och 2 får även de extra undervisning mellan minuter i veckan. Denna extra undervisning har läraren att förfoga över för att arbeta enskilt, par, grupp eller med hela klassen utifrån behov och syfte.

28 10 (19) Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov i årskurs 3 vt-16 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån av de som deltagit Matematik A, muntlig kommunikation % Matematik B, skriftliga räknemetoder % Matematik C, bråk och uppdelning av tal % Matematik D, geometriska begrepp % Matematik E, taluppfattning % Matematik F, problemlösning % Matematik G, mätning, tid, area % Svenska A, tala % Svenska B, läsa, berättande text % Svenska C, läsa, fakta text % Svenska D, läsa, elevens högläsning % Svenska E, läsa, elevens textsamtal % Svenska F, skriva, berättande text % G, skriva, stavning, % Svenska interpunktion Svenska H, skriva, faktatext % Eleverna når målen i mycket hög grad i de nationella proven. Andelen som klarar nivåerna är mycket bra. Den eller de som inte har klarat en viss del har ibland missförstått proven och uppgifterna, och någon har inte just då kommit ihåg eller klarat uppgifterna. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är den kontinuerligt goda undervisning som treorna har fått, liksom det nära samarbetet mellan lärarna och lärarna och fritidspersonalen. Detta har gjort att undervisning och förstärkning av denna för att få eleverna att lyckas har fungerat mycket väl. En annan förklaring till de goda resultaten hittas i det goda samarbetet på skolan. Lärarna som har haft ämnesproven, har tidigare rättar dem, så vetskapen och förberedelserna inför proven har inriktats på vad som efterfrågas. De elever som har stödbehov har fått mycket stöd både i klass, genom olika typer av material och uppgifter liksom enskild eller gruppträning med specialpedagog, något som har gett gynnsamt utslag på proven.

29 11 (19) Ämnesprov årskurs 6 Ämne Provbetyg, årskurs 6, 26 elever VT 15 Ej deltagit 1 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Geografi Biologi Ämne Provbetyg, årskurs 6, antal elever VT 16 Ej deltagit 2 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Duvboskolans elever presterade även i år mycket bra på de nationella proven. Elevresultaten är fantastiskt bra i matematik och engelska. Resultaten är också mycket bra i svenska. Elevernas höga resultat liknar fjolårets resultat. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Den viktigaste faktorn för de goda resultaten är summan av kvalitén på undervisningen under elevernas år på skolan. Genom hög nivå på undervisningen från förskoleklass genom åldrarna möjliggörs de goda resultaten. En mycket viktig faktor har varit att skolan har förstärkt resurserna till sexan, vilket har gjort att två lärare har undervisat klassen i stort i samtliga ämnen. Lärartätheten har inneburit att eleverna har fått mycket tid av lärarna, och gett stora möjligheter för lärarna att möta eleverna där de befinner sig. Lärarnas enormt goda samarbete sinsemellan och tillsammans med eleverna, engagemang och höga förväntningar har resulterat i en mycket studiemotiverad kultur i klassen. Genom lärarnas kunskap om de nationella provens upplägg genom det kollegiala samarbetet har eleverna också blivit väl förberedda för proven. De elever som har 1 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov 2 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

30 12 (19) haft stödbehov har tidigt fångats upp och fått extra anpassningar, ökad lektionstid specialpedagogiskt stöd och fått extra läxstöd. Betyg årskurs 6 totalt vt 2016

31 13 (19) Betyg flickor vt 2016 Betyg pojkar vt 2016

32 14 (19) Ovan grafer visar imponerande resultat hos skolans sexor. De flesta elever är väldigt starka i engelska. Pojkarna uppvisar sämre resultat i bild och slöjd, men presterar i övriga ämnen klart bra. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Duvboskolans elever når även detta år otroligt bra resultat. Väldigt hög andel når betygen A och B i samtliga ämnen. Flickorna har även detta år högre betyg än pojkarna. Skolan som helhet har meritvärdet 260 i år, mot 262 ifjol. Vi kan se att nivån är hög och kan förhoppningsvis ligga kvar på denna nivå. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Detta var fjärde året som betygssättande skola var personalens kunskap mycket god i vad eleverna skall kunna för att nå höga resultat. Detta kombinerat med skolans omfattande kompetensutvecklingsarbete med att utveckla undervisningen för att utveckla elevernas förmågor har eleverna fått möjligheter till höga betyg. Det dubbla lärarskapet i sexan har gett otroligt bra effekt. Genom personalens höga ämneskompetens samt deras engagerade samarbete har eleverna fått en mycket god undervisning. En annan viktig orsak till framgångarna har varit personalens förmåga att individualisera undervisningen, och tidigt ge extra stöd till elever med behov, där även kontinuerliga och frekventa extra specialpedagogiska insatser har gett resultat. Självfallet har skolan gott stöd av samarbetet med vårdnadshavarna för att stödja elevernas utveckling, och hålla fokus i skolarbetet. I sexan har flickorna varit enormt studiemotiverade och har tillsammans drivit på varandra till att studera extra med varandra. Kulturen hos flickorna har varit mycket stark att vara duktig i skolan. Bland pojkarna har denna kultur inte varit lika stark, då några pojkar har varit väldigt ambitiösa men inte fått samma genomslag i pojkgruppen.

33 15 (19) Fritidshemmet Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap SL 14 kap 2 Läsåret har varit ånyo ett mycket bra läsår på fritids. Personal och elever har haft mycket gott samarbete, där elever har deltagit väl i planering av aktiviteter och verksamhet. Mycket av det som har gjorts på fritids har lyft hela skolans vikänsla och samhörighet. Fritidshemmet på Duvboskolan kompletterar skolan genom att bl.a. arbeta med de teman som undervisas i, liksom att ta med vissa delar som inte arbetas så mycket med. Teman som höst, vinter, världen, religion, rymden, djur och natur har arbetats med under året. Fritidshemmet kompletterar skolan väl i att arbeta mycket med elevernas sociala utveckling liksom att få möjlighet att utveckla den kreativa sidan. Fritidshemmet har samarbetat med idrottslyftet för att se till att eleverna får prova på mycket olika idrotter. Vidare har eleverna fått uppleva friluftsliv, dans, schack, bakning, skapande i olika material, med pedagogiskt bakomliggande tankar. En meningsfull fritid och rekreation planeras och skapas tillsammans med eleverna. Genom elevernas delaktighet i att planera fritiden och personalens kunskap om läroplanen planeras fritidstiden väl. Några meningsfulla aktiviteter som har genomförts har varit klubbens hälsotema, med hälso smoothies och hälsocafé. Andra har varit utflykter för de mindre till olika närliggande lekplatser, eller för skridskoåkning för de lite större. Ett annat viktigt inslag i fritidshemmet har varit arbetet med att på olika sätt stimulera elevers självkänsla och självförtroende och låta eleverna fundera och diskutera sina drömmar och framtidsmål. Allsidiga kontakter främjas på Duvboskolan på olika sätt. Ett sätt är att se till att det finns organiserade aktiviteter där eleverna arbetar i olika konstellationer och måste samarbeta och kommunicera, där en vuxen finns i närheten för att kunna styra vid behov. Ett annat sätt är att låta eleverna få möjlighet att arbeta i både killgrupper, tjejgrupper, blandade grupper där vuxna turas om att hålla i olika aktiviteter. Den sociala gemenskapen skapas genom många typer av aktiviteter på skolan. T.ex. har faddergruppsarbete, där nya elever tas om hand i lek med äldre varit mycket bra. Men andra sätt där olika grupper får lyssna på högläsning, grilla, gå på utflykt, ha styrd och fri lek ihop har också varit gynnsamt.

34 16 (19) Förbättringsåtgärder från läsåret 2015/2016 Efter några år med intensivt utvecklingsarbete står Duvboskolan väl rustat för framtiden. Från att ha fokuserat mycket på läroplan, förmågor, fritidshemmets uppdrag tänktes fokus ligga på nedan områden. Språkutvecklande arbetssätt För att möta Duvboskolans större språkliga mångfald bland elever, där fler elever har svenska som andraspråk, behövs ytterligare kompetensutveckling i hur vi kan möta och utveckla dessa elever på bästa sätt. Personals och elevers IKT-användning Elever och personal behöver utveckla IKT-användningen för att utveckla elevernas kunskaper, förmågor och ge möjlighet för andra sätt att lära och utvecklas på. Elevers delaktighet Eleverna behöver bli än mer delaktiga i planering, genomförande och analys av arbetsområden, för att på detta sätt skapa motivation, ansvarskänsla och kunskap om sin kunskapsutveckling. Delaktigheten skall öka i takt med stigande ålder. Redovisning av förbättringsåtgärder Språkutvecklande arbetssätt Här har delar av personalen medverkat i det omfattande Läslyftet, under hela läsåret. Två av personalen är handledare. Kursinnehållet varit språkutvecklande. Personals och elevers IKT-användning Personalen har tagit några kliv vidare, men mer finns att göra. Nya arbetssätt och tekniska lösningar har arbetats med. Nya IKT-verktyg, som Chromebooks och dokumentkameror har köpts in och börjat användas. Googles tjänster har börjat användas i undervisningen. Rektor och IT-grupp har försökt samarbeta med stadens IT-avdelning för att hitta övergripande lösningar på flertalet problem. Förhoppningsvis kommer dessa lösningar sjösättas ht Elevers delaktighet Detta område har vi inte hunnit arbeta så mycket mer utan är kvar till ht 2016.

35 17 (19) Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Nivån och resultaten är höga på Duvboskolan. I och med att flerspråkigheten ökar på skolan behövs mer fokus hamna på hur skolan kan arbeta språkutvecklande, och använda den digitala tekniken på skolan, liksom ett krafttag kring att fundera och arbeta med att hitta nycklar till att pojkar kan prestera bättre i förhållande till flickorna, vilket kanske kan göras genom ökad delaktighet. Språkutvecklande arbetssätt För att möta Duvboskolans större språkliga mångfald bland elever, där fler elever har svenska som andraspråk, behövs ytterligare kompetensutveckling i hur vi kan möta och utveckla dessa elever på bästa sätt. Personals och elevers IKT-användning Elever och personal behöver utveckla IKT-användningen för att utveckla elevernas kunskaper, förmågor och ge möjlighet för andra sätt att lära och utvecklas på. Elevers delaktighet Eleverna behöver bli än mer delaktiga i planering, genomförande och analys av arbetsområden, för att på detta sätt skapa motivation, ansvarskänsla och kunskap om sin kunskapsutveckling. Delaktigheten skall öka i takt med stigande ålder. Beroende på hur kunskapscentrum kommer att nyttja kompetensutvecklingsdagar lägger skolan upp en strategi för att finna tid och arbetsgrupper för ovan områden. Skolundersökningen, elever årskurs 3 och 5 Årets resultat och utveckling över tid samt analys Resultaten i både årskurs 3 och 5 är generellt mycket bra på skolan. Det finns stor anledning att var stolt över dessa. Men enkäten visar också att eleverna önskar förbättring inom några områden.

36 18 (19) Utifrån årets skolundersökning och ser vi att utvecklingsarbete behövs för nedan tre områden. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Här kommer vi försöka notera hur, när, vid vilka tillfällen som barnen visar nyfikenhet. Sedan kommer vi att ta detta till några lärarkonferenser för att delge varandra, och diskutera hur vi väcker lusten mer. Finns tid kommer vi göra elevintervjuer om detta. Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara. Här behöver vi prata med eleverna om vilka förväntningar de har och se hur vi kan möta dessa. På fritidshemmet får jag vara med att bestämma över innehållet över verksamheten. Här kommer vi arbeta med hur vi kan bli tydligare inom vilka ramar eleverna får påverka, liksom samarbeta med dem för att skapa ett lustfyllt, delaktigt och varierat fritids. Sammanfattande analys Duvboskolan har genomfört ett fantastiskt år både i klassrummen som på fritids. Vi har lyckats mycket väl med att utveckla eleverna och få dem att nå höga resultat. Vi har haft mycket goda resultat på de nationella ämnesproven liksom fantastiska betyg i årskurs 6. Elevers genomsnittliga meritvärde på 260 är enastående! Förklaringarna till de goda resultaten är många. Den professionella kulturen på skolan, där kompetens och engagemang är två viktiga beståndsdelar. En annan viktig del är det goda kollegiala samarbetet och lärandet på skolan. Det har varit mycket gynnsamt för resultaten att flera lärare har undervisat tillsammans i årskurs 6 under några år, och att övriga grupper har haft möjlighet till hög lärartäthet. Lärarnas skicklighet och förmåga till individualisering, och metodval har spelat stor roll, liksom hur väl arbetsglädjen har funnits klassrummen. Duvboskolans sexor lämnade skolan med mycket goda betyg. Intressant är att se att flickorna generellt sätt fick högre betyg än pojkarna i år igen. Vi känner oss trots detta mycket nöjda med pojkarnas resultat. I tider med skolbyten och friskolehets så har vi blivit av med flera kunskapsstarka pojkar och flickor, då de valde att gå till friskolor. Hade dessa elever gått kvar hade resultaten troligtvis varit än högre. Vi ser att vi behöver arbeta mer hur vi kan påverka pojkarna att tidigare fokusera på studierna så att mer av skoltiden i skolan ägnas åt kvalitativt skolarbete.

37 19 (19) Vi ser fortsättningsvis att skolans ökade kunskap kring betygsättande och de nationella ämnesprovens konstruktion har påverkat vårt fokus i undervisningen, vilket har gjort att eleverna tränas i det som värderas, och får de bästa förutsättningarna för att kunna nå höga resultat. Arbetet med elever som riskerar att inte nå målen är också något som har fungerat väl. Principen att eleven skall så långt som det är möjligt stödjas i klassrummet har fungerat mycket bra. I de fall där personal saknar kompetens har skolans specialpedagog antingen handlett personal eller hållit enskild, par eller gruppundervisning för flera elever på skolan. En annan förklaring bakom de goda resultaten, är att personalen är skicklig på att bry sig om, se och stimulera varje elev kunskapsmässigt och socialt. Detta ger trygga elever som hittar arbetsro i klassrummet. För att säkerställa att eleverna får en likvärdig bedömning på skolan liksom gentemot övriga skolor i Sundbybergs stad har gemensam bedömning gjorts. Lärarna har årskursvist bedömt årskurser där eleverna har gjort nationella ämnesprov har minst två lärare sambedömt elevresultaten, och diskuterat de fall där bedömning skiljt sig åt. Erik Byström Rektor Duvboskolan Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

38 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret Duvboskolan en skola för kunskap, trygghet, delaktighet och utveckling 1

39 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Duvboskolan läsåret Likabehandlingsplanen är upprättad för att säkerställa att varje elev på Duvboskolan har en skoltid som präglas av kunskap och trygghet. Varje elev skall respekteras för sin egenart och få utvecklas utifrån sina förutsättningar. Eleverna skall trivas, känna trygghet och bli likvärdigt behandlande under sin skoltid på Duvboskolan, där samtliga elevers lika rättigheter och möjligheter främjas. Förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall aktivt motverkas på Duvboskolan. Utgångspunkt för planen tas i de lagar och förordningar som styr det svenska samhället och skolväsendet. Det svenska samhällets värdegrund, demokrati, solidaritet och människans lika värde ligger till grund för det dagliga arbetet i skolan. Skolledningen och samtlig personal tar starkt ställning mot alla former av kränkande behandling och diskriminering, och arbetar aktivt med att säkerställa att planen genomförs och utvärderas. Planen gäller för samtliga elever och personal på Duvboskolan. För Duvboskolan 7/ Erik Byström Rektor Duvboskolan 2

40 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN På Duvboskolan arbetar vi på följande sätt med likabehandling och för att motverka kränkande behandling. Mål för arbetet med likabehandling Ingen elev skall bli under skoldagen utsatt för: Diskriminering Trakasseri Kränkande behandling Förebygga kränkande behandling Personal och rektor reviderar och kommer läsårsvis överens om skolans värdegrund, ordningsregler, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Skolans kompisteam arbetar förebyggande samt gör insatser mot mobbing. Teamet träffas en gång i månaden. Kompisteamet består av följande personal: Tobias Ljungholm, idrott, 5a Peter Näslund, klubben Ingela Fridleifer-Häggblom, 1a, Galaxen Maria Steineck, lärare 3a, Galaxen Mikael Frögéli, 1b, Stjärnan Erik Byström, rektor Personal arbetar förebyggande genom att: Ta ansvar för att värdegrund, ordnings- och klassrumsregler, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling följs och respekteras. Upprätta med sina grupper gemensamma klassrumsregler utifrån värdegrund och ordningsregler. Ha tillsyn över platser där elever är, samt har extra koll på otrygga platser, t.ex. ombyte vid idrott, simhall, och skolgård. Leda verksamheten, och hjälper elever till samspel vid lektion, rast och fritidstid. Agera mot och avbryter destruktiva lekar och förhållningssätt. Agera mot maktlekar t.ex. tjänare och härskare. Lyfta positiva beteenden och lekar. Diskutera etik, moral, och värderingsfrågor med elever. Arbeta för att integrera elever i samspel och lek. Arbeta dagligen för att stärka elev- och/eller elevgrupp. Sprida ut sig inomhus och utomhus för att kontrollera att verksamheten fungerar bra. Samarbeta med vårdnadshavare för att motverka negativa elevbeteenden. Informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen. 3

41 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DUVBOSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN Upptäcka kränkande behandling Personal stämmer dagligen av med eleverna hur de mår t.ex. i klassrum, i matsal, på raster och på fritidstid. Elev som inte verkar trivas pratas med. Personal är observant på hur eleverna beter sig t.ex. kroppsspråk, det sagda, delaktighet i lek, kamratrelationer, elevers samspel, konfliktsituationer både inne och ute. Personal har en öppen dialog med elever, vårdnadshavare och annan personal. Personalen går igenom på planeringsmöten hur elever mår, och negativa situationer där elever har varit i. Personal samplanerar hur ev. problem kan brytas. Personal informerar någon ur skolans Kompisteam om funderingar finns kring elev. Kompisteam går igenom ärenden vid möten, för ev. insatser. Elever besvarar skolans trivselenkät två gånger per läsår. Resultatet används för att åtgärda t.ex. platser där elever upplever otrygghet eller att fokusera på stöd till elevgrupp/klass där behov finns. Att utreda kränkande behandling Blir en elev kränkt skall en anmälan göras om kränkande behandling eller diskriminering för barn/elev, med dokumentation. Denna anmälan lämnas till rektor för utredning. Rektor bestämmer hur utredning skall ske, i samarbete med representanterna i skolans elevvårdsteam. När kränkande behandling utreds samtalar personal med berörda för att få en bild av om kränkande behandling har skett. Tar personal emot en anmälan av vårdnadshavare eller elev, skall rektor informeras om detta för att besluta hur skolan går vidare. Om någon ur personalen misstänkts ha kränkt en elev, ansvarar rektor för utredningen. Att åtgärda kränkande behandling Rektor och berörd personal beslutar om åtgärder och utser ansvariga för enskilda åtgärder. Kompisteamet initierar att åtgärder följs upp och utvärderas. Åtgärder kan göras på både individ, grupp och skolnivå. Skolan tar vid behov hjälp av lämplig part, som kommunens resursenhet, kuratorer, socialtjänst, polisen och arbetsmiljöverket. 4